Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Lästid: 6 min
Skriven av
Johan Cederholm
Granskad av
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
Granskad den
När du ska höja en yta, jämna ut mark, återfylla efter grävning eller bygga upp ett underlag behöver du fyllnadsmassor - material som tillförs för att bygga upp marken. Men "fyllnadsmassor" är inte en enda sak. Det finns flera olika material, och vilket du ska välja beror helt på var det ska ligga och hur marken ser ut. Väljer du fel kan resultatet bli sättningar, dålig dränering, tjälskador eller en yta som aldrig blir riktigt stabil.
Den här guiden går igenom de vanligaste typerna av fyllnadsmaterial, vad de används till, vilka material du bör undvika och hur du väljer rätt efter markförhållanden och användningsområde.
Kort svar
Det finns inget enda "rätt" fyllnadsmaterial. Valet styrs av vad ytan ska klara av:
Ska något bära last (platta, uppfart, garage, altanplintar): välj krossat bergmaterial som packar hårt, till exempel bergkross 0–32 mm, och packa i lager.
Ska vatten ledas bort (kring dränering, mot husgrund, bakom stödmur): välj ett dränerande material som makadam, där finmaterialet är bortsiktat.
Ska något gro (gräsmatta, rabatt, planteringar): matjord eller växtjord överst, men bara som topplager, aldrig som bärande fyllning.
Ska du bara höja eller jämna mark som inte ska belastas: renare fyllnadsjord eller grövre massor kan räcka längst ner, med rätt topplager överst.
Undvik organiskt material, lera och blandade eller okända massor under sådant som ska hålla över tid. Och tänk på att massor kan omfattas av regler, både marklov och miljöregler kring återanvändning.
Vad är fyllnadsmassor?
Fyllnadsmassor är material som du tillför för att bygga upp marken, för att höja en nivå, jämna ut, återfylla ett schakt eller skapa ett bärande underlag. Det är alltså material som ska in i marken.
Det är lätt att blanda ihop tre begrepp:
Fyllnadsmassor – material som fyller på och bygger upp. Kan vara nyköpt kross och grus eller rena, lämpliga massor som återanvänds.
Schaktmassor – det som grävs upp och blir över vid ett markarbete. Schaktmassor kan ibland återanvändas som fyllnadsmassor om de är rena och lämpliga, men behöver ofta transporteras bort. Mer om det i vår artikel om schaktmassor.
Matjord (växtjord) – det översta, bördiga jordlagret där växter trivs. Bra att odla i, men olämpligt som bärande fyllning eftersom det innehåller organiskt material som bryts ner.
Kärnfrågan i den här guiden är materialvalet: vilket fyllnadsmaterial passar till just din yta?
Vanliga typer av fyllnadsmaterial och vad de används till
Här är en överblick över de material du oftast stöter på, och vad de brukar användas till.
Material | Kort beskrivning | Passar särskilt till |
Bergkross 0–32 mm | Krossat berg med allt från finmaterial (0) upp till 32 mm. Packar sig hårt och stabilt. | Bärlager och fyllning under plattor, uppfarter, garage och gångar. |
Grövre bergkross / förstärkningslager (t.ex. 0–63 eller 0–90 mm) | Grövre kross med hög bärighet. | Underst på svag eller blöt mark där extra bärighet behövs. |
Makadam 16–32 mm | Krossad sten där finmaterialet är bortsiktat. Släpper igenom vatten. | Dränering runt husgrund, kapillärbrytande skikt, kring dräneringsrör. |
Makadam 8–16 mm | Mindre, dränerande fraktion. | Dränering, gångar, kringfyllning. |
Naturgrus / singel | Naturligt runda korn. Mjukare, men "rullar" lättare. | Ytlager, dekorativa gångar (mindre stabilt än kross under belastning). |
Sand | Finkornigt, jämnt material. | Sättsand under plattor och sten, kringfyllning av rör. |
Fyllnadsjord / rena schaktmassor | Uppgrävd jord utan skräp och föroreningar. | Grov uppfyllnad och höjning där ytan inte ska bära last. |
Matjord / växtjord | Bördig jord med organiskt innehåll. | Översta lagret för gräsmatta och planteringar. |
Nedan går vi igenom de viktigaste materialen lite mer.
