Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista nämns ofta i samma mening, och det är lätt att tro att det är tre ord för samma sak. Så är det inte. Ett dräneringsrör är en del av husets dränering, dagvatten är en sorts vatten och en stenkista är en plats på tomten där vatten kan samlas och sjunka ner i marken.
Här förklarar vi vad varje begrepp betyder, vilken funktion det har och hur delarna hänger ihop runt en villa. Med begreppen på plats blir det lättare att förstå vad en hantverkare menar och vad en offert faktiskt omfattar.
Kort svar
Dräneringsröret ligger i marken längs husgrunden och samlar upp vatten som finns i jorden runt huset, så att vattnet inte blir stående mot källarväggen eller grunden.
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av tak, uppfart och andra ytor. Det leds bort med stuprör, dagvattenledningar och dagvattenbrunnar.
En stenkista är en grop fylld med sten eller makadam där vatten samlas och långsamt sjunker ner i marken. Den är ett sätt att ta hand om vattnet på tomten, inte en dränering av huset.
Begrepp | Vad det är | Vilket vatten det gäller | Funktion |
Dräneringsrör | Ett rör med hål eller slitsar längs husgrunden | Vatten som finns i jorden intill huset | Samlar upp vattnet och leder bort det från grunden |
Dagvatten | Ett namn på vattnet, inte på en ledning | Regn- och smältvatten från tak och ytor | Stuprör, dagvattenledningar och brunnar leder bort det från huset |
Stenkista | En stenfylld grop i marken | Vatten som redan samlats upp, från stuprör eller dränering | Tar emot, fördröjer och låter vattnet sjunka ner i marken |
Vad är ett dräneringsrör?
Ett dräneringsrör är ett rör med små hål eller slitsar som läggs i marken vid husgrundens nedre del. Genom hålen kan vatten från den omgivande jorden rinna in i röret. Röret läggs med ett svagt fall, så att vattnet av sig självt rinner vidare bort från huset.
Röret fungerar inte ensamt. Runt det ligger grus eller makadam som släpper igenom vatten, och ofta en fiberduk som hindrar jord från att följa med in och sätta igen röret. Mot källarväggen eller grundmuren sitter dessutom ett fuktskydd. Hur hela uppbyggnaden görs på plats går vi igenom i artikeln om hur en dränering går till steg för steg.
Vilket vatten tar dräneringsröret hand om?
Dräneringsröret samlar upp vatten som finns i jorden intill grunden. Det kan vara regn- och smältvatten som sjunkit ner genom jorden, eller grundvatten när grundvattennivån står i höjd med röret. Det vatten som röret fångar upp kallas dräneringsvatten eller dränvatten.
Röret är inte byggt för att ta emot stora mängder vatten på kort tid. Leds takvatten in i dräneringen kan röret fyllas snabbare än det hinner tömmas, och då blir vattnet stående precis där det inte ska vara: intill grunden. Därför hålls takvatten och dräneringsvatten normalt i olika ledningar, åtminstone tills de når en brunn eller ett utlopp en bit från huset.
Vad är dagvatten?
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av på markytan och från hårda ytor som tak, uppfarter, plattsättningar och altaner. Lerums kommun beskriver dagvatten som vatten som tillfälligt rinner på markytan, till exempel efter regn eller när snön smälter.
Skillnaden mot dräneringsvatten är var vattnet befinner sig. Dagvatten rinner ovanpå marken eller av byggnaden. Dräneringsvatten finns redan i jorden och samlas upp av dräneringsröret.
Dagvatten är vattnet, inte röret
En vanlig källa till förvirring är att ordet dagvatten används om flera olika saker. Säger någon att "dagvattnet behöver göras om" menar de oftast ledningarna och brunnarna som transporterar vattnet, inte vattnet i sig.
De delar som brukar ingå är:
Stuprör, som leder vattnet från takrännan ner till marken.
Dagvattenledning, ett tätt rör i marken utan hål. Vattnet ska stanna i röret tills det når en brunn eller ett utlopp, och inte läcka ut intill huset.
Dagvattenbrunn, som tar emot vatten från ytor eller ledningar och leder det vidare. Många dagvattenbrunnar har ett sandfång, en fördjupning i botten där sand och slam samlas så att det inte följer med vidare i ledningen.
Takvattnet kan också ledas ut på marken en bit från huset istället för ner i en ledning. Vilka sätt som finns beskriver vi i artikeln om dagvatten på tomten.
