Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
När du ska höja en yta, jämna ut mark, återfylla efter grävning eller bygga upp ett underlag behöver du fyllnadsmassor - material som tillförs för att bygga upp marken. Men "fyllnadsmassor" är inte en enda sak. Det finns flera olika material, och vilket du ska välja beror helt på var det ska ligga och hur marken ser ut. Väljer du fel kan resultatet bli sättningar, dålig dränering, tjälskador eller en yta som aldrig blir riktigt stabil.
Den här guiden går igenom de vanligaste typerna av fyllnadsmaterial, vad de används till, vilka material du bör undvika och hur du väljer rätt efter markförhållanden och användningsområde.
Kort svar
Det finns inget enda "rätt" fyllnadsmaterial. Valet styrs av vad ytan ska klara av:
Ska något bära last (platta, uppfart, garage, altanplintar): välj krossat bergmaterial som packar hårt, till exempel bergkross 0–32 mm, och packa i lager.
Ska vatten ledas bort (kring dränering, mot husgrund, bakom stödmur): välj ett dränerande material som makadam, där finmaterialet är bortsiktat.
Ska något gro (gräsmatta, rabatt, planteringar): matjord eller växtjord överst, men bara som topplager, aldrig som bärande fyllning.
Ska du bara höja eller jämna mark som inte ska belastas: renare fyllnadsjord eller grövre massor kan räcka längst ner, med rätt topplager överst.
Undvik organiskt material, lera och blandade eller okända massor under sådant som ska hålla över tid. Och tänk på att massor kan omfattas av regler, både marklov och miljöregler kring återanvändning.
Vad är fyllnadsmassor?
Fyllnadsmassor är material som du tillför för att bygga upp marken, för att höja en nivå, jämna ut, återfylla ett schakt eller skapa ett bärande underlag. Det är alltså material som ska in i marken.
Det är lätt att blanda ihop tre begrepp:
Fyllnadsmassor – material som fyller på och bygger upp. Kan vara nyköpt kross och grus eller rena, lämpliga massor som återanvänds.
Schaktmassor – det som grävs upp och blir över vid ett markarbete. Schaktmassor kan ibland återanvändas som fyllnadsmassor om de är rena och lämpliga, men behöver ofta transporteras bort. Mer om det i vår artikel om schaktmassor.
Matjord (växtjord) – det översta, bördiga jordlagret där växter trivs. Bra att odla i, men olämpligt som bärande fyllning eftersom det innehåller organiskt material som bryts ner.
Kärnfrågan i den här guiden är materialvalet: vilket fyllnadsmaterial passar till just din yta?
Vanliga typer av fyllnadsmaterial och vad de används till
Här är en överblick över de material du oftast stöter på, och vad de brukar användas till.
Material | Kort beskrivning | Passar särskilt till |
Bergkross 0–32 mm | Krossat berg med allt från finmaterial (0) upp till 32 mm. Packar sig hårt och stabilt. | Bärlager och fyllning under plattor, uppfarter, garage och gångar. |
Grövre bergkross / förstärkningslager (t.ex. 0–63 eller 0–90 mm) | Grövre kross med hög bärighet. | Underst på svag eller blöt mark där extra bärighet behövs. |
Makadam 16–32 mm | Krossad sten där finmaterialet är bortsiktat. Släpper igenom vatten. | Dränering runt husgrund, kapillärbrytande skikt, kring dräneringsrör. |
Makadam 8–16 mm | Mindre, dränerande fraktion. | Dränering, gångar, kringfyllning. |
Naturgrus / singel | Naturligt runda korn. Mjukare, men "rullar" lättare. | Ytlager, dekorativa gångar (mindre stabilt än kross under belastning). |
Sand | Finkornigt, jämnt material. | Sättsand under plattor och sten, kringfyllning av rör. |
Fyllnadsjord / rena schaktmassor | Uppgrävd jord utan skräp och föroreningar. | Grov uppfyllnad och höjning där ytan inte ska bära last. |
Matjord / växtjord | Bördig jord med organiskt innehåll. | Översta lagret för gräsmatta och planteringar. |
Nedan går vi igenom de viktigaste materialen lite mer.
