När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Marklov är ett av de tillstånd som villaägare oftast först hör talas om när det redan är lite för sent. En granne som klagar, en entreprenör som frågar om det finns lov, eller ett brev från kommunen efter att grävmaskinen redan lämnat tomten. Reglerna är enklare än de kan verka, men de har några återkommande fallgropar: gränsen på 0,5 meter, skillnaden mot bygglov och att detaljplanen kan skärpa kraven jämfört med huvudregeln. Den här guiden går igenom vad marklov är, när det krävs vid schaktning, fyllning och ändrad marknivå, vilka handlingar kommunen efterfrågar och varför det oftast lönar sig att ringa kommunen innan arbetet beställs.
Kort svar
Inom detaljplan krävs som huvudregel marklov när du schaktar eller fyller upp så att markens höjdläge ändras med mer än 0,5 meter, om ändringen inte innebär att marken justeras till en nivå som redan är bestämd i detaljplanen. Detaljplanen kan också skärpa kraven, till exempel för trädfällning eller genomsläpplig mark. Utanför detaljplan kan marklov krävas om områdesbestämmelser föreskriver det. Reglerna är kommunala i tillämpningen, så en bedömning i det enskilda ärendet görs alltid av byggnadsnämnden. En kort kontakt med kommunen innan projektet startar är nästan alltid billigare än att korrigera i efterhand.
Vad är marklov?
Marklov är ett tillstånd från kommunen som prövar om du får ändra markens höjdläge eller utseende på ett bestämt sätt. Det handlar inte om att bygga något ovanpå marken, utan om själva marken: schakta bort massor, fylla upp, ändra lutning, eller i vissa fall fälla träd eller ändra markens genomsläpplighet. Reglerna finns i plan- och bygglagen (PBL), främst 9 kap. 47 § för åtgärder inom detaljplan och 9 kap. 48 § för åtgärder utanför detaljplan där områdesbestämmelser gäller.
Marklov handläggs av byggnadsnämnden i din kommun på samma sätt som bygglov. Det innebär att du lämnar in en ansökan med ritningar och beskrivning, ärendet får ett diarienummer, en handläggare bedömer det mot detaljplan och övriga krav, och beslutet blir en formell handling som gäller för din fastighet. Ett marklov är alltså inte samma sak som en anmälan eller ett muntligt besked, det är ett prövat tillstånd som bygger på handlingar.
Marklov och bygglov: vad är skillnaden?
Bygglov och marklov prövar olika saker. Bygglov handlar om att uppföra, ändra eller flytta en byggnad eller vissa anläggningar. Marklov handlar om markens höjd och utformning, oberoende av om något ska byggas ovanpå.
En viktig regel att känna till: om markarbetet omfattas av ett bygglov krävs normalt inget separat marklov. Prövas ett bygglov för till exempel en tillbyggnad, en garageplatta eller ett attefallshus, så prövas de tillhörande schakt- och fyllningsarbetena samtidigt inom bygglovet, förutsatt att de färdiga marknivåerna framgår av handlingarna. Det är därför höjdsättning i bygglovsritningarna är så central: den avgör om marken hanteras inom bygglovet eller om ett separat marklov behöver sökas.
Där gränsen brukar bli otydlig är när markarbetet är större än det som prövas i bygglovet. Exempel: du får bygglov för en tillbyggnad, men samtidigt vill du fylla upp hela baksidan av tomten en meter för att få en plan gräsmatta. Uppfyllnaden ligger utanför bygglovets prövning och kan behöva ett eget marklov. Fråga bygglovshandläggaren tidigt hur långt bygglovet räcker.
Detaljplan och områdesbestämmelser: här avgörs det mesta
Marklov är inte en universell regel som gäller på samma sätt överallt. Om det krävs och för vad avgörs framför allt av två saker: om din fastighet ligger inom detaljplan, och vad den planen (eller områdesbestämmelser) säger om just din tomt.
Inom detaljplan gäller huvudregeln om 0,5 meter för schaktning och fyllning enligt 9 kap. 47 § PBL. Utöver det kan detaljplanen innehålla särskilda bestämmelser om till exempel trädfällning, skogsplantering eller markens genomsläpplighet, som då också kräver marklov när de aktualiseras. Detaljplanen kan även fastställa en bestämd marknivå för tomten, då krävs inte marklov för att justera marken till just den nivån, oavsett hur stor höjdändringen blir.
Utanför detaljplan finns ofta ingen lovplikt alls för markarbeten. Men om området omfattas av områdesbestämmelser som kräver marklov för schaktning, fyllning eller trädfällning, gäller de. Områdesbestämmelser är vanligast i värdefulla kulturmiljöer, strandnära lägen eller där kommunen vill hålla samman en områdes karaktär.
