Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
När du gräver för dränering, husgrund, pool, uppfart eller en tillbyggnad uppstår det snabbt stora högar med jord, lera, sten och ibland gammal fyllning. Det är dessa högar som kallas schaktmassor. De är ofta en av de största enskilda posterna i ett markprojekt, både när det gäller pris och logistik. Många villaägare räknar med grävningen men missar att själva hanteringen av massorna kan bli lika dyr som schakten.
I den här guiden går vi igenom vad schaktmassor egentligen är, när de kan återanvändas på tomten, när de måste transporteras bort, vilka regler som gäller och vad som styr priset. Målet är att du ska förstå projektet innan du tar in offerter, så att du kan ställa rätt frågor och undvika obehagliga överraskningar.
Översikt
Rena schaktmassor från din egen tomt kan i vissa fall återanvändas på plats för uppfyllnad, terrassering eller stödmurar. Det brukar vara det billigaste alternativet. Massor som inte får plats, som är blandade eller misstänkt förorenade måste köras till en godkänd mottagningsanläggning. Kostnaden styrs främst av volym, materialtyp, transportavstånd, åtkomst till tomten och om massorna är rena eller förorenade. Ungefärliga priser hos externa prisguider ligger på en bred spännvidd, ofta någonstans mellan cirka 100 och 1 000 kronor per kubikmeter, men det verkliga priset varierar starkt beroende på förutsättningar.
Vad är schaktmassor?
Schaktmassor är allt material som grävs upp ur marken när du gör ett bygg- eller markprojekt. Det kan handla om matjord, lera, sand, grus, morän, sprängsten, gammal fyllnadsjord och ibland rester av betong, asfalt eller tegel från äldre arbeten.
En viktig detalj: så snart massorna lämnar din tomt räknas de juridiskt som avfall och ska hanteras enligt Avfallsförordningen. Det innebär att både du som beställare och entreprenören har ansvar för att massorna klassas rätt, transporteras av någon med rätt tillstånd och lämnas till en godkänd mottagare. Läs mer om hur själva grävningen går till i vår guide om schaktning på villatomt.
Vilka typer av schaktmassor finns det?
Alla schaktmassor är inte lika och det är en stor del av förklaringen till varför priset varierar så mycket. Grovt indelat brukar man skilja på:
Matjord. Det översta, mörka jordlagret. Ofta värdefullt och kan i vissa fall skänkas bort eller återanvändas för planteringar och gräsmatta.
Lera och silt. Bindiga massor som blir tunga och blöta. Dyrare att lasta och transportera eftersom de packas i skopan och rinner ur flakor vid regn.
Sand, grus och morän. Väldränerade massor som ofta går bra att återanvända som fyllning under uppfart, terrass eller husgrund.
Berg och sprängsten. Kan krossas och återanvändas som förstärkningslager eller dräneringsmaterial. Har ofta ett värde och kan i vissa projekt sänka kostnaden.
Fyllnadsmaterial. Blandade massor från äldre arbeten. Kan innehålla tegel, betong, asfalt eller rester av gamla ledningar. Kräver ofta sortering.
Misstänkt förorenade massor. Massor från platser där det tidigare funnits till exempel oljecistern, verkstad, industri eller gammal tipp. Kräver provtagning innan hantering.
En bra entreprenör gör en enkel bedömning av vad som ligger i marken innan grävningen börjar. Det påverkar både transportbehov och pris.
När kan massorna återanvändas på tomten?
Det billigaste och miljömässigt bästa är oftast att använda så mycket massor som möjligt inom det egna projektet. Enligt Naturvårdsverkets vägledning för masshantering räknas massor som återanvänds inom det egna verksamhetsområdet i regel inte som avfall, förutsatt att de fyller en tydlig funktion, används i rimlig mängd och inte är förorenade.
Typiska sätt att återanvända rena schaktmassor på en villatomt är:
Uppfyllnad och terrassering. Höjning eller utjämning av tomten. Läs vår separata guide om tomtutjämning på sluttande tomt.
Återfyllnad kring husgrund efter till exempel dränering eller husgrundsarbete.
Underlag för uppfart, garageplan eller altan. Sten, grus och morän kan användas som bärlager.
Ljudvall eller mindre kulle mot väg eller granntomt.
