Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Lästid: 6 min
Skriven av
Johan Cederholm
Granskad av
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
Granskad den
Att dränera om ett hus är ett av de större markprojekt en villaägare gör. För de flesta händer det bara en gång under tiden man äger huset. Därför är det helt naturligt att undra vad som egentligen händer när grävmaskinen kommer, i vilken ordning arbetet sker och varför varje moment behövs.
I den här guiden går vi igenom hela processen steg för steg, från första besiktningen till slutkontrollen. Målet är att du ska förstå vad entreprenören gör runt ditt hus och kunna ställa rätt frågor innan och under projektet.
Så utförs en dränering av husgrund
En dränering går i grova drag till så här: entreprenören besiktigar först huset och tomten, planerar åtkomst och beställer ledningsanvisning. Sedan grävs marken upp runt husgrunden, grundmuren rengörs och repareras, och ett nytt fuktskydd monteras. Nya dräneringsrör läggs med rätt lutning i makadam, ansluts till dagvattensystemet och till sist fylls schaktet igen och marken återställs. Hela arbetet tar ofta en till tre veckor för en normalstor villa, beroende på tomtens förutsättningar.
Nedan går vi igenom varje steg mer i detalj, uppdelat i fyra faser.
Fas 1: Förberedelser innan grävningen börjar
En stor del av ett lyckat dräneringsprojekt avgörs innan spaden ens sätts i marken. Så här ser förarbetet vanligtvis ut.
1. Första besiktning av huset och tomten
Entreprenören börjar med att gå igenom huset och tomten på plats. Man tittar bland annat på:
husgrundens typ, till exempel källare, krypgrund eller platta på mark
synliga fuktproblem, som fuktfläckar, mögellukt eller flagnande färg i källaren
markens lutning runt huset
var stuprör och dagvattenbrunnar finns idag
hur nära grannfastigheter, murar och träd står
Besiktningen ligger till grund för både offert och en arbetsplan. Om du vill fördjupa dig i vad tjänsten omfattar kan du läsa mer på vår sida om dränering.
2. Kontroll av befintlig dränering och dagvattenhantering
Nästa steg är att undersöka vad som redan finns i marken. Många hus har en äldre dränering som slutat fungera, och entreprenören behöver veta hur den är dragen och vart vattnet leds idag.
Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner från tak, stuprör och hårdgjorda ytor. Hur dagvattnet hanteras påverkar hela lösningen. Ibland får det ledas till det kommunala nätet, ibland ska det tas omhand på den egna tomten.
3. Ledningsanvisning inför grävningen
Innan någon gräver måste man veta var el-, tele-, fiber-, vatten- och avloppsledningar ligger. Det kallas ledningsanvisning och beställs kostnadsfritt via tjänsten Ledningskollen, där ledningsägarna markerar sina ledningar på tomten.
Det här steget är viktigt av två skäl: att gräva av en ledning är dyrt att åtgärda, och det kan vara direkt farligt om det handlar om el. Eftersom grävning nära husgrund dessutom innebär arbetsmiljörisker finns det tydliga riktlinjer hos Arbetsmiljöverket om hur markarbete och schaktning ska planeras på ett säkert sätt.
4. Planering av åtkomst för grävmaskin och transporter
Entreprenören planerar hur grävmaskinen ska ta sig runt huset och var lastbilar kan lasta av makadam och hämta uppgrävda massor. Trånga passager, häckar, murar eller carportar kan göra att man behöver använda en mindre maskin, vilket ofta tar längre tid.
Här bestäms också var massorna ska mellanlagras på tomten under arbetets gång.
5. Skydd eller borttagning av altan, trappor, buskar och stenläggning
Det som står i vägen för grävningen behöver flyttas, demonteras eller skyddas. Det kan handla om:
altaner och trädäck som demonteras helt eller delvis
entrétrappor som lyfts bort eller pallas upp
buskar och rabatter som grävs upp och sparas för återplantering
stenläggning och plattor som plockas upp och läggs på pall
Prata igenom detta med entreprenören i förväg, så att ni är överens om vad som ska sparas, vad som skyddas och vad som eventuellt inte går att återställa i exakt samma skick.
Fas 2: Grävning och arbete vid grundmuren
När förberedelserna är klara börjar det synliga arbetet - grävningen runt huset.
