Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Lästid: 6 min
Skriven av
Johan Cederholm
Granskad av
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
Granskad den
När du gräver för dränering, husgrund, pool, uppfart eller en tillbyggnad uppstår det snabbt stora högar med jord, lera, sten och ibland gammal fyllning. Det är dessa högar som kallas schaktmassor. De är ofta en av de största enskilda posterna i ett markprojekt, både när det gäller pris och logistik. Många villaägare räknar med grävningen men missar att själva hanteringen av massorna kan bli lika dyr som schakten.
I den här guiden går vi igenom vad schaktmassor egentligen är, när de kan återanvändas på tomten, när de måste transporteras bort, vilka regler som gäller och vad som styr priset. Målet är att du ska förstå projektet innan du tar in offerter, så att du kan ställa rätt frågor och undvika obehagliga överraskningar.
Översikt
Rena schaktmassor från din egen tomt kan i vissa fall återanvändas på plats för uppfyllnad, terrassering eller stödmurar. Det brukar vara det billigaste alternativet. Massor som inte får plats, som är blandade eller misstänkt förorenade måste köras till en godkänd mottagningsanläggning. Kostnaden styrs främst av volym, materialtyp, transportavstånd, åtkomst till tomten och om massorna är rena eller förorenade. Ungefärliga priser hos externa prisguider ligger på en bred spännvidd, ofta någonstans mellan cirka 100 och 1 000 kronor per kubikmeter, men det verkliga priset varierar starkt beroende på förutsättningar.
Vad är schaktmassor?
Schaktmassor är allt material som grävs upp ur marken när du gör ett bygg- eller markprojekt. Det kan handla om matjord, lera, sand, grus, morän, sprängsten, gammal fyllnadsjord och ibland rester av betong, asfalt eller tegel från äldre arbeten.
En viktig detalj: så snart massorna lämnar din tomt räknas de juridiskt som avfall och ska hanteras enligt Avfallsförordningen. Det innebär att både du som beställare och entreprenören har ansvar för att massorna klassas rätt, transporteras av någon med rätt tillstånd och lämnas till en godkänd mottagare. Läs mer om hur själva grävningen går till i vår guide om schaktning på villatomt.
Vilka typer av schaktmassor finns det?
Alla schaktmassor är inte lika och det är en stor del av förklaringen till varför priset varierar så mycket. Grovt indelat brukar man skilja på:
Matjord. Det översta, mörka jordlagret. Ofta värdefullt och kan i vissa fall skänkas bort eller återanvändas för planteringar och gräsmatta.
Lera och silt. Bindiga massor som blir tunga och blöta. Dyrare att lasta och transportera eftersom de packas i skopan och rinner ur flakor vid regn.
Sand, grus och morän. Väldränerade massor som ofta går bra att återanvända som fyllning under uppfart, terrass eller husgrund.
Berg och sprängsten. Kan krossas och återanvändas som förstärkningslager eller dräneringsmaterial. Har ofta ett värde och kan i vissa projekt sänka kostnaden.
Fyllnadsmaterial. Blandade massor från äldre arbeten. Kan innehålla tegel, betong, asfalt eller rester av gamla ledningar. Kräver ofta sortering.
Misstänkt förorenade massor. Massor från platser där det tidigare funnits till exempel oljecistern, verkstad, industri eller gammal tipp. Kräver provtagning innan hantering.
En bra entreprenör gör en enkel bedömning av vad som ligger i marken innan grävningen börjar. Det påverkar både transportbehov och pris.
När kan massorna återanvändas på tomten?
Det billigaste och miljömässigt bästa är oftast att använda så mycket massor som möjligt inom det egna projektet. Enligt Naturvårdsverkets vägledning för masshantering räknas massor som återanvänds inom det egna verksamhetsområdet i regel inte som avfall, förutsatt att de fyller en tydlig funktion, används i rimlig mängd och inte är förorenade.
Typiska sätt att återanvända rena schaktmassor på en villatomt är:
Uppfyllnad och terrassering. Höjning eller utjämning av tomten. Läs vår separata guide om tomtutjämning på sluttande tomt.
Återfyllnad kring husgrund efter till exempel dränering eller husgrundsarbete.
Underlag för uppfart, garageplan eller altan. Sten, grus och morän kan användas som bärlager.