Bergkross
Bergkross är krossat berg och det vanligaste materialet för att bygga stabila underlag. Fördelen är att kornen är kantiga. De "låser" mot varandra när materialet packas, vilket ger en fast och bärig yta. Fraktionen 0–32 mm innehåller både finmaterial och grövre korn, vilket gör att det packar sig till en jämn, stabil bas. Det är ofta förstahandsvalet som fyllning under en platta, ett garage eller en gårdsplan.
På svag eller blöt mark läggs ibland ett grövre förstärkningslager underst, till exempel bergkross i grövre fraktioner, för att fördela lasten bättre.
Makadam
Makadam är krossad sten där det finaste materialet har siktats bort. Eftersom finmaterialet saknas bildas hålrum mellan stenarna, och vatten rinner lätt igenom. Därför används makadam som dränerande material. Runt husgrunden, kring dräneringsrör och som ett så kallat kapillärbrytande skikt, ett lager som hindrar markfukt från att stiga upp mot konstruktionen. En vanlig dräneringsfraktion är 16–32 mm.
Vill du fördjupa dig i hur dräneringen kring huset fungerar hittar du mer i vår sida om dränering.
Grus, singel och sand
Naturgrus och singel har runda korn eftersom de formats naturligt. De känns mjukare men rör sig och "rullar" lättare än kross, vilket gör dem mindre lämpliga där ytan ska vara stabil under belastning. Sand är finkornigt och används ofta som sättsand under marksten och plattor, och för att fylla kring rör.
Matjord och växtjord
Matjord (växtjord) är det bördiga topplagret. Det ska ligga överst där du vill ha gräs eller planteringar, inte som fyllning under något som ska bära last. Det organiska innehållet bryts ner med tiden, och då sjunker marken. Lägg därför alltid bärande eller stabiliserande material underst och matjorden sist.
När du ska höja en yta, jämna ut mark, återfylla efter grävning eller bygga upp ett underlag behöver du fyllnadsmassor - material som tillförs för att bygga upp marken. Men "fyllnadsmassor" är inte en enda sak. Det finns flera olika material, och vilket du ska välja beror helt på var det ska ligga och hur marken ser ut. Väljer du fel kan resultatet bli sättningar, dålig dränering, tjälskador eller en yta som aldrig blir riktigt stabil.
Den här guiden går igenom de vanligaste typerna av fyllnadsmaterial, vad de används till, vilka material du bör undvika och hur du väljer rätt efter markförhållanden och användningsområde.
Kort svar
Det finns inget enda "rätt" fyllnadsmaterial. Valet styrs av vad ytan ska klara av:
Ska något bära last (platta, uppfart, garage, altanplintar): välj krossat bergmaterial som packar hårt, till exempel bergkross 0–32 mm, och packa i lager.
Ska vatten ledas bort (kring dränering, mot husgrund, bakom stödmur): välj ett dränerande material som makadam, där finmaterialet är bortsiktat.
Ska något gro (gräsmatta, rabatt, planteringar): matjord eller växtjord överst, men bara som topplager, aldrig som bärande fyllning.
Ska du bara höja eller jämna mark som inte ska belastas: renare fyllnadsjord eller grövre massor kan räcka längst ner, med rätt topplager överst.
Undvik organiskt material, lera och blandade eller okända massor under sådant som ska hålla över tid. Och tänk på att massor kan omfattas av regler, både marklov och miljöregler kring återanvändning.
Vad är fyllnadsmassor?
Fyllnadsmassor är material som du tillför för att bygga upp marken, för att höja en nivå, jämna ut, återfylla ett schakt eller skapa ett bärande underlag. Det är alltså material som ska in i marken.
Det är lätt att blanda ihop tre begrepp:
Fyllnadsmassor – material som fyller på och bygger upp. Kan vara nyköpt kross och grus eller rena, lämpliga massor som återanvänds.
Schaktmassor – det som grävs upp och blir över vid ett markarbete. Schaktmassor kan ibland återanvändas som fyllnadsmassor om de är rena och lämpliga, men behöver ofta transporteras bort. Mer om det i vår artikel om schaktmassor.
Matjord (växtjord) – det översta, bördiga jordlagret där växter trivs. Bra att odla i, men olämpligt som bärande fyllning eftersom det innehåller organiskt material som bryts ner.
Kärnfrågan i den här guiden är materialvalet: vilket fyllnadsmaterial passar till just din yta?
Vanliga typer av fyllnadsmaterial och vad de används till
Här är en överblick över de material du oftast stöter på, och vad de brukar användas till.
