Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Lästid: 6 min
Skriven av
Johan Cederholm
Granskad av
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
Granskad den
Många villaägare med platta på mark undrar om huset egentligen behöver dränering, eller om själva grundtypen är tillräcklig i sig. Det är en vanlig och rimlig fråga, särskilt om huset står på en relativt torr tomt eller om ingen tidigare ägare har pratat om fuktproblem. Den här artikeln går igenom vad platta på mark innebär, varför dränering ändå ofta är viktig, hur man känner igen tidiga tecken på fukt och när det kan vara läge att titta närmare på grunden runt huset.
Kort svar
Ja, i de allra flesta fall behöver även hus med platta på mark någon form av dränering. Själva plattan är gjuten direkt mot marken och skyddas i regel av ett kapillärbrytande skikt under, det vill säga ett lager av grovt material som hindrar fukt från att sugas upp underifrån. Men vatten som samlas runt husets kanter, vid sockeln eller under marken intill huset behöver ändå kunna ledas bort. Utan fungerande dränering ökar risken för fukt vid sockel, fuktskador i väggar och problem med inomhusklimatet över tid.
Hur akut behovet är beror på när huset byggdes, hur marken lutar, hur tomten dräneras naturligt och om det finns tecken på fukt idag.
Vad är platta på mark?
Platta på mark är en typ av husgrund där en betongplatta gjuts direkt ovanpå marken. Under plattan ligger normalt ett lager isolering och ett lager kapillärbrytande material, oftast makadam eller singel, som ska hindra markfukt från att vandra upp i betongen.
Till skillnad från en källare finns inga bostadsutrymmen under marknivån. Om man tänker på krypgrund finns det inget luftat kryputrymme under bjälklaget. Golvet är i praktiken själva plattan, oftast med tunnare golvskikt ovanpå.
Konstruktionen är enkel, ganska billig att bygga och vanlig i svenska villor från 1960-talet och framåt. Men den har en viktig egenskap som är bra att känna till: vatten runt huset måste kunna ta vägen någonstans. Om det inte gör det byggs fukten upp mot sockeln och kan över tid ta sig in i konstruktionen.
Behöver hus med platta på mark dränering?
I de flesta fall, ja. Men behovet ser lite olika ut beroende på husets ålder, marken runt huset och hur väl det befintliga systemet fungerar.
Det man kallar "dränering" i vardagligt tal är egentligen ett samlat system som består av flera delar:
ett dräneringsrör runt husets grund som leder bort vatten
ett lager av dränerande material, ofta makadam, runt sockeln
en fuktspärr eller isolering på utsidan av sockeln
markens lutning bort från huset så att regn och smältvatten inte samlas intill väggen
För hus med källare är dräneringens roll uppenbar: den skyddar boyta under mark. För platta på mark är rollen mer förebyggande. Systemet ska hindra att vatten samlas mot sockeln och att markfukt tränger in i golvkonstruktionen från sidan. Det är den delen som ofta glöms bort när man diskuterar grundtyper.
Det är också bra att veta att många hus byggda innan cirka 1985 kan ha äldre isoleringslösningar under plattan där fukt lättare kan bli ett problem, särskilt om det har lagts trägolv eller tätande material ovanpå. Om du planerar en större renovering av golv, sockel eller mark runt huset är det ofta ett bra tillfälle att också titta på dräneringen. Vill du läsa mer om själva arbetet kan du gå vidare till Hasselbackens sida om dränering.
Så skiljer sig behovet mot källare och krypgrund
För att förstå varför dränering fortfarande är viktig vid platta på mark hjälper det att jämföra grundtyperna kort.
Grundtyp | Var vatten är ett problem | Dräneringens huvudroll |
Källare | Mot källarväggar under mark | Skydda källarutrymmen från fuktinträngning |
Krypgrund | I det ventilerade utrymmet under bjälklaget | Hålla marken runt huset torr och avleda ytvatten |
Platta på mark | Vid sockel, ytterväggens nederkant och mark intill huset | Förhindra att vatten samlas mot sockeln och tränger in i konstruktionen från sidan |
Skillnaden mellan grundtyperna är alltså inte om dränering behövs, utan var risken finns och vad systemet främst ska skydda. Vid platta på mark handlar det mer om sockeln och den yttersta zonen runt huset än om själva golvbjälklaget.