Ljudvall eller mindre kulle mot väg eller granntomt.
Trädgårdsanläggning. Matjord kan sparas och läggas tillbaka efter markarbetet.
Kom ihåg att större nivåändringar på tomten kan kräva marklov, även om massorna kommer från din egen mark. Reglerna kring detta beskriver vi i artikeln om när marklov krävs.
En annan sak att tänka på är svällfaktorn. När jord grävs upp luckras den så att volymen kan öka med 20–30 procent jämfört med hur den låg i marken. En grop på 10 kubikmeter ger alltså snarare 12–13 kubikmeter uppgrävt material. Det påverkar både hur mycket du får plats med att återanvända och hur många lass som behöver köras bort.
När måste massorna köras bort?
Även om återanvändning är att föredra är det ovanligt att en villatomt sväljer allt vid ett större projekt. I följande situationer behöver massorna transporteras bort:
Överskott som inte får plats eller inte behövs på tomten.
Blöt lera eller silt som är svår att bygga med.
Blandade massor med skräp, rötter, plast eller byggavfall.
Massor med misstänkt förorening, till exempel från platser där det tidigare stått en oljetank eller där gammal fyllning grävts fram.
Bergmassor som inte krossas på plats.
När massorna ska köras bort behöver entreprenören ha en tydlig plan för var de ska tas emot och det är där en stor del av kostnaden hamnar.
Så går bortforslingen till: från grävning till mottagning
Ett normalt flöde vid ett villaprojekt ser ofta ut så här:
Bedömning innan schakt. Entreprenören går igenom tomten, kontrollerar ledningsanvisning och gör en enkel bedömning av vad massorna kan tänkas innehålla.
Grävning och sortering. Massorna sorteras löpande i olika högar – till exempel matjord, lerjord, sten och blandmassor. Rätt sortering direkt vid grävningen är den enskilt viktigaste kostnadsbesparingen.
Uppläggning eller direktlast. Antingen läggs massorna på en bit av tomten för mellanlagring, eller så lastas de direkt på lastbil eller container.
Transport. En transportör med tillstånd för avfallstransport kör massorna till mottagningsanläggning.
Mottagning och klassning. Anläggningen väger och kontrollerar lasten. Priset per ton varierar beroende på materialtyp och renhet.
Dokumentation. För större projekt eller om massorna är förorenade krävs transportdokument och spårbarhet.
I Göteborgsområdet finns flera större mottagningsanläggningar för schaktmassor, betong och asfalt. Kommunala återvinningscentraler tar däremot i regel bara emot mindre mängder från privatpersoner och sällan större schaktvolyme. Göteborgs Stads återvinningscentraler är främst till för hushållens grovavfall.
När du gräver för dränering, husgrund, pool, uppfart eller en tillbyggnad uppstår det snabbt stora högar med jord, lera, sten och ibland gammal fyllning. Det är dessa högar som kallas schaktmassor. De är ofta en av de största enskilda posterna i ett markprojekt, både när det gäller pris och logistik. Många villaägare räknar med grävningen men missar att själva hanteringen av massorna kan bli lika dyr som schakten.
I den här guiden går vi igenom vad schaktmassor egentligen är, när de kan återanvändas på tomten, när de måste transporteras bort, vilka regler som gäller och vad som styr priset. Målet är att du ska förstå projektet innan du tar in offerter, så att du kan ställa rätt frågor och undvika obehagliga överraskningar.
Översikt
Rena schaktmassor från din egen tomt kan i vissa fall återanvändas på plats för uppfyllnad, terrassering eller stödmurar. Det brukar vara det billigaste alternativet. Massor som inte får plats, som är blandade eller misstänkt förorenade måste köras till en godkänd mottagningsanläggning. Kostnaden styrs främst av volym, materialtyp, transportavstånd, åtkomst till tomten och om massorna är rena eller förorenade. Ungefärliga priser hos externa prisguider ligger på en bred spännvidd, ofta någonstans mellan cirka 100 och 1 000 kronor per kubikmeter, men det verkliga priset varierar starkt beroende på förutsättningar.
Vad är schaktmassor?
Schaktmassor är allt material som grävs upp ur marken när du gör ett bygg- eller markprojekt. Det kan handla om matjord, lera, sand, grus, morän, sprängsten, gammal fyllnadsjord och ibland rester av betong, asfalt eller tegel från äldre arbeten.