Trädgårdsanläggning. Matjord kan sparas och läggas tillbaka efter markarbetet.
Kom ihåg att större nivåändringar på tomten kan kräva marklov, även om massorna kommer från din egen mark. Reglerna kring detta beskriver vi i artikeln om när marklov krävs.
En annan sak att tänka på är svällfaktorn. När jord grävs upp luckras den så att volymen kan öka med 20–30 procent jämfört med hur den låg i marken. En grop på 10 kubikmeter ger alltså snarare 12–13 kubikmeter uppgrävt material. Det påverkar både hur mycket du får plats med att återanvända och hur många lass som behöver köras bort.
När måste massorna köras bort?
Även om återanvändning är att föredra är det ovanligt att en villatomt sväljer allt vid ett större projekt. I följande situationer behöver massorna transporteras bort:
Överskott som inte får plats eller inte behövs på tomten.
Blöt lera eller silt som är svår att bygga med.
Blandade massor med skräp, rötter, plast eller byggavfall.
Massor med misstänkt förorening, till exempel från platser där det tidigare stått en oljetank eller där gammal fyllning grävts fram.
Bergmassor som inte krossas på plats.
När massorna ska köras bort behöver entreprenören ha en tydlig plan för var de ska tas emot och det är där en stor del av kostnaden hamnar.
Så går bortforslingen till: från grävning till mottagning
Ett normalt flöde vid ett villaprojekt ser ofta ut så här:
Bedömning innan schakt. Entreprenören går igenom tomten, kontrollerar ledningsanvisning och gör en enkel bedömning av vad massorna kan tänkas innehålla.
Grävning och sortering. Massorna sorteras löpande i olika högar – till exempel matjord, lerjord, sten och blandmassor. Rätt sortering direkt vid grävningen är den enskilt viktigaste kostnadsbesparingen.
Uppläggning eller direktlast. Antingen läggs massorna på en bit av tomten för mellanlagring, eller så lastas de direkt på lastbil eller container.
Transport. En transportör med tillstånd för avfallstransport kör massorna till mottagningsanläggning.
Mottagning och klassning. Anläggningen väger och kontrollerar lasten. Priset per ton varierar beroende på materialtyp och renhet.
Dokumentation. För större projekt eller om massorna är förorenade krävs transportdokument och spårbarhet.
I Göteborgsområdet finns flera större mottagningsanläggningar för schaktmassor, betong och asfalt. Kommunala återvinningscentraler tar däremot i regel bara emot mindre mängder från privatpersoner och sällan större schaktvolyme. Göteborgs Stads återvinningscentraler är främst till för hushållens grovavfall.
När du gräver för dränering, husgrund, pool, uppfart eller en tillbyggnad uppstår det snabbt stora högar med jord, lera, sten och ibland gammal fyllning. Det är dessa högar som kallas schaktmassor. De är ofta en av de största enskilda posterna i ett markprojekt, både när det gäller pris och logistik. Många villaägare räknar med grävningen men missar att själva hanteringen av massorna kan bli lika dyr som schakten.
I den här guiden går vi igenom vad schaktmassor egentligen är, när de kan återanvändas på tomten, när de måste transporteras bort, vilka regler som gäller och vad som styr priset. Målet är att du ska förstå projektet innan du tar in offerter, så att du kan ställa rätt frågor och undvika obehagliga överraskningar.
Översikt
Rena schaktmassor från din egen tomt kan i vissa fall återanvändas på plats för uppfyllnad, terrassering eller stödmurar. Det brukar vara det billigaste alternativet. Massor som inte får plats, som är blandade eller misstänkt förorenade måste köras till en godkänd mottagningsanläggning. Kostnaden styrs främst av volym, materialtyp, transportavstånd, åtkomst till tomten och om massorna är rena eller förorenade. Ungefärliga priser hos externa prisguider ligger på en bred spännvidd, ofta någonstans mellan cirka 100 och 1 000 kronor per kubikmeter, men det verkliga priset varierar starkt beroende på förutsättningar.
Vad är schaktmassor?
Schaktmassor är allt material som grävs upp ur marken när du gör ett bygg- eller markprojekt. Det kan handla om matjord, lera, sand, grus, morän, sprängsten, gammal fyllnadsjord och ibland rester av betong, asfalt eller tegel från äldre arbeten.