När är dränering särskilt viktigt vid platta på mark?
Vissa situationer gör att dränering blir extra viktig att se över. Om något av det här stämmer in på din villa kan det vara läge att göra en närmare bedömning:
Huset ligger i en sluttning eller i en lågpunkt. Vatten rinner då mot huset i stället för från det.
Marken lutar mot sockeln. Även små lutningar mot huset kan över tid leda till fuktproblem.
Sockeln är fuktig, missfärgad eller flagnar. Detta är ett vanligt tidigt tecken.
Det står vatten kvar länge intill sockeln vid regn eller snösmältning.
Huset är äldre och du vet inte om dräneringen någonsin har bytts. Dräneringsledningar räknas ofta som förbrukningsmaterial över tid.
Ni har fått fukt- eller mögellukt vid ytterväggens nedre del.
Ni planerar att renovera golv, byta ytterdörr, byta sockel eller lägga nytt ytskikt runt huset.
Ni har fått nya trädgårdsanläggningar, hårdgjorda ytor eller uppfart nära huset som ändrat hur vatten rinner.
Ju fler av dessa som stämmer, desto större skäl att titta närmare på grunden. Är du osäker på hur din grund är utformad kan Hasselbackens sida om husgrund ge en bakgrund till hur olika grundtyper fungerar.
Många villaägare med platta på mark undrar om huset egentligen behöver dränering, eller om själva grundtypen är tillräcklig i sig. Det är en vanlig och rimlig fråga, särskilt om huset står på en relativt torr tomt eller om ingen tidigare ägare har pratat om fuktproblem. Den här artikeln går igenom vad platta på mark innebär, varför dränering ändå ofta är viktig, hur man känner igen tidiga tecken på fukt och när det kan vara läge att titta närmare på grunden runt huset.
Kort svar
Ja, i de allra flesta fall behöver även hus med platta på mark någon form av dränering. Själva plattan är gjuten direkt mot marken och skyddas i regel av ett kapillärbrytande skikt under, det vill säga ett lager av grovt material som hindrar fukt från att sugas upp underifrån. Men vatten som samlas runt husets kanter, vid sockeln eller under marken intill huset behöver ändå kunna ledas bort. Utan fungerande dränering ökar risken för fukt vid sockel, fuktskador i väggar och problem med inomhusklimatet över tid.
Hur akut behovet är beror på när huset byggdes, hur marken lutar, hur tomten dräneras naturligt och om det finns tecken på fukt idag.
Vad är platta på mark?
Platta på mark är en typ av husgrund där en betongplatta gjuts direkt ovanpå marken. Under plattan ligger normalt ett lager isolering och ett lager kapillärbrytande material, oftast makadam eller singel, som ska hindra markfukt från att vandra upp i betongen.
Till skillnad från en källare finns inga bostadsutrymmen under marknivån. Om man tänker på krypgrund finns det inget luftat kryputrymme under bjälklaget. Golvet är i praktiken själva plattan, oftast med tunnare golvskikt ovanpå.
Konstruktionen är enkel, ganska billig att bygga och vanlig i svenska villor från 1960-talet och framåt. Men den har en viktig egenskap som är bra att känna till: vatten runt huset måste kunna ta vägen någonstans. Om det inte gör det byggs fukten upp mot sockeln och kan över tid ta sig in i konstruktionen.
Behöver hus med platta på mark dränering?
I de flesta fall, ja. Men behovet ser lite olika ut beroende på husets ålder, marken runt huset och hur väl det befintliga systemet fungerar.
Det man kallar "dränering" i vardagligt tal är egentligen ett samlat system som består av flera delar:
ett dräneringsrör runt husets grund som leder bort vatten
ett lager av dränerande material, ofta makadam, runt sockeln
en fuktspärr eller isolering på utsidan av sockeln
markens lutning bort från huset så att regn och smältvatten inte samlas intill väggen
För hus med källare är dräneringens roll uppenbar: den skyddar boyta under mark. För platta på mark är rollen mer förebyggande. Systemet ska hindra att vatten samlas mot sockeln och att markfukt tränger in i golvkonstruktionen från sidan. Det är den delen som ofta glöms bort när man diskuterar grundtyper.