6. Schaktning runt husgrunden
Schaktning betyder helt enkelt att man gräver upp marken. Entreprenören gräver ett dike längs husets ytterväggar, hela vägen ner till grundens botten, ofta strax under grundsulan. Diket görs tillräckligt brett för att man ska kunna arbeta säkert mot grundmuren.
Ofta grävs huset i etapper, en eller två sidor i taget, i stället för runt hela huset på en gång. Det minskar risken för sättningar och gör tomten mer framkomlig under arbetet.
7. Rengöring och kontroll av grundmuren
När grundmuren är frilagd, rengörs den från jord, gammalt fuktskydd och lösa rester. Sedan kontrolleras murens skick noggrant. Det är först nu man ser hur grunden verkligen mår. Något som inte går att bedöma fullt ut innan grävningen.
8. Reparation av sprickor och skador
Sprickor, skadad puts och andra defekter lagas innan det nya fuktskyddet monteras. Mindre sprickor är vanliga och åtgärdas oftast enkelt med lagningsbruk. Större skador kan kräva mer omfattande arbete, och det är en av anledningarna till att slutpriset ibland justeras under projektets gång. Entreprenören kan inte lova exakt vad som döljer sig under marken innan grävningen är gjord.
Har grunden större problem kan det vara aktuellt att titta bredare på konstruktionen. Läs gärna mer om husgrund om du misstänker att din grund behöver mer än en lagning.
9. Montering av fuktskydd
När muren är ren och lagad monteras ett nytt fuktskydd på utsidan av grunden. Det vanligaste idag är en så kallad platonmatta. Det är en knottrig plastskiva som skapar en luftspalt mellan marken och grundmuren, så att muren kan hållas torr och eventuell fukt kan vandra ut.
Fuktskyddet avslutas ofta med en list upptill som hindrar jord och vatten från att tränga in bakom skivan.
10. Montering av eventuell utvändig isolering
Har huset källare, monteras ofta även isolerskivor på grundmurens utsida, ovanpå eller i kombination med fuktskyddet. Utvändig isolering gör två saker: den håller källarväggen varmare, vilket minskar risken för kondens inomhus, och den kan göra källaren mer behaglig att använda.
Det här steget är inte alltid nödvändigt för att det beror på husets konstruktion och hur källaren används. En bra entreprenör motiverar varför isolering behövs eller inte behövs i just ditt fall.
Att dränera om ett hus är ett av de större markprojekt en villaägare gör. För de flesta händer det bara en gång under tiden man äger huset. Därför är det helt naturligt att undra vad som egentligen händer när grävmaskinen kommer, i vilken ordning arbetet sker och varför varje moment behövs.
I den här guiden går vi igenom hela processen steg för steg, från första besiktningen till slutkontrollen. Målet är att du ska förstå vad entreprenören gör runt ditt hus och kunna ställa rätt frågor innan och under projektet.
Så utförs en dränering av husgrund
En dränering går i grova drag till så här: entreprenören besiktigar först huset och tomten, planerar åtkomst och beställer ledningsanvisning. Sedan grävs marken upp runt husgrunden, grundmuren rengörs och repareras, och ett nytt fuktskydd monteras. Nya dräneringsrör läggs med rätt lutning i makadam, ansluts till dagvattensystemet och till sist fylls schaktet igen och marken återställs. Hela arbetet tar ofta en till tre veckor för en normalstor villa, beroende på tomtens förutsättningar.
Nedan går vi igenom varje steg mer i detalj, uppdelat i fyra faser.
Fas 1: Förberedelser innan grävningen börjar
En stor del av ett lyckat dräneringsprojekt avgörs innan spaden ens sätts i marken. Så här ser förarbetet vanligtvis ut.
1. Första besiktning av huset och tomten
Entreprenören börjar med att gå igenom huset och tomten på plats. Man tittar bland annat på:
husgrundens typ, till exempel källare, krypgrund eller platta på mark
synliga fuktproblem, som fuktfläckar, mögellukt eller flagnande färg i källaren
markens lutning runt huset
var stuprör och dagvattenbrunnar finns idag
hur nära grannfastigheter, murar och träd står
Besiktningen ligger till grund för både offert och en arbetsplan. Om du vill fördjupa dig i vad tjänsten omfattar kan du läsa mer på vår sida om dränering.