Vad är en stenkista?
En stenkista är en grop i marken som fylls med makadam eller sten och täcks med fiberduk innan jorden läggs tillbaka. Trots namnet är det alltså ingen kista, något som även Göteborgs Stad påpekar i sina råd till villaägare.
Så fungerar en stenkista
Vattnet leds till stenkistan via en ledning. Där fyller det hålrummen mellan stenarna och sjunker sedan långsamt ut i den omgivande jorden. Stenkistan fungerar alltså som ett tillfälligt magasin: den tar emot vattnet snabbare än marken hinner suga upp det och släpper sedan ifrån sig det i den takt marken klarar av. Det kallas infiltration, alltså att vattnet sjunker ner i marken istället för att ledas vidare i rör.
En stenkista kan ta emot både dagvatten och dräneringsvatten. Lerums kommun beskriver att båda kan ledas till samma infiltrationsmagasin via ledningar i marken.
När fungerar en stenkista dåligt?
En stenkista kräver att marken runt den släpper igenom vatten och att grundvattnet ligger tillräckligt djupt. Lerums kommun konstaterar att lera är olämplig för infiltration eftersom den oftast redan är vattenmättad, och att grundvattnet inte får nå upp i magasinet. Kommunen tipsar om att gräva en provgrop för att se hur marken ser ut innan något anläggs, och påpekar att magasinet måste ligga så långt bort och så djupt att vattnet inte skadar byggnader i närheten.
På en tomt med lerjord kan en stenkista därför bli stående full. Vattnet har ingenstans att ta vägen och kan i värsta fall stiga tillbaka i ledningen som leder dit.
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista nämns ofta i samma mening, och det är lätt att tro att det är tre ord för samma sak. Så är det inte. Ett dräneringsrör är en del av husets dränering, dagvatten är en sorts vatten och en stenkista är en plats på tomten där vatten kan samlas och sjunka ner i marken.
Här förklarar vi vad varje begrepp betyder, vilken funktion det har och hur delarna hänger ihop runt en villa. Med begreppen på plats blir det lättare att förstå vad en hantverkare menar och vad en offert faktiskt omfattar.
Kort svar
Dräneringsröret ligger i marken längs husgrunden och samlar upp vatten som finns i jorden runt huset, så att vattnet inte blir stående mot källarväggen eller grunden.
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av tak, uppfart och andra ytor. Det leds bort med stuprör, dagvattenledningar och dagvattenbrunnar.
En stenkista är en grop fylld med sten eller makadam där vatten samlas och långsamt sjunker ner i marken. Den är ett sätt att ta hand om vattnet på tomten, inte en dränering av huset.
Begrepp | Vad det är | Vilket vatten det gäller | Funktion |
Dräneringsrör | Ett rör med hål eller slitsar längs husgrunden | Vatten som finns i jorden intill huset | Samlar upp vattnet och leder bort det från grunden |
Dagvatten | Ett namn på vattnet, inte på en ledning | Regn- och smältvatten från tak och ytor | Stuprör, dagvattenledningar och brunnar leder bort det från huset |
Stenkista | En stenfylld grop i marken | Vatten som redan samlats upp, från stuprör eller dränering | Tar emot, fördröjer och låter vattnet sjunka ner i marken |
Vad är ett dräneringsrör?
Ett dräneringsrör är ett rör med små hål eller slitsar som läggs i marken vid husgrundens nedre del. Genom hålen kan vatten från den omgivande jorden rinna in i röret. Röret läggs med ett svagt fall, så att vattnet av sig självt rinner vidare bort från huset.
Röret fungerar inte ensamt. Runt det ligger grus eller makadam som släpper igenom vatten, och ofta en fiberduk som hindrar jord från att följa med in och sätta igen röret. Mot källarväggen eller grundmuren sitter dessutom ett fuktskydd. Hur hela uppbyggnaden görs på plats går vi igenom i artikeln om hur en dränering går till steg för steg.
Vilket vatten tar dräneringsröret hand om?
Dräneringsröret samlar upp vatten som finns i jorden intill grunden. Det kan vara regn- och smältvatten som sjunkit ner genom jorden, eller grundvatten när grundvattennivån står i höjd med röret. Det vatten som röret fångar upp kallas dräneringsvatten eller dränvatten.