De flesta villaägare hittar sin detaljplan via kommunens webbkarta eller genom att kontakta bygglovsavdelningen och be om plankarta med bestämmelser. Där ser du både om det finns en bestämd marknivå och om det finns särskilda planbestämmelser om trädfällning eller markens utformning. Ett tips: läs plankartans teckenförklaring parallellt, eftersom bestämmelserna oftast är förkortade och kräver planbeskrivningen för att bli begripliga.
När krävs marklov? Så bedömer du behovet
Här är de vanligaste situationerna där frågan uppstår, och hur huvudregeln brukar tillämpas. Den slutliga bedömningen görs alltid av kommunen i det enskilda ärendet.
Schaktning eller fyllning som ändrar marknivån mer än 0,5 meter
Detta är kärnregeln inom detaljplan. Om markens höjdläge ändras med mer än 0,5 meter, uppåt eller nedåt, krävs marklov. 0,5 meter mäts som skillnaden mellan befintlig marknivå och färdig marknivå efter åtgärden på en och samma punkt.
Några praktiska konsekvenser:
Att gräva ut en grund för en tillbyggnad ändrar marknivån lokalt, men om det ingår i bygglovet prövas det där.
Att fylla upp en lågpunkt i trädgården med matjord för att jämna ut gräsmattan kan vara lovpliktigt om påfyllningen överstiger 0,5 meter på en punkt.
Att skapa en plan yta på en sluttande tomt genom att både schakta och fylla räknas som två åtgärder, där båda separat bedöms mot gränsen.
En vanlig missuppfattning är att gränsen skulle gälla en medelnivå över hela tomten. Så är det inte: det räcker att ändringen överstiger 0,5 meter på någon punkt för att lovplikten ska aktualiseras. Om detaljplanen dessutom har en bestämd marknivå kan justering till just den nivån vara undantagen. Det är en av flera anledningar till att detaljplanen är avgörande.
Fylla upp tomten som helhet
När hela eller stora delar av tomten ska fyllas upp, ofta i samband med tomtplanering eller för att få en plan yta för uppfart, altan eller gräsmatta, gäller samma gräns. Fyllnaden bedöms mot befintlig marknivå på varje punkt, och om någon del av tomten höjs mer än 0,5 meter krävs marklov. Även vid mindre fyllnad kan lov krävas om detaljplanen har särskilda bestämmelser om markens utformning eller om åtgärden påverkar genomsläppligheten (till exempel om lera läggs ovanpå tidigare sandig mark, så att vatten inte längre kan sjunka undan).
Kommunen tittar också på hur uppfyllnaden påverkar grannar och avrinning. En påfyllnad som gör att regnvatten börjar rinna in på grannens tomt är ett problem både praktiskt och rättsligt, oavsett om själva lovprövningen släpper igenom åtgärden. Hur uppfyllnad, packning och massbalans hanteras rent tekniskt går vi igenom i vår artikel om att jämna ut en sluttande tomt.
Schaktning utan att fylla på
Att schakta bort massor räknas på samma sätt som fyllnad: mätningen görs mot höjdändringen. Ett schakt inför en källare, ett djupt schakt för en pool eller en större sänkning av en del av tomten kan alltså kräva marklov även om ingenting fylls tillbaka. Vanliga schaktarbeten där lovfrågan uppstår är förberedelser för nedgrävda pooler, breddning eller sänkning av uppfart, samt större dräneringsprojekt där mycket massor ska bort. För de tekniska momenten kring själva schaktningen, hur kostnaden byggs upp och vad som bör ingå i en offertförfrågan, se vår artikel om schaktning på villatomt.
Uppfart, sluttande tomt och terrassering
Uppfarter på sluttande tomter är där marklovsfrågor ofta uppstår i praktiken. En brant uppfart som ska göras plan kräver ofta antingen kraftig fyllning nedtill, kraftig schaktning upptill, eller båda delarna kombinerat med stödmur eller slänt. Vart och ett av momenten kan i sig utlösa lovplikt.
Några saker att tänka på:
Höjdändringen räknas per punkt. En uppfart som mynnar en meter över gatan i ena änden och som ska göras plan är per definition en åtgärd som ändrar marknivån mer än 0,5 meter någonstans längs sträckan.
Slänter mot tomtgräns är ett återkommande diskussionsämne. Många kommuner vill att slänter avslutas inne på den egna fastigheten, så att jorden inte hamnar på grannens tomt.
En bestämd höjd i detaljplanen kan finnas för uppfartens anslutning mot gatan. Kolla det innan projektet startas.
På en sluttande tomt där terrassering och stödmurar ingår är det ofta klokt att söka marklovet för hela markplaneringen samlat, snarare än moment för moment. Det ger ett tydligt beslut att förhålla sig till.
Marklov är ett av de tillstånd som villaägare oftast först hör talas om när det redan är lite för sent. En granne som klagar, en entreprenör som frågar om det finns lov, eller ett brev från kommunen efter att grävmaskinen redan lämnat tomten. Reglerna är enklare än de kan verka, men de har några återkommande fallgropar: gränsen på 0,5 meter, skillnaden mot bygglov och att detaljplanen kan skärpa kraven jämfört med huvudregeln. Den här guiden går igenom vad marklov är, när det krävs vid schaktning, fyllning och ändrad marknivå, vilka handlingar kommunen efterfrågar och varför det oftast lönar sig att ringa kommunen innan arbetet beställs.