Det är också bra att veta att många hus byggda innan cirka 1985 kan ha äldre isoleringslösningar under plattan där fukt lättare kan bli ett problem, särskilt om det har lagts trägolv eller tätande material ovanpå. Om du planerar en större renovering av golv, sockel eller mark runt huset är det ofta ett bra tillfälle att också titta på dräneringen. Vill du läsa mer om själva arbetet kan du gå vidare till Hasselbackens sida om dränering.
Så skiljer sig behovet mot källare och krypgrund
För att förstå varför dränering fortfarande är viktig vid platta på mark hjälper det att jämföra grundtyperna kort.
Grundtyp | Var vatten är ett problem | Dräneringens huvudroll |
Källare | Mot källarväggar under mark | Skydda källarutrymmen från fuktinträngning |
Krypgrund | I det ventilerade utrymmet under bjälklaget | Hålla marken runt huset torr och avleda ytvatten |
Platta på mark | Vid sockel, ytterväggens nederkant och mark intill huset | Förhindra att vatten samlas mot sockeln och tränger in i konstruktionen från sidan |
Skillnaden mellan grundtyperna är alltså inte om dränering behövs, utan var risken finns och vad systemet främst ska skydda. Vid platta på mark handlar det mer om sockeln och den yttersta zonen runt huset än om själva golvbjälklaget.
När är dränering särskilt viktigt vid platta på mark?
Vissa situationer gör att dränering blir extra viktig att se över. Om något av det här stämmer in på din villa kan det vara läge att göra en närmare bedömning:
Huset ligger i en sluttning eller i en lågpunkt. Vatten rinner då mot huset i stället för från det.
Marken lutar mot sockeln. Även små lutningar mot huset kan över tid leda till fuktproblem.
Sockeln är fuktig, missfärgad eller flagnar. Detta är ett vanligt tidigt tecken.
Det står vatten kvar länge intill sockeln vid regn eller snösmältning.
Huset är äldre och du vet inte om dräneringen någonsin har bytts. Dräneringsledningar räknas ofta som förbrukningsmaterial över tid.
Ni har fått fukt- eller mögellukt vid ytterväggens nedre del.
Ni planerar att renovera golv, byta ytterdörr, byta sockel eller lägga nytt ytskikt runt huset.
Ni har fått nya trädgårdsanläggningar, hårdgjorda ytor eller uppfart nära huset som ändrat hur vatten rinner.
Ju fler av dessa som stämmer, desto större skäl att titta närmare på grunden. Är du osäker på hur din grund är utformad kan Hasselbackens sida om husgrund ge en bakgrund till hur olika grundtyper fungerar.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Tecken på att dräneringen inte fungerar
Villaägare känner ofta inte att fukten är ett problem förrän det märks inomhus. Men det finns tydliga signaler att titta efter tidigare än så. Gå gärna runt huset ett regnigt höstdygn och titta på:
fuktränder eller salt-liknande utfällningar på sockeln
flagnande färg eller puts nedtill på sockeln
mossbeväxning som klättrar upp på sockeln
pölar som blir kvar länge nära husväggen
källarvindar eller garage där luften känns rå
våta fläckar där ytterväggen möter golvet inomhus
mögellukt vid golvsocklar, garderober på ytterväggen eller i utrymmen bakom möbler
Ett enskilt tecken behöver inte betyda att dräneringen är trasig, men flera tecken samtidigt är värda att ta på allvar. På Villaägarnas rådgivning finns mer allmän information om fukt- och grundfrågor som kan vara bra att läsa innan du bestämmer dig för åtgärder.
Hur dränering fungerar vid platta på mark
Så här ser en typisk lösning ut när dränering läggs runt en villa med platta på mark. Detaljerna varierar mellan olika hus, men principen är densamma:
Schaktning runt huset. Man gräver ner till nivån under grundens ovankant, oftast intill hela husets omkrets.
