Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?

Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Krypgrund och torpargrund ser likadana ut inifrån huset: ett trägolv med ett luftat utrymme under. Men vid dränering av krypgrund och torpargrund skiljer sig de två grundtyperna åt på flera punkter. Det handlar om vad muren står på, hur djupt man kan gräva intill den, vilket fuktskydd som passar och hur marken runt huset ska återställas.

Här går vi igenom vad som gäller för respektive grundtyp, så att du vet vad du bör fråga om och vad du ska berätta om ditt hus innan någon börjar gräva.

Kort svar

Principen är densamma för båda grundtyperna: vatten i marken runt huset ska samlas upp och ledas bort innan det når grundmuren eller rinner in under huset. Skillnaden ligger i utförandet.

  • Krypgrund har oftast en grundmur av betong eller block som står på en gjuten sula. Det ger ett tydligt mått att lägga röret efter och en jämn yta att sätta fuktskydd mot.

  • Torpargrund har en låg mur av natursten eller tegel, ofta utan gjuten sula. Muren kan rubbas om man gräver för djupt intill den, så arbetet görs försiktigare och ofta i kortare etapper. Muren behöver också kunna torka ut.

För båda gäller att dräneringen bara löser en del av fuktproblemen under ett trägolv. Fukten som marken under huset avger och fuktig sommarluft löses inte med en ny dränering.

Krypgrund och torpargrund: två grunder med olika förutsättningar

Är du osäker på vilken grund ditt hus har kan du läsa vår guide om hur du tar reda på vilken typ av grund huset har. Här fokuserar vi på de skillnader som påverkar dräneringen.

En krypgrund har en sammanhängande grundmur runt huset, ofta av betong, lättklinkerblock eller lättbetong. Muren står normalt på en gjuten sula, det vill säga en bredare betongfot som fördelar husets tyngd mot marken. Under golvet finns ett utrymme som ventileras med uteluft genom ventiler i muren.

En torpargrund är en äldre konstruktion. Enligt Slöjd & Byggnadsvård vid Västra Götalandsregionen består den av stenblock som lagts utan bruk, där husets bärande bjälkar vilar på staplad sten. Utrymmet under golvet är lågt. En kallmurad stenmur är sällan helt tät, och Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver att luft kan röra sig genom öppna fogar. Ibland finns också ett fåtal ventiler.

Det som påverkar dräneringen

Krypgrund

Torpargrund

Grundmurens material

Betong eller block

Natursten eller tegel, ofta utan bruk

Vad muren står på

Oftast en gjuten sula

Oftast direkt på marken, utan gjuten sula

Grundmurens yta

Jämn

Ojämn, med fogar och glipor

Risk att muren rubbas vid grävning

Lägre, om man inte gräver under sulan

Högre, kräver försiktig grävning

Ventilation under golvet

Ventiler i muren

Otätheter i muren och ibland enstaka ventiler

Vad kan dräneringen lösa under ett golv med kryputrymme?

Boverket beskriver tre olika vägar för fukt in i en krypgrund. Det är bra att känna till dem innan du bestämmer dig för att dränera, eftersom dräneringen bara påverkar en av dem.

  1. Vatten som tränger in utifrån. Regn, ytvatten och markvatten kan fukta upp krypgrunden om vattnet inte leds bort från huset, enligt Boverkets genomgång av inträngande vatten i krypgrund. Det här är dräneringens uppgift.

  2. Fukt från marken under huset. Enligt Boverket är marken under huset alltid fuktig och avger fukt till utrymmet ovanför. Den fukten finns kvar även med en fungerande dränering. Här är det åtgärder på markytan inne i grunden som gäller.

  3. Fukt från uteluften. Under sommarhalvåret är marken under huset kallare än luften ute. När varm uteluft kyls av i krypgrunden stiger den relativa luftfuktigheten. Boverket beskriver att den uteluftsventilerade krypgrunden är särskilt känslig för fuktskador, och att fukt från uteluften är en av orsakerna.

Innan du beställer en dränering är det därför värt att ta reda på vilken av fuktvägarna som orsakar problemet i just ditt hus. Hur du går tillväga beskriver vi i artikeln om fukt i krypgrund. För en torpargrund gäller samma tre fuktvägar, men utrymmet är lägre och svårare att inspektera, vilket gör en bedömning på plats ännu viktigare.