Kort svar
Inom detaljplan krävs som huvudregel marklov när du schaktar eller fyller upp så att markens höjdläge ändras med mer än 0,5 meter, om ändringen inte innebär att marken justeras till en nivå som redan är bestämd i detaljplanen. Detaljplanen kan också skärpa kraven, till exempel för trädfällning eller genomsläpplig mark. Utanför detaljplan kan marklov krävas om områdesbestämmelser föreskriver det. Reglerna är kommunala i tillämpningen, så en bedömning i det enskilda ärendet görs alltid av byggnadsnämnden. En kort kontakt med kommunen innan projektet startar är nästan alltid billigare än att korrigera i efterhand.
Vad är marklov?
Marklov är ett tillstånd från kommunen som prövar om du får ändra markens höjdläge eller utseende på ett bestämt sätt. Det handlar inte om att bygga något ovanpå marken, utan om själva marken: schakta bort massor, fylla upp, ändra lutning, eller i vissa fall fälla träd eller ändra markens genomsläpplighet. Reglerna finns i plan- och bygglagen (PBL), främst 9 kap. 47 § för åtgärder inom detaljplan och 9 kap. 48 § för åtgärder utanför detaljplan där områdesbestämmelser gäller.
Marklov handläggs av byggnadsnämnden i din kommun på samma sätt som bygglov. Det innebär att du lämnar in en ansökan med ritningar och beskrivning, ärendet får ett diarienummer, en handläggare bedömer det mot detaljplan och övriga krav, och beslutet blir en formell handling som gäller för din fastighet. Ett marklov är alltså inte samma sak som en anmälan eller ett muntligt besked, det är ett prövat tillstånd som bygger på handlingar.
Marklov och bygglov: vad är skillnaden?
Bygglov och marklov prövar olika saker. Bygglov handlar om att uppföra, ändra eller flytta en byggnad eller vissa anläggningar. Marklov handlar om markens höjd och utformning, oberoende av om något ska byggas ovanpå.
En viktig regel att känna till: om markarbetet omfattas av ett bygglov krävs normalt inget separat marklov. Prövas ett bygglov för till exempel en tillbyggnad, en garageplatta eller ett attefallshus, så prövas de tillhörande schakt- och fyllningsarbetena samtidigt inom bygglovet, förutsatt att de färdiga marknivåerna framgår av handlingarna. Det är därför höjdsättning i bygglovsritningarna är så central: den avgör om marken hanteras inom bygglovet eller om ett separat marklov behöver sökas.
Där gränsen brukar bli otydlig är när markarbetet är större än det som prövas i bygglovet. Exempel: du får bygglov för en tillbyggnad, men samtidigt vill du fylla upp hela baksidan av tomten en meter för att få en plan gräsmatta. Uppfyllnaden ligger utanför bygglovets prövning och kan behöva ett eget marklov. Fråga bygglovshandläggaren tidigt hur långt bygglovet räcker.
Detaljplan och områdesbestämmelser: här avgörs det mesta
Marklov är inte en universell regel som gäller på samma sätt överallt. Om det krävs och för vad avgörs framför allt av två saker: om din fastighet ligger inom detaljplan, och vad den planen (eller områdesbestämmelser) säger om just din tomt.
Inom detaljplan gäller huvudregeln om 0,5 meter för schaktning och fyllning enligt 9 kap. 47 § PBL. Utöver det kan detaljplanen innehålla särskilda bestämmelser om till exempel trädfällning, skogsplantering eller markens genomsläpplighet, som då också kräver marklov när de aktualiseras. Detaljplanen kan även fastställa en bestämd marknivå för tomten, då krävs inte marklov för att justera marken till just den nivån, oavsett hur stor höjdändringen blir.
Utanför detaljplan finns ofta ingen lovplikt alls för markarbeten. Men om området omfattas av områdesbestämmelser som kräver marklov för schaktning, fyllning eller trädfällning, gäller de. Områdesbestämmelser är vanligast i värdefulla kulturmiljöer, strandnära lägen eller där kommunen vill hålla samman en områdes karaktär.
De flesta villaägare hittar sin detaljplan via kommunens webbkarta eller genom att kontakta bygglovsavdelningen och be om plankarta med bestämmelser. Där ser du både om det finns en bestämd marknivå och om det finns särskilda planbestämmelser om trädfällning eller markens utformning. Ett tips: läs plankartans teckenförklaring parallellt, eftersom bestämmelserna oftast är förkortade och kräver planbeskrivningen för att bli begripliga.
När krävs marklov? Så bedömer du behovet
Här är de vanligaste situationerna där frågan uppstår, och hur huvudregeln brukar tillämpas. Den slutliga bedömningen görs alltid av kommunen i det enskilda ärendet.