Bergkross
Bergkross är krossat berg och det vanligaste materialet för att bygga stabila underlag. Fördelen är att kornen är kantiga. De "låser" mot varandra när materialet packas, vilket ger en fast och bärig yta. Fraktionen 0–32 mm innehåller både finmaterial och grövre korn, vilket gör att det packar sig till en jämn, stabil bas. Det är ofta förstahandsvalet som fyllning under en platta, ett garage eller en gårdsplan.
På svag eller blöt mark läggs ibland ett grövre förstärkningslager underst, till exempel bergkross i grövre fraktioner, för att fördela lasten bättre.
Makadam
Makadam är krossad sten där det finaste materialet har siktats bort. Eftersom finmaterialet saknas bildas hålrum mellan stenarna, och vatten rinner lätt igenom. Därför används makadam som dränerande material. Runt husgrunden, kring dräneringsrör och som ett så kallat kapillärbrytande skikt, ett lager som hindrar markfukt från att stiga upp mot konstruktionen. En vanlig dräneringsfraktion är 16–32 mm.
Vill du fördjupa dig i hur dräneringen kring huset fungerar hittar du mer i vår sida om dränering.
Grus, singel och sand
Naturgrus och singel har runda korn eftersom de formats naturligt. De känns mjukare men rör sig och "rullar" lättare än kross, vilket gör dem mindre lämpliga där ytan ska vara stabil under belastning. Sand är finkornigt och används ofta som sättsand under marksten och plattor, och för att fylla kring rör.
Matjord och växtjord
Matjord (växtjord) är det bördiga topplagret. Det ska ligga överst där du vill ha gräs eller planteringar, inte som fyllning under något som ska bära last. Det organiska innehållet bryts ner med tiden, och då sjunker marken. Lägg därför alltid bärande eller stabiliserande material underst och matjorden sist.
När du ska höja en yta, jämna ut mark, återfylla efter grävning eller bygga upp ett underlag behöver du fyllnadsmassor - material som tillförs för att bygga upp marken. Men "fyllnadsmassor" är inte en enda sak. Det finns flera olika material, och vilket du ska välja beror helt på var det ska ligga och hur marken ser ut. Väljer du fel kan resultatet bli sättningar, dålig dränering, tjälskador eller en yta som aldrig blir riktigt stabil.
Den här guiden går igenom de vanligaste typerna av fyllnadsmaterial, vad de används till, vilka material du bör undvika och hur du väljer rätt efter markförhållanden och användningsområde.
Kort svar
Det finns inget enda "rätt" fyllnadsmaterial. Valet styrs av vad ytan ska klara av:
Ska något bära last (platta, uppfart, garage, altanplintar): välj krossat bergmaterial som packar hårt, till exempel bergkross 0–32 mm, och packa i lager.
Ska vatten ledas bort (kring dränering, mot husgrund, bakom stödmur): välj ett dränerande material som makadam, där finmaterialet är bortsiktat.
Ska något gro (gräsmatta, rabatt, planteringar): matjord eller växtjord överst, men bara som topplager, aldrig som bärande fyllning.
Ska du bara höja eller jämna mark som inte ska belastas: renare fyllnadsjord eller grövre massor kan räcka längst ner, med rätt topplager överst.
Undvik organiskt material, lera och blandade eller okända massor under sådant som ska hålla över tid. Och tänk på att massor kan omfattas av regler, både marklov och miljöregler kring återanvändning.
Vad är fyllnadsmassor?
Fyllnadsmassor är material som du tillför för att bygga upp marken, för att höja en nivå, jämna ut, återfylla ett schakt eller skapa ett bärande underlag. Det är alltså material som ska in i marken.
Det är lätt att blanda ihop tre begrepp:
Fyllnadsmassor – material som fyller på och bygger upp. Kan vara nyköpt kross och grus eller rena, lämpliga massor som återanvänds.
Schaktmassor – det som grävs upp och blir över vid ett markarbete. Schaktmassor kan ibland återanvändas som fyllnadsmassor om de är rena och lämpliga, men behöver ofta transporteras bort. Mer om det i vår artikel om schaktmassor.
Matjord (växtjord) – det översta, bördiga jordlagret där växter trivs. Bra att odla i, men olämpligt som bärande fyllning eftersom det innehåller organiskt material som bryts ner.
Kärnfrågan i den här guiden är materialvalet: vilket fyllnadsmaterial passar till just din yta?
Vanliga typer av fyllnadsmaterial och vad de används till
Här är en överblick över de material du oftast stöter på, och vad de brukar användas till.