Röret är inte byggt för att ta emot stora mängder vatten på kort tid. Leds takvatten in i dräneringen kan röret fyllas snabbare än det hinner tömmas, och då blir vattnet stående precis där det inte ska vara: intill grunden. Därför hålls takvatten och dräneringsvatten normalt i olika ledningar, åtminstone tills de når en brunn eller ett utlopp en bit från huset.
Vad är dagvatten?
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av på markytan och från hårda ytor som tak, uppfarter, plattsättningar och altaner. Lerums kommun beskriver dagvatten som vatten som tillfälligt rinner på markytan, till exempel efter regn eller när snön smälter.
Skillnaden mot dräneringsvatten är var vattnet befinner sig. Dagvatten rinner ovanpå marken eller av byggnaden. Dräneringsvatten finns redan i jorden och samlas upp av dräneringsröret.
Dagvatten är vattnet, inte röret
En vanlig källa till förvirring är att ordet dagvatten används om flera olika saker. Säger någon att "dagvattnet behöver göras om" menar de oftast ledningarna och brunnarna som transporterar vattnet, inte vattnet i sig.
De delar som brukar ingå är:
Stuprör, som leder vattnet från takrännan ner till marken.
Dagvattenledning, ett tätt rör i marken utan hål. Vattnet ska stanna i röret tills det når en brunn eller ett utlopp, och inte läcka ut intill huset.
Dagvattenbrunn, som tar emot vatten från ytor eller ledningar och leder det vidare. Många dagvattenbrunnar har ett sandfång, en fördjupning i botten där sand och slam samlas så att det inte följer med vidare i ledningen.
Takvattnet kan också ledas ut på marken en bit från huset istället för ner i en ledning. Vilka sätt som finns beskriver vi i artikeln om dagvatten på tomten.
Vad är en stenkista?
En stenkista är en grop i marken som fylls med makadam eller sten och täcks med fiberduk innan jorden läggs tillbaka. Trots namnet är det alltså ingen kista, något som även Göteborgs Stad påpekar i sina råd till villaägare.
Så fungerar en stenkista
Vattnet leds till stenkistan via en ledning. Där fyller det hålrummen mellan stenarna och sjunker sedan långsamt ut i den omgivande jorden. Stenkistan fungerar alltså som ett tillfälligt magasin: den tar emot vattnet snabbare än marken hinner suga upp det och släpper sedan ifrån sig det i den takt marken klarar av. Det kallas infiltration, alltså att vattnet sjunker ner i marken istället för att ledas vidare i rör.
En stenkista kan ta emot både dagvatten och dräneringsvatten. Lerums kommun beskriver att båda kan ledas till samma infiltrationsmagasin via ledningar i marken.
När fungerar en stenkista dåligt?
En stenkista kräver att marken runt den släpper igenom vatten och att grundvattnet ligger tillräckligt djupt. Lerums kommun konstaterar att lera är olämplig för infiltration eftersom den oftast redan är vattenmättad, och att grundvattnet inte får nå upp i magasinet. Kommunen tipsar om att gräva en provgrop för att se hur marken ser ut innan något anläggs, och påpekar att magasinet måste ligga så långt bort och så djupt att vattnet inte skadar byggnader i närheten.
På en tomt med lerjord kan en stenkista därför bli stående full. Vattnet har ingenstans att ta vägen och kan i värsta fall stiga tillbaka i ledningen som leder dit.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Spillvatten: begreppet som ska hållas isär från de andra
Spillvatten är avloppsvattnet från huset: toalett, dusch, disk och tvätt. Det leds till kommunens reningsverk, eller till ett enskilt avlopp om huset inte är anslutet till kommunalt avlopp.
I områden med separata ledningar går spillvattnet i en egen ledning, och dagvatten och dräneringsvatten ska inte ledas dit. I Göteborg framgår av kommunens föreskrifter, KFVA, att dag- och dränvatten bara får ledas till ledningar som är avsedda för det, om inte kommunen skriftligen medgett något annat. Mölndals stad förklarar att separata ledningar minskar risken för källaröversvämning vid kraftigt regn och gör att mindre vatten belastar reningsverket.
Kombinerade ledningar i äldre områden
I vissa äldre bostadsområden finns kombinerade ledningar, där spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten går i samma rör. Enligt KFVA i Göteborg ska fastighetsägaren leda spillvatten och dagvatten till var sin ledning när kommunen har byggt separata ledningar och informerat om det.