2. Kontroll av befintlig dränering och dagvattenhantering
Nästa steg är att undersöka vad som redan finns i marken. Många hus har en äldre dränering som slutat fungera, och entreprenören behöver veta hur den är dragen och vart vattnet leds idag.
Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner från tak, stuprör och hårdgjorda ytor. Hur dagvattnet hanteras påverkar hela lösningen. Ibland får det ledas till det kommunala nätet, ibland ska det tas omhand på den egna tomten.
3. Ledningsanvisning inför grävningen
Innan någon gräver måste man veta var el-, tele-, fiber-, vatten- och avloppsledningar ligger. Det kallas ledningsanvisning och beställs kostnadsfritt via tjänsten Ledningskollen, där ledningsägarna markerar sina ledningar på tomten.
Det här steget är viktigt av två skäl: att gräva av en ledning är dyrt att åtgärda, och det kan vara direkt farligt om det handlar om el. Eftersom grävning nära husgrund dessutom innebär arbetsmiljörisker finns det tydliga riktlinjer hos Arbetsmiljöverket om hur markarbete och schaktning ska planeras på ett säkert sätt.
4. Planering av åtkomst för grävmaskin och transporter
Entreprenören planerar hur grävmaskinen ska ta sig runt huset och var lastbilar kan lasta av makadam och hämta uppgrävda massor. Trånga passager, häckar, murar eller carportar kan göra att man behöver använda en mindre maskin, vilket ofta tar längre tid.
Här bestäms också var massorna ska mellanlagras på tomten under arbetets gång.
5. Skydd eller borttagning av altan, trappor, buskar och stenläggning
Det som står i vägen för grävningen behöver flyttas, demonteras eller skyddas. Det kan handla om:
altaner och trädäck som demonteras helt eller delvis
entrétrappor som lyfts bort eller pallas upp
buskar och rabatter som grävs upp och sparas för återplantering
stenläggning och plattor som plockas upp och läggs på pall
Prata igenom detta med entreprenören i förväg, så att ni är överens om vad som ska sparas, vad som skyddas och vad som eventuellt inte går att återställa i exakt samma skick.
Fas 2: Grävning och arbete vid grundmuren
När förberedelserna är klara börjar det synliga arbetet - grävningen runt huset.
6. Schaktning runt husgrunden
Schaktning betyder helt enkelt att man gräver upp marken. Entreprenören gräver ett dike längs husets ytterväggar, hela vägen ner till grundens botten, ofta strax under grundsulan. Diket görs tillräckligt brett för att man ska kunna arbeta säkert mot grundmuren.
Ofta grävs huset i etapper, en eller två sidor i taget, i stället för runt hela huset på en gång. Det minskar risken för sättningar och gör tomten mer framkomlig under arbetet.
7. Rengöring och kontroll av grundmuren
När grundmuren är frilagd, rengörs den från jord, gammalt fuktskydd och lösa rester. Sedan kontrolleras murens skick noggrant. Det är först nu man ser hur grunden verkligen mår. Något som inte går att bedöma fullt ut innan grävningen.
8. Reparation av sprickor och skador
Sprickor, skadad puts och andra defekter lagas innan det nya fuktskyddet monteras. Mindre sprickor är vanliga och åtgärdas oftast enkelt med lagningsbruk. Större skador kan kräva mer omfattande arbete, och det är en av anledningarna till att slutpriset ibland justeras under projektets gång. Entreprenören kan inte lova exakt vad som döljer sig under marken innan grävningen är gjord.
Har grunden större problem kan det vara aktuellt att titta bredare på konstruktionen. Läs gärna mer om husgrund om du misstänker att din grund behöver mer än en lagning.
9. Montering av fuktskydd
När muren är ren och lagad monteras ett nytt fuktskydd på utsidan av grunden. Det vanligaste idag är en så kallad platonmatta. Det är en knottrig plastskiva som skapar en luftspalt mellan marken och grundmuren, så att muren kan hållas torr och eventuell fukt kan vandra ut.
Fuktskyddet avslutas ofta med en list upptill som hindrar jord och vatten från att tränga in bakom skivan.
10. Montering av eventuell utvändig isolering
Har huset källare, monteras ofta även isolerskivor på grundmurens utsida, ovanpå eller i kombination med fuktskyddet. Utvändig isolering gör två saker: den håller källarväggen varmare, vilket minskar risken för kondens inomhus, och den kan göra källaren mer behaglig att använda.