Material | Kort beskrivning | Passar särskilt till |
Bergkross 0–32 mm | Krossat berg med allt från finmaterial (0) upp till 32 mm. Packar sig hårt och stabilt. | Bärlager och fyllning under plattor, uppfarter, garage och gångar. |
Grövre bergkross / förstärkningslager (t.ex. 0–63 eller 0–90 mm) | Grövre kross med hög bärighet. | Underst på svag eller blöt mark där extra bärighet behövs. |
Makadam 16–32 mm | Krossad sten där finmaterialet är bortsiktat. Släpper igenom vatten. | Dränering runt husgrund, kapillärbrytande skikt, kring dräneringsrör. |
Makadam 8–16 mm | Mindre, dränerande fraktion. | Dränering, gångar, kringfyllning. |
Naturgrus / singel | Naturligt runda korn. Mjukare, men "rullar" lättare. | Ytlager, dekorativa gångar (mindre stabilt än kross under belastning). |
Sand | Finkornigt, jämnt material. | Sättsand under plattor och sten, kringfyllning av rör. |
Fyllnadsjord / rena schaktmassor | Uppgrävd jord utan skräp och föroreningar. | Grov uppfyllnad och höjning där ytan inte ska bära last. |
Matjord / växtjord | Bördig jord med organiskt innehåll. | Översta lagret för gräsmatta och planteringar. |
Nedan går vi igenom de viktigaste materialen lite mer.
Bergkross
Bergkross är krossat berg och det vanligaste materialet för att bygga stabila underlag. Fördelen är att kornen är kantiga. De "låser" mot varandra när materialet packas, vilket ger en fast och bärig yta. Fraktionen 0–32 mm innehåller både finmaterial och grövre korn, vilket gör att det packar sig till en jämn, stabil bas. Det är ofta förstahandsvalet som fyllning under en platta, ett garage eller en gårdsplan.
På svag eller blöt mark läggs ibland ett grövre förstärkningslager underst, till exempel bergkross i grövre fraktioner, för att fördela lasten bättre.
Makadam
Makadam är krossad sten där det finaste materialet har siktats bort. Eftersom finmaterialet saknas bildas hålrum mellan stenarna, och vatten rinner lätt igenom. Därför används makadam som dränerande material. Runt husgrunden, kring dräneringsrör och som ett så kallat kapillärbrytande skikt, ett lager som hindrar markfukt från att stiga upp mot konstruktionen. En vanlig dräneringsfraktion är 16–32 mm.
Vill du fördjupa dig i hur dräneringen kring huset fungerar hittar du mer i vår sida om dränering.
Grus, singel och sand
Naturgrus och singel har runda korn eftersom de formats naturligt. De känns mjukare men rör sig och "rullar" lättare än kross, vilket gör dem mindre lämpliga där ytan ska vara stabil under belastning. Sand är finkornigt och används ofta som sättsand under marksten och plattor, och för att fylla kring rör.
Matjord och växtjord
Matjord (växtjord) är det bördiga topplagret. Det ska ligga överst där du vill ha gräs eller planteringar, inte som fyllning under något som ska bära last. Det organiska innehållet bryts ner med tiden, och då sjunker marken. Lägg därför alltid bärande eller stabiliserande material underst och matjorden sist.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Vilket material passar var?
Ett bra sätt att tänka är att utgå från vad ytan ska klara av.
Under hus, platta och garage. Här krävs ett bärigt, väl packat underlag, ofta bergkross, tillsammans med ett kapillärbrytande skikt av makadam som skyddar mot markfukt. Det här är en del av grundläggningen, och du kan läsa mer på vår sida om husgrund.
Kring dränering och mot husgrunden. Använd ett dränerande material, oftast makadam, så att vatten leds bort från grunden i stället för att samlas mot väggen.
Under uppfart, gångar och plattytor. Underarbetet med bär- och slitlager avgör hur länge ytan håller. Materialvalet skiljer sig lite mellan grusad, plattlagd och asfalterad yta, vi går igenom det i artiklarna om att anlägga uppfart.
Bakom en stödmur. Bakom muren behövs dränerande material så att vattentrycket inte bygger upp bakom konstruktionen. Läs mer i vår guide om stödmur på tomten.
När du höjer eller jämnar tomten. Vid större uppfyllnad läggs ofta grövre eller renare fyllnadsmassor underst och matjord överst. Själva planeringen av en uppfyllnad och vad den kostar tar vi upp i artikeln om att jämna ut en sluttande tomt.
Material som bör undvikas som fyllning
Lika viktigt som att välja rätt är att undvika fel material. Följande är olämpligt eller olagligt att fylla med:
Organiskt material och matjord under konstruktioner. Det bryts ner och orsakar sättningar. Håll det till topplagret.
Lera i bärande fyllning. Lera håller kvar vatten, rör sig med fukt och är tjälfarlig, alltså känslig för frysning och tjäle. Det ger en instabil grund.
Blandade eller okända schaktmassor med rötter, byggavfall, plast eller skräp. Sådant fyller ingen funktion i konstruktionen och kan orsaka problem senare.
Förorenade massor. Massor får inte förorena den nya platsen. Om du fyller med massor du inte känner ursprunget på behöver de ofta provtas.
Asfalt och särskilt tjärasfalt. Uppbruten asfalt ska normalt återvinnas, inte användas för att fylla ut mark. Äldre tjärasfalt kan dessutom klassas som farligt avfall.
Massor med invasiva växter, till exempel parkslide, som lätt sprids vidare med jord och massor.
En vanlig fälla är erbjudanden om "gratis massor" från ett pågående bygge. De kan vara helt fina, men de kan också vara blandade eller förorenade. Be alltid att få veta varifrån massorna kommer, och begär analysresultat om ursprunget är osäkert. Naturvårdsverket har vägledning om hur massor får återvinnas i anläggningsarbeten, och Villaägarna ger råd till dig som är villaägare. Är du osäker är det klokt att stämma av med din kommuns miljökontor.
Så väljer du rätt material efter markförhållanden
Marken du fyller på spelar minst lika stor roll som materialet du väljer.
Lera och finkornig mark. Dränerar dåligt och är tjälfarlig. Här blir ett dränerande och kapillärbrytande skikt extra viktigt, och ibland behöver den befintliga jorden grävas ur och bytas ut.
Fast mark eller berg. Ger goda förutsättningar med mindre risk för sättning, men berg kan behöva jämnas av innan fyllning.
Blöt mark eller högt grundvatten. Kräver ofta ett grövre förstärkningslager underst och en genomtänkt lösning för hur vattnet ska ledas bort. Hur dagvatten hanteras på tomten tar vi upp i artikeln om dagvatten på tomten.
Sluttande mark. Här finns risk för att massorna glider eller eroderar. Packning blir avgörande, och ibland behövs en stödmur.
Två principer gäller nästan alltid, oavsett material:
Packa i lager. Fyllnadsmassor ska packas efter hand, ofta i lager om cirka 20–30 cm med vibratorplatta eller vält. Fyller du på allt på en gång utan packning blir resultatet sättningar.
Skilj jord och kross åt. En fiberduk (geotextil) mellan jordlagret och krossmaterialet hindrar att lagren blandas och att finmaterial vandrar upp i det bärande lagret över tid.
Det praktiska markarbetet, som är schakt, packning och materialhantering, är en del av vad vi hjälper till med inom markarbete.
Regler att känna till innan du fyller
Två regelområden är värda att stämma av innan du sätter igång.
Marklov. Att fylla upp eller ändra markens nivå avsevärt kan kräva marklov, framför allt inom detaljplanelagt område. Vad som gäller och när det krävs går vi igenom i artikeln om när marklov krävs. Övergripande information om bygglov och marklov finns även hos Boverket.
Massor och miljöregler. Massor räknas i grunden som avfall. Rena massor som återanvänds för ett tydligt syfte på den egna fastigheten behöver ofta ingen anmälan, men så snart det finns en risk för förorening kan en anmälan till kommunen eller till och med tillstånd krävas, beroende på hur stor risken bedöms vara. Det är den som utför arbetet som ansvarar för bedömningen, och vid osäkerhet är kommunens miljökontor rätt instans att kontakta.
Checklista innan du beställer fyllnadsmassor
Bestäm användningsområde: ska ytan bära last, dränera eller odlas?
Välj material efter funktionen. Kross för bärighet, makadam för dränering, matjord överst.
Bedöm markförhållandena: lera, berg, blöt mark eller sluttning påverkar valet.
Räkna ut ungefärlig volym (yta i m² × höjd i meter = m³) och räkna med visst svinn vid packning.
