Dränering vid platta på mark. Behöver man det?

Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Många som bor i ett hus med platta på mark utgår från att dränering främst är en fråga för hus med källare. Riskerna ser mycket riktigt annorlunda ut när det inte finns några väggar under mark. Men vattnet kan fortfarande ställa till problem, bara på andra ställen: i stenlagret under plattan, vid plattans kant och vid ytterväggens nederkant.

Här går vi igenom hur du avgör om dränering vid platta på mark är relevant för just ditt hus, och vilka egenskaper hos huset och tomten som väger tyngst i bedömningen.

Kort svar

Ja, ett hus med platta på mark kan behöva dränering, men behovet skiljer sig mycket mellan olika hus. Det som avgör är främst:

  • om plattan har isolering under betongen, ovanpå den eller ingen alls

  • om det finns en fungerande dränering runt plattan i dag

  • vilken jordart huset står på och hur högt grundvattnet kan stiga

  • om huset ligger lägre än omgivningen eller i en sluttning

  • hur mycket regn- och takvatten som når sockeln

Ett hus på sand eller grus, med isolering under plattan och mark som lutar bort från huset, har ofta litet behov. Ett äldre hus på lera, utan isolering under betongen och med vatten som blir stående vid sockeln, är ett typexempel på när dräneringen bör utredas.

Varför platta på mark behöver en egen bedömning

Vid en platta på mark gjuts betongplattan direkt på ett underlag av makadam eller singel, i nyare hus med isolering emellan. Det finns inget utrymme under huset och inga väggar som står mot jord.

I ett hus med källare handlar dräneringen om att hålla källarväggarna torra, och i en krypgrund om utrymmet under bjälklaget. Vid platta på mark är det istället tre andra zoner som behöver skyddas från vatten. Därför går det inte att flytta över råd från dränering av hus med källare eller dränering vid krypgrund rakt av. Boverket beskriver hur material i anslutning till en betongplatta på mark kan få fuktskador och ger exempel på fuktrisker.

Vad dräneringen skyddar vid platta på mark

Stenlagret under plattan

Under plattan ligger ett kapillärbrytande lager. Det är ett lager av sten med så stora hålrum att fukt inte kan sugas uppåt genom det, på samma sätt som vatten inte kryper upp genom en hög med grova stenar.

Lagret fungerar bara så länge det inte står vatten i det. Om grundvattnet stiger, eller om regnvatten rinner in från sidorna och inte har någonstans att ta vägen, kan fukten nå betongen underifrån. Byggutbildarna beskriver dräneringen som ett slags bräddavlopp som ska hindra vattennivån i marken från att stiga för nära plattan och de fuktkänsliga materialen. I lermark, där vattnet har svårt att sjunka undan, är det därför extra viktigt att vattnet har en väg bort från plattan.

Plattans kant och syllen

Det mest utsatta stället är där ytterväggen möter plattan. Där ligger syllen, den nedersta träregeln i väggen, bara en bit ovanför marken. Optihus beskriver att syllen ofta är det som skadas i äldre plattor, särskilt där den möter både betongen och uteluften. Blir vatten stående mot sockeln kan fukten nå syllen och träet i väggen.

Kanten är också den del av plattan som blir kallast under vintertid, och där kan fukt dras upp i betongen. Kall betong torkar sämre ut, så fukt som når kanten stannar lättare kvar.

Marken närmast huset

Mycket av vattnet som når en platta på mark kommer ovanifrån, som regn, smältvatten och takvatten från stuprören. Boverket beskriver att regn- och ytvatten som inte leds bort från grunden kan orsaka fuktskador. En dränering tar hand om vattnet i marken, men den är inte dimensionerad för takvatten och ytvatten som leds mot huset. Därför hänger dräneringen vid platta på mark nästan alltid ihop med hur tomten lutar och hur takvattnet leds bort. Hur du hanterar det beskriver vi i artikeln om dagvatten på tomten.

När är dränering relevant för ditt hus?