En viktig detalj: så snart massorna lämnar din tomt räknas de juridiskt som avfall och ska hanteras enligt Avfallsförordningen. Det innebär att både du som beställare och entreprenören har ansvar för att massorna klassas rätt, transporteras av någon med rätt tillstånd och lämnas till en godkänd mottagare. Läs mer om hur själva grävningen går till i vår guide om schaktning på villatomt.
Vilka typer av schaktmassor finns det?
Alla schaktmassor är inte lika och det är en stor del av förklaringen till varför priset varierar så mycket. Grovt indelat brukar man skilja på:
Matjord. Det översta, mörka jordlagret. Ofta värdefullt och kan i vissa fall skänkas bort eller återanvändas för planteringar och gräsmatta.
Lera och silt. Bindiga massor som blir tunga och blöta. Dyrare att lasta och transportera eftersom de packas i skopan och rinner ur flakor vid regn.
Sand, grus och morän. Väldränerade massor som ofta går bra att återanvända som fyllning under uppfart, terrass eller husgrund.
Berg och sprängsten. Kan krossas och återanvändas som förstärkningslager eller dräneringsmaterial. Har ofta ett värde och kan i vissa projekt sänka kostnaden.
Fyllnadsmaterial. Blandade massor från äldre arbeten. Kan innehålla tegel, betong, asfalt eller rester av gamla ledningar. Kräver ofta sortering.
Misstänkt förorenade massor. Massor från platser där det tidigare funnits till exempel oljecistern, verkstad, industri eller gammal tipp. Kräver provtagning innan hantering.
En bra entreprenör gör en enkel bedömning av vad som ligger i marken innan grävningen börjar. Det påverkar både transportbehov och pris.
När kan massorna återanvändas på tomten?
Det billigaste och miljömässigt bästa är oftast att använda så mycket massor som möjligt inom det egna projektet. Enligt Naturvårdsverkets vägledning för masshantering räknas massor som återanvänds inom det egna verksamhetsområdet i regel inte som avfall, förutsatt att de fyller en tydlig funktion, används i rimlig mängd och inte är förorenade.
Typiska sätt att återanvända rena schaktmassor på en villatomt är:
Uppfyllnad och terrassering. Höjning eller utjämning av tomten. Läs vår separata guide om tomtutjämning på sluttande tomt.
Återfyllnad kring husgrund efter till exempel dränering eller husgrundsarbete.
Underlag för uppfart, garageplan eller altan. Sten, grus och morän kan användas som bärlager.
Ljudvall eller mindre kulle mot väg eller granntomt.
Trädgårdsanläggning. Matjord kan sparas och läggas tillbaka efter markarbetet.
Kom ihåg att större nivåändringar på tomten kan kräva marklov, även om massorna kommer från din egen mark. Reglerna kring detta beskriver vi i artikeln om när marklov krävs.
En annan sak att tänka på är svällfaktorn. När jord grävs upp luckras den så att volymen kan öka med 20–30 procent jämfört med hur den låg i marken. En grop på 10 kubikmeter ger alltså snarare 12–13 kubikmeter uppgrävt material. Det påverkar både hur mycket du får plats med att återanvända och hur många lass som behöver köras bort.
När måste massorna köras bort?
Även om återanvändning är att föredra är det ovanligt att en villatomt sväljer allt vid ett större projekt. I följande situationer behöver massorna transporteras bort:
Överskott som inte får plats eller inte behövs på tomten.
Blöt lera eller silt som är svår att bygga med.
Blandade massor med skräp, rötter, plast eller byggavfall.
Massor med misstänkt förorening, till exempel från platser där det tidigare stått en oljetank eller där gammal fyllning grävts fram.
Bergmassor som inte krossas på plats.
När massorna ska köras bort behöver entreprenören ha en tydlig plan för var de ska tas emot och det är där en stor del av kostnaden hamnar.
Så går bortforslingen till: från grävning till mottagning
Ett normalt flöde vid ett villaprojekt ser ofta ut så här:
Bedömning innan schakt. Entreprenören går igenom tomten, kontrollerar ledningsanvisning och gör en enkel bedömning av vad massorna kan tänkas innehålla.