Krypgrund och torpargrund ser likadana ut inifrån huset: ett trägolv med ett luftat utrymme under. Men vid dränering av krypgrund och torpargrund skiljer sig de två grundtyperna åt på flera punkter. Det handlar om vad muren står på, hur djupt man kan gräva intill den, vilket fuktskydd som passar och hur marken runt huset ska återställas.

Här går vi igenom vad som gäller för respektive grundtyp, så att du vet vad du bör fråga om och vad du ska berätta om ditt hus innan någon börjar gräva.

Kort svar

Principen är densamma för båda grundtyperna: vatten i marken runt huset ska samlas upp och ledas bort innan det når grundmuren eller rinner in under huset. Skillnaden ligger i utförandet.

  • Krypgrund har oftast en grundmur av betong eller block som står på en gjuten sula. Det ger ett tydligt mått att lägga röret efter och en jämn yta att sätta fuktskydd mot.

  • Torpargrund har en låg mur av natursten eller tegel, ofta utan gjuten sula. Muren kan rubbas om man gräver för djupt intill den, så arbetet görs försiktigare och ofta i kortare etapper. Muren behöver också kunna torka ut.

För båda gäller att dräneringen bara löser en del av fuktproblemen under ett trägolv. Fukten som marken under huset avger och fuktig sommarluft löses inte med en ny dränering.

Krypgrund och torpargrund: två grunder med olika förutsättningar

Är du osäker på vilken grund ditt hus har kan du läsa vår guide om hur du tar reda på vilken typ av grund huset har. Här fokuserar vi på de skillnader som påverkar dräneringen.

En krypgrund har en sammanhängande grundmur runt huset, ofta av betong, lättklinkerblock eller lättbetong. Muren står normalt på en gjuten sula, det vill säga en bredare betongfot som fördelar husets tyngd mot marken. Under golvet finns ett utrymme som ventileras med uteluft genom ventiler i muren.

En torpargrund är en äldre konstruktion. Enligt Slöjd & Byggnadsvård vid Västra Götalandsregionen består den av stenblock som lagts utan bruk, där husets bärande bjälkar vilar på staplad sten. Utrymmet under golvet är lågt. En kallmurad stenmur är sällan helt tät, och Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver att luft kan röra sig genom öppna fogar. Ibland finns också ett fåtal ventiler.

Det som påverkar dräneringen

Krypgrund

Torpargrund

Grundmurens material

Betong eller block

Natursten eller tegel, ofta utan bruk

Vad muren står på

Oftast en gjuten sula

Oftast direkt på marken, utan gjuten sula

Grundmurens yta

Jämn

Ojämn, med fogar och glipor

Risk att muren rubbas vid grävning

Lägre, om man inte gräver under sulan

Högre, kräver försiktig grävning

Ventilation under golvet

Ventiler i muren

Otätheter i muren och ibland enstaka ventiler

Vad kan dräneringen lösa under ett golv med kryputrymme?

Boverket beskriver tre olika vägar för fukt in i en krypgrund. Det är bra att känna till dem innan du bestämmer dig för att dränera, eftersom dräneringen bara påverkar en av dem.

  1. Vatten som tränger in utifrån. Regn, ytvatten och markvatten kan fukta upp krypgrunden om vattnet inte leds bort från huset, enligt Boverkets genomgång av inträngande vatten i krypgrund. Det här är dräneringens uppgift.

  2. Fukt från marken under huset. Enligt Boverket är marken under huset alltid fuktig och avger fukt till utrymmet ovanför. Den fukten finns kvar även med en fungerande dränering. Här är det åtgärder på markytan inne i grunden som gäller.

  3. Fukt från uteluften. Under sommarhalvåret är marken under huset kallare än luften ute. När varm uteluft kyls av i krypgrunden stiger den relativa luftfuktigheten. Boverket beskriver att den uteluftsventilerade krypgrunden är särskilt känslig för fuktskador, och att fukt från uteluften är en av orsakerna.

Innan du beställer en dränering är det därför värt att ta reda på vilken av fuktvägarna som orsakar problemet i just ditt hus. Hur du går tillväga beskriver vi i artikeln om fukt i krypgrund. För en torpargrund gäller samma tre fuktvägar, men utrymmet är lägre och svårare att inspektera, vilket gör en bedömning på plats ännu viktigare.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Så skiljer sig dräneringen vid krypgrund

Vid en krypgrund följer arbetet i stort sett samma ordning som i vår steg för steg-guide för dränering. Schaktet blir grundare än vid ett källarhus eftersom grundmuren inte går lika djupt. Några delar är ändå specifika för krypgrunden.