Var isoleringen sitter

I moderna plattor ligger isolering av cellplast under betongen. Isoleringen gör att betongen blir varmare än marken under, och varm betong får lägre fukthalt än kall. I många äldre hus saknas isolering under plattan, eller så ligger den ovanpå betongen under ett golv på reglar, något vi beskriver närmare i artikeln om hus från 1940- till 1970-talet. Då blir betongen kallare och fuktigare, och konstruktionen tål mindre extra vatten från marken.

Villaägarna pekar ut plattor utan isolering under betongen och plattor med bristfällig dränering som riskfall, främst i hus byggda före mitten av 1980-talet. Har ditt hus en sådan platta väger en fungerande dränering och torr mark runt huset tyngre. Hur fukt i själva betongen mäts och åtgärdas går vi igenom i artikeln om fukt i platta på mark.

Byggår och befintlig dränering

Platta på mark blev vanligt i svenska villor under 1960-talet, men enligt Optihus blev cellplast under plattan och dränering standard först på 1980-talet. Hus från de första decennierna kan därför ha kvar sin ursprungliga dränering, en dränering av äldre material eller ingen dränering alls runt plattan.

Enligt Konsumenternas kan en omdränering behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Äldre dräneringssystem hamnar oftare i den nedre delen av spannet, medan moderna system brukar hålla i den övre delen eller längre. Vad som påverkar livslängden beskriver vi i hur länge håller en dränering.

Jordart och grundvatten

På sand och grus sjunker vatten snabbt undan, och behovet av dränering är ofta mindre. På lera och tät morän stannar vattnet längre i marken. I Göteborgsområdet är lera vanligt, något vi skriver mer om i dränering i Göteborgs lerjord.

Du kan få en fingervisning om jordarten där du bor i SGU:s kartvisare för jordarter. Kartan visar jordarterna i området, inte exakt vad som finns under just ditt hus.

Grundvattnet varierar också över året. I södra Sverige stiger grundvattennivån normalt från hösten fram till våren, enligt SMHI. Ett hus som verkar torrt på sommaren kan alltså ha helt andra förhållanden under en blöt höst.

Husets läge på tomten

Hus som ligger i en svacka, nedanför en sluttning eller lägre än gatan tar emot vatten från omgivningen. Där är dränering oftare relevant, även vid platta på mark. Läs mer i dränering på sluttande tomt.

Hur högt marken ligger mot sockeln

Rabatter, asfalt och stenläggning bör inte ligga tätt intill plattan, enligt Optihus. Med åren byggs marken ofta på när rabatter fylls på, plattor läggs om och grus fylls upp mot sockeln. Då kan marken komma för nära syllen, även om huset var rätt byggt från början.

Många som bor i ett hus med platta på mark utgår från att dränering främst är en fråga för hus med källare. Riskerna ser mycket riktigt annorlunda ut när det inte finns några väggar under mark. Men vattnet kan fortfarande ställa till problem, bara på andra ställen: i stenlagret under plattan, vid plattans kant och vid ytterväggens nederkant.

Här går vi igenom hur du avgör om dränering vid platta på mark är relevant för just ditt hus, och vilka egenskaper hos huset och tomten som väger tyngst i bedömningen.

Kort svar

Ja, ett hus med platta på mark kan behöva dränering, men behovet skiljer sig mycket mellan olika hus. Det som avgör är främst:

  • om plattan har isolering under betongen, ovanpå den eller ingen alls

  • om det finns en fungerande dränering runt plattan i dag

  • vilken jordart huset står på och hur högt grundvattnet kan stiga

  • om huset ligger lägre än omgivningen eller i en sluttning

  • hur mycket regn- och takvatten som når sockeln

Ett hus på sand eller grus, med isolering under plattan och mark som lutar bort från huset, har ofta litet behov. Ett äldre hus på lera, utan isolering under betongen och med vatten som blir stående vid sockeln, är ett typexempel på när dräneringen bör utredas.