Grävning och sortering. Massorna sorteras löpande i olika högar – till exempel matjord, lerjord, sten och blandmassor. Rätt sortering direkt vid grävningen är den enskilt viktigaste kostnadsbesparingen.
Uppläggning eller direktlast. Antingen läggs massorna på en bit av tomten för mellanlagring, eller så lastas de direkt på lastbil eller container.
Transport. En transportör med tillstånd för avfallstransport kör massorna till mottagningsanläggning.
Mottagning och klassning. Anläggningen väger och kontrollerar lasten. Priset per ton varierar beroende på materialtyp och renhet.
Dokumentation. För större projekt eller om massorna är förorenade krävs transportdokument och spårbarhet.
I Göteborgsområdet finns flera större mottagningsanläggningar för schaktmassor, betong och asfalt. Kommunala återvinningscentraler tar däremot i regel bara emot mindre mängder från privatpersoner och sällan större schaktvolyme. Göteborgs Stads återvinningscentraler är främst till för hushållens grovavfall.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Vad påverkar kostnaden för bortforsling?
Det finns ingen fast prislista för schaktmassor eftersom förutsättningarna varierar så mycket. Följande faktorer brukar väga tyngst:
Volym. Ju fler kubikmeter, desto fler lass. Men större projekt får ofta ett bättre pris per kubik.
Typ av material. Rena, väldränerade massor är billigare än blöt lera eller blandade massor. Sten och berg är hanteringsvänligt men tungt.
Klassning. Rena massor kostar en sak, misstänkt förorenade en helt annan. Provtagning tillkommer om massorna behöver klassas.
Transportavstånd. Hur långt är det till närmaste godkända mottagningsanläggning? Långa avstånd betyder fler timmar och mer bränsle per lass.
Åtkomst till tomten. Trånga passager, mjuka gräsmattor, låga grenar och långa avstånd mellan grävplats och lastbil ökar tiden och kan tvinga fram mindre fordon.
Deponi- och mottagningsavgifter. Anläggningarna tar ut olika taxor beroende på typ av avfall och tillstånd.
Container eller lastbil. Container passar för mindre projekt men blir dyr per kubik. Vid större volymer är direktlastning på lastbil mer effektiv.
Säsong. Under torra perioder är lastning enklare och massorna lättare. Under vår och höst blir lera och silt tunga och kladdiga.
De här faktorerna hänger ihop med prissättningen på hela projektet. Om du vill förstå hur bortforslingen påverkar totalpriset för ett markjobb kan du också läsa vår översikt vad markarbete kostar.
Cirkapriser: vad brukar det kosta?
Här behöver vi vara tydliga: prisuppgifter för bortforsling ska ses som riktmärken, inte som löften. Externa prisguider anger ofta en bred spännvidd på ungefär 100 till 1 000 kronor per kubikmeter för rena schaktmassor, där det verkliga priset avgörs av volym, avstånd, materialtyp och åtkomst. Sedan prisguider i sig kan använda lite olika mått som till exempel pris per fler kubikmeter.
Ett par grova exempel som kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning:
En mindre pool eller dräneringsgrop kan generera i storleksordningen 15–40 kubikmeter massor att köra bort.
En större poolgrävning eller källare kan ge över 100 kubikmeter.
En uppfart eller ny terrass ger ofta 5–20 kubikmeter, beroende på djup och avjämning.
För poolprojekt specifikt har vi en egen artikel om grävning och bortforsling vid pool. Där går vi in på vad du kan förvänta dig i just den situationen.
Det bästa sättet att få ett realistiskt pris är att låta entreprenören besöka tomten. Då kan de bedöma jordtyp, åtkomst och lämplig transportlösning direkt.
Förorenade massor. Vad gäller då?
Förorenade schaktmassor är material som innehåller till exempel tungmetaller, oljor, tjärämnen eller andra skadliga ämnen. De vanligaste källorna på en villatomt är gamla oljetankar, gammal fyllnadsjord från industri- eller verkstadsområden, äldre kolgårdar och platser där bilar eller maskiner har lagats under lång tid.
För att bedöma om massorna är rena används Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark, som utgår från två nivåer av markanvändning: känslig markanvändning (KM), som gäller för bostäder och trädgårdar, och mindre känslig markanvändning (MKM), som gäller för industri- och trafikytor. Även begreppet mindre än ringa risk (MRR) används. Ligger föroreningsnivån under den gränsen kan massorna ofta återanvändas utan anmälan.