En viktig detalj: så snart massorna lämnar din tomt räknas de juridiskt som avfall och ska hanteras enligt Avfallsförordningen. Det innebär att både du som beställare och entreprenören har ansvar för att massorna klassas rätt, transporteras av någon med rätt tillstånd och lämnas till en godkänd mottagare. Läs mer om hur själva grävningen går till i vår guide om schaktning på villatomt.
Vilka typer av schaktmassor finns det?
Alla schaktmassor är inte lika och det är en stor del av förklaringen till varför priset varierar så mycket. Grovt indelat brukar man skilja på:
Matjord. Det översta, mörka jordlagret. Ofta värdefullt och kan i vissa fall skänkas bort eller återanvändas för planteringar och gräsmatta.
Lera och silt. Bindiga massor som blir tunga och blöta. Dyrare att lasta och transportera eftersom de packas i skopan och rinner ur flakor vid regn.
Sand, grus och morän. Väldränerade massor som ofta går bra att återanvända som fyllning under uppfart, terrass eller husgrund.
Berg och sprängsten. Kan krossas och återanvändas som förstärkningslager eller dräneringsmaterial. Har ofta ett värde och kan i vissa projekt sänka kostnaden.
Fyllnadsmaterial. Blandade massor från äldre arbeten. Kan innehålla tegel, betong, asfalt eller rester av gamla ledningar. Kräver ofta sortering.
Misstänkt förorenade massor. Massor från platser där det tidigare funnits till exempel oljecistern, verkstad, industri eller gammal tipp. Kräver provtagning innan hantering.
En bra entreprenör gör en enkel bedömning av vad som ligger i marken innan grävningen börjar. Det påverkar både transportbehov och pris.
När kan massorna återanvändas på tomten?
Det billigaste och miljömässigt bästa är oftast att använda så mycket massor som möjligt inom det egna projektet. Enligt Naturvårdsverkets vägledning för masshantering räknas massor som återanvänds inom det egna verksamhetsområdet i regel inte som avfall, förutsatt att de fyller en tydlig funktion, används i rimlig mängd och inte är förorenade.
Typiska sätt att återanvända rena schaktmassor på en villatomt är:
Uppfyllnad och terrassering. Höjning eller utjämning av tomten. Läs vår separata guide om tomtutjämning på sluttande tomt.
Återfyllnad kring husgrund efter till exempel dränering eller husgrundsarbete.
Underlag för uppfart, garageplan eller altan. Sten, grus och morän kan användas som bärlager.
Ljudvall eller mindre kulle mot väg eller granntomt.
Trädgårdsanläggning. Matjord kan sparas och läggas tillbaka efter markarbetet.
Kom ihåg att större nivåändringar på tomten kan kräva marklov, även om massorna kommer från din egen mark. Reglerna kring detta beskriver vi i artikeln om när marklov krävs.
En annan sak att tänka på är svällfaktorn. När jord grävs upp luckras den så att volymen kan öka med 20–30 procent jämfört med hur den låg i marken. En grop på 10 kubikmeter ger alltså snarare 12–13 kubikmeter uppgrävt material. Det påverkar både hur mycket du får plats med att återanvända och hur många lass som behöver köras bort.
När måste massorna köras bort?
Även om återanvändning är att föredra är det ovanligt att en villatomt sväljer allt vid ett större projekt. I följande situationer behöver massorna transporteras bort:
Överskott som inte får plats eller inte behövs på tomten.
Blöt lera eller silt som är svår att bygga med.
Blandade massor med skräp, rötter, plast eller byggavfall.
Massor med misstänkt förorening, till exempel från platser där det tidigare stått en oljetank eller där gammal fyllning grävts fram.
Bergmassor som inte krossas på plats.
När massorna ska köras bort behöver entreprenören ha en tydlig plan för var de ska tas emot och det är där en stor del av kostnaden hamnar.
Så går bortforslingen till: från grävning till mottagning
Ett normalt flöde vid ett villaprojekt ser ofta ut så här:
Bedömning innan schakt. Entreprenören går igenom tomten, kontrollerar ledningsanvisning och gör en enkel bedömning av vad massorna kan tänkas innehålla.