Varför platta på mark behöver en egen bedömning

Vid en platta på mark gjuts betongplattan direkt på ett underlag av makadam eller singel, i nyare hus med isolering emellan. Det finns inget utrymme under huset och inga väggar som står mot jord.

I ett hus med källare handlar dräneringen om att hålla källarväggarna torra, och i en krypgrund om utrymmet under bjälklaget. Vid platta på mark är det istället tre andra zoner som behöver skyddas från vatten. Därför går det inte att flytta över råd från dränering av hus med källare eller dränering vid krypgrund rakt av. Boverket beskriver hur material i anslutning till en betongplatta på mark kan få fuktskador och ger exempel på fuktrisker.

Vad dräneringen skyddar vid platta på mark

Stenlagret under plattan

Under plattan ligger ett kapillärbrytande lager. Det är ett lager av sten med så stora hålrum att fukt inte kan sugas uppåt genom det, på samma sätt som vatten inte kryper upp genom en hög med grova stenar.

Lagret fungerar bara så länge det inte står vatten i det. Om grundvattnet stiger, eller om regnvatten rinner in från sidorna och inte har någonstans att ta vägen, kan fukten nå betongen underifrån. Byggutbildarna beskriver dräneringen som ett slags bräddavlopp som ska hindra vattennivån i marken från att stiga för nära plattan och de fuktkänsliga materialen. I lermark, där vattnet har svårt att sjunka undan, är det därför extra viktigt att vattnet har en väg bort från plattan.

Plattans kant och syllen

Det mest utsatta stället är där ytterväggen möter plattan. Där ligger syllen, den nedersta träregeln i väggen, bara en bit ovanför marken. Optihus beskriver att syllen ofta är det som skadas i äldre plattor, särskilt där den möter både betongen och uteluften. Blir vatten stående mot sockeln kan fukten nå syllen och träet i väggen.

Kanten är också den del av plattan som blir kallast under vintertid, och där kan fukt dras upp i betongen. Kall betong torkar sämre ut, så fukt som når kanten stannar lättare kvar.

Marken närmast huset

Mycket av vattnet som når en platta på mark kommer ovanifrån, som regn, smältvatten och takvatten från stuprören. Boverket beskriver att regn- och ytvatten som inte leds bort från grunden kan orsaka fuktskador. En dränering tar hand om vattnet i marken, men den är inte dimensionerad för takvatten och ytvatten som leds mot huset. Därför hänger dräneringen vid platta på mark nästan alltid ihop med hur tomten lutar och hur takvattnet leds bort. Hur du hanterar det beskriver vi i artikeln om dagvatten på tomten.

När är dränering relevant för ditt hus?

Var isoleringen sitter

I moderna plattor ligger isolering av cellplast under betongen. Isoleringen gör att betongen blir varmare än marken under, och varm betong får lägre fukthalt än kall. I många äldre hus saknas isolering under plattan, eller så ligger den ovanpå betongen under ett golv på reglar, något vi beskriver närmare i artikeln om hus från 1940- till 1970-talet. Då blir betongen kallare och fuktigare, och konstruktionen tål mindre extra vatten från marken.

Villaägarna pekar ut plattor utan isolering under betongen och plattor med bristfällig dränering som riskfall, främst i hus byggda före mitten av 1980-talet. Har ditt hus en sådan platta väger en fungerande dränering och torr mark runt huset tyngre. Hur fukt i själva betongen mäts och åtgärdas går vi igenom i artikeln om fukt i platta på mark.

Byggår och befintlig dränering

Platta på mark blev vanligt i svenska villor under 1960-talet, men enligt Optihus blev cellplast under plattan och dränering standard först på 1980-talet. Hus från de första decennierna kan därför ha kvar sin ursprungliga dränering, en dränering av äldre material eller ingen dränering alls runt plattan.

Enligt Konsumenternas kan en omdränering behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Äldre dräneringssystem hamnar oftare i den nedre delen av spannet, medan moderna system brukar hålla i den övre delen eller längre. Vad som påverkar livslängden beskriver vi i hur länge håller en dränering.