Om det finns misstanke om förorening ska massorna provtas innan de flyttas. Kostnaden för hantering av förorenade massor är betydligt högre än för rena, dels för att provtagning tillkommer, dels för att mottagningen kräver särskilt tillstånd. Att blanda misstänkt förorenade massor med rena är ett klassiskt misstag, då måste hela mängden hanteras som förorenad.
Regler och ansvar vid bortforsling
Hanteringen av schaktmassor styrs främst av Miljöbalken och Avfallsförordningen (2020:614). Några saker som är bra att känna till:
Beställaren har ett ansvar. Du som villaägare räknas som avfallsproducent när massorna lämnar tomten och har ett övergripande ansvar för att de hanteras rätt.
Transportören ska ha tillstånd. Yrkesmässig transport av avfall kräver anmälan eller tillstånd. Farligt avfall kräver alltid tillstånd.
Spårbarhet. Farligt avfall ska rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister och transportdokument ska följa med lasten.
Mottagningen ska vara godkänd. Massor får inte dumpas på en slumpvis plats – anläggningen ska ha rätt tillstånd för de fraktioner som tas emot.
Marklov och kommunala regler. Vid större nivåändringar eller uppfyllnader på tomten kan marklov krävas, och inom vattenskyddsområden gäller ofta strängare regler.
Själva grävmomentet omfattas dessutom av arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, där ras och trånga schakt är de vanligaste allvarliga riskerna. Det är ett tungt argument för att anlita en entreprenör med rätt utrustning och rutin. För en helhetsbild av regler och ansvarsfördelning finns också Naturvårdsverkets vägledning för masshantering och användning av massor i anläggningsarbete.
Checklista: så planerar du schaktmassorna smart
Innan projektet drar igång är det värt att gå igenom följande punkter tillsammans med entreprenören:
Uppskatta volymen grovt utifrån grävningens djup, längd och bredd. Räkna med 20–30 procent svällning.
Bedöm markens historik. Har det funnits oljetank, verkstad eller äldre fyllning? Boka provtagning vid osäkerhet.
Fundera på återanvändning. Kan massorna användas för uppfyllnad, terrassering, ljudvall eller trädgårdsanläggning?
Kontrollera marklov. Behöver du söka lov om nivåerna på tomten ändras mer än cirka en halvmeter?
Sortera direkt vid grävningen. Blanda inte matjord, lera och blandmassor.
Kom överens om vad som ingår i offerten. Ingår transport, mottagning och deponiavgift, eller är det på löpande räkning?
Planera åtkomsten. Var ska lastbilen stå? Var läggs massorna under mellanlagring?
Spara dokumentation. Transportdokument, kvitton från mottagning och eventuella analysresultat är bra att ha om det blir frågor senare.
Om du är i planeringsfasen för ett större markjobb hittar du en översikt över hur vi arbetar på vår tjänstesida för markarbete. Där finns också bakgrund till angränsande arbeten som dränering.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du ett större markjobb där schaktmassor kommer att spela en stor roll i budgeten? Beskriv projektet så hjälper vi dig att förstå vilka volymer och hanteringssätt som är rimliga, och då sätter vi dig i kontakt med rätt entreprenör för jobbet. Målet är att du ska känna dig trygg i beslutet innan spaden går i marken.
Vad påverkar kostnaden för bortforsling?
Det finns ingen fast prislista för schaktmassor eftersom förutsättningarna varierar så mycket. Följande faktorer brukar väga tyngst:
Volym. Ju fler kubikmeter, desto fler lass. Men större projekt får ofta ett bättre pris per kubik.
Typ av material. Rena, väldränerade massor är billigare än blöt lera eller blandade massor. Sten och berg är hanteringsvänligt men tungt.
Klassning. Rena massor kostar en sak, misstänkt förorenade en helt annan. Provtagning tillkommer om massorna behöver klassas.
Transportavstånd. Hur långt är det till närmaste godkända mottagningsanläggning? Långa avstånd betyder fler timmar och mer bränsle per lass.
Åtkomst till tomten. Trånga passager, mjuka gräsmattor, låga grenar och långa avstånd mellan grävplats och lastbil ökar tiden och kan tvinga fram mindre fordon.