Grävning och sortering. Massorna sorteras löpande i olika högar – till exempel matjord, lerjord, sten och blandmassor. Rätt sortering direkt vid grävningen är den enskilt viktigaste kostnadsbesparingen.
Uppläggning eller direktlast. Antingen läggs massorna på en bit av tomten för mellanlagring, eller så lastas de direkt på lastbil eller container.
Transport. En transportör med tillstånd för avfallstransport kör massorna till mottagningsanläggning.
Mottagning och klassning. Anläggningen väger och kontrollerar lasten. Priset per ton varierar beroende på materialtyp och renhet.
Dokumentation. För större projekt eller om massorna är förorenade krävs transportdokument och spårbarhet.
I Göteborgsområdet finns flera större mottagningsanläggningar för schaktmassor, betong och asfalt. Kommunala återvinningscentraler tar däremot i regel bara emot mindre mängder från privatpersoner och sällan större schaktvolyme. Göteborgs Stads återvinningscentraler är främst till för hushållens grovavfall.
Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Vad påverkar kostnaden för bortforsling?
Det finns ingen fast prislista för schaktmassor eftersom förutsättningarna varierar så mycket. Följande faktorer brukar väga tyngst:
Volym. Ju fler kubikmeter, desto fler lass. Men större projekt får ofta ett bättre pris per kubik.
Typ av material. Rena, väldränerade massor är billigare än blöt lera eller blandade massor. Sten och berg är hanteringsvänligt men tungt.
Klassning. Rena massor kostar en sak, misstänkt förorenade en helt annan. Provtagning tillkommer om massorna behöver klassas.
Transportavstånd. Hur långt är det till närmaste godkända mottagningsanläggning? Långa avstånd betyder fler timmar och mer bränsle per lass.
Åtkomst till tomten. Trånga passager, mjuka gräsmattor, låga grenar och långa avstånd mellan grävplats och lastbil ökar tiden och kan tvinga fram mindre fordon.
Deponi- och mottagningsavgifter. Anläggningarna tar ut olika taxor beroende på typ av avfall och tillstånd.
Container eller lastbil. Container passar för mindre projekt men blir dyr per kubik. Vid större volymer är direktlastning på lastbil mer effektiv.
Säsong. Under torra perioder är lastning enklare och massorna lättare. Under vår och höst blir lera och silt tunga och kladdiga.
De här faktorerna hänger ihop med prissättningen på hela projektet. Om du vill förstå hur bortforslingen påverkar totalpriset för ett markjobb kan du också läsa vår översikt vad markarbete kostar.
Cirkapriser: vad brukar det kosta?
Här behöver vi vara tydliga: prisuppgifter för bortforsling ska ses som riktmärken, inte som löften. Externa prisguider anger ofta en bred spännvidd på ungefär 100 till 1 000 kronor per kubikmeter för rena schaktmassor, där det verkliga priset avgörs av volym, avstånd, materialtyp och åtkomst. Sedan prisguider i sig kan använda lite olika mått som till exempel pris per fler kubikmeter.
Ett par grova exempel som kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning:
En mindre pool eller dräneringsgrop kan generera i storleksordningen 15–40 kubikmeter massor att köra bort.
En större poolgrävning eller källare kan ge över 100 kubikmeter.
En uppfart eller ny terrass ger ofta 5–20 kubikmeter, beroende på djup och avjämning.
För poolprojekt specifikt har vi en egen artikel om grävning och bortforsling vid pool. Där går vi in på vad du kan förvänta dig i just den situationen.
Det bästa sättet att få ett realistiskt pris är att låta entreprenören besöka tomten. Då kan de bedöma jordtyp, åtkomst och lämplig transportlösning direkt.
Förorenade massor. Vad gäller då?
Förorenade schaktmassor är material som innehåller till exempel tungmetaller, oljor, tjärämnen eller andra skadliga ämnen. De vanligaste källorna på en villatomt är gamla oljetankar, gammal fyllnadsjord från industri- eller verkstadsområden, äldre kolgårdar och platser där bilar eller maskiner har lagats under lång tid.
För att bedöma om massorna är rena används Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark, som utgår från två nivåer av markanvändning: känslig markanvändning (KM), som gäller för bostäder och trädgårdar, och mindre känslig markanvändning (MKM), som gäller för industri- och trafikytor. Även begreppet mindre än ringa risk (MRR) används. Ligger föroreningsnivån under den gränsen kan massorna ofta återanvändas utan anmälan.