Rensning och kontroll av sockeln. Sockelns utsida undersöks och rengörs innan nya skikt läggs på.
Fuktspärr eller sockelisolering. En platta av isolering med noppor eller ett fuktspärrande skikt placeras mot sockeln. Det hindrar fukt från att tränga in från sidan.
Ny dräneringsledning. Ett perforerat rör läggs runt huset med rätt fall så att vatten leds bort mot en stenkista, dagvattenledning eller annat godkänt utlopp.
Fyllning med dränerande material. Makadam eller singel läggs runt röret och mot sockelisoleringen så att vatten lätt kan rinna ner.
Återfyllning och färdigställning. Marken återställs med rätt lutning bort från huset, oftast minst några centimeter per meter.
Det här är ett arbete som kräver rätt maskiner, planering och kunskap om markförhållandena. Delar av arbetet klassas som markarbete och schaktning. Vill du läsa mer om den typen av arbete finns det på Hasselbackens sida om markarbete. För en översikt över risker och planering vid grävning nära hus finns även information hos Boverket om byggregler och hos myndigheter som beskriver mark- och schaktarbete.
Vad påverkar priset?
Priset för dränering vid platta på mark styrs av flera faktorer. Det finns ingen fast summa eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket från hus till hus. Bland de vanligaste prisdrivarna finns:
Husets omkrets. Ju längre sträcka som ska grävas, desto större arbete.
Djupet på schaktet. Djupare grund och sockel innebär mer massor att gräva och köra bort.
Marktyp. Lera, sten och berg gör arbetet svårare än sand och grus.
Åtkomst. Trånga tomter, staket, plank, buskage och terrasser kan göra arbetet mer tidskrävande.
Vad som ska återställas. Uppfart, plattsättning, gräsmatta, altan och rabatter kostar olika mycket att bygga upp igen.
Skick på befintlig fuktspärr. Om sockeln behöver rengöras, lagas eller kompletteras stiger tiden.
Var vattnet ska ledas. Om huset saknar dagvattenanslutning kan en stenkista eller motsvarande lösning behöva anläggas.
Externa prisguider för dränering kan ge en ungefärlig känsla för nivån, men bör alltid ses som referens. Först när någon har varit på plats och tittat på just din tomt går det att göra en rimlig bedömning.
Vanliga misstag när dränering vid platta på mark diskuteras
Det här är några missuppfattningar och missar som ofta dyker upp när villaägare pratar om dränering vid platta på mark:
Tänka att grundtypen i sig gör dränering onödig. Platta på mark skyddar mot markfukt underifrån, men inte mot vatten runt sockeln.
Åtgärda symptom i stället för orsak. Att måla över fuktfläckar eller byta golvsockel utan att titta på dräneringen kan dölja problemet en tid, men fukten är kvar.
Fylla upp mot sockeln med jord eller plattor. Om marknivån höjs riskerar den att gå över sockelns skyddade del och leda in fukt.
Vänta med åtgärd tills det syns tydligt inomhus. Då är fuktnivåerna ofta redan höga, och åtgärden blir dyrare.
Bara byta rör men inte fuktspärr och material. Dräneringsrörets uppgift är att leda bort vatten, men det behöver hela systemet runt sockeln för att fungera.
Ändra tomtens lutning utan att tänka på huset. Nya rabatter, plattsättningar och uppfarter kan förändra vattenflödet mot villan.
Checklista innan du bestämmer dig
Innan du bokar en besiktning eller ber om offert kan det underlätta att gå igenom några punkter själv:
Vet du husets grundtyp och ungefärlig ålder på grunden?
När byttes dräneringen senast, om den någonsin bytts?
Vad har du sett själv? Fukt, sprickor, missfärgningar, lukt, mossa på sockeln?
Hur lutar tomten runt huset? Från huset eller mot huset?
Har något förändrats på tomten de senaste åren, till exempel ny altan, uppfart eller häck?
Var leds dagvatten från stuprören idag?
Finns ritningar från när huset byggdes eller renoverades?