Deponi- och mottagningsavgifter. Anläggningarna tar ut olika taxor beroende på typ av avfall och tillstånd.
Container eller lastbil. Container passar för mindre projekt men blir dyr per kubik. Vid större volymer är direktlastning på lastbil mer effektiv.
Säsong. Under torra perioder är lastning enklare och massorna lättare. Under vår och höst blir lera och silt tunga och kladdiga.
De här faktorerna hänger ihop med prissättningen på hela projektet. Om du vill förstå hur bortforslingen påverkar totalpriset för ett markjobb kan du också läsa vår översikt vad markarbete kostar.
Cirkapriser: vad brukar det kosta?
Här behöver vi vara tydliga: prisuppgifter för bortforsling ska ses som riktmärken, inte som löften. Externa prisguider anger ofta en bred spännvidd på ungefär 100 till 1 000 kronor per kubikmeter för rena schaktmassor, där det verkliga priset avgörs av volym, avstånd, materialtyp och åtkomst. Sedan prisguider i sig kan använda lite olika mått som till exempel pris per fler kubikmeter.
Ett par grova exempel som kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning:
En mindre pool eller dräneringsgrop kan generera i storleksordningen 15–40 kubikmeter massor att köra bort.
En större poolgrävning eller källare kan ge över 100 kubikmeter.
En uppfart eller ny terrass ger ofta 5–20 kubikmeter, beroende på djup och avjämning.
För poolprojekt specifikt har vi en egen artikel om grävning och bortforsling vid pool. Där går vi in på vad du kan förvänta dig i just den situationen.
Det bästa sättet att få ett realistiskt pris är att låta entreprenören besöka tomten. Då kan de bedöma jordtyp, åtkomst och lämplig transportlösning direkt.
Förorenade massor. Vad gäller då?
Förorenade schaktmassor är material som innehåller till exempel tungmetaller, oljor, tjärämnen eller andra skadliga ämnen. De vanligaste källorna på en villatomt är gamla oljetankar, gammal fyllnadsjord från industri- eller verkstadsområden, äldre kolgårdar och platser där bilar eller maskiner har lagats under lång tid.
För att bedöma om massorna är rena används Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark, som utgår från två nivåer av markanvändning: känslig markanvändning (KM), som gäller för bostäder och trädgårdar, och mindre känslig markanvändning (MKM), som gäller för industri- och trafikytor. Även begreppet mindre än ringa risk (MRR) används. Ligger föroreningsnivån under den gränsen kan massorna ofta återanvändas utan anmälan.
Om det finns misstanke om förorening ska massorna provtas innan de flyttas. Kostnaden för hantering av förorenade massor är betydligt högre än för rena, dels för att provtagning tillkommer, dels för att mottagningen kräver särskilt tillstånd. Att blanda misstänkt förorenade massor med rena är ett klassiskt misstag, då måste hela mängden hanteras som förorenad.
Regler och ansvar vid bortforsling
Hanteringen av schaktmassor styrs främst av Miljöbalken och Avfallsförordningen (2020:614). Några saker som är bra att känna till:
Beställaren har ett ansvar. Du som villaägare räknas som avfallsproducent när massorna lämnar tomten och har ett övergripande ansvar för att de hanteras rätt.
Transportören ska ha tillstånd. Yrkesmässig transport av avfall kräver anmälan eller tillstånd. Farligt avfall kräver alltid tillstånd.
Spårbarhet. Farligt avfall ska rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister och transportdokument ska följa med lasten.
Mottagningen ska vara godkänd. Massor får inte dumpas på en slumpvis plats – anläggningen ska ha rätt tillstånd för de fraktioner som tas emot.
Marklov och kommunala regler. Vid större nivåändringar eller uppfyllnader på tomten kan marklov krävas, och inom vattenskyddsområden gäller ofta strängare regler.
Själva grävmomentet omfattas dessutom av arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, där ras och trånga schakt är de vanligaste allvarliga riskerna. Det är ett tungt argument för att anlita en entreprenör med rätt utrustning och rutin. För en helhetsbild av regler och ansvarsfördelning finns också Naturvårdsverkets vägledning för masshantering och användning av massor i anläggningsarbete.