Ligger ditt hus i ett sådant område kan det vara klokt att ta reda på vad som gäller innan du gräver runt huset, eftersom en omkoppling då kan göras i samma schakt.
Så hänger systemen ihop runt en villa
På en villa i ett område med separata ledningar samverkar systemen ungefär så här:
Regnet faller på taket och samlas i takrännan.
Stupröret leder vattnet ner, antingen ut på marken bort från huset eller in i en tät dagvattenledning.
Det regn som sjunker ner i jorden intill huset fångas upp av dräneringsröret längs grunden.
Dräneringsröret och dagvattenledningen leds till en brunn eller ett utlopp en bit från huset.
Därifrån går vattnet vidare till kommunens dagvattennät, till en stenkista på tomten eller till ett dike. Vilket alternativ som gäller beror på var huset ligger, hur marken ser ut och vad kommunen tillåter.
Spillvattnet från husets avlopp går i en egen ledning.
Där fastighetens ledningar möter kommunens finns en förbindelsepunkt. Lagen om allmänna vattentjänster definierar den som gränsen mellan den allmänna va-anläggningen och fastighetens egen installation. Fastigheten kan ha en särskild förbindelsepunkt för dagvatten, vilket också framgår av KFVA i Göteborg.
Hus med källare: när vattnet behöver pumpas
I ett hus med källare ligger dräneringsröret djupt. Det kan ligga lägre än kommunens ledning, eller så lågt att vatten kan tryckas tillbaka när ledningsnätet är fullt vid kraftigt regn. Då behövs en pumpbrunn som lyfter vattnet till en högre nivå innan det leds vidare. Göteborgs Stad rekommenderar att villaägare med källare pumpar dräneringsvattnet.
Ordlista: rör och brunnar runt huset
Dräneringsrör: perforerat rör längs husgrunden som samlar upp vatten från marken.
Dagvattenledning: tätt rör som transporterar regn- och smältvatten.
Spillvattenledning: rör för avloppsvatten från toalett, dusch, kök och tvätt.
Kombinerad ledning: en ledning som tar både spillvatten och dag- och dräneringsvatten.
Spolbrunn: brunn där dräneringsröret går att inspektera och spola, ofta placerad vid husets hörn.
Uppsamlingsbrunn: brunn dit dräneringsrören leds innan vattnet går vidare. Kallas ibland dräneringsbrunn.
Dagvattenbrunn: brunn som tar emot ytvatten eller vatten från ledningar, ofta med sandfång.
Pumpbrunn: brunn med en pump som lyfter vattnet till en högre ledning.
Stenkista: stenfylld grop där vatten fördröjs och sjunker ner i marken.
Förbindelsepunkt: gränsen mellan fastighetens ledningar och kommunens.
Vad säger reglerna om vart vattnet får ta vägen?
Lagen om allmänna vattentjänster räknar bortledning av dag- och dränvatten från områden med samlad bebyggelse som avlopp, på samma sätt som spillvatten. Hur fastighetsägaren får använda kommunens ledningar bestäms sedan i lokala föreskrifter, som varje kommun beslutar om.
I Göteborg heter föreskrifterna KFVA. De antogs av kommunfullmäktige i april 2026 och ersatte de tidigare bestämmelserna, ABVA. Två punkter är särskilt relevanta här: dag- och dränvatten får bara ledas till ledningar som är avsedda för det, och dagvattnet får inte innehålla stora mängder skadliga ämnen. Bor du i en annan kommun gäller den kommunens föreskrifter.
Vem som ansvarar för vad, och var gränsen mellan din tomt och kommunens nät går, beskriver vi närmare i artikeln om dagvatten och dränering i Göteborg.
Systemen påverkar varandra
Även om dräneringsrör, dagvattenledning och stenkista har olika uppgifter hänger de ihop. En igensatt dagvattenbrunn kan göra att vatten blir stående i dräneringsröret, och en stenkista som inte tar emot vatten kan påverka allt som är kopplat till den. Hur brunnar och rör hålls fria beskriver vi i artikeln om underhåll av dränering.
Har du problem med fukt eller vatten och vill ta reda på var felet sitter, läs om tecken på dålig dränering och om fukt i källaren beror på dräneringen.