Schaktning eller fyllning som ändrar marknivån mer än 0,5 meter
Detta är kärnregeln inom detaljplan. Om markens höjdläge ändras med mer än 0,5 meter, uppåt eller nedåt, krävs marklov. 0,5 meter mäts som skillnaden mellan befintlig marknivå och färdig marknivå efter åtgärden på en och samma punkt.
Några praktiska konsekvenser:
Att gräva ut en grund för en tillbyggnad ändrar marknivån lokalt, men om det ingår i bygglovet prövas det där.
Att fylla upp en lågpunkt i trädgården med matjord för att jämna ut gräsmattan kan vara lovpliktigt om påfyllningen överstiger 0,5 meter på en punkt.
Att skapa en plan yta på en sluttande tomt genom att både schakta och fylla räknas som två åtgärder, där båda separat bedöms mot gränsen.
En vanlig missuppfattning är att gränsen skulle gälla en medelnivå över hela tomten. Så är det inte: det räcker att ändringen överstiger 0,5 meter på någon punkt för att lovplikten ska aktualiseras. Om detaljplanen dessutom har en bestämd marknivå kan justering till just den nivån vara undantagen. Det är en av flera anledningar till att detaljplanen är avgörande.
Fylla upp tomten som helhet
När hela eller stora delar av tomten ska fyllas upp, ofta i samband med tomtplanering eller för att få en plan yta för uppfart, altan eller gräsmatta, gäller samma gräns. Fyllnaden bedöms mot befintlig marknivå på varje punkt, och om någon del av tomten höjs mer än 0,5 meter krävs marklov. Även vid mindre fyllnad kan lov krävas om detaljplanen har särskilda bestämmelser om markens utformning eller om åtgärden påverkar genomsläppligheten (till exempel om lera läggs ovanpå tidigare sandig mark, så att vatten inte längre kan sjunka undan).
Kommunen tittar också på hur uppfyllnaden påverkar grannar och avrinning. En påfyllnad som gör att regnvatten börjar rinna in på grannens tomt är ett problem både praktiskt och rättsligt, oavsett om själva lovprövningen släpper igenom åtgärden. Hur uppfyllnad, packning och massbalans hanteras rent tekniskt går vi igenom i vår artikel om att jämna ut en sluttande tomt.
Schaktning utan att fylla på
Att schakta bort massor räknas på samma sätt som fyllnad: mätningen görs mot höjdändringen. Ett schakt inför en källare, ett djupt schakt för en pool eller en större sänkning av en del av tomten kan alltså kräva marklov även om ingenting fylls tillbaka. Vanliga schaktarbeten där lovfrågan uppstår är förberedelser för nedgrävda pooler, breddning eller sänkning av uppfart, samt större dräneringsprojekt där mycket massor ska bort. För de tekniska momenten kring själva schaktningen, hur kostnaden byggs upp och vad som bör ingå i en offertförfrågan, se vår artikel om schaktning på villatomt.
Uppfart, sluttande tomt och terrassering
Uppfarter på sluttande tomter är där marklovsfrågor ofta uppstår i praktiken. En brant uppfart som ska göras plan kräver ofta antingen kraftig fyllning nedtill, kraftig schaktning upptill, eller båda delarna kombinerat med stödmur eller slänt. Vart och ett av momenten kan i sig utlösa lovplikt.
Några saker att tänka på:
Höjdändringen räknas per punkt. En uppfart som mynnar en meter över gatan i ena änden och som ska göras plan är per definition en åtgärd som ändrar marknivån mer än 0,5 meter någonstans längs sträckan.
Slänter mot tomtgräns är ett återkommande diskussionsämne. Många kommuner vill att slänter avslutas inne på den egna fastigheten, så att jorden inte hamnar på grannens tomt.
En bestämd höjd i detaljplanen kan finnas för uppfartens anslutning mot gatan. Kolla det innan projektet startas.
På en sluttande tomt där terrassering och stödmurar ingår är det ofta klokt att söka marklovet för hela markplaneringen samlat, snarare än moment för moment. Det ger ett tydligt beslut att förhålla sig till.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Murar och stödmurar
Här är det viktigt att skilja på två olika lovtyper. Låga stödmurar som bara håller kvar jord vid en nivåskillnad kan i vissa detaljplaner omfattas av kommunens marklovsprövning som del av en markplanering. Men högre murar och plank prövas normalt som bygglov, inte marklov, enligt 9 kap. 19 § PBL. Huvudregeln inom detaljplan är att mur eller plank kräver bygglov när höjden överstiger 1,8 meter över mark och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller när höjden överstiger 1,2 meter och placeras längre bort. Vissa kommuner har dessutom egna lokala tröskelvärden för när en stödmur ska prövas.