Checklista: så planerar du schaktmassorna smart
Innan projektet drar igång är det värt att gå igenom följande punkter tillsammans med entreprenören:
Uppskatta volymen grovt utifrån grävningens djup, längd och bredd. Räkna med 20–30 procent svällning.
Bedöm markens historik. Har det funnits oljetank, verkstad eller äldre fyllning? Boka provtagning vid osäkerhet.
Fundera på återanvändning. Kan massorna användas för uppfyllnad, terrassering, ljudvall eller trädgårdsanläggning?
Kontrollera marklov. Behöver du söka lov om nivåerna på tomten ändras mer än cirka en halvmeter?
Sortera direkt vid grävningen. Blanda inte matjord, lera och blandmassor.
Kom överens om vad som ingår i offerten. Ingår transport, mottagning och deponiavgift, eller är det på löpande räkning?
Planera åtkomsten. Var ska lastbilen stå? Var läggs massorna under mellanlagring?
Spara dokumentation. Transportdokument, kvitton från mottagning och eventuella analysresultat är bra att ha om det blir frågor senare.
Om du är i planeringsfasen för ett större markjobb hittar du en översikt över hur vi arbetar på vår tjänstesida för markarbete. Där finns också bakgrund till angränsande arbeten som dränering.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du ett större markjobb där schaktmassor kommer att spela en stor roll i budgeten? Beskriv projektet så hjälper vi dig att förstå vilka volymer och hanteringssätt som är rimliga, och då sätter vi dig i kontakt med rätt entreprenör för jobbet. Målet är att du ska känna dig trygg i beslutet innan spaden går i marken.
Vanliga frågor om schaktmassor
Räknas schaktmassor som avfall?
Så länge massorna stannar och används på din egen tomt räknas de i regel inte som avfall. När de lämnar fastigheten omfattas de av Avfallsförordningen och räknas då som avfall som ska hanteras via godkänd transportör och mottagare.
Kan jag lämna schaktmassor på återvinningscentralen?
Kommunala återvinningscentraler är i första hand till för hushållens grovavfall, inte för större mängder schaktmassor. Mindre volymer kan ibland tas emot, men vid ett normalt markprojekt är en mottagningsanläggning för schaktmassor rätt väg.
Kan jag skänka bort matjord från min tomt?
Ja, ren matjord är ofta efterfrågad av grannar eller trädgårdsintresserade. Var tydlig med varifrån den kommer och att den är oförorenad. Vissa entreprenörer tar också emot matjord.
Hur mycket större blir massorna när jag gräver upp dem?
Jord och lera sväller normalt med runt 20–30 procent när de luckras vid grävning. Räkna med det när du planerar hur många lass som behöver köras bort eller hur mycket plats de tar på tomten.
Vad kostar bortforsling av schaktmassor per kubikmeter?
Externa prisguider anger ofta en bred spännvidd på ungefär 100 till 1 000 kronor per kubikmeter, men det verkliga priset avgörs av volym, materialtyp, avstånd till mottagning, åtkomst och om massorna är rena eller förorenade. Se det som ett riktmärke, inte som ett löfte.
Vem har ansvaret om massorna visar sig vara förorenade?
Både du som beställare och entreprenören har ett ansvar. Du räknas som avfallsproducent när massorna lämnar tomten, och entreprenören ansvarar för korrekt hantering och transport. Vid minsta misstanke om förorening ska massorna provtas innan de flyttas.
Behöver jag söka tillstånd för att lägga upp jordmassor på min tomt?
Mindre uppfyllnader inom en normal villatomt kräver oftast inte tillstånd, men större nivåändringar kan kräva marklov, särskilt inom detaljplanelagt område. Kontrollera med din kommun i tveksamma fall.
Kan sten och berg från grävningen ha ett värde?
Ja, ren sten och sprängsten kan i vissa fall krossas och återanvändas som förstärkningslager eller dräneringsmaterial, antingen på tomten eller genom att lämnas till en anläggning som ersätter dig eller ger reducerad avgift. Fråga alltid entreprenören.
Kan jag mellanlagra massor på tomten under en tid?
Ja, kortare mellanlagring är normalt vid ett pågående markarbete. Om det handlar om längre tid, större mängder eller platser nära vattendrag kan reglerna vara strängare. Kommunens miljöenhet kan svara på vad som gäller lokalt.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