Ska dräneringen göras om är det ett bra tillfälle att se över hela vägen vattnet tar, från stupröret till utloppet. Läs mer om dränering för villa och markarbete.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Är du osäker på hur vattnet runt ditt hus leds bort i dag, eller funderar du på att göra om dräneringen? Beskriv ditt hus och vad du har märkt, så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Spillvatten: begreppet som ska hållas isär från de andra
Spillvatten är avloppsvattnet från huset: toalett, dusch, disk och tvätt. Det leds till kommunens reningsverk, eller till ett enskilt avlopp om huset inte är anslutet till kommunalt avlopp.
I områden med separata ledningar går spillvattnet i en egen ledning, och dagvatten och dräneringsvatten ska inte ledas dit. I Göteborg framgår av kommunens föreskrifter, KFVA, att dag- och dränvatten bara får ledas till ledningar som är avsedda för det, om inte kommunen skriftligen medgett något annat. Mölndals stad förklarar att separata ledningar minskar risken för källaröversvämning vid kraftigt regn och gör att mindre vatten belastar reningsverket.
Kombinerade ledningar i äldre områden
I vissa äldre bostadsområden finns kombinerade ledningar, där spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten går i samma rör. Enligt KFVA i Göteborg ska fastighetsägaren leda spillvatten och dagvatten till var sin ledning när kommunen har byggt separata ledningar och informerat om det.
Ligger ditt hus i ett sådant område kan det vara klokt att ta reda på vad som gäller innan du gräver runt huset, eftersom en omkoppling då kan göras i samma schakt.
Så hänger systemen ihop runt en villa
På en villa i ett område med separata ledningar samverkar systemen ungefär så här:
Regnet faller på taket och samlas i takrännan.
Stupröret leder vattnet ner, antingen ut på marken bort från huset eller in i en tät dagvattenledning.
Det regn som sjunker ner i jorden intill huset fångas upp av dräneringsröret längs grunden.
Dräneringsröret och dagvattenledningen leds till en brunn eller ett utlopp en bit från huset.
Därifrån går vattnet vidare till kommunens dagvattennät, till en stenkista på tomten eller till ett dike. Vilket alternativ som gäller beror på var huset ligger, hur marken ser ut och vad kommunen tillåter.
Spillvattnet från husets avlopp går i en egen ledning.
Där fastighetens ledningar möter kommunens finns en förbindelsepunkt. Lagen om allmänna vattentjänster definierar den som gränsen mellan den allmänna va-anläggningen och fastighetens egen installation. Fastigheten kan ha en särskild förbindelsepunkt för dagvatten, vilket också framgår av KFVA i Göteborg.
Hus med källare: när vattnet behöver pumpas
I ett hus med källare ligger dräneringsröret djupt. Det kan ligga lägre än kommunens ledning, eller så lågt att vatten kan tryckas tillbaka när ledningsnätet är fullt vid kraftigt regn. Då behövs en pumpbrunn som lyfter vattnet till en högre nivå innan det leds vidare. Göteborgs Stad rekommenderar att villaägare med källare pumpar dräneringsvattnet.
Ordlista: rör och brunnar runt huset
Dräneringsrör: perforerat rör längs husgrunden som samlar upp vatten från marken.
Dagvattenledning: tätt rör som transporterar regn- och smältvatten.
Spillvattenledning: rör för avloppsvatten från toalett, dusch, kök och tvätt.
Kombinerad ledning: en ledning som tar både spillvatten och dag- och dräneringsvatten.
Spolbrunn: brunn där dräneringsröret går att inspektera och spola, ofta placerad vid husets hörn.
Uppsamlingsbrunn: brunn dit dräneringsrören leds innan vattnet går vidare. Kallas ibland dräneringsbrunn.
Dagvattenbrunn: brunn som tar emot ytvatten eller vatten från ledningar, ofta med sandfång.
Pumpbrunn: brunn med en pump som lyfter vattnet till en högre ledning.
Stenkista: stenfylld grop där vatten fördröjs och sjunker ner i marken.
Förbindelsepunkt: gränsen mellan fastighetens ledningar och kommunens.
Vad säger reglerna om vart vattnet får ta vägen?
Lagen om allmänna vattentjänster räknar bortledning av dag- och dränvatten från områden med samlad bebyggelse som avlopp, på samma sätt som spillvatten. Hur fastighetsägaren får använda kommunens ledningar bestäms sedan i lokala föreskrifter, som varje kommun beslutar om.
I Göteborg heter föreskrifterna KFVA. De antogs av kommunfullmäktige i april 2026 och ersatte de tidigare bestämmelserna, ABVA. Två punkter är särskilt relevanta här: dag- och dränvatten får bara ledas till ledningar som är avsedda för det, och dagvattnet får inte innehålla stora mängder skadliga ämnen. Bor du i en annan kommun gäller den kommunens föreskrifter.