Material | Kort beskrivning | Passar särskilt till |
Bergkross 0–32 mm | Krossat berg med allt från finmaterial (0) upp till 32 mm. Packar sig hårt och stabilt. | Bärlager och fyllning under plattor, uppfarter, garage och gångar. |
Grövre bergkross / förstärkningslager (t.ex. 0–63 eller 0–90 mm) | Grövre kross med hög bärighet. | Underst på svag eller blöt mark där extra bärighet behövs. |
Makadam 16–32 mm | Krossad sten där finmaterialet är bortsiktat. Släpper igenom vatten. | Dränering runt husgrund, kapillärbrytande skikt, kring dräneringsrör. |
Makadam 8–16 mm | Mindre, dränerande fraktion. | Dränering, gångar, kringfyllning. |
Naturgrus / singel | Naturligt runda korn. Mjukare, men "rullar" lättare. | Ytlager, dekorativa gångar (mindre stabilt än kross under belastning). |
Sand | Finkornigt, jämnt material. | Sättsand under plattor och sten, kringfyllning av rör. |
Fyllnadsjord / rena schaktmassor | Uppgrävd jord utan skräp och föroreningar. | Grov uppfyllnad och höjning där ytan inte ska bära last. |
Matjord / växtjord | Bördig jord med organiskt innehåll. | Översta lagret för gräsmatta och planteringar. |
Nedan går vi igenom de viktigaste materialen lite mer.
Bergkross
Bergkross är krossat berg och det vanligaste materialet för att bygga stabila underlag. Fördelen är att kornen är kantiga. De "låser" mot varandra när materialet packas, vilket ger en fast och bärig yta. Fraktionen 0–32 mm innehåller både finmaterial och grövre korn, vilket gör att det packar sig till en jämn, stabil bas. Det är ofta förstahandsvalet som fyllning under en platta, ett garage eller en gårdsplan.
På svag eller blöt mark läggs ibland ett grövre förstärkningslager underst, till exempel bergkross i grövre fraktioner, för att fördela lasten bättre.
Makadam
Makadam är krossad sten där det finaste materialet har siktats bort. Eftersom finmaterialet saknas bildas hålrum mellan stenarna, och vatten rinner lätt igenom. Därför används makadam som dränerande material. Runt husgrunden, kring dräneringsrör och som ett så kallat kapillärbrytande skikt, ett lager som hindrar markfukt från att stiga upp mot konstruktionen. En vanlig dräneringsfraktion är 16–32 mm.
Vill du fördjupa dig i hur dräneringen kring huset fungerar hittar du mer i vår sida om dränering.
Grus, singel och sand
Naturgrus och singel har runda korn eftersom de formats naturligt. De känns mjukare men rör sig och "rullar" lättare än kross, vilket gör dem mindre lämpliga där ytan ska vara stabil under belastning. Sand är finkornigt och används ofta som sättsand under marksten och plattor, och för att fylla kring rör.
Matjord och växtjord
Matjord (växtjord) är det bördiga topplagret. Det ska ligga överst där du vill ha gräs eller planteringar, inte som fyllning under något som ska bära last. Det organiska innehållet bryts ner med tiden, och då sjunker marken. Lägg därför alltid bärande eller stabiliserande material underst och matjorden sist.
Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Vilket material passar var?
Ett bra sätt att tänka är att utgå från vad ytan ska klara av.
Under hus, platta och garage. Här krävs ett bärigt, väl packat underlag, ofta bergkross, tillsammans med ett kapillärbrytande skikt av makadam som skyddar mot markfukt. Det här är en del av grundläggningen, och du kan läsa mer på vår sida om husgrund.
Kring dränering och mot husgrunden. Använd ett dränerande material, oftast makadam, så att vatten leds bort från grunden i stället för att samlas mot väggen.
Under uppfart, gångar och plattytor. Underarbetet med bär- och slitlager avgör hur länge ytan håller. Materialvalet skiljer sig lite mellan grusad, plattlagd och asfalterad yta, vi går igenom det i artiklarna om att anlägga uppfart.
Bakom en stödmur. Bakom muren behövs dränerande material så att vattentrycket inte bygger upp bakom konstruktionen. Läs mer i vår guide om stödmur på tomten.