Jordart och grundvatten

På sand och grus sjunker vatten snabbt undan, och behovet av dränering är ofta mindre. På lera och tät morän stannar vattnet längre i marken. I Göteborgsområdet är lera vanligt, något vi skriver mer om i dränering i Göteborgs lerjord.

Du kan få en fingervisning om jordarten där du bor i SGU:s kartvisare för jordarter. Kartan visar jordarterna i området, inte exakt vad som finns under just ditt hus.

Grundvattnet varierar också över året. I södra Sverige stiger grundvattennivån normalt från hösten fram till våren, enligt SMHI. Ett hus som verkar torrt på sommaren kan alltså ha helt andra förhållanden under en blöt höst.

Husets läge på tomten

Hus som ligger i en svacka, nedanför en sluttning eller lägre än gatan tar emot vatten från omgivningen. Där är dränering oftare relevant, även vid platta på mark. Läs mer i dränering på sluttande tomt.

Hur högt marken ligger mot sockeln

Rabatter, asfalt och stenläggning bör inte ligga tätt intill plattan, enligt Optihus. Med åren byggs marken ofta på när rabatter fylls på, plattor läggs om och grus fylls upp mot sockeln. Då kan marken komma för nära syllen, även om huset var rätt byggt från början.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

När kan det räcka att åtgärda ytvattnet?

Vid platta på mark är det ofta rimligt att börja med ytvattnet, särskilt om:

  • huset har isolering under plattan

  • problemen bara syns vid kraftigt regn eller snösmältning

  • marken lutar mot huset eller stuprören mynnar nära sockeln

  • du inte har märkt fukt eller lukt inomhus

Enligt TräGuiden bör marken luta minst 1:20 de närmaste tre metrarna från huset, alltså vara ungefär 15 centimeter lägre tre meter ut. Att flytta stuprörens utlopp, sänka marken mot sockeln eller lägga om plattor med rätt fall kan räcka långt.

Ska marken sänkas eller höjas mer än en halv meter inom ett detaljplanelagt område krävs normalt marklov enligt Boverket. Detaljplanen kan också ha egna bestämmelser, så kontrollera med kommunen innan du gör större markarbeten.

Finns fukten kvar när ytvattnet är åtgärdat, eller har huset någon av de känsliga konstruktionerna ovan, är nästa steg att låta någon bedöma dräneringen. Vilka tecken du kan hålla utkik efter beskriver vi i tecken på dålig dränering.

Översikt: vad olika situationer brukar innebära

Situation

Vad det brukar innebära

Isolering under plattan, sand eller grus, marken lutar från huset

Ofta litet behov. Håll koll på stuprör och marklutning.

Isolering under plattan, lerjord eller lågt läge

Dränering kan behövas för att hålla stenlagret under plattan torrt. Låt någon bedöma på plats.

Isolering ovanpå betongen eller ingen isolering alls

Huset tål mindre fukt. Utred både dräneringen och golvets skick.

Vatten blir stående vid sockeln efter regn

Börja med ytvattnet. Finns problemen kvar, kontrollera dräneringen.

Fukt eller lukt inomhus nära ytterväggarna

Utred orsaken innan du beställer dränering. Fukten kan också komma från byggfukt eller en läckande ledning.

Marken har byggts på mot sockeln

Sänk marknivån och se till att den lutar bort från huset.

Så skiljer sig arbetet vid platta på mark

Grundprincipen är densamma som vid andra grundtyper. Några delar är ändå specifika för platta på mark:

Eftersom schaktet är grundare är arbetet ofta enklare och billigare än vid ett hus med källare. Vad som påverkar tidsplanen går vi igenom i hur lång tid tar det att dränera ett hus. För arbetskostnaden kan du ofta använda rotavdrag för dränering.