I praktiken går marklov och bygglov för mur ofta hand i hand: markplaneringen visar en nivåskillnad, stödmuren löser den, och båda prövas i samma ärende. Om du planerar att bygga en stödmur som del av en tomtplanering är det värt att fråga kommunen tidigt om ärendet ska prövas som marklov, bygglov, eller båda. En djupare genomgång av konstruktion, pris och regler kring stödmurar finns i vår artikel om stödmur på tomten.
Trädfällning där särskilda planbestämmelser finns
Trädfällning kräver som huvudregel inte marklov. Undantaget är om det i detaljplanen finns särskilda skyddsbestämmelser för träd eller vegetation. I sådana områden, ofta äldre villakvarter, gröna kilar eller kulturmiljöer, kan även fällning av enskilda träd på egen tomt vara lovpliktig. Motsvarande gäller för skogsplantering och för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet, om detaljplanen reglerar det.
Kontrollera plankartan innan du fäller. Ett fällt träd går inte att sätta tillbaka, och sanktionsavgifter för olovlig trädfällning kan bli betydande där skyddsbestämmelser gäller.
När krävs det inte marklov?
För fullständighetens skull är det värt att känna till de vanligaste undantagen:
Om markarbetet omfattas av ett bygglov. Då prövas markåtgärderna inom bygglovet, förutsatt att färdiga marknivåer redovisas.
Om marken justeras till en nivå som är bestämd i detaljplanen. Då krävs inte marklov även om höjdändringen är mer än 0,5 meter.
Om åtgärden är nödvändig för att följa ett föreläggande från byggnadsnämnden.
För att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplanen får användas för det ändamålet.
Utöver detta gäller enklare markarbeten som inte når över 0,5-metersgränsen som huvudregel utan lov, men även här kan detaljplanens särskilda bestämmelser skärpa kraven. Fråga alltid kommunen om det är oklart.
Vad händer om man schaktar utan marklov?
Om ett arbete som kräver marklov utförs utan lov är det en olovlig åtgärd enligt plan- och bygglagen. Konsekvenserna blir normalt någon eller flera av följande:
Föreläggande om rättelse. Kommunen kan besluta att marken ska återställas till ursprungligt läge. På en tomt där tiotals kubik jord har flyttats är det både dyrt och tidsödande.
Byggsanktionsavgift. En särskild avgift som tas ut av kommunen. Nivåerna varierar med åtgärd och omständigheter.
Krav på att söka lov i efterhand. Även då prövas åtgärden som om den ännu inte utförts. Ett avslag kan innebära att arbetet måste rivas eller återställas.
Försenat huvudprojekt. Om det olovliga markarbetet är en del av ett större bygglovsärende (till exempel en tillbyggnad) kan det påverka slutbesked och möjligheten att flytta in.
Det är också värt att veta att lovpliktsfrågan sällan går att "prata bort" i efterhand. Kommunens beslut fattas mot lag och detaljplan, inte mot vad som skulle ha varit rimligt om marken sett annorlunda ut från början. Att söka lov innan är därför nästan alltid billigare och mindre stressande än att hantera ett tillsynsärende.
En särskild fallgrop är entreprenörer som säger "det där behöver du inget lov för". Det stämmer i många fall, men ansvaret för att söka lov ligger på fastighetsägaren. Om något går fel är det du, inte entreprenören, som får föreläggandet.
Hur går ansökan till? Handlingar och markplaneringsritning
En ansökan om marklov handläggs på samma sätt som bygglov. Du lämnar in ansökan digitalt via kommunens e-tjänst eller på blankett, betalar en avgift enligt kommunens taxa och får ett diarienummer att följa ärendet mot.
De handlingar kommunen normalt efterfrågar är:
Ansökningsblankett eller motsvarande i e-tjänsten, med fastighetsbeteckning och sökandens uppgifter.
Situationsplan på ett kartutdrag för fastigheten. Visar var på tomten åtgärden ska utföras och avstånd till tomtgräns.
Markplaneringsritning. Visar marken uppifrån med befintliga och nya marknivåer, planerade slänter, murar och andra markåtgärder. Nivåerna anges som plushöjder i meter över nollplanet.
Marksektion (tvärsnitt). En genomskärning genom tomten som visar hur marken förändras i höjdled. Sektionen visar tydligt både befintlig och ny nivå samt lutningar och slänter mot tomtgräns.
Arbetsbeskrivning. En kort text som beskriver vad som ska utföras, varför, med vilka massor och i vilken ordning.
Eventuell dagvattenutredning. Kan krävas om åtgärden ökar hårdgjord yta eller påverkar avrinningen mer än marginellt.
Alla ritningar ska vara fackmässigt utförda, skalenliga (vanligen 1:400 för situationsplan och 1:100 eller 1:200 för sektioner), med skalstock, norrpil och tydlig måttsättning. Vissa kommuner har egna checklistor och exempelritningar. En bra ansökan är oftast enklare att bedöma, vilket ger kortare handläggningstid.