Sulan ger ett tydligt mått att arbeta mot

Eftersom muren står på en gjuten sula finns en tydlig nivå att förhålla sig till. Dräneringsröret läggs normalt i nivå med grundens underkant, med fall mot den punkt där vattnet leds vidare. Det viktiga är att man inte gräver bort jorden under sulan, eftersom det är den som bär muren.

Marken inne i krypgrunden måste ligga rätt

En detalj som ofta missas är förhållandet mellan marken inne i krypgrunden och marken utanför. I äldre villaområden har tomten ibland fyllts på under årens lopp, med nya rabatter, plattläggning eller en höjd uppfart. Då kan marken utanför ligga högre än marken inne i grunden, och vattnet söker sig in under muren.

TräGuiden, som ges ut av Svenskt Trä, beskriver att ytvatten ska hindras från att rinna in i kryputrymmet, bland annat genom att marken utanför lutar minst 1:20 de närmaste tre metrarna från huset. Det motsvarar ungefär 15 centimeter lägre mark tre meter ut. Marken inne i grunden ska jämnas av så att den lutar ut mot grundmurarna. Marklutningen och dräneringen gör olika saker här: lutningen leder bort ytvattnet, och dräneringsröret behöver ligga så lågt att vattnet i marken utanför hålls under nivån på marken inne i krypgrunden. Be den som bedömer huset att mäta båda nivåerna.

Fuktskydd mot en jämn mur

En grundmur av betong eller block har en jämn yta. Det gör att fuktskydd eller isolerande skivor går att montera tätt och med ordentliga skarvar. Vilket material som passar beror på muren och på om du vill förbättra isoleringen samtidigt. Läs mer i vår jämförelse av dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva.

Ventiler och genomföringar vid återställningen

Ventilerna i grundmuren sitter ofta ganska nära marken. TräGuiden anger att ventilerna bör sitta minst 0,2 meter över marken utanför. Kontrollera därför att marken inte återställs så högt att ventilerna hamnar närmare marken än så, eller täcks av jord och grus. Passa också på att se över rör och kablar som går genom grundmuren, så att genomföringarna är täta innan schaktet fylls igen.

Så skiljer sig dräneringen vid torpargrund

Många torpargrunder har stått länge utan modern dränering. Att grunden har klarat sig hittills är ändå ingen garanti för framtiden, eftersom förutsättningarna i huset har förändrats. Slöjd & Byggnadsvård beskriver att grunden förr torkade ut när husen eldades året runt. I dag isoleras husen mer och eldas mindre, vilket gör att fukten i grunden torkar sämre. Om vattnet utifrån når grunden blir det därför svårare för den att torka ut igen.

Grävningen görs försiktigt och ofta i etapper

Stenarna i en torpargrund ligger oftast direkt på marken, utan gjuten sula. Gräver man bort jorden intill och under stenarna kan muren sätta sig eller stenar förskjutas. Därför brukar man:

  • gräva i kortare sträckor och inte ha hela husets långsida öppen samtidigt

  • undvika att gräva under stenarnas underkant tätt intill muren

  • lägga röret med ett visst avstånd från muren när det behövs för att hålla det tillräckligt djupt

  • slänta schaktet, det vill säga gräva med lutande kanter istället för raka väggar

  • fylla igen etappvis innan nästa sträcka grävs fram

Exakt hur nära och hur djupt man kan gräva beror på jordarten och murens skick. På lera är marginalerna ofta mindre än på fastare mark. Det här är ett skäl att be om en bedömning på plats istället för en offert som bara räknar löpmeter.

Stenmuren behöver kunna torka

En mur av natursten är ojämn och har fogar och glipor. Ett fuktskydd går inte att få lika tätt mot en sådan yta som mot en slät betongvägg. Tyngdpunkten ligger därför ofta på att få bort vattnet: rätt höjd på röret, dränerande återfyllning närmast muren och en mark som lutar bort från huset.

Om muren behöver lagas eller fogas om rekommenderar Slöjd & Byggnadsvård hydrauliskt kalkbruk och inte cementbruk. Fråga därför vilket bruk som ska användas, om lagning av muren ingår i arbetet.

Luftningen kan förändras

Eftersom en kallmurad stenmur sällan är helt tät kan en del av luftväxlingen ske genom muren. Om man tätar muren eller fyller upp marken mot den under arbetet kan luftväxlingen under golvet förändras. Det kan vara bra eller dåligt, beroende på hur grunden fungerar i dag. Ta upp frågan innan arbetet börjar, så att det inte blir en oplanerad bieffekt.

Äldre hus kan ha kulturvärden

Själva dräneringen är ett markarbete, men i samband med den lagas, fogas eller isoleras ofta grundmuren. Då ändras byggnaden, och enligt plan- och bygglagen ska ändringar göras varsamt, med hänsyn till husets egenart och dess kulturhistoriska värden. Boverket förklarar varsamhetskravet i PBL kunskapsbanken. Ligger huset i ett område med skyddsbestämmelser i detaljplanen kan kommunen ha särskilda krav. Fråga kommunens bygglovsavdelning om du är osäker.

Äger du ett äldre hus i Västra Götaland kan du dessutom boka kostnadsfri byggnadsvårdsrådgivning hos Slöjd & Byggnadsvård. Där kan du få råd om material och metoder innan du tar in offerter.

Två tänkta exempel: samma kvarter, olika grunder

Exemplen nedan är påhittade, men visar hur grundtypen styr arbetet.

Villa från 1960-talet med krypgrund. Grundmuren är av lättklinkerblock på en gjuten sula. Efter kraftiga regn står det vatten på marken i krypgrunden. Vid besiktningen visar det sig att uppfarten har höjts och nu ligger högre än marken inne i grunden. Dräneringen kan läggas längs hela muren i nivå med sulans underkant, fuktskyddet monteras mot den jämna muren och uppfarten återställs så att marken lutar bort från huset.

Egnahem från 1920-talet med torpargrund. Muren är kallmurad natursten utan sula och huset står på lera. Det luktar jord under golvet och några syllar visar tecken på röta. Här grävs schaktet fram i korta etapper, röret läggs med avstånd till muren och murens fogar lagas med hydrauliskt kalkbruk. Eftersom rötan kan ha flera orsaker utreds också luftningen under golvet. Läs mer om de vanliga problemen med torpargrund.

Checklista: det här är bra att veta om din grund före besiktningen

Ju mer du vet om grunden, desto bättre kan den som bedömer huset föreslå rätt utförande.

  • Vilken grundtyp har huset, och är det samma grund under hela huset? Tillbyggnader har ibland en annan grund.

  • Vilket material är grundmuren gjord av?

  • Finns det ritningar som visar om muren står på en gjuten sula?

  • Ligger marken utanför högre än marken inne i grunden någonstans?

  • Var sitter ventilerna, och hur högt sitter de över marken?

  • Har du sett stående vatten, fuktfläckar eller röta under golvet? Ta gärna bilder.

  • Har grunden lagats eller fogats om tidigare, och i så fall med vilket bruk?

  • Står huset på lera, morän eller berg, om du vet det?

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Funderar du på att dränera ett hus med krypgrund eller torpargrund? Beskriv ditt hus och vilken grund det har, så hjälper vi dig att ta nästa steg. Hos Hasselbacken är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet. Har vi fullt upp eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald samarbetspartner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Läs mer om vår dränering och om arbeten med husgrund.

Så skiljer sig dräneringen vid krypgrund

Vid en krypgrund följer arbetet i stort sett samma ordning som i vår steg för steg-guide för dränering. Schaktet blir grundare än vid ett källarhus eftersom grundmuren inte går lika djupt. Några delar är ändå specifika för krypgrunden.

Sulan ger ett tydligt mått att arbeta mot

Eftersom muren står på en gjuten sula finns en tydlig nivå att förhålla sig till. Dräneringsröret läggs normalt i nivå med grundens underkant, med fall mot den punkt där vattnet leds vidare. Det viktiga är att man inte gräver bort jorden under sulan, eftersom det är den som bär muren.

Marken inne i krypgrunden måste ligga rätt

En detalj som ofta missas är förhållandet mellan marken inne i krypgrunden och marken utanför. I äldre villaområden har tomten ibland fyllts på under årens lopp, med nya rabatter, plattläggning eller en höjd uppfart. Då kan marken utanför ligga högre än marken inne i grunden, och vattnet söker sig in under muren.

TräGuiden, som ges ut av Svenskt Trä, beskriver att ytvatten ska hindras från att rinna in i kryputrymmet, bland annat genom att marken utanför lutar minst 1:20 de närmaste tre metrarna från huset. Det motsvarar ungefär 15 centimeter lägre mark tre meter ut. Marken inne i grunden ska jämnas av så att den lutar ut mot grundmurarna. Marklutningen och dräneringen gör olika saker här: lutningen leder bort ytvattnet, och dräneringsröret behöver ligga så lågt att vattnet i marken utanför hålls under nivån på marken inne i krypgrunden. Be den som bedömer huset att mäta båda nivåerna.

Fuktskydd mot en jämn mur

En grundmur av betong eller block har en jämn yta. Det gör att fuktskydd eller isolerande skivor går att montera tätt och med ordentliga skarvar. Vilket material som passar beror på muren och på om du vill förbättra isoleringen samtidigt. Läs mer i vår jämförelse av dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva.

Ventiler och genomföringar vid återställningen

Ventilerna i grundmuren sitter ofta ganska nära marken. TräGuiden anger att ventilerna bör sitta minst 0,2 meter över marken utanför. Kontrollera därför att marken inte återställs så högt att ventilerna hamnar närmare marken än så, eller täcks av jord och grus. Passa också på att se över rör och kablar som går genom grundmuren, så att genomföringarna är täta innan schaktet fylls igen.

Så skiljer sig dräneringen vid torpargrund

Många torpargrunder har stått länge utan modern dränering. Att grunden har klarat sig hittills är ändå ingen garanti för framtiden, eftersom förutsättningarna i huset har förändrats. Slöjd & Byggnadsvård beskriver att grunden förr torkade ut när husen eldades året runt. I dag isoleras husen mer och eldas mindre, vilket gör att fukten i grunden torkar sämre. Om vattnet utifrån når grunden blir det därför svårare för den att torka ut igen.

Grävningen görs försiktigt och ofta i etapper

Stenarna i en torpargrund ligger oftast direkt på marken, utan gjuten sula. Gräver man bort jorden intill och under stenarna kan muren sätta sig eller stenar förskjutas. Därför brukar man:

  • gräva i kortare sträckor och inte ha hela husets långsida öppen samtidigt

  • undvika att gräva under stenarnas underkant tätt intill muren

  • lägga röret med ett visst avstånd från muren när det behövs för att hålla det tillräckligt djupt

  • slänta schaktet, det vill säga gräva med lutande kanter istället för raka väggar

  • fylla igen etappvis innan nästa sträcka grävs fram

Exakt hur nära och hur djupt man kan gräva beror på jordarten och murens skick. På lera är marginalerna ofta mindre än på fastare mark. Det här är ett skäl att be om en bedömning på plats istället för en offert som bara räknar löpmeter.

Stenmuren behöver kunna torka

En mur av natursten är ojämn och har fogar och glipor. Ett fuktskydd går inte att få lika tätt mot en sådan yta som mot en slät betongvägg. Tyngdpunkten ligger därför ofta på att få bort vattnet: rätt höjd på röret, dränerande återfyllning närmast muren och en mark som lutar bort från huset.

Om muren behöver lagas eller fogas om rekommenderar Slöjd & Byggnadsvård hydrauliskt kalkbruk och inte cementbruk. Fråga därför vilket bruk som ska användas, om lagning av muren ingår i arbetet.

Luftningen kan förändras

Eftersom en kallmurad stenmur sällan är helt tät kan en del av luftväxlingen ske genom muren. Om man tätar muren eller fyller upp marken mot den under arbetet kan luftväxlingen under golvet förändras. Det kan vara bra eller dåligt, beroende på hur grunden fungerar i dag. Ta upp frågan innan arbetet börjar, så att det inte blir en oplanerad bieffekt.

Äldre hus kan ha kulturvärden

Själva dräneringen är ett markarbete, men i samband med den lagas, fogas eller isoleras ofta grundmuren. Då ändras byggnaden, och enligt plan- och bygglagen ska ändringar göras varsamt, med hänsyn till husets egenart och dess kulturhistoriska värden. Boverket förklarar varsamhetskravet i PBL kunskapsbanken. Ligger huset i ett område med skyddsbestämmelser i detaljplanen kan kommunen ha särskilda krav. Fråga kommunens bygglovsavdelning om du är osäker.

Äger du ett äldre hus i Västra Götaland kan du dessutom boka kostnadsfri byggnadsvårdsrådgivning hos Slöjd & Byggnadsvård. Där kan du få råd om material och metoder innan du tar in offerter.

Två tänkta exempel: samma kvarter, olika grunder

Exemplen nedan är påhittade, men visar hur grundtypen styr arbetet.

Villa från 1960-talet med krypgrund. Grundmuren är av lättklinkerblock på en gjuten sula. Efter kraftiga regn står det vatten på marken i krypgrunden. Vid besiktningen visar det sig att uppfarten har höjts och nu ligger högre än marken inne i grunden. Dräneringen kan läggas längs hela muren i nivå med sulans underkant, fuktskyddet monteras mot den jämna muren och uppfarten återställs så att marken lutar bort från huset.