När du höjer eller jämnar tomten. Vid större uppfyllnad läggs ofta grövre eller renare fyllnadsmassor underst och matjord överst. Själva planeringen av en uppfyllnad och vad den kostar tar vi upp i artikeln om att jämna ut en sluttande tomt.
Material som bör undvikas som fyllning
Lika viktigt som att välja rätt är att undvika fel material. Följande är olämpligt eller olagligt att fylla med:
Organiskt material och matjord under konstruktioner. Det bryts ner och orsakar sättningar. Håll det till topplagret.
Lera i bärande fyllning. Lera håller kvar vatten, rör sig med fukt och är tjälfarlig, alltså känslig för frysning och tjäle. Det ger en instabil grund.
Blandade eller okända schaktmassor med rötter, byggavfall, plast eller skräp. Sådant fyller ingen funktion i konstruktionen och kan orsaka problem senare.
Förorenade massor. Massor får inte förorena den nya platsen. Om du fyller med massor du inte känner ursprunget på behöver de ofta provtas.
Asfalt och särskilt tjärasfalt. Uppbruten asfalt ska normalt återvinnas, inte användas för att fylla ut mark. Äldre tjärasfalt kan dessutom klassas som farligt avfall.
Massor med invasiva växter, till exempel parkslide, som lätt sprids vidare med jord och massor.
En vanlig fälla är erbjudanden om "gratis massor" från ett pågående bygge. De kan vara helt fina, men de kan också vara blandade eller förorenade. Be alltid att få veta varifrån massorna kommer, och begär analysresultat om ursprunget är osäkert. Naturvårdsverket har vägledning om hur massor får återvinnas i anläggningsarbeten, och Villaägarna ger råd till dig som är villaägare. Är du osäker är det klokt att stämma av med din kommuns miljökontor.
Så väljer du rätt material efter markförhållanden
Marken du fyller på spelar minst lika stor roll som materialet du väljer.
Lera och finkornig mark. Dränerar dåligt och är tjälfarlig. Här blir ett dränerande och kapillärbrytande skikt extra viktigt, och ibland behöver den befintliga jorden grävas ur och bytas ut.
Fast mark eller berg. Ger goda förutsättningar med mindre risk för sättning, men berg kan behöva jämnas av innan fyllning.
Blöt mark eller högt grundvatten. Kräver ofta ett grövre förstärkningslager underst och en genomtänkt lösning för hur vattnet ska ledas bort. Hur dagvatten hanteras på tomten tar vi upp i artikeln om dagvatten på tomten.
Sluttande mark. Här finns risk för att massorna glider eller eroderar. Packning blir avgörande, och ibland behövs en stödmur.
Två principer gäller nästan alltid, oavsett material:
Packa i lager. Fyllnadsmassor ska packas efter hand, ofta i lager om cirka 20–30 cm med vibratorplatta eller vält. Fyller du på allt på en gång utan packning blir resultatet sättningar.
Skilj jord och kross åt. En fiberduk (geotextil) mellan jordlagret och krossmaterialet hindrar att lagren blandas och att finmaterial vandrar upp i det bärande lagret över tid.
Det praktiska markarbetet, som är schakt, packning och materialhantering, är en del av vad vi hjälper till med inom markarbete.
Regler att känna till innan du fyller
Två regelområden är värda att stämma av innan du sätter igång.
Marklov. Att fylla upp eller ändra markens nivå avsevärt kan kräva marklov, framför allt inom detaljplanelagt område. Vad som gäller och när det krävs går vi igenom i artikeln om när marklov krävs. Övergripande information om bygglov och marklov finns även hos Boverket.
Massor och miljöregler. Massor räknas i grunden som avfall. Rena massor som återanvänds för ett tydligt syfte på den egna fastigheten behöver ofta ingen anmälan, men så snart det finns en risk för förorening kan en anmälan till kommunen eller till och med tillstånd krävas, beroende på hur stor risken bedöms vara. Det är den som utför arbetet som ansvarar för bedömningen, och vid osäkerhet är kommunens miljökontor rätt instans att kontakta.
Checklista innan du beställer fyllnadsmassor
Bestäm användningsområde: ska ytan bära last, dränera eller odlas?
Välj material efter funktionen. Kross för bärighet, makadam för dränering, matjord överst.
Bedöm markförhållandena: lera, berg, blöt mark eller sluttning påverkar valet.
Räkna ut ungefärlig volym (yta i m² × höjd i meter = m³) och räkna med visst svinn vid packning.