Om det finns misstanke om förorening ska massorna provtas innan de flyttas. Kostnaden för hantering av förorenade massor är betydligt högre än för rena, dels för att provtagning tillkommer, dels för att mottagningen kräver särskilt tillstånd. Att blanda misstänkt förorenade massor med rena är ett klassiskt misstag, då måste hela mängden hanteras som förorenad.
Regler och ansvar vid bortforsling
Hanteringen av schaktmassor styrs främst av Miljöbalken och Avfallsförordningen (2020:614). Några saker som är bra att känna till:
Beställaren har ett ansvar. Du som villaägare räknas som avfallsproducent när massorna lämnar tomten och har ett övergripande ansvar för att de hanteras rätt.
Transportören ska ha tillstånd. Yrkesmässig transport av avfall kräver anmälan eller tillstånd. Farligt avfall kräver alltid tillstånd.
Spårbarhet. Farligt avfall ska rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister och transportdokument ska följa med lasten.
Mottagningen ska vara godkänd. Massor får inte dumpas på en slumpvis plats – anläggningen ska ha rätt tillstånd för de fraktioner som tas emot.
Marklov och kommunala regler. Vid större nivåändringar eller uppfyllnader på tomten kan marklov krävas, och inom vattenskyddsområden gäller ofta strängare regler.
Själva grävmomentet omfattas dessutom av arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, där ras och trånga schakt är de vanligaste allvarliga riskerna. Det är ett tungt argument för att anlita en entreprenör med rätt utrustning och rutin. För en helhetsbild av regler och ansvarsfördelning finns också Naturvårdsverkets vägledning för masshantering och användning av massor i anläggningsarbete.
Checklista: så planerar du schaktmassorna smart
Innan projektet drar igång är det värt att gå igenom följande punkter tillsammans med entreprenören:
Uppskatta volymen grovt utifrån grävningens djup, längd och bredd. Räkna med 20–30 procent svällning.
Bedöm markens historik. Har det funnits oljetank, verkstad eller äldre fyllning? Boka provtagning vid osäkerhet.
Fundera på återanvändning. Kan massorna användas för uppfyllnad, terrassering, ljudvall eller trädgårdsanläggning?
Kontrollera marklov. Behöver du söka lov om nivåerna på tomten ändras mer än cirka en halvmeter?
Sortera direkt vid grävningen. Blanda inte matjord, lera och blandmassor.
Kom överens om vad som ingår i offerten. Ingår transport, mottagning och deponiavgift, eller är det på löpande räkning?
Planera åtkomsten. Var ska lastbilen stå? Var läggs massorna under mellanlagring?
Spara dokumentation. Transportdokument, kvitton från mottagning och eventuella analysresultat är bra att ha om det blir frågor senare.
Om du är i planeringsfasen för ett större markjobb hittar du en översikt över hur vi arbetar på vår tjänstesida för markarbete. Där finns också bakgrund till angränsande arbeten som dränering.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du ett större markjobb där schaktmassor kommer att spela en stor roll i budgeten? Beskriv projektet så hjälper vi dig att förstå vilka volymer och hanteringssätt som är rimliga, och då sätter vi dig i kontakt med rätt entreprenör för jobbet. Målet är att du ska känna dig trygg i beslutet innan spaden går i marken.
Vad påverkar kostnaden för bortforsling?
Det finns ingen fast prislista för schaktmassor eftersom förutsättningarna varierar så mycket. Följande faktorer brukar väga tyngst:
Volym. Ju fler kubikmeter, desto fler lass. Men större projekt får ofta ett bättre pris per kubik.
Typ av material. Rena, väldränerade massor är billigare än blöt lera eller blandade massor. Sten och berg är hanteringsvänligt men tungt.
Klassning. Rena massor kostar en sak, misstänkt förorenade en helt annan. Provtagning tillkommer om massorna behöver klassas.
Transportavstånd. Hur långt är det till närmaste godkända mottagningsanläggning? Långa avstånd betyder fler timmar och mer bränsle per lass.
Åtkomst till tomten. Trånga passager, mjuka gräsmattor, låga grenar och långa avstånd mellan grävplats och lastbil ökar tiden och kan tvinga fram mindre fordon.
Deponi- och mottagningsavgifter. Anläggningarna tar ut olika taxor beroende på typ av avfall och tillstånd.
Container eller lastbil. Container passar för mindre projekt men blir dyr per kubik. Vid större volymer är direktlastning på lastbil mer effektiv.
Säsong. Under torra perioder är lastning enklare och massorna lättare. Under vår och höst blir lera och silt tunga och kladdiga.
De här faktorerna hänger ihop med prissättningen på hela projektet. Om du vill förstå hur bortforslingen påverkar totalpriset för ett markjobb kan du också läsa vår översikt vad markarbete kostar.
Cirkapriser: vad brukar det kosta?
Här behöver vi vara tydliga: prisuppgifter för bortforsling ska ses som riktmärken, inte som löften. Externa prisguider anger ofta en bred spännvidd på ungefär 100 till 1 000 kronor per kubikmeter för rena schaktmassor, där det verkliga priset avgörs av volym, avstånd, materialtyp och åtkomst. Sedan prisguider i sig kan använda lite olika mått som till exempel pris per fler kubikmeter.
Ett par grova exempel som kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning:
En mindre pool eller dräneringsgrop kan generera i storleksordningen 15–40 kubikmeter massor att köra bort.
En större poolgrävning eller källare kan ge över 100 kubikmeter.
En uppfart eller ny terrass ger ofta 5–20 kubikmeter, beroende på djup och avjämning.
För poolprojekt specifikt har vi en egen artikel om grävning och bortforsling vid pool. Där går vi in på vad du kan förvänta dig i just den situationen.
Det bästa sättet att få ett realistiskt pris är att låta entreprenören besöka tomten. Då kan de bedöma jordtyp, åtkomst och lämplig transportlösning direkt.
Förorenade massor. Vad gäller då?
Förorenade schaktmassor är material som innehåller till exempel tungmetaller, oljor, tjärämnen eller andra skadliga ämnen. De vanligaste källorna på en villatomt är gamla oljetankar, gammal fyllnadsjord från industri- eller verkstadsområden, äldre kolgårdar och platser där bilar eller maskiner har lagats under lång tid.
För att bedöma om massorna är rena används Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark, som utgår från två nivåer av markanvändning: känslig markanvändning (KM), som gäller för bostäder och trädgårdar, och mindre känslig markanvändning (MKM), som gäller för industri- och trafikytor. Även begreppet mindre än ringa risk (MRR) används. Ligger föroreningsnivån under den gränsen kan massorna ofta återanvändas utan anmälan.
Om det finns misstanke om förorening ska massorna provtas innan de flyttas. Kostnaden för hantering av förorenade massor är betydligt högre än för rena, dels för att provtagning tillkommer, dels för att mottagningen kräver särskilt tillstånd. Att blanda misstänkt förorenade massor med rena är ett klassiskt misstag, då måste hela mängden hanteras som förorenad.
Regler och ansvar vid bortforsling
Hanteringen av schaktmassor styrs främst av Miljöbalken och Avfallsförordningen (2020:614). Några saker som är bra att känna till:
Beställaren har ett ansvar. Du som villaägare räknas som avfallsproducent när massorna lämnar tomten och har ett övergripande ansvar för att de hanteras rätt.
Transportören ska ha tillstånd. Yrkesmässig transport av avfall kräver anmälan eller tillstånd. Farligt avfall kräver alltid tillstånd.
Spårbarhet. Farligt avfall ska rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister och transportdokument ska följa med lasten.
Mottagningen ska vara godkänd. Massor får inte dumpas på en slumpvis plats – anläggningen ska ha rätt tillstånd för de fraktioner som tas emot.
Marklov och kommunala regler. Vid större nivåändringar eller uppfyllnader på tomten kan marklov krävas, och inom vattenskyddsområden gäller ofta strängare regler.
Själva grävmomentet omfattas dessutom av arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, där ras och trånga schakt är de vanligaste allvarliga riskerna. Det är ett tungt argument för att anlita en entreprenör med rätt utrustning och rutin. För en helhetsbild av regler och ansvarsfördelning finns också Naturvårdsverkets vägledning för masshantering och användning av massor i anläggningsarbete.