Det behöver inte vara ett perfekt underlag. Ju mer du kan berätta om huset, desto lättare blir det att göra en bra bedömning från början.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du att titta på dräneringen kring ett hus med platta på mark, eller vill du ha hjälp att förstå om det är läge att göra något nu? Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör. Det första steget är oftast bara att beskriva ditt hus och det du har sett, så tar vi det därifrån.
Tecken på att dräneringen inte fungerar
Villaägare känner ofta inte att fukten är ett problem förrän det märks inomhus. Men det finns tydliga signaler att titta efter tidigare än så. Gå gärna runt huset ett regnigt höstdygn och titta på:
fuktränder eller salt-liknande utfällningar på sockeln
flagnande färg eller puts nedtill på sockeln
mossbeväxning som klättrar upp på sockeln
pölar som blir kvar länge nära husväggen
källarvindar eller garage där luften känns rå
våta fläckar där ytterväggen möter golvet inomhus
mögellukt vid golvsocklar, garderober på ytterväggen eller i utrymmen bakom möbler
Ett enskilt tecken behöver inte betyda att dräneringen är trasig, men flera tecken samtidigt är värda att ta på allvar. På Villaägarnas rådgivning finns mer allmän information om fukt- och grundfrågor som kan vara bra att läsa innan du bestämmer dig för åtgärder.
Hur dränering fungerar vid platta på mark
Så här ser en typisk lösning ut när dränering läggs runt en villa med platta på mark. Detaljerna varierar mellan olika hus, men principen är densamma:
Schaktning runt huset. Man gräver ner till nivån under grundens ovankant, oftast intill hela husets omkrets.
Rensning och kontroll av sockeln. Sockelns utsida undersöks och rengörs innan nya skikt läggs på.
Fuktspärr eller sockelisolering. En platta av isolering med noppor eller ett fuktspärrande skikt placeras mot sockeln. Det hindrar fukt från att tränga in från sidan.
Ny dräneringsledning. Ett perforerat rör läggs runt huset med rätt fall så att vatten leds bort mot en stenkista, dagvattenledning eller annat godkänt utlopp.
Fyllning med dränerande material. Makadam eller singel läggs runt röret och mot sockelisoleringen så att vatten lätt kan rinna ner.
Återfyllning och färdigställning. Marken återställs med rätt lutning bort från huset, oftast minst några centimeter per meter.
Det här är ett arbete som kräver rätt maskiner, planering och kunskap om markförhållandena. Delar av arbetet klassas som markarbete och schaktning. Vill du läsa mer om den typen av arbete finns det på Hasselbackens sida om markarbete. För en översikt över risker och planering vid grävning nära hus finns även information hos Boverket om byggregler och hos myndigheter som beskriver mark- och schaktarbete.
Vad påverkar priset?
Priset för dränering vid platta på mark styrs av flera faktorer. Det finns ingen fast summa eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket från hus till hus. Bland de vanligaste prisdrivarna finns:
Husets omkrets. Ju längre sträcka som ska grävas, desto större arbete.
Djupet på schaktet. Djupare grund och sockel innebär mer massor att gräva och köra bort.
Marktyp. Lera, sten och berg gör arbetet svårare än sand och grus.
Åtkomst. Trånga tomter, staket, plank, buskage och terrasser kan göra arbetet mer tidskrävande.
Vad som ska återställas. Uppfart, plattsättning, gräsmatta, altan och rabatter kostar olika mycket att bygga upp igen.
Skick på befintlig fuktspärr. Om sockeln behöver rengöras, lagas eller kompletteras stiger tiden.
Var vattnet ska ledas. Om huset saknar dagvattenanslutning kan en stenkista eller motsvarande lösning behöva anläggas.
Externa prisguider för dränering kan ge en ungefärlig känsla för nivån, men bör alltid ses som referens. Först när någon har varit på plats och tittat på just din tomt går det att göra en rimlig bedömning.
Vanliga misstag när dränering vid platta på mark diskuteras
Det här är några missuppfattningar och missar som ofta dyker upp när villaägare pratar om dränering vid platta på mark:
Tänka att grundtypen i sig gör dränering onödig. Platta på mark skyddar mot markfukt underifrån, men inte mot vatten runt sockeln.