En handläggningstid på flera veckor är normal. Vid brist på handlingar skickas en begäran om komplettering, vilket förlänger tiden. Det är en av flera anledningar till att markplaneringsritning och sektion bör vara på plats redan när ansökan lämnas in.
Kraven på handlingar kan påverkas av lokala regler och detaljplan. Kontrollera alltid med din kommun vilka specifika ritningar som gäller för just ditt ärende. På Boverkets PBL kunskapsbank finns en genomgång av reglerna kring marklov inom detaljplan med lagrumshänvisningar för dig som vill läsa vidare.
Varför kommunen alltid bör kontaktas innan arbetet beställs
Det finns tre praktiska skäl att prata med kommunens bygglovsavdelning innan du beställer markarbetet.
För det första: bara kommunen kan ge ett bindande besked om vad som gäller för just din fastighet. Detaljplaner är olika, planbestämmelser är olika, och samma åtgärd kan vara lovfri på en tomt och lovpliktig på en annan. En kort kontakt tar ofta 10–15 minuter och kan spara veckor senare.
För det andra: kommunen kan berätta om det finns andra tillstånd som spelar in. Sprängning kräver tillstånd från polisen. Arbeten nära strandlinje eller inom biotopskyddat område kan kräva dispens från länsstyrelsen. En dagvattenutredning kan behövas om åtgärden ökar hårdgjord yta eller påverkar avrinningen. Att få veta detta tidigt är billigt, att upptäcka det mitt i projektet är dyrt.
För det tredje: en tidig kontakt hjälper dig att skriva en tydligare offertförfrågan. När du vet vilka handlingar kommunen vill se, vilka nivåer som är bestämda i detaljplanen och om det finns särskilda skyddsbestämmelser att förhålla sig till, kan entreprenören lämna ett träffsäkert pris utan onödiga reservationer.
En seriös entreprenör tar oftast upp lovfrågan själv under den första bedömningen. Om ingen nämner det bör du fråga. Ansvaret för att lov finns på plats ligger nämligen på dig som fastighetsägare, oavsett vad entreprenören säger.
Behöver du underlag till marklovet?
Ett marklov står och faller med hur väl markplaneringen och de planerade nivåerna är beskrivna. Markplaneringsritning, sektioner och en tydlig arbetsbeskrivning är ofta det svåraste för villaägaren att ta fram själv, samtidigt som det är just den delen kommunen bedömer mot. Hasselbacken hjälper villaägare att förstå större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Beskriv tomten och vad du planerar, så återkommer vi med en bedömning av markarbetets omfattning, planerade nivåer och det underlag som normalt behövs för en marklovsansökan.
Läs mer om vår tjänst markarbete för mer information om vad vi hjälper till med.
Murar och stödmurar
Här är det viktigt att skilja på två olika lovtyper. Låga stödmurar som bara håller kvar jord vid en nivåskillnad kan i vissa detaljplaner omfattas av kommunens marklovsprövning som del av en markplanering. Men högre murar och plank prövas normalt som bygglov, inte marklov, enligt 9 kap. 19 § PBL. Huvudregeln inom detaljplan är att mur eller plank kräver bygglov när höjden överstiger 1,8 meter över mark och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller när höjden överstiger 1,2 meter och placeras längre bort. Vissa kommuner har dessutom egna lokala tröskelvärden för när en stödmur ska prövas.
I praktiken går marklov och bygglov för mur ofta hand i hand: markplaneringen visar en nivåskillnad, stödmuren löser den, och båda prövas i samma ärende. Om du planerar att bygga en stödmur som del av en tomtplanering är det värt att fråga kommunen tidigt om ärendet ska prövas som marklov, bygglov, eller båda. En djupare genomgång av konstruktion, pris och regler kring stödmurar finns i vår artikel om stödmur på tomten.
Trädfällning där särskilda planbestämmelser finns
Trädfällning kräver som huvudregel inte marklov. Undantaget är om det i detaljplanen finns särskilda skyddsbestämmelser för träd eller vegetation. I sådana områden, ofta äldre villakvarter, gröna kilar eller kulturmiljöer, kan även fällning av enskilda träd på egen tomt vara lovpliktig. Motsvarande gäller för skogsplantering och för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet, om detaljplanen reglerar det.
Kontrollera plankartan innan du fäller. Ett fällt träd går inte att sätta tillbaka, och sanktionsavgifter för olovlig trädfällning kan bli betydande där skyddsbestämmelser gäller.
När krävs det inte marklov?
För fullständighetens skull är det värt att känna till de vanligaste undantagen:
Om markarbetet omfattas av ett bygglov. Då prövas markåtgärderna inom bygglovet, förutsatt att färdiga marknivåer redovisas.
Om marken justeras till en nivå som är bestämd i detaljplanen. Då krävs inte marklov även om höjdändringen är mer än 0,5 meter.
Om åtgärden är nödvändig för att följa ett föreläggande från byggnadsnämnden.
För att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplanen får användas för det ändamålet.
Utöver detta gäller enklare markarbeten som inte når över 0,5-metersgränsen som huvudregel utan lov, men även här kan detaljplanens särskilda bestämmelser skärpa kraven. Fråga alltid kommunen om det är oklart.
Vad händer om man schaktar utan marklov?
Om ett arbete som kräver marklov utförs utan lov är det en olovlig åtgärd enligt plan- och bygglagen. Konsekvenserna blir normalt någon eller flera av följande:
Föreläggande om rättelse. Kommunen kan besluta att marken ska återställas till ursprungligt läge. På en tomt där tiotals kubik jord har flyttats är det både dyrt och tidsödande.
Byggsanktionsavgift. En särskild avgift som tas ut av kommunen. Nivåerna varierar med åtgärd och omständigheter.
Krav på att söka lov i efterhand. Även då prövas åtgärden som om den ännu inte utförts. Ett avslag kan innebära att arbetet måste rivas eller återställas.
Försenat huvudprojekt. Om det olovliga markarbetet är en del av ett större bygglovsärende (till exempel en tillbyggnad) kan det påverka slutbesked och möjligheten att flytta in.
Det är också värt att veta att lovpliktsfrågan sällan går att "prata bort" i efterhand. Kommunens beslut fattas mot lag och detaljplan, inte mot vad som skulle ha varit rimligt om marken sett annorlunda ut från början. Att söka lov innan är därför nästan alltid billigare och mindre stressande än att hantera ett tillsynsärende.
En särskild fallgrop är entreprenörer som säger "det där behöver du inget lov för". Det stämmer i många fall, men ansvaret för att söka lov ligger på fastighetsägaren. Om något går fel är det du, inte entreprenören, som får föreläggandet.
Hur går ansökan till? Handlingar och markplaneringsritning
En ansökan om marklov handläggs på samma sätt som bygglov. Du lämnar in ansökan digitalt via kommunens e-tjänst eller på blankett, betalar en avgift enligt kommunens taxa och får ett diarienummer att följa ärendet mot.
De handlingar kommunen normalt efterfrågar är:
Ansökningsblankett eller motsvarande i e-tjänsten, med fastighetsbeteckning och sökandens uppgifter.
Situationsplan på ett kartutdrag för fastigheten. Visar var på tomten åtgärden ska utföras och avstånd till tomtgräns.
Markplaneringsritning. Visar marken uppifrån med befintliga och nya marknivåer, planerade slänter, murar och andra markåtgärder. Nivåerna anges som plushöjder i meter över nollplanet.
Marksektion (tvärsnitt). En genomskärning genom tomten som visar hur marken förändras i höjdled. Sektionen visar tydligt både befintlig och ny nivå samt lutningar och slänter mot tomtgräns.
Arbetsbeskrivning. En kort text som beskriver vad som ska utföras, varför, med vilka massor och i vilken ordning.
Eventuell dagvattenutredning. Kan krävas om åtgärden ökar hårdgjord yta eller påverkar avrinningen mer än marginellt.
Alla ritningar ska vara fackmässigt utförda, skalenliga (vanligen 1:400 för situationsplan och 1:100 eller 1:200 för sektioner), med skalstock, norrpil och tydlig måttsättning. Vissa kommuner har egna checklistor och exempelritningar. En bra ansökan är oftast enklare att bedöma, vilket ger kortare handläggningstid.
En handläggningstid på flera veckor är normal. Vid brist på handlingar skickas en begäran om komplettering, vilket förlänger tiden. Det är en av flera anledningar till att markplaneringsritning och sektion bör vara på plats redan när ansökan lämnas in.
Kraven på handlingar kan påverkas av lokala regler och detaljplan. Kontrollera alltid med din kommun vilka specifika ritningar som gäller för just ditt ärende. På Boverkets PBL kunskapsbank finns en genomgång av reglerna kring marklov inom detaljplan med lagrumshänvisningar för dig som vill läsa vidare.
Varför kommunen alltid bör kontaktas innan arbetet beställs
Det finns tre praktiska skäl att prata med kommunens bygglovsavdelning innan du beställer markarbetet.
För det första: bara kommunen kan ge ett bindande besked om vad som gäller för just din fastighet. Detaljplaner är olika, planbestämmelser är olika, och samma åtgärd kan vara lovfri på en tomt och lovpliktig på en annan. En kort kontakt tar ofta 10–15 minuter och kan spara veckor senare.
För det andra: kommunen kan berätta om det finns andra tillstånd som spelar in. Sprängning kräver tillstånd från polisen. Arbeten nära strandlinje eller inom biotopskyddat område kan kräva dispens från länsstyrelsen. En dagvattenutredning kan behövas om åtgärden ökar hårdgjord yta eller påverkar avrinningen. Att få veta detta tidigt är billigt, att upptäcka det mitt i projektet är dyrt.