Checklista: så planerar du schaktmassorna smart
Innan projektet drar igång är det värt att gå igenom följande punkter tillsammans med entreprenören:
Uppskatta volymen grovt utifrån grävningens djup, längd och bredd. Räkna med 20–30 procent svällning.
Bedöm markens historik. Har det funnits oljetank, verkstad eller äldre fyllning? Boka provtagning vid osäkerhet.
Fundera på återanvändning. Kan massorna användas för uppfyllnad, terrassering, ljudvall eller trädgårdsanläggning?
Kontrollera marklov. Behöver du söka lov om nivåerna på tomten ändras mer än cirka en halvmeter?
Sortera direkt vid grävningen. Blanda inte matjord, lera och blandmassor.
Kom överens om vad som ingår i offerten. Ingår transport, mottagning och deponiavgift, eller är det på löpande räkning?
Planera åtkomsten. Var ska lastbilen stå? Var läggs massorna under mellanlagring?
Spara dokumentation. Transportdokument, kvitton från mottagning och eventuella analysresultat är bra att ha om det blir frågor senare.
Om du är i planeringsfasen för ett större markjobb hittar du en översikt över hur vi arbetar på vår tjänstesida för markarbete. Där finns också bakgrund till angränsande arbeten som dränering.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du ett större markjobb där schaktmassor kommer att spela en stor roll i budgeten? Beskriv projektet så hjälper vi dig att förstå vilka volymer och hanteringssätt som är rimliga, och då sätter vi dig i kontakt med rätt entreprenör för jobbet. Målet är att du ska känna dig trygg i beslutet innan spaden går i marken.
Vanliga frågor om schaktmassor
Räknas schaktmassor som avfall?
Så länge massorna stannar och används på din egen tomt räknas de i regel inte som avfall. När de lämnar fastigheten omfattas de av Avfallsförordningen och räknas då som avfall som ska hanteras via godkänd transportör och mottagare.
Kan jag lämna schaktmassor på återvinningscentralen?
Kommunala återvinningscentraler är i första hand till för hushållens grovavfall, inte för större mängder schaktmassor. Mindre volymer kan ibland tas emot, men vid ett normalt markprojekt är en mottagningsanläggning för schaktmassor rätt väg.
Kan jag skänka bort matjord från min tomt?
Ja, ren matjord är ofta efterfrågad av grannar eller trädgårdsintresserade. Var tydlig med varifrån den kommer och att den är oförorenad. Vissa entreprenörer tar också emot matjord.
Hur mycket större blir massorna när jag gräver upp dem?
Jord och lera sväller normalt med runt 20–30 procent när de luckras vid grävning. Räkna med det när du planerar hur många lass som behöver köras bort eller hur mycket plats de tar på tomten.
Vad kostar bortforsling av schaktmassor per kubikmeter?
Externa prisguider anger ofta en bred spännvidd på ungefär 100 till 1 000 kronor per kubikmeter, men det verkliga priset avgörs av volym, materialtyp, avstånd till mottagning, åtkomst och om massorna är rena eller förorenade. Se det som ett riktmärke, inte som ett löfte.
Vem har ansvaret om massorna visar sig vara förorenade?
Både du som beställare och entreprenören har ett ansvar. Du räknas som avfallsproducent när massorna lämnar tomten, och entreprenören ansvarar för korrekt hantering och transport. Vid minsta misstanke om förorening ska massorna provtas innan de flyttas.
Behöver jag söka tillstånd för att lägga upp jordmassor på min tomt?
Mindre uppfyllnader inom en normal villatomt kräver oftast inte tillstånd, men större nivåändringar kan kräva marklov, särskilt inom detaljplanelagt område. Kontrollera med din kommun i tveksamma fall.
Kan sten och berg från grävningen ha ett värde?
Ja, ren sten och sprängsten kan i vissa fall krossas och återanvändas som förstärkningslager eller dräneringsmaterial, antingen på tomten eller genom att lämnas till en anläggning som ersätter dig eller ger reducerad avgift. Fråga alltid entreprenören.
Kan jag mellanlagra massor på tomten under en tid?
Ja, kortare mellanlagring är normalt vid ett pågående markarbete. Om det handlar om längre tid, större mängder eller platser nära vattendrag kan reglerna vara strängare. Kommunens miljöenhet kan svara på vad som gäller lokalt.