Kontrollera ursprunget om du tar emot återanvända massor, och be om analys vid osäkerhet.
Ta reda på om marklov eller anmälan kan behövas.
Planera för packning i lager och eventuell fiberduk.
Få hjälp med markarbete och materialval
Att välja rätt fyllnadsmassor handlar om att matcha material mot funktion och markförhållanden och att göra grundarbetet ordentligt så att ytan håller över tid. Är du osäker på vilket material som passar ditt projekt hjälper vi dig gärna att tänka igenom det.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Beskriv ditt projekt så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vilket material passar var?
Ett bra sätt att tänka är att utgå från vad ytan ska klara av.
Under hus, platta och garage. Här krävs ett bärigt, väl packat underlag, ofta bergkross, tillsammans med ett kapillärbrytande skikt av makadam som skyddar mot markfukt. Det här är en del av grundläggningen, och du kan läsa mer på vår sida om husgrund.
Kring dränering och mot husgrunden. Använd ett dränerande material, oftast makadam, så att vatten leds bort från grunden i stället för att samlas mot väggen.
Under uppfart, gångar och plattytor. Underarbetet med bär- och slitlager avgör hur länge ytan håller. Materialvalet skiljer sig lite mellan grusad, plattlagd och asfalterad yta, vi går igenom det i artiklarna om att anlägga uppfart.
Bakom en stödmur. Bakom muren behövs dränerande material så att vattentrycket inte bygger upp bakom konstruktionen. Läs mer i vår guide om stödmur på tomten.
När du höjer eller jämnar tomten. Vid större uppfyllnad läggs ofta grövre eller renare fyllnadsmassor underst och matjord överst. Själva planeringen av en uppfyllnad och vad den kostar tar vi upp i artikeln om att jämna ut en sluttande tomt.
Material som bör undvikas som fyllning
Lika viktigt som att välja rätt är att undvika fel material. Följande är olämpligt eller olagligt att fylla med:
Organiskt material och matjord under konstruktioner. Det bryts ner och orsakar sättningar. Håll det till topplagret.
Lera i bärande fyllning. Lera håller kvar vatten, rör sig med fukt och är tjälfarlig, alltså känslig för frysning och tjäle. Det ger en instabil grund.
Blandade eller okända schaktmassor med rötter, byggavfall, plast eller skräp. Sådant fyller ingen funktion i konstruktionen och kan orsaka problem senare.
Förorenade massor. Massor får inte förorena den nya platsen. Om du fyller med massor du inte känner ursprunget på behöver de ofta provtas.
Asfalt och särskilt tjärasfalt. Uppbruten asfalt ska normalt återvinnas, inte användas för att fylla ut mark. Äldre tjärasfalt kan dessutom klassas som farligt avfall.
Massor med invasiva växter, till exempel parkslide, som lätt sprids vidare med jord och massor.
En vanlig fälla är erbjudanden om "gratis massor" från ett pågående bygge. De kan vara helt fina, men de kan också vara blandade eller förorenade. Be alltid att få veta varifrån massorna kommer, och begär analysresultat om ursprunget är osäkert. Naturvårdsverket har vägledning om hur massor får återvinnas i anläggningsarbeten, och Villaägarna ger råd till dig som är villaägare. Är du osäker är det klokt att stämma av med din kommuns miljökontor.
Så väljer du rätt material efter markförhållanden
Marken du fyller på spelar minst lika stor roll som materialet du väljer.
Lera och finkornig mark. Dränerar dåligt och är tjälfarlig. Här blir ett dränerande och kapillärbrytande skikt extra viktigt, och ibland behöver den befintliga jorden grävas ur och bytas ut.
Fast mark eller berg. Ger goda förutsättningar med mindre risk för sättning, men berg kan behöva jämnas av innan fyllning.
Blöt mark eller högt grundvatten. Kräver ofta ett grövre förstärkningslager underst och en genomtänkt lösning för hur vattnet ska ledas bort. Hur dagvatten hanteras på tomten tar vi upp i artikeln om dagvatten på tomten.
Sluttande mark. Här finns risk för att massorna glider eller eroderar. Packning blir avgörande, och ibland behövs en stödmur.
Två principer gäller nästan alltid, oavsett material:
Packa i lager. Fyllnadsmassor ska packas efter hand, ofta i lager om cirka 20–30 cm med vibratorplatta eller vält. Fyller du på allt på en gång utan packning blir resultatet sättningar.