Så tar du reda på hur din platta är byggd

Är du osäker på om huset alls har platta på mark, börja med hur vet man vilken typ av grund huset har. Vet du redan att det är en platta kan du ta reda på det mesta som avgör dräneringsbehovet själv:

  1. Ta fram ritningarna. En sektionsritning visar ofta om isoleringen ligger under eller ovanpå plattan och om det finns en dräneringsledning. Ritningarna finns i kommunens arkiv över bygglovshandlingar. Bor du i Göteborg kan du beställa bygglovshandlingar från Göteborgs Stad.

  2. Ta reda på byggåret. Det ger en fingervisning om hur plattan är isolerad och om den har dränering, enligt avsnittet om byggår ovan.

  3. Leta efter spolbrunnar. Dräneringen har ofta spolbrunnar för rensning, oftast vid husets hörn. Hittar du inga är det en fråga att ta upp vid en besiktning.

  4. Kolla jordarten i SGU:s kartvisare.

Hur du själv går runt huset och kontrollerar marklutning, stuprör och fuktspår beskriver vi i när behöver man dränera om huset. Funderar du på en ny grund snarare än en befintlig, jämför vi alternativen i platta på mark eller krypgrund.

Funderar du på om din platta på mark behöver dräneras?

Beskriv huset, byggåret och vad du har sett vid sockeln eller inomhus, så hjälper vi dig att bedöma nästa steg. Det kan handla om att åtgärda ytvattnet, att se över den befintliga dräneringen eller att lägga en ny dränering. Behöver även grunden ses över hjälper vi till med husgrund.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.

När kan det räcka att åtgärda ytvattnet?

Vid platta på mark är det ofta rimligt att börja med ytvattnet, särskilt om:

  • huset har isolering under plattan

  • problemen bara syns vid kraftigt regn eller snösmältning

  • marken lutar mot huset eller stuprören mynnar nära sockeln

  • du inte har märkt fukt eller lukt inomhus

Enligt TräGuiden bör marken luta minst 1:20 de närmaste tre metrarna från huset, alltså vara ungefär 15 centimeter lägre tre meter ut. Att flytta stuprörens utlopp, sänka marken mot sockeln eller lägga om plattor med rätt fall kan räcka långt.

Ska marken sänkas eller höjas mer än en halv meter inom ett detaljplanelagt område krävs normalt marklov enligt Boverket. Detaljplanen kan också ha egna bestämmelser, så kontrollera med kommunen innan du gör större markarbeten.

Finns fukten kvar när ytvattnet är åtgärdat, eller har huset någon av de känsliga konstruktionerna ovan, är nästa steg att låta någon bedöma dräneringen. Vilka tecken du kan hålla utkik efter beskriver vi i tecken på dålig dränering.

Översikt: vad olika situationer brukar innebära

Situation

Vad det brukar innebära

Isolering under plattan, sand eller grus, marken lutar från huset

Ofta litet behov. Håll koll på stuprör och marklutning.

Isolering under plattan, lerjord eller lågt läge

Dränering kan behövas för att hålla stenlagret under plattan torrt. Låt någon bedöma på plats.

Isolering ovanpå betongen eller ingen isolering alls

Huset tål mindre fukt. Utred både dräneringen och golvets skick.

Vatten blir stående vid sockeln efter regn

Börja med ytvattnet. Finns problemen kvar, kontrollera dräneringen.

Fukt eller lukt inomhus nära ytterväggarna

Utred orsaken innan du beställer dränering. Fukten kan också komma från byggfukt eller en läckande ledning.

Marken har byggts på mot sockeln

Sänk marknivån och se till att den lutar bort från huset.

Så skiljer sig arbetet vid platta på mark

Grundprincipen är densamma som vid andra grundtyper. Några delar är ändå specifika för platta på mark:

Eftersom schaktet är grundare är arbetet ofta enklare och billigare än vid ett hus med källare. Vad som påverkar tidsplanen går vi igenom i hur lång tid tar det att dränera ett hus. För arbetskostnaden kan du ofta använda rotavdrag för dränering.