Det här steget är inte alltid nödvändigt för att det beror på husets konstruktion och hur källaren används. En bra entreprenör motiverar varför isolering behövs eller inte behövs i just ditt fall.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Fas 3: Det nya dräneringssystemet
Med grundmuren skyddad är det dags för själva hjärtat i projektet vilket är rören. Den ska leda bort vattnet.
11. Placering och lutning av dräneringsrör
Dräneringsröret är ett perforerat rör, alltså ett rör med små hål, som läggs längs husets utsida vid grundens botten. Hålen släpper in vatten från marken, och röret leder vattnet vidare bort från huset.
Lutningen är avgörande. Röret läggs med ett jämnt fall, ofta omkring en halv centimeter per meter, så att vattnet rinner åt rätt håll av sig självt. Entreprenören kontrollerar fallet med laser eller avvägningsinstrument. Ett rör som lutar fel kan göra att vattnet blir stående, och då gör dräneringen inte sitt jobb.
12. Användning av makadam och geotextil
Runt röret läggs makadam, krossad sten utan finkornigt material, som släpper igenom vatten lätt och leder det ner mot röret. Makadamen fungerar också som ett dränerande lager mot grundmuren.
Runt makadamen läggs geotextil, en fiberduk som släpper igenom vatten men hindrar jord och finpartiklar från att tränga in. Utan duken skulle makadamen och rörets hål så småningom sättas igen av jord, och dräneringen skulle tappa sin funktion i förtid.
13. Anslutning till dagvatten, stenkista eller pumpbrunn
Vattnet som dräneringsrören samlar upp måste ledas någonstans. Vanliga lösningar är:
Kommunalt dagvattennät – dräneringen ansluts till kommunens ledning, oftast via en brunn. Vad som är tillåtet varierar mellan kommuner.
Stenkista – en grop fylld med sten eller kassetter en bit från huset, där vattnet samlas och långsamt sjunker ner i marken.
Pumpbrunn – används när vattnet inte kan rinna bort med självfall, till exempel om huset ligger lågt. En pump lyfter då vattnet upp till en nivå där det kan rinna vidare.
Vilken lösning som passar beror på tomtens höjder, markförhållanden och kommunens regler. Kontrollera gärna med din kommun vad som gäller för dagvatten på din fastighet.
Fas 4: Återfyllning och återställning
Sista fasen handlar om att stänga schaktet på rätt sätt och lämna tillbaka en fungerande tomt.
14. Återfyllning runt huset
Schaktet fylls igen i lager. Närmast röret och grundmuren används dränerande material som makadam, och längre ut kan delar av de ursprungliga massorna återanvändas om de är lämpliga. Materialet packas i omgångar så att marken inte sätter sig ojämnt efteråt.
15. Justering av marklutningen bort från fasaden
Den färdiga markytan ska luta bort från huset, så att regnvatten rinner ut mot tomten i stället för in mot grunden. En vanlig tumregel är en tydlig lutning de första metrarna närmast fasaden. Det här är en enkel men viktig detalj. Rätt marklutning avlastar dräneringen och minskar mängden vatten som når grunden.
16. Återställning av trädgård och hårdgjorda ytor
Nu läggs plattor och stenläggning tillbaka, altanen återmonteras, trappor sätts på plats och sparade buskar planteras om. Ytor med gräs jämnas till och förbereds för ny gräsmatta.
Hur mycket återställning som ingår varierar mellan entreprenörer. Vissa lämnar grovplanerad mark, andra återställer i princip allt. Det här är en av de viktigaste sakerna att reda ut redan i offerten, eftersom det påverkar både priset och hur tomten ser ut när maskinerna åker hem. Organisationer som Villaägarna har bra rådgivning om vad man bör tänka på när man anlitar entreprenörer för den här typen av arbeten.
17. Fotodokumentation och slutkontroll
Ett seriöst dräneringsarbete dokumenteras med foton under arbetets gång, särskilt av det som senare hamnar under mark: grundmurens skick, fuktskyddet, rörens placering och lutning samt anslutningarna. Be om att få dokumentationen; den är värdefull både för din egen trygghet och om huset säljs i framtiden.
Vid slutkontrollen går ni tillsammans igenom att allt är utfört enligt överenskommelsen, att brunnar och anslutningar fungerar och att marken är återställd som avtalat.
Checklista: frågor att ställa till entreprenören
Innan arbetet startar är det bra att ha svar på:
Vad ingår i offerten och vad ingår inte, till exempel återställning av gräsmatta och plattor?
Hur hanteras oförutsedda skador på grundmuren prismässigt?
Vart ska dagvattnet och dräneringsvattnet ledas, och är lösningen godkänd av kommunen?
Hur skyddas altan, trappor och växter under arbetet?
Grävs hela huset på en gång eller i etapper?
Får jag fotodokumentation av arbetet under mark?
Hur lång tid beräknas projektet ta, och vad kan förlänga tiden?
Om projektet även omfattar större förändringar av tomten, som nya nivåer, murar eller uppfarter, kan det vara klokt att samordna det med dräneringen. Läs mer om vad som ingår i markarbetet.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du ett liknande projekt? Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör. Beskriv gärna husets grundtyp, eventuella fuktproblem och hur tomten ser ut runt huset, då blir det enklare att bedöma projektet redan från början.
Fas 3: Det nya dräneringssystemet
Med grundmuren skyddad är det dags för själva hjärtat i projektet vilket är rören. Den ska leda bort vattnet.
11. Placering och lutning av dräneringsrör
Dräneringsröret är ett perforerat rör, alltså ett rör med små hål, som läggs längs husets utsida vid grundens botten. Hålen släpper in vatten från marken, och röret leder vattnet vidare bort från huset.
Lutningen är avgörande. Röret läggs med ett jämnt fall, ofta omkring en halv centimeter per meter, så att vattnet rinner åt rätt håll av sig självt. Entreprenören kontrollerar fallet med laser eller avvägningsinstrument. Ett rör som lutar fel kan göra att vattnet blir stående, och då gör dräneringen inte sitt jobb.
12. Användning av makadam och geotextil
Runt röret läggs makadam, krossad sten utan finkornigt material, som släpper igenom vatten lätt och leder det ner mot röret. Makadamen fungerar också som ett dränerande lager mot grundmuren.
Runt makadamen läggs geotextil, en fiberduk som släpper igenom vatten men hindrar jord och finpartiklar från att tränga in. Utan duken skulle makadamen och rörets hål så småningom sättas igen av jord, och dräneringen skulle tappa sin funktion i förtid.
13. Anslutning till dagvatten, stenkista eller pumpbrunn
Vattnet som dräneringsrören samlar upp måste ledas någonstans. Vanliga lösningar är:
Kommunalt dagvattennät – dräneringen ansluts till kommunens ledning, oftast via en brunn. Vad som är tillåtet varierar mellan kommuner.
Stenkista – en grop fylld med sten eller kassetter en bit från huset, där vattnet samlas och långsamt sjunker ner i marken.
Pumpbrunn – används när vattnet inte kan rinna bort med självfall, till exempel om huset ligger lågt. En pump lyfter då vattnet upp till en nivå där det kan rinna vidare.
Vilken lösning som passar beror på tomtens höjder, markförhållanden och kommunens regler. Kontrollera gärna med din kommun vad som gäller för dagvatten på din fastighet.
Fas 4: Återfyllning och återställning
Sista fasen handlar om att stänga schaktet på rätt sätt och lämna tillbaka en fungerande tomt.
14. Återfyllning runt huset
Schaktet fylls igen i lager. Närmast röret och grundmuren används dränerande material som makadam, och längre ut kan delar av de ursprungliga massorna återanvändas om de är lämpliga. Materialet packas i omgångar så att marken inte sätter sig ojämnt efteråt.
15. Justering av marklutningen bort från fasaden
Den färdiga markytan ska luta bort från huset, så att regnvatten rinner ut mot tomten i stället för in mot grunden. En vanlig tumregel är en tydlig lutning de första metrarna närmast fasaden. Det här är en enkel men viktig detalj. Rätt marklutning avlastar dräneringen och minskar mängden vatten som når grunden.
16. Återställning av trädgård och hårdgjorda ytor
Nu läggs plattor och stenläggning tillbaka, altanen återmonteras, trappor sätts på plats och sparade buskar planteras om. Ytor med gräs jämnas till och förbereds för ny gräsmatta.
Hur mycket återställning som ingår varierar mellan entreprenörer. Vissa lämnar grovplanerad mark, andra återställer i princip allt. Det här är en av de viktigaste sakerna att reda ut redan i offerten, eftersom det påverkar både priset och hur tomten ser ut när maskinerna åker hem. Organisationer som Villaägarna har bra rådgivning om vad man bör tänka på när man anlitar entreprenörer för den här typen av arbeten.
17. Fotodokumentation och slutkontroll
Ett seriöst dräneringsarbete dokumenteras med foton under arbetets gång, särskilt av det som senare hamnar under mark: grundmurens skick, fuktskyddet, rörens placering och lutning samt anslutningarna. Be om att få dokumentationen; den är värdefull både för din egen trygghet och om huset säljs i framtiden.
Vid slutkontrollen går ni tillsammans igenom att allt är utfört enligt överenskommelsen, att brunnar och anslutningar fungerar och att marken är återställd som avtalat.
Checklista: frågor att ställa till entreprenören
Innan arbetet startar är det bra att ha svar på:
Vad ingår i offerten och vad ingår inte, till exempel återställning av gräsmatta och plattor?
Hur hanteras oförutsedda skador på grundmuren prismässigt?
Vart ska dagvattnet och dräneringsvattnet ledas, och är lösningen godkänd av kommunen?
Hur skyddas altan, trappor och växter under arbetet?
Grävs hela huset på en gång eller i etapper?
Får jag fotodokumentation av arbetet under mark?
Hur lång tid beräknas projektet ta, och vad kan förlänga tiden?
Om projektet även omfattar större förändringar av tomten, som nya nivåer, murar eller uppfarter, kan det vara klokt att samordna det med dräneringen. Läs mer om vad som ingår i markarbetet.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du ett liknande projekt? Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör. Beskriv gärna husets grundtyp, eventuella fuktproblem och hur tomten ser ut runt huset, då blir det enklare att bedöma projektet redan från början.
Vanliga frågor om hur dränering går till
Hur lång tid tar en dränering av ett hus?
För en normalstor villa tar arbetet ofta en till tre veckor. Tiden påverkas av husets storlek, hur djupt det ska grävas, tomtens åtkomst, markförhållanden och hur mycket som ska återställas efteråt.
Kan man stanna kvar i huset under dräneringen?
Ja, i de allra flesta fall bor man kvar. Arbetet sker utomhus, men räkna med buller dagtid, begränsad åtkomst till delar av tomten och att någon entré tillfälligt kan vara avstängd när man gräver vid den sidan av huset.
Gräver man runt hela huset samtidigt?
Oftast inte. Många entreprenörer gräver i etapper, en eller två sidor åt gången, för att minska belastningen på grunden och hålla tomten mer framkomlig.
Varför måste marken luta bort från huset?
För att regnvatten ska rinna bort från grunden istället för in mot den. Rätt marklutning minskar mängden vatten som dräneringen behöver ta hand om och förlänger systemets funktion.
Finns det en skillnad mellan dränering och dagvatten?
Dräneringen tar hand om vatten i marken runt grunden. Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och hårdgjorda ytor. De hanteras ofta i separata system men behöver planeras tillsammans, eftersom båda påverkar hur torrt huset står.
Hur vet jag att den gamla dräneringen slutat fungera?
Vanliga tecken är fuktfläckar eller saltutslag på källarväggar, mögellukt, flagnande färg eller vatten som blir stående vid grunden. En dränering har dessutom begränsad livslängd, ofta i storleksordningen 20 till 50 år beroende på utförande och markförhållanden, så åldern är i sig en signal att undersöka saken.
Behövs det ett bygglov för att dränera om huset?
Att dränera om ett befintligt hus kräver normalt inte bygglov, men regler kring dagvattenanslutning och markarbeten kan variera. Kontrollera med din kommun vad som gäller för din fastighet, särskilt om dagvattnet ska anslutas till det kommunala nätet.
Vad händer om entreprenören hittar skador på grunden?
Skador lagas innan fuktskyddet monteras. Mindre sprickor ingår ofta i arbetsgången, medan större skador kan innebära tilläggsarbete. Kom överens i förväg om hur oförutsedda arbeten ska hanteras och prissättas.