Skilj jord och kross åt. En fiberduk (geotextil) mellan jordlagret och krossmaterialet hindrar att lagren blandas och att finmaterial vandrar upp i det bärande lagret över tid.
Det praktiska markarbetet, som är schakt, packning och materialhantering, är en del av vad vi hjälper till med inom markarbete.
Regler att känna till innan du fyller
Två regelområden är värda att stämma av innan du sätter igång.
Marklov. Att fylla upp eller ändra markens nivå avsevärt kan kräva marklov, framför allt inom detaljplanelagt område. Vad som gäller och när det krävs går vi igenom i artikeln om när marklov krävs. Övergripande information om bygglov och marklov finns även hos Boverket.
Massor och miljöregler. Massor räknas i grunden som avfall. Rena massor som återanvänds för ett tydligt syfte på den egna fastigheten behöver ofta ingen anmälan, men så snart det finns en risk för förorening kan en anmälan till kommunen eller till och med tillstånd krävas, beroende på hur stor risken bedöms vara. Det är den som utför arbetet som ansvarar för bedömningen, och vid osäkerhet är kommunens miljökontor rätt instans att kontakta.
Checklista innan du beställer fyllnadsmassor
Bestäm användningsområde: ska ytan bära last, dränera eller odlas?
Välj material efter funktionen. Kross för bärighet, makadam för dränering, matjord överst.
Bedöm markförhållandena: lera, berg, blöt mark eller sluttning påverkar valet.
Räkna ut ungefärlig volym (yta i m² × höjd i meter = m³) och räkna med visst svinn vid packning.
Kontrollera ursprunget om du tar emot återanvända massor, och be om analys vid osäkerhet.
Ta reda på om marklov eller anmälan kan behövas.
Planera för packning i lager och eventuell fiberduk.
Få hjälp med markarbete och materialval
Att välja rätt fyllnadsmassor handlar om att matcha material mot funktion och markförhållanden och att göra grundarbetet ordentligt så att ytan håller över tid. Är du osäker på vilket material som passar ditt projekt hjälper vi dig gärna att tänka igenom det.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Beskriv ditt projekt så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om fyllnadsmassor
Vad är skillnaden mellan fyllnadsmassor och schaktmassor?
Fyllnadsmassor är material som tillförs för att bygga upp marken. Schaktmassor är det som grävs upp och blir över vid ett markarbete. Schaktmassor kan ibland återanvändas som fyllnadsmassor om de är rena och lämpliga, men behöver annars transporteras bort.
Vilket material ska jag ha under en platta eller altan?
Under något som ska bära last används normalt ett välpackat bärlager av bergkross, ofta i kombination med ett kapillärbrytande lager av makadam som skyddar mot markfukt. Materialet ska packas i lager för att undvika sättningar.
Kan jag använda matjord som fyllning?
Matjord ska ligga överst där du vill ha gräs eller planteringar, inte som bärande fyllning. Det organiska innehållet bryts ner med tiden, vilket gör att marken sjunker. Lägg stabiliserande material underst och matjorden sist.
Går det att fylla med gratis schaktmassor från ett bygge?
Ibland, men var försiktig. Massorna kan vara blandade eller förorenade. Be att få veta ursprunget och begär analysresultat om det är osäkert. Massor får inte förorena den plats de läggs på, och i vissa fall krävs anmälan till kommunen.
Vilket material passar bäst för dränering?
Ett dränerande material där finmaterialet är bortsiktat, till exempel makadam, släpper igenom vatten och används kring husgrund, dräneringsrör och bakom stödmurar.
Behöver jag marklov för att fylla upp tomten?
Att ändra markens nivå avsevärt kan kräva marklov, särskilt inom detaljplanelagt område. Kontrollera vad som gäller i din kommun innan du börjar. Vi går igenom reglerna i vår artikel om när marklov krävs.
Hur mycket fyllnadsmassor behöver jag?
Räkna ytan i kvadratmeter gånger höjden i meter för att få volymen i kubikmeter. Lägg till lite extra, eftersom materialet packas ihop och volymen minskar när det komprimeras.
Måste fyllnadsmassor packas?
Ja, i de flesta fall. Packning i lager gör underlaget stabilt. Fyller du på utan att packa är risken stor för sättningar och en ojämn yta.