Så tar du reda på hur din platta är byggd

Är du osäker på om huset alls har platta på mark, börja med hur vet man vilken typ av grund huset har. Vet du redan att det är en platta kan du ta reda på det mesta som avgör dräneringsbehovet själv:

  1. Ta fram ritningarna. En sektionsritning visar ofta om isoleringen ligger under eller ovanpå plattan och om det finns en dräneringsledning. Ritningarna finns i kommunens arkiv över bygglovshandlingar. Bor du i Göteborg kan du beställa bygglovshandlingar från Göteborgs Stad.

  2. Ta reda på byggåret. Det ger en fingervisning om hur plattan är isolerad och om den har dränering, enligt avsnittet om byggår ovan.

  3. Leta efter spolbrunnar. Dräneringen har ofta spolbrunnar för rensning, oftast vid husets hörn. Hittar du inga är det en fråga att ta upp vid en besiktning.

  4. Kolla jordarten i SGU:s kartvisare.

Hur du själv går runt huset och kontrollerar marklutning, stuprör och fuktspår beskriver vi i när behöver man dränera om huset. Funderar du på en ny grund snarare än en befintlig, jämför vi alternativen i platta på mark eller krypgrund.

Funderar du på om din platta på mark behöver dräneras?

Beskriv huset, byggåret och vad du har sett vid sockeln eller inomhus, så hjälper vi dig att bedöma nästa steg. Det kan handla om att åtgärda ytvattnet, att se över den befintliga dräneringen eller att lägga en ny dränering. Behöver även grunden ses över hjälper vi till med husgrund.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.

Vanliga frågor om dränering vid platta på mark

Har alla hus med platta på mark en dränering?

Nej, inte alltid. Särskilt i hus byggda före mitten av 1980-talet kan dräneringen runt plattan vara bristfällig, saknas helt eller aldrig ha bytts. Ritningar eller en kontroll på plats visar hur det ser ut i ditt hus.

Kan vatten komma in under en platta på mark?

Ja, om grundvattnet stiger upp i stenlagret under plattan eller om vattnet rinner in från sidorna utan att ledas bort. Då slutar lagret att stoppa fukten, och fukt kan nå betongen underifrån. Det är just det dräneringen ska förhindra genom att hålla vattennivån under plattan.

Spelar det någon roll om isoleringen ligger ovanpå betongen?

Ja. När isoleringen ligger ovanpå plattan blir betongen kallare, och kall betong får högre fukthalt. Huset tål då mindre extra vatten från marken, och en fungerande dränering och torr mark runt huset blir viktigare.

Behöver ett nybyggt hus med platta på mark dräneras?

Sedan 1980-talet har dränering runt plattan varit standard, så ett nyare hus har oftast en dränering från början. Då handlar det sällan om att dränera om, utan om att hålla dräneringen fungerande: se till att takvatten och ytvatten inte leds mot huset, och att spolbrunnarna går att komma åt för rensning vid behov.

Kan en ny uteplats eller stenläggning vid huset påverka plattan?

Ja. Villaägarna nämner större stenläggning runt huset som ett tillfälle då dräneringen bör ses över. Hårda ytor gör att mer vatten rinner på ytan, och läggs de för högt eller med fall mot huset leds vattnet mot sockeln. Planera därför höjd och fall innan stenläggningen görs.

Vad händer med markisoleringen när man gräver runt plattan?

Den ska läggas tillbaka eller ersättas när dräneringen är på plats. Markisoleringen skyddar mot tjäle under grunden, och om den saknas efteråt kan grunden få tjälskador. Fråga hur den hanteras innan du godkänner en offert.

Behöver ett garage med platta på mark dräneras?

Ett fristående och ouppvärmt garage är oftast mindre känsligt, eftersom det sällan finns fuktkänsliga golv eller inredning. Är garaget sammanbyggt med huset, uppvärmt eller inrett gäller samma bedömning som för bostaden. Vatten mot syllen kan ändå skada träet i väggarna.