För det tredje: en tidig kontakt hjälper dig att skriva en tydligare offertförfrågan. När du vet vilka handlingar kommunen vill se, vilka nivåer som är bestämda i detaljplanen och om det finns särskilda skyddsbestämmelser att förhålla sig till, kan entreprenören lämna ett träffsäkert pris utan onödiga reservationer.
En seriös entreprenör tar oftast upp lovfrågan själv under den första bedömningen. Om ingen nämner det bör du fråga. Ansvaret för att lov finns på plats ligger nämligen på dig som fastighetsägare, oavsett vad entreprenören säger.
Behöver du underlag till marklovet?
Ett marklov står och faller med hur väl markplaneringen och de planerade nivåerna är beskrivna. Markplaneringsritning, sektioner och en tydlig arbetsbeskrivning är ofta det svåraste för villaägaren att ta fram själv, samtidigt som det är just den delen kommunen bedömer mot. Hasselbacken hjälper villaägare att förstå större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Beskriv tomten och vad du planerar, så återkommer vi med en bedömning av markarbetets omfattning, planerade nivåer och det underlag som normalt behövs för en marklovsansökan.
Läs mer om vår tjänst markarbete för mer information om vad vi hjälper till med.
Vanliga frågor om marklov
När krävs marklov?
Inom detaljplan krävs marklov när schaktning eller fyllning ändrar markens höjdläge mer än 0,5 meter, om ändringen inte innebär att marken justeras till en nivå som är bestämd i detaljplanen. Marklov kan också krävas om detaljplanen har särskilda bestämmelser om till exempel trädfällning eller markens genomsläpplighet. Utanför detaljplan kan marklov krävas om områdesbestämmelser föreskriver det. Slutbedömningen görs alltid av byggnadsnämnden i det enskilda ärendet.
Vad är skillnaden mellan marklov och bygglov?
Bygglov prövar att bygga, ändra eller flytta byggnader och vissa anläggningar. Marklov prövar ändringar av markens höjd eller utformning. Om markarbetet redan omfattas av ett bygglov krävs normalt inget separat marklov, förutsatt att färdiga marknivåer redovisas i bygglovsritningarna.
Kan man schakta utan marklov?
Om åtgärden inte når över 0,5-metersgränsen och detaljplanen inte har andra bestämmelser som aktualiseras, går det ofta bra utan lov. Ligger åtgärden över gränsen är arbetet olovligt utan lov, och kommunen kan förelägga om återställning och ta ut en byggsanktionsavgift. Kontrollera alltid med kommunen om du är osäker.
Vad kostar det att ansöka om marklov?
Avgiften bestäms av kommunens taxa och skiljer sig mellan kommuner. Den ligger normalt i storleksordningen några tusen till några tiotusen kronor för ett villaärende, beroende på åtgärdens omfattning. Kontrollera din kommuns aktuella taxa för att få en exakt siffra.
Vilka handlingar behöver jag skicka in?
Kommunen efterfrågar normalt en ansökningsblankett, situationsplan, markplaneringsritning som visar befintliga och nya nivåer, marksektion som visar förändringar i genomskärning, en kort arbetsbeskrivning och ibland en dagvattenutredning. Kraven varierar mellan kommuner, så kontrollera checklistan hos din egen bygglovsavdelning.
Hur lång tid tar en marklovsansökan?
Handläggningstiden varierar mellan kommuner och beror på ärendets komplexitet, om alla handlingar är kompletta från början och hur belastad bygglovsavdelningen är. Räkna med några veckor för ett enkelt ärende, längre om kompletteringar behövs eller om ärendet är komplicerat.
Behöver man marklov när det handlar om att jämna ut ens tomt?
Beror på höjdändringen och detaljplanen. Om utjämningen innebär att marken höjs eller sänks mer än 0,5 meter på någon punkt, krävs marklov inom detaljplan. Mindre justeringar är oftast lovfria. Om detaljplanen har en bestämd marknivå kan det påverka bedömningen. Kontrollera med kommunen innan arbetet startar.
Krävs marklov för en ny uppfart?
En uppfart som endast innebär ytbeläggning på befintlig mark kräver oftast inget marklov. Om projektet innebär att marknivån ändras mer än 0,5 meter, till exempel vid en brant uppfart som ska göras plan, aktualiseras lovplikten. En ny anslutning mot allmän gata kan dessutom kräva tillstånd från kommunens trafikavdelning.
Behöver jag marklov för att fälla ett träd?
Som huvudregel, nej. Om detaljplanen innehåller särskilda skyddsbestämmelser för träd eller vegetation kan även enskild trädfällning på egen tomt vara lovpliktig. Detta är vanligast i äldre villakvarter, gröna kilar och kulturmiljöer. Kontrollera plankartan innan du fäller.
Vad händer om detaljplanen har en bestämd marknivå?
Om detaljplanen fastställer en viss marknivå för tomten krävs inget marklov för att justera marken till den nivån, oavsett hur stor höjdändringen blir. Det är ett av de viktigaste skälen till att läsa plankartan innan arbetet planeras.
Relaterade artiklar

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