Egnahem från 1920-talet med torpargrund. Muren är kallmurad natursten utan sula och huset står på lera. Det luktar jord under golvet och några syllar visar tecken på röta. Här grävs schaktet fram i korta etapper, röret läggs med avstånd till muren och murens fogar lagas med hydrauliskt kalkbruk. Eftersom rötan kan ha flera orsaker utreds också luftningen under golvet. Läs mer om de vanliga problemen med torpargrund.

Checklista: det här är bra att veta om din grund före besiktningen

Ju mer du vet om grunden, desto bättre kan den som bedömer huset föreslå rätt utförande.

  • Vilken grundtyp har huset, och är det samma grund under hela huset? Tillbyggnader har ibland en annan grund.

  • Vilket material är grundmuren gjord av?

  • Finns det ritningar som visar om muren står på en gjuten sula?

  • Ligger marken utanför högre än marken inne i grunden någonstans?

  • Var sitter ventilerna, och hur högt sitter de över marken?

  • Har du sett stående vatten, fuktfläckar eller röta under golvet? Ta gärna bilder.

  • Har grunden lagats eller fogats om tidigare, och i så fall med vilket bruk?

  • Står huset på lera, morän eller berg, om du vet det?

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Funderar du på att dränera ett hus med krypgrund eller torpargrund? Beskriv ditt hus och vilken grund det har, så hjälper vi dig att ta nästa steg. Hos Hasselbacken är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet. Har vi fullt upp eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald samarbetspartner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Läs mer om vår dränering och om arbeten med husgrund.

Vanliga frågor om dränering vid krypgrund och torpargrund

Kan dräneringsröret läggas en bit ut från muren vid en torpargrund?

Ja, det är ett sätt att få röret tillräckligt djupt utan att gräva under stenarna tätt intill muren. Röret måste ändå ligga så att det fångar upp vattnet innan det når grunden, och utrymmet mellan muren och röret fylls med material som släpper igenom vatten. Hur långt ut röret kan ligga avgör den som bedömer huset på plats.

Kan en torpargrund dräneras utan att stenmuren rör sig?

Ja, om arbetet anpassas efter muren. Det innebär att man gräver i kortare etapper, inte gräver under stenarnas underkant tätt intill muren och fyller igen innan nästa sträcka öppnas. Hur stora marginalerna är beror på jordarten och murens skick.

Ska marken inne i krypgrunden ligga högre än marken utanför?

Den bör åtminstone inte ligga lägre än marken utanför. Ligger marken utanför högre kan vatten rinna in under muren, särskilt vid kraftigt regn. Har tomten fyllts på under årens lopp är det värt att mäta nivåerna innan dräneringen planeras, så att röret hamnar tillräckligt lågt.

Hur vet jag om min grund har en gjuten sula?

Byggritningar visar ofta grundens utförande. Saknas ritningar ger grundmurens material en fingervisning: betong- och blockmurar står i regel på en sula, medan kallmurad sten oftast ligger direkt på marken. Säkert besked får du först när en del av muren grävs fram.

Behöver ett hus med torpargrund dräneras om det har klarat sig i hundra år?

Det beror på huset. Grunden har ofta fungerat länge i ett hus som eldades året runt, men med mer isolering och mindre eldning torkar fukten ut sämre. Ser du tecken på vatten eller röta under golvet är det skäl att låta någon bedöma om dränering behövs.

Behövs dränering om torpargrunden ska gjutas igen?

Ja, i de flesta fall. En gjuten platta skyddar mot fukt underifrån men inte mot vatten som samlas vid sockeln. Läs mer i vår artikel om dränering vid platta på mark. Det kan vara klokt att planera båda arbetena tillsammans.

Vad händer med ventilerna i krypgrunden när marken återställs?

De ska sitta kvar fritt ovanför marken. Om marken återställs högre än tidigare kan ventilerna hamna för nära marken eller täckas. Be om att marknivån kontrolleras mot ventilerna innan arbetet avslutas.

Finns det särskilda regler för äldre hus med torpargrund?

Plan- och bygglagens varsamhetskrav gäller när byggnaden ändras, till exempel om grundmuren lagas eller isoleras i samband med dräneringen. I vissa områden har detaljplanen dessutom skyddsbestämmelser. Kontakta kommunen om huset är kulturhistoriskt värdefullt eller ligger i ett skyddat område.