Kontrollera ursprunget om du tar emot återanvända massor, och be om analys vid osäkerhet.
Ta reda på om marklov eller anmälan kan behövas.
Planera för packning i lager och eventuell fiberduk.
Få hjälp med markarbete och materialval
Att välja rätt fyllnadsmassor handlar om att matcha material mot funktion och markförhållanden och att göra grundarbetet ordentligt så att ytan håller över tid. Är du osäker på vilket material som passar ditt projekt hjälper vi dig gärna att tänka igenom det.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Beskriv ditt projekt så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vilket material passar var?
Ett bra sätt att tänka är att utgå från vad ytan ska klara av.
Under hus, platta och garage. Här krävs ett bärigt, väl packat underlag, ofta bergkross, tillsammans med ett kapillärbrytande skikt av makadam som skyddar mot markfukt. Det här är en del av grundläggningen, och du kan läsa mer på vår sida om husgrund.
Kring dränering och mot husgrunden. Använd ett dränerande material, oftast makadam, så att vatten leds bort från grunden i stället för att samlas mot väggen.
Under uppfart, gångar och plattytor. Underarbetet med bär- och slitlager avgör hur länge ytan håller. Materialvalet skiljer sig lite mellan grusad, plattlagd och asfalterad yta, vi går igenom det i artiklarna om att anlägga uppfart.
Bakom en stödmur. Bakom muren behövs dränerande material så att vattentrycket inte bygger upp bakom konstruktionen. Läs mer i vår guide om stödmur på tomten.
När du höjer eller jämnar tomten. Vid större uppfyllnad läggs ofta grövre eller renare fyllnadsmassor underst och matjord överst. Själva planeringen av en uppfyllnad och vad den kostar tar vi upp i artikeln om att jämna ut en sluttande tomt.
Material som bör undvikas som fyllning
Lika viktigt som att välja rätt är att undvika fel material. Följande är olämpligt eller olagligt att fylla med:
Organiskt material och matjord under konstruktioner. Det bryts ner och orsakar sättningar. Håll det till topplagret.
Lera i bärande fyllning. Lera håller kvar vatten, rör sig med fukt och är tjälfarlig, alltså känslig för frysning och tjäle. Det ger en instabil grund.
Blandade eller okända schaktmassor med rötter, byggavfall, plast eller skräp. Sådant fyller ingen funktion i konstruktionen och kan orsaka problem senare.
Förorenade massor. Massor får inte förorena den nya platsen. Om du fyller med massor du inte känner ursprunget på behöver de ofta provtas.
Asfalt och särskilt tjärasfalt. Uppbruten asfalt ska normalt återvinnas, inte användas för att fylla ut mark. Äldre tjärasfalt kan dessutom klassas som farligt avfall.
Massor med invasiva växter, till exempel parkslide, som lätt sprids vidare med jord och massor.
En vanlig fälla är erbjudanden om "gratis massor" från ett pågående bygge. De kan vara helt fina, men de kan också vara blandade eller förorenade. Be alltid att få veta varifrån massorna kommer, och begär analysresultat om ursprunget är osäkert. Naturvårdsverket har vägledning om hur massor får återvinnas i anläggningsarbeten, och Villaägarna ger råd till dig som är villaägare. Är du osäker är det klokt att stämma av med din kommuns miljökontor.
Så väljer du rätt material efter markförhållanden
Marken du fyller på spelar minst lika stor roll som materialet du väljer.
Lera och finkornig mark. Dränerar dåligt och är tjälfarlig. Här blir ett dränerande och kapillärbrytande skikt extra viktigt, och ibland behöver den befintliga jorden grävas ur och bytas ut.
Fast mark eller berg. Ger goda förutsättningar med mindre risk för sättning, men berg kan behöva jämnas av innan fyllning.
Blöt mark eller högt grundvatten. Kräver ofta ett grövre förstärkningslager underst och en genomtänkt lösning för hur vattnet ska ledas bort. Hur dagvatten hanteras på tomten tar vi upp i artikeln om dagvatten på tomten.
Sluttande mark. Här finns risk för att massorna glider eller eroderar. Packning blir avgörande, och ibland behövs en stödmur.
Två principer gäller nästan alltid, oavsett material:
Packa i lager. Fyllnadsmassor ska packas efter hand, ofta i lager om cirka 20–30 cm med vibratorplatta eller vält. Fyller du på allt på en gång utan packning blir resultatet sättningar.
Skilj jord och kross åt. En fiberduk (geotextil) mellan jordlagret och krossmaterialet hindrar att lagren blandas och att finmaterial vandrar upp i det bärande lagret över tid.
Det praktiska markarbetet, som är schakt, packning och materialhantering, är en del av vad vi hjälper till med inom markarbete.
Regler att känna till innan du fyller
Två regelområden är värda att stämma av innan du sätter igång.
Marklov. Att fylla upp eller ändra markens nivå avsevärt kan kräva marklov, framför allt inom detaljplanelagt område. Vad som gäller och när det krävs går vi igenom i artikeln om när marklov krävs. Övergripande information om bygglov och marklov finns även hos Boverket.
Massor och miljöregler. Massor räknas i grunden som avfall. Rena massor som återanvänds för ett tydligt syfte på den egna fastigheten behöver ofta ingen anmälan, men så snart det finns en risk för förorening kan en anmälan till kommunen eller till och med tillstånd krävas, beroende på hur stor risken bedöms vara. Det är den som utför arbetet som ansvarar för bedömningen, och vid osäkerhet är kommunens miljökontor rätt instans att kontakta.
Checklista innan du beställer fyllnadsmassor
Bestäm användningsområde: ska ytan bära last, dränera eller odlas?
Välj material efter funktionen. Kross för bärighet, makadam för dränering, matjord överst.
Bedöm markförhållandena: lera, berg, blöt mark eller sluttning påverkar valet.
Räkna ut ungefärlig volym (yta i m² × höjd i meter = m³) och räkna med visst svinn vid packning.
Kontrollera ursprunget om du tar emot återanvända massor, och be om analys vid osäkerhet.
Ta reda på om marklov eller anmälan kan behövas.
Planera för packning i lager och eventuell fiberduk.
Få hjälp med markarbete och materialval
Att välja rätt fyllnadsmassor handlar om att matcha material mot funktion och markförhållanden och att göra grundarbetet ordentligt så att ytan håller över tid. Är du osäker på vilket material som passar ditt projekt hjälper vi dig gärna att tänka igenom det.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Beskriv ditt projekt så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om fyllnadsmassor
Vad är skillnaden mellan fyllnadsmassor och schaktmassor?
Fyllnadsmassor är material som tillförs för att bygga upp marken. Schaktmassor är det som grävs upp och blir över vid ett markarbete. Schaktmassor kan ibland återanvändas som fyllnadsmassor om de är rena och lämpliga, men behöver annars transporteras bort.
Vilket material ska jag ha under en platta eller altan?
Under något som ska bära last används normalt ett välpackat bärlager av bergkross, ofta i kombination med ett kapillärbrytande lager av makadam som skyddar mot markfukt. Materialet ska packas i lager för att undvika sättningar.
Kan jag använda matjord som fyllning?
Matjord ska ligga överst där du vill ha gräs eller planteringar, inte som bärande fyllning. Det organiska innehållet bryts ner med tiden, vilket gör att marken sjunker. Lägg stabiliserande material underst och matjorden sist.
Går det att fylla med gratis schaktmassor från ett bygge?
Ibland, men var försiktig. Massorna kan vara blandade eller förorenade. Be att få veta ursprunget och begär analysresultat om det är osäkert. Massor får inte förorena den plats de läggs på, och i vissa fall krävs anmälan till kommunen.
Vilket material passar bäst för dränering?
Ett dränerande material där finmaterialet är bortsiktat, till exempel makadam, släpper igenom vatten och används kring husgrund, dräneringsrör och bakom stödmurar.
Behöver jag marklov för att fylla upp tomten?
Att ändra markens nivå avsevärt kan kräva marklov, särskilt inom detaljplanelagt område. Kontrollera vad som gäller i din kommun innan du börjar. Vi går igenom reglerna i vår artikel om när marklov krävs.
Hur mycket fyllnadsmassor behöver jag?
Räkna ytan i kvadratmeter gånger höjden i meter för att få volymen i kubikmeter. Lägg till lite extra, eftersom materialet packas ihop och volymen minskar när det komprimeras.
Måste fyllnadsmassor packas?
Ja, i de flesta fall. Packning i lager gör underlaget stabilt. Fyller du på utan att packa är risken stor för sättningar och en ojämn yta.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