Åtgärda symptom i stället för orsak. Att måla över fuktfläckar eller byta golvsockel utan att titta på dräneringen kan dölja problemet en tid, men fukten är kvar.
Fylla upp mot sockeln med jord eller plattor. Om marknivån höjs riskerar den att gå över sockelns skyddade del och leda in fukt.
Vänta med åtgärd tills det syns tydligt inomhus. Då är fuktnivåerna ofta redan höga, och åtgärden blir dyrare.
Bara byta rör men inte fuktspärr och material. Dräneringsrörets uppgift är att leda bort vatten, men det behöver hela systemet runt sockeln för att fungera.
Ändra tomtens lutning utan att tänka på huset. Nya rabatter, plattsättningar och uppfarter kan förändra vattenflödet mot villan.
Checklista innan du bestämmer dig
Innan du bokar en besiktning eller ber om offert kan det underlätta att gå igenom några punkter själv:
Vet du husets grundtyp och ungefärlig ålder på grunden?
När byttes dräneringen senast, om den någonsin bytts?
Vad har du sett själv? Fukt, sprickor, missfärgningar, lukt, mossa på sockeln?
Hur lutar tomten runt huset? Från huset eller mot huset?
Har något förändrats på tomten de senaste åren, till exempel ny altan, uppfart eller häck?
Var leds dagvatten från stuprören idag?
Finns ritningar från när huset byggdes eller renoverades?
Det behöver inte vara ett perfekt underlag. Ju mer du kan berätta om huset, desto lättare blir det att göra en bra bedömning från början.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du att titta på dräneringen kring ett hus med platta på mark, eller vill du ha hjälp att förstå om det är läge att göra något nu? Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör. Det första steget är oftast bara att beskriva ditt hus och det du har sett, så tar vi det därifrån.
Vanliga frågor om dränering vid platta på mark
Behövs dränering vid platta på mark om huset står på torr mark?
I många fall ja, även om behovet kan vara mindre akut. Torr mark idag är ingen garanti för att vatten inte kommer att samlas mot sockeln över tid, särskilt vid kraftig nederbörd, snösmältning eller ändrad markanvändning på tomten.
Hur länge håller en dränering vid platta på mark?
Livslängden varierar, men många branschkällor räknar med att en dränering ofta behöver ses över efter cirka 25 till 40 år. Materialval, marktyp, hur den lagts och hur väl den underhållits påverkar utfallet. Räkna med en översyn, inte en exakt hållbarhet.
Kan man bo kvar i huset under arbetet?
Ja, i de flesta fall går det bra att bo kvar. Arbetet sker utomhus runt huset. Det som påverkar dig som boende är oftast tillfällig framkomlighet, buller från maskiner och att uppfart, altan eller trädgård är avstängd under en period.
Är det bygglov som gäller vid dräneringen?
En vanlig dränering runt villan kräver oftast inget bygglov, men det kan finnas krav på anmälan eller kontakt med kommunen om vatten leds till dagvattenledning eller om marken förändras kraftigt. Kontrollera alltid med din kommun eller läs mer om byggregler hos Boverket innan projektet startar.
Räcker det med sockelisolering utan ny dränering?
Sockelisolering är en viktig del av systemet, men löser inte problemet om själva dräneringsröret är igensatt eller saknas. En helhetslösning är oftast tryggare än att bara byta en enskild del.
Är det bättre att göra dränering samtidigt som annan renovering?
Ofta ja. Om du ändå ska göra markarbete, byta uppfart, renovera fasad eller lägga om trädgårdssidan runt huset är det ofta effektivare att göra dräneringen samtidigt. Då slipper du gräva två gånger.
Vad händer om man inte gör något?
På kort sikt oftast inget synligt. Över tid kan fukt bygga upp mot sockeln, sätta sig i konstruktionen och nå trä, isolering eller golv. Ju längre det pågår, desto större blir åtgärden när den till slut måste göras.
Kan jag själv se om dräneringen är trasig?
Du kan se många tidiga tecken själv, som fukt på sockel, pölar mot husväggen och rå luft nära ytterväggens nederkant. För en säker bedömning behövs oftast en fackmässig okulär besiktning på plats och ibland en fuktmätning.