Vem som ansvarar för vad, och var gränsen mellan din tomt och kommunens nät går, beskriver vi närmare i artikeln om dagvatten och dränering i Göteborg.
Systemen påverkar varandra
Även om dräneringsrör, dagvattenledning och stenkista har olika uppgifter hänger de ihop. En igensatt dagvattenbrunn kan göra att vatten blir stående i dräneringsröret, och en stenkista som inte tar emot vatten kan påverka allt som är kopplat till den. Hur brunnar och rör hålls fria beskriver vi i artikeln om underhåll av dränering.
Har du problem med fukt eller vatten och vill ta reda på var felet sitter, läs om tecken på dålig dränering och om fukt i källaren beror på dräneringen.
Ska dräneringen göras om är det ett bra tillfälle att se över hela vägen vattnet tar, från stupröret till utloppet. Läs mer om dränering för villa och markarbete.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Är du osäker på hur vattnet runt ditt hus leds bort i dag, eller funderar du på att göra om dräneringen? Beskriv ditt hus och vad du har märkt, så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Vanliga frågor om dräneringsrör, dagvatten och stenkista
Kan man se skillnad på ett dräneringsrör och en dagvattenledning?
Ja, oftast. Dräneringsröret har hål eller slitsar så att vattnet kan rinna in, och ligger i grus eller makadam, ofta med fiberduk runt. Dagvattenledningen är helt tät. Färg och material varierar mellan tillverkare och årtionden, så det säkraste kännetecknet är om röret är perforerat eller inte.
Är en stenkista en sorts dränering?
Nej. En stenkista dränerar inte husgrunden. Den tar emot vatten som redan samlats upp, från stuprör eller från dräneringen, och låter det sjunka ner i marken en bit från huset. Ett hus kan ha dränering utan stenkista, och en stenkista kan ta emot takvatten utan att huset har dränering.
Var tar dräneringsvattnet vägen till slut?
Det leds antingen till kommunens dagvattennät, till en stenkista eller annan infiltration på tomten, eller till ett dike. Ett separat dagvattennät leder vattnet vidare till bäckar, åar och sjöar, inte till reningsverket, vilket Mölndals stad beskriver. I områden med kombinerade ledningar följer det istället med avloppsvattnet till reningsverket.
Varför får dräneringsvatten inte ledas till spillvattenledningen?
Spillvattenledningar och reningsverk är byggda för avloppsvatten. Extra regn- och dräneringsvatten ökar risken för överbelastning och källaröversvämning vid kraftigt regn. I Göteborg anger kommunens föreskrifter, KFVA, att dag- och dränvatten bara får ledas till ledningar som är avsedda för det.
Hur vet jag om huset är kopplat till kommunens dagvattennät eller har en stenkista?
Börja med husets ritningar och eventuella relationshandlingar, alltså ritningar som visar hur ledningarna faktiskt lades. Kommunen kan berätta var fastighetens förbindelsepunkter ligger. I Göteborg kan du jämföra brunnslocken på tomten med bilderna på stadens sida Vems är brunnen?. Saknas underlag kan en kamerainspektion visa vart rören går.
Kan en stenkista ta emot både takvatten och dräneringsvatten?
Ja, om den är tillräckligt stor och marken släpper igenom vatten. Lerums kommun beskriver att båda kan ledas till samma infiltrationsmagasin. Takvattnet och dräneringsvattnet går då i var sin ledning fram till stenkistan eller till en brunn före den.
Vad är skillnaden mellan dräneringsvatten och grundvatten?
Grundvatten är vattnet i marken där alla hålrum i jorden är helt vattenfyllda, enligt SMHI. Dräneringsvatten är allt vatten som rinner in i dräneringsröret. Det kan vara regn- och smältvatten som sjunker genom jorden och samlas vid grunden, men också grundvatten när grundvattennivån står i höjd med röret.
Vad betyder kombinerad ledning?
Det är en ledning som tar både spillvatten och dag- och dräneringsvatten. Sådana finns i vissa äldre områden. I Göteborg ska fastighetsägaren enligt KFVA koppla om spillvatten och dagvatten till var sin ledning när kommunen har byggt separata ledningar och informerat om det.
Relaterade artiklar
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer