Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Många villaägare upptäcker fukt på en enda vägg i källaren och ställer sig samma fråga: måste vi verkligen gräva runt hela huset, eller räcker det att dränera den sida där problemet syns? Det är en rimlig fråga, eftersom skillnaden i kostnad kan vara stor.
Svaret är att det ibland går att dränera en sida, men att det oftare är klokt att ta hela huset samtidigt. I den här artikeln går vi igenom när partiell dränering kan fungera, vilka risker som finns och hur du tar reda på vad just ditt hus behöver.
Kort svar
Ja, det är tekniskt möjligt att dränera bara en sida av huset. Det kan vara ett rimligt val om fuktproblemet tydligt kommer från en sida, till exempel en slänt som leder vatten mot huset, och resten av dräneringen fungerar. Men om husets dränering är gammal runt om, ofta 30 år eller äldre, brukar hela systemet vara i slutet av sin livslängd. Då riskerar en partiell dränering att bli en dyr dellösning, eftersom du snart kan behöva gräva igen på de andra sidorna.
Grundregeln är enkel: partiell dränering kan vara rätt när problemet är lokalt och resten av systemet är i gott skick. Hela huset bör dräneras när systemet är gammalt, okänt eller visar problem på flera ställen.
Vad gör en dränering runt huset?
En dränering är ett system som leder bort vatten från husets grund. Det består normalt av en dräneringsledning, ett perforerat rör som ligger i grus vid grundens botten, samt dränerande material och ofta en fuktskyddande skiva mot grundmuren. Vattnet leds vidare till en dagvattenledning, en stenkista eller annan godkänd avledning.
Systemet fungerar som en helhet. Vattnet i marken bryr sig inte om var din nya dränering slutar. Det är därför frågan om att dränera en sida är mer komplicerad än den först verkar.
Vill du ha en grundläggande genomgång av hur ett dräneringsprojekt går till kan du läsa mer på vår tjänstesida om dränering.
När kan det räcka att dränera en sida av huset?
Det finns situationer där en partiell dränering är ett rimligt och genomtänkt val:
Problemet har en tydlig, lokal orsak. Till exempel en slänt som lutar mot en husvägg, ett stuprör som mynnat fel i många år, eller en tillbyggd del som aldrig fick ordentlig dränering.
Resten av dräneringen är dokumenterat nyare. Om huset dränerades om för 10–15 år sedan men en sida hoppades över, till exempel under en altan, kan det räcka att komplettera den sidan.
En sida byggdes om senare. Vid tillbyggnader händer det att den nya delen har ett annat, ibland sämre, dräneringsutförande än resten av huset.
Åtkomsten gör en etappindelning naturlig. Ibland planeras en dränering medvetet i etapper av praktiska eller ekonomiska skäl, men då som en planerad helhet, inte som en isolerad punktinsats.
Gemensamt för dessa fall är att man vet varför problemet finns och vet att resten av systemet fungerar. Det är kunskap, inte gissning, som gör partiell dränering försvarbar.
När bör hela huset dräneras samtidigt?
I många fall är en hel omdränering det tryggare valet:
Dräneringen är gammal runt hela huset. En dränering håller ofta ungefär 25–50 år beroende på material, markförhållanden och utförande. Är systemet från samma tid runt om är det sannolikt lika slitet överallt, även där symtomen ännu inte syns.
Du vet inte hur den befintliga dräneringen ser ut. Saknas dokumentation är risken stor att en partiell insats bygger vidare på ett system som snart måste bytas.
Fukt syns på flera sidor eller i hörn. Det tyder på att problemet inte är lokalt.
Rören är av äldre typ. Gamla tegelrör eller betongrör slammar igen och rötter kan växa in. Att ansluta ett nytt plaströr till ett halvfungerande gammalt system ger sällan ett pålitligt resultat.
Maskiner och etablering är ändå på plats. En stor del av kostnaden vid dränering är etablering, alltså att få grävmaskin, personal och material till platsen. Att göra allt på en gång utnyttjar den kostnaden bättre.
Hur avgör man varifrån fukten kommer?
Innan du bestämmer dig för en sida eller hela huset behöver du veta vad som faktiskt orsakar fukten. Fukt på en källarvägg kan bero på flera saker:
markvatten som trycker mot grunden på grund av dålig eller uttjänt dränering
ytvatten som rinner mot huset på grund av felaktig marklutning
stuprör och hängrännor som släpper ut regnvatten intill grunden
läckande vattenledningar eller dagvattenrör
kondens inifrån, till exempel i en dåligt ventilerad källare
Bara de två första punkterna löses med dränering. Att dränera en sida på grund av ett trasigt stuprör är att lägga mycket pengar på fel åtgärd.
En bra utredning börjar därför med enkla kontroller: hur lutar marken, vart leder stuprören, när syns fukten, blir det värre efter regn eller snösmältning? Därefter kan en fackman göra fuktmätning i vägg och golv för att avgöra hur utbrett problemet är. Organisationen Villaägarna har bra rådgivningsmaterial om fukt i källare och husgrund som kan hjälpa dig att förstå symtomen innan du tar in offerter.
Risken vid skarven mellan gammal och ny dränering
Den tekniskt känsligaste punkten vid partiell dränering är anslutningen, alltså där den nya dräneringen ska kopplas ihop med den gamla. Här finns flera risker:
Nivåskillnad. Om det nya röret ligger djupare eller högre än det gamla kan vatten bli stående i skarven i stället för att rinna vidare.
Olika rörtyper. Moderna plaströr och gamla tegel- eller betongrör har olika dimensioner och skarvas inte ihop på ett självklart sätt.
Det gamla rörets skick. Även om skarven blir tät hjälper det inte om det gamla röret längre fram är igenslammat eller kollapsat. Då bromsas vattnet upp och kan tryckas tillbaka mot den nydränerade sidan.
Fuktskyddet på väggen. Den nya sidan får ofta en modern fuktskyddsskiva mot grundmuren. Där skivan slutar, vid husets hörn, uppstår en övergång där fukt kan leta sig in bakom skyddet om detaljerna inte utförs noggrant.
En seriös entreprenör ska kunna förklara exakt hur anslutningen är tänkt att göras och vad som händer om det gamla systemet visar sig vara i sämre skick än väntat när schaktet öppnas.
Hörn, nivåskillnader och tomtens lutning påverkar lösningen
Ett hus dräneras inte vägg för vägg i praktiken, utan vattnet ska ledas med fall, alltså en svag lutning, runt grunden till en lågpunkt där det leds bort. Det får två viktiga konsekvenser:
Hörnen är kritiska. En "sida" slutar aldrig exakt vid hörnet. För att den nya dräneringen ska fungera behöver schaktet ofta dras en bit runt hörnen, annars blir hörnen svaga punkter där fukt kan tränga in.
Lågpunkten styr. Om husets naturliga lågpunkt, dit vattnet ska ledas, ligger på en annan sida än den du tänkt dränera, kan det bli svårt att få den nya delen att fungera fristående.
På en sluttningstomt blir detta ännu tydligare. Ligger huset i en slänt tar sidan mot slänten emot mest markvatten, men vattnet ska ofta ledas bort på nedsidan. Då hänger sidorna ihop mer än man tror, och en partiell lösning kräver noggrann planering av höjder och avledning. Detta är en typ av bedömning som hör hemma i ett större markarbete snarare än en snabb punktinsats.
Problemet med olika gamla dräneringssystem runt huset
När en sida dräneras om får huset i praktiken två system i olika ålder och ofta i olika material. Det skapar några långsiktiga utmaningar:
Olika livslängd. Den nya sidan kan hålla i decennier medan den gamla närmar sig slutet. Nästa fuktproblem dyker upp på en annan sida, och då står du inför samma beslut igen.
Oklart ansvar vid problem. Om fukt uppstår nära skarven kan det bli svårt att avgöra om felet ligger i det nya arbetet eller i det gamla systemet. Det kan komplicera reklamationer.
Svårare felsökning. Ett hus med tre generationer dränering i olika material är svårare att inspektera och underhålla än ett enhetligt system.
Inget av detta gör partiell dränering omöjlig, men det är kostnader och risker som sällan syns i den första offerten.
Många villaägare upptäcker fukt på en enda vägg i källaren och ställer sig samma fråga: måste vi verkligen gräva runt hela huset, eller räcker det att dränera den sida där problemet syns? Det är en rimlig fråga, eftersom skillnaden i kostnad kan vara stor.
Svaret är att det ibland går att dränera en sida, men att det oftare är klokt att ta hela huset samtidigt. I den här artikeln går vi igenom när partiell dränering kan fungera, vilka risker som finns och hur du tar reda på vad just ditt hus behöver.
Kort svar
Ja, det är tekniskt möjligt att dränera bara en sida av huset. Det kan vara ett rimligt val om fuktproblemet tydligt kommer från en sida, till exempel en slänt som leder vatten mot huset, och resten av dräneringen fungerar. Men om husets dränering är gammal runt om, ofta 30 år eller äldre, brukar hela systemet vara i slutet av sin livslängd. Då riskerar en partiell dränering att bli en dyr dellösning, eftersom du snart kan behöva gräva igen på de andra sidorna.
Grundregeln är enkel: partiell dränering kan vara rätt när problemet är lokalt och resten av systemet är i gott skick. Hela huset bör dräneras när systemet är gammalt, okänt eller visar problem på flera ställen.
Vad gör en dränering runt huset?
En dränering är ett system som leder bort vatten från husets grund. Det består normalt av en dräneringsledning, ett perforerat rör som ligger i grus vid grundens botten, samt dränerande material och ofta en fuktskyddande skiva mot grundmuren. Vattnet leds vidare till en dagvattenledning, en stenkista eller annan godkänd avledning.
Systemet fungerar som en helhet. Vattnet i marken bryr sig inte om var din nya dränering slutar. Det är därför frågan om att dränera en sida är mer komplicerad än den först verkar.
Vill du ha en grundläggande genomgång av hur ett dräneringsprojekt går till kan du läsa mer på vår tjänstesida om dränering.
När kan det räcka att dränera en sida av huset?
Det finns situationer där en partiell dränering är ett rimligt och genomtänkt val:
Problemet har en tydlig, lokal orsak. Till exempel en slänt som lutar mot en husvägg, ett stuprör som mynnat fel i många år, eller en tillbyggd del som aldrig fick ordentlig dränering.
Resten av dräneringen är dokumenterat nyare. Om huset dränerades om för 10–15 år sedan men en sida hoppades över, till exempel under en altan, kan det räcka att komplettera den sidan.
En sida byggdes om senare. Vid tillbyggnader händer det att den nya delen har ett annat, ibland sämre, dräneringsutförande än resten av huset.
Åtkomsten gör en etappindelning naturlig. Ibland planeras en dränering medvetet i etapper av praktiska eller ekonomiska skäl, men då som en planerad helhet, inte som en isolerad punktinsats.
Gemensamt för dessa fall är att man vet varför problemet finns och vet att resten av systemet fungerar. Det är kunskap, inte gissning, som gör partiell dränering försvarbar.
När bör hela huset dräneras samtidigt?
I många fall är en hel omdränering det tryggare valet:
Dräneringen är gammal runt hela huset. En dränering håller ofta ungefär 25–50 år beroende på material, markförhållanden och utförande. Är systemet från samma tid runt om är det sannolikt lika slitet överallt, även där symtomen ännu inte syns.
Du vet inte hur den befintliga dräneringen ser ut. Saknas dokumentation är risken stor att en partiell insats bygger vidare på ett system som snart måste bytas.
Fukt syns på flera sidor eller i hörn. Det tyder på att problemet inte är lokalt.
Rören är av äldre typ. Gamla tegelrör eller betongrör slammar igen och rötter kan växa in. Att ansluta ett nytt plaströr till ett halvfungerande gammalt system ger sällan ett pålitligt resultat.
Maskiner och etablering är ändå på plats. En stor del av kostnaden vid dränering är etablering, alltså att få grävmaskin, personal och material till platsen. Att göra allt på en gång utnyttjar den kostnaden bättre.
Hur avgör man varifrån fukten kommer?
Innan du bestämmer dig för en sida eller hela huset behöver du veta vad som faktiskt orsakar fukten. Fukt på en källarvägg kan bero på flera saker:
markvatten som trycker mot grunden på grund av dålig eller uttjänt dränering
ytvatten som rinner mot huset på grund av felaktig marklutning
stuprör och hängrännor som släpper ut regnvatten intill grunden
läckande vattenledningar eller dagvattenrör
kondens inifrån, till exempel i en dåligt ventilerad källare
Bara de två första punkterna löses med dränering. Att dränera en sida på grund av ett trasigt stuprör är att lägga mycket pengar på fel åtgärd.
En bra utredning börjar därför med enkla kontroller: hur lutar marken, vart leder stuprören, när syns fukten, blir det värre efter regn eller snösmältning? Därefter kan en fackman göra fuktmätning i vägg och golv för att avgöra hur utbrett problemet är. Organisationen Villaägarna har bra rådgivningsmaterial om fukt i källare och husgrund som kan hjälpa dig att förstå symtomen innan du tar in offerter.
Risken vid skarven mellan gammal och ny dränering
Den tekniskt känsligaste punkten vid partiell dränering är anslutningen, alltså där den nya dräneringen ska kopplas ihop med den gamla. Här finns flera risker:
Nivåskillnad. Om det nya röret ligger djupare eller högre än det gamla kan vatten bli stående i skarven i stället för att rinna vidare.
Olika rörtyper. Moderna plaströr och gamla tegel- eller betongrör har olika dimensioner och skarvas inte ihop på ett självklart sätt.
Det gamla rörets skick. Även om skarven blir tät hjälper det inte om det gamla röret längre fram är igenslammat eller kollapsat. Då bromsas vattnet upp och kan tryckas tillbaka mot den nydränerade sidan.
Fuktskyddet på väggen. Den nya sidan får ofta en modern fuktskyddsskiva mot grundmuren. Där skivan slutar, vid husets hörn, uppstår en övergång där fukt kan leta sig in bakom skyddet om detaljerna inte utförs noggrant.
En seriös entreprenör ska kunna förklara exakt hur anslutningen är tänkt att göras och vad som händer om det gamla systemet visar sig vara i sämre skick än väntat när schaktet öppnas.
Hörn, nivåskillnader och tomtens lutning påverkar lösningen
Ett hus dräneras inte vägg för vägg i praktiken, utan vattnet ska ledas med fall, alltså en svag lutning, runt grunden till en lågpunkt där det leds bort. Det får två viktiga konsekvenser:
Hörnen är kritiska. En "sida" slutar aldrig exakt vid hörnet. För att den nya dräneringen ska fungera behöver schaktet ofta dras en bit runt hörnen, annars blir hörnen svaga punkter där fukt kan tränga in.
Lågpunkten styr. Om husets naturliga lågpunkt, dit vattnet ska ledas, ligger på en annan sida än den du tänkt dränera, kan det bli svårt att få den nya delen att fungera fristående.
På en sluttningstomt blir detta ännu tydligare. Ligger huset i en slänt tar sidan mot slänten emot mest markvatten, men vattnet ska ofta ledas bort på nedsidan. Då hänger sidorna ihop mer än man tror, och en partiell lösning kräver noggrann planering av höjder och avledning. Detta är en typ av bedömning som hör hemma i ett större markarbete snarare än en snabb punktinsats.
Problemet med olika gamla dräneringssystem runt huset
När en sida dräneras om får huset i praktiken två system i olika ålder och ofta i olika material. Det skapar några långsiktiga utmaningar:
Olika livslängd. Den nya sidan kan hålla i decennier medan den gamla närmar sig slutet. Nästa fuktproblem dyker upp på en annan sida, och då står du inför samma beslut igen.
Oklart ansvar vid problem. Om fukt uppstår nära skarven kan det bli svårt att avgöra om felet ligger i det nya arbetet eller i det gamla systemet. Det kan komplicera reklamationer.
Svårare felsökning. Ett hus med tre generationer dränering i olika material är svårare att inspektera och underhålla än ett enhetligt system.
Inget av detta gör partiell dränering omöjlig, men det är kostnader och risker som sällan syns i den första offerten.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Kan partiell dränering användas som tillfällig lösning?
Ja, ibland. Om en sida har akuta problem, till exempel vatten som tränger in efter varje regn, kan det vara motiverat att åtgärda den sidan först och planera resten senare. Det viktiga är då att det görs som en medveten etapp 1, inte som en isolerad lösning:
Den nya dräneringen dimensioneras och läggs på höjder som fungerar när resten av huset dräneras senare.
Avledningen av vattnet planeras för hela huset, inte bara den första sidan.
Entreprenören dokumenterar exakt vad som gjorts, så att nästa etapp kan ansluta korrekt.
På det sättet blir partiell dränering ett sätt att sprida kostnaden över tid. Gjort utan plan blir det ofta en dellösning som nästa entreprenör delvis måste göra om.
Vad kostar det att återkomma och dränera resten senare?
Exakta priser varierar mycket mellan hus och tomter, men det finns en generell ekonomisk logik som är viktig att förstå:
Etableringskostnaden betalas två gånger. Grävmaskin, transport, bortforsling av massor och arbetsledning kostar ungefär lika mycket att sätta upp oavsett om man gräver en sida eller fyra. Delar du projektet betalar du den fasta delen vid varje tillfälle.
Återställning kan behöva göras om. Plattläggning, gräsmatta och rabatter nära hörnen kan påverkas igen vid etapp två.
Anslutningsarbete tillkommer. Vid nästa etapp ska den nya dräneringen kopplas mot den som redan lagts, vilket kräver extra noggrannhet och ibland omgrävning vid skarven.
Att dränera huset i två omgångar blir därför i regel dyrare totalt än att göra allt på en gång, även om varje enskild faktura är lägre. Externa prisguider kan ge ungefärliga riktvärden, men behandla dem som referens, inte som ett exakt pris, eftersom markförhållanden, djup, åtkomst och återställning skiljer sig mycket mellan tomter. Till exempel enligt BraByggare så kostar en löpmeter av dränering mellan 3 000 och 7 500 kronor.
Hur altaner, garage och tillbyggnader påverkar beslutet
Byggnadsdelar intill huset kan både vara skälet till att en sida hoppats över tidigare och ett hinder för framtida arbete:
Altan eller trädäck. Ofta måste altanen delvis demonteras för att komma åt arbetsytan. Det gör den sidan dyrare, och det är vanligt att just den sidan skjutits upp vid tidigare dräneringar.
Vidbyggt garage eller förråd. Där garaget möter huset går det ofta inte att gräva fritt runt grunden. Då krävs en anpassad lösning, och det är viktigt att veta hur den befintliga grunden ser ut. Läs gärna mer om olika grundtyper på vår sida om husgrund.
Tillbyggnader. En tillbyggnad kan ha en annan grundläggning och annan dräneringsstandard än originalhuset. Ibland är det just tillbyggnadens sida som har problem, och då kan en partiell åtgärd vara helt logisk.
Om du ändå planerar att bygga om altanen eller göra andra markarbeten kan det vara smart att samordna dräneringen med det projektet, så slipper du riva och återställa två gånger.
När behövs kamerainspektion eller fuktmätning?
Innan du beslutar om en sida eller hela huset finns två undersökningar som ofta ger svar:
Fuktmätning. En fackman mäter fukt i grundmur och golv på flera punkter runt huset. Det visar om problemet verkligen är begränsat till en sida eller om fler sidor är påverkade utan synliga symtom.
Kamerainspektion (rörinspektion). En kamera förs in i befintliga dränerings- och dagvattenrör för att se om de är hela, igenslammade eller rotinvuxna. Det är särskilt värdefullt om du funderar på att ansluta en ny dränering till gamla rör.
Provgrop. Ibland gräver man en mindre grop vid grunden för att se dräneringens skick, djup och material på plats.
Kostnaden för dessa undersökningar är liten jämfört med risken att välja fel omfattning på projektet. Tänk också på att grävning nära husgrund är ett arbete med verkliga säkerhetsrisker; Arbetsmiljöverket beskriver varför schaktarbeten kräver noggrann planering, vilket är ytterligare ett skäl att anlita en seriös entreprenör i stället för att prova sig fram själv.
Vilken dokumentation bör entreprenören lämna?
Oavsett om du dränerar en sida eller hela huset bör du få tydlig dokumentation. Den är värdefull både för framtida etapper och vid en försäljning av huset. Be om:
Skriftlig offert och avtal som beskriver omfattning: vilka sidor, vilket djup, vilka materialer och hur vattnet avleds.
Ritning eller skiss som visar var rör, brunnar och anslutningar ligger, med höjdangivelser om möjligt.
Foton från arbetets gång, särskilt innan schaktet fylls igen. Bilder på rör i grus, fuktskydd på vägg och anslutningspunkter är guld värda senare.
Materialspecifikation, alltså vilka rör, skivor och massor som använts.
Uppgift om garantier och reklamationsvillkor. Konsumentverket har bra vägledning om vad ett avtal med hantverkare bör innehålla och vilka rättigheter du har som konsument.
Vid en partiell dränering är dokumentationen extra viktig, eftersom nästa entreprenör måste kunna ansluta korrekt till det som redan gjorts.
Kortsiktig besparing eller långsiktig kostnad?
Så här kan du ställa alternativen mot varandra:
Faktor | Dränera en sida | Dränera hela huset |
Kostnad nu | Lägre | Högre |
Total kostnad över tid | Ofta högre om resten ändå måste göras | Ofta lägre per meter |
Etablering | Betalas igen vid nästa etapp | Betalas en gång |
Teknisk risk | Skarvar mot gammalt system, hörn och nivåer | Enhetligt system, färre svaga punkter |
Trygghet | Beror på det gamla systemets skick | Hela grunden skyddad samtidigt |
När det passar | Lokalt, förklarat problem och nyare dränering i övrigt | Gammal, okänd eller genomgående sliten dränering |
En rimlig tumregel: om du inte kan förklara varför problemet bara finns på en sida, och inte vet att resten av dräneringen är i gott skick, är en hel omdränering oftast den ekonomiskt tryggare vägen, trots den högre kostnaden i dag.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Att avgöra om en sida räcker eller om hela huset bör dräneras kräver kunskap om just ditt hus, din tomt och den befintliga dräneringens skick. Planerar du ett liknande projekt? Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör.
Kan partiell dränering användas som tillfällig lösning?
Ja, ibland. Om en sida har akuta problem, till exempel vatten som tränger in efter varje regn, kan det vara motiverat att åtgärda den sidan först och planera resten senare. Det viktiga är då att det görs som en medveten etapp 1, inte som en isolerad lösning:
Den nya dräneringen dimensioneras och läggs på höjder som fungerar när resten av huset dräneras senare.
Avledningen av vattnet planeras för hela huset, inte bara den första sidan.
Entreprenören dokumenterar exakt vad som gjorts, så att nästa etapp kan ansluta korrekt.
På det sättet blir partiell dränering ett sätt att sprida kostnaden över tid. Gjort utan plan blir det ofta en dellösning som nästa entreprenör delvis måste göra om.
Vad kostar det att återkomma och dränera resten senare?
Exakta priser varierar mycket mellan hus och tomter, men det finns en generell ekonomisk logik som är viktig att förstå:
Etableringskostnaden betalas två gånger. Grävmaskin, transport, bortforsling av massor och arbetsledning kostar ungefär lika mycket att sätta upp oavsett om man gräver en sida eller fyra. Delar du projektet betalar du den fasta delen vid varje tillfälle.
Återställning kan behöva göras om. Plattläggning, gräsmatta och rabatter nära hörnen kan påverkas igen vid etapp två.
Anslutningsarbete tillkommer. Vid nästa etapp ska den nya dräneringen kopplas mot den som redan lagts, vilket kräver extra noggrannhet och ibland omgrävning vid skarven.
Att dränera huset i två omgångar blir därför i regel dyrare totalt än att göra allt på en gång, även om varje enskild faktura är lägre. Externa prisguider kan ge ungefärliga riktvärden, men behandla dem som referens, inte som ett exakt pris, eftersom markförhållanden, djup, åtkomst och återställning skiljer sig mycket mellan tomter. Till exempel enligt BraByggare så kostar en löpmeter av dränering mellan 3 000 och 7 500 kronor.
Hur altaner, garage och tillbyggnader påverkar beslutet
Byggnadsdelar intill huset kan både vara skälet till att en sida hoppats över tidigare och ett hinder för framtida arbete:
Altan eller trädäck. Ofta måste altanen delvis demonteras för att komma åt arbetsytan. Det gör den sidan dyrare, och det är vanligt att just den sidan skjutits upp vid tidigare dräneringar.
Vidbyggt garage eller förråd. Där garaget möter huset går det ofta inte att gräva fritt runt grunden. Då krävs en anpassad lösning, och det är viktigt att veta hur den befintliga grunden ser ut. Läs gärna mer om olika grundtyper på vår sida om husgrund.
Tillbyggnader. En tillbyggnad kan ha en annan grundläggning och annan dräneringsstandard än originalhuset. Ibland är det just tillbyggnadens sida som har problem, och då kan en partiell åtgärd vara helt logisk.
Om du ändå planerar att bygga om altanen eller göra andra markarbeten kan det vara smart att samordna dräneringen med det projektet, så slipper du riva och återställa två gånger.
När behövs kamerainspektion eller fuktmätning?
Innan du beslutar om en sida eller hela huset finns två undersökningar som ofta ger svar:
Fuktmätning. En fackman mäter fukt i grundmur och golv på flera punkter runt huset. Det visar om problemet verkligen är begränsat till en sida eller om fler sidor är påverkade utan synliga symtom.
Kamerainspektion (rörinspektion). En kamera förs in i befintliga dränerings- och dagvattenrör för att se om de är hela, igenslammade eller rotinvuxna. Det är särskilt värdefullt om du funderar på att ansluta en ny dränering till gamla rör.
Provgrop. Ibland gräver man en mindre grop vid grunden för att se dräneringens skick, djup och material på plats.
Kostnaden för dessa undersökningar är liten jämfört med risken att välja fel omfattning på projektet. Tänk också på att grävning nära husgrund är ett arbete med verkliga säkerhetsrisker; Arbetsmiljöverket beskriver varför schaktarbeten kräver noggrann planering, vilket är ytterligare ett skäl att anlita en seriös entreprenör i stället för att prova sig fram själv.
Vilken dokumentation bör entreprenören lämna?
Oavsett om du dränerar en sida eller hela huset bör du få tydlig dokumentation. Den är värdefull både för framtida etapper och vid en försäljning av huset. Be om:
Skriftlig offert och avtal som beskriver omfattning: vilka sidor, vilket djup, vilka materialer och hur vattnet avleds.
Ritning eller skiss som visar var rör, brunnar och anslutningar ligger, med höjdangivelser om möjligt.
Foton från arbetets gång, särskilt innan schaktet fylls igen. Bilder på rör i grus, fuktskydd på vägg och anslutningspunkter är guld värda senare.
Materialspecifikation, alltså vilka rör, skivor och massor som använts.
Uppgift om garantier och reklamationsvillkor. Konsumentverket har bra vägledning om vad ett avtal med hantverkare bör innehålla och vilka rättigheter du har som konsument.
Vid en partiell dränering är dokumentationen extra viktig, eftersom nästa entreprenör måste kunna ansluta korrekt till det som redan gjorts.
Kortsiktig besparing eller långsiktig kostnad?
Så här kan du ställa alternativen mot varandra:
Faktor | Dränera en sida | Dränera hela huset |
Kostnad nu | Lägre | Högre |
Total kostnad över tid | Ofta högre om resten ändå måste göras | Ofta lägre per meter |
Etablering | Betalas igen vid nästa etapp | Betalas en gång |
Teknisk risk | Skarvar mot gammalt system, hörn och nivåer | Enhetligt system, färre svaga punkter |
Trygghet | Beror på det gamla systemets skick | Hela grunden skyddad samtidigt |
När det passar | Lokalt, förklarat problem och nyare dränering i övrigt | Gammal, okänd eller genomgående sliten dränering |
En rimlig tumregel: om du inte kan förklara varför problemet bara finns på en sida, och inte vet att resten av dräneringen är i gott skick, är en hel omdränering oftast den ekonomiskt tryggare vägen, trots den högre kostnaden i dag.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Att avgöra om en sida räcker eller om hela huset bör dräneras kräver kunskap om just ditt hus, din tomt och den befintliga dräneringens skick. Planerar du ett liknande projekt? Skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör.
Vanliga frågor om att dränera en sida av huset
Går det att dränera bara en vägg i källaren?
Ja, tekniskt går det, men schaktet behöver oftast dras en bit runt hörnen och vattnet måste kunna ledas bort korrekt. Det fungerar bäst när problemet har en tydlig lokal orsak och resten av dräneringen är i gott skick.
Hur vet jag om fukten kommer utifrån eller inifrån?
Fukt som blir värre efter regn och snösmältning kommer ofta utifrån. Fukt som är jämn året runt i en sval källare kan vara kondens. En fuktmätning av en fackman ger ett säkrare svar än en gissning.
Hur lång livslängd brukar dränering ha?
Ofta ungefär 25–50 år beroende på material, markförhållanden och hur arbetet utfördes. Äldre system med tegel- eller betongrör ligger normalt i den nedre delen av spannet.
Kan ny dränering anslutas till gamla rör?
Ibland, men det förutsätter att de gamla rören är hela och har rätt fall. En kamerainspektion före beslutet visar om anslutning är realistisk eller om det gamla systemet ändå behöver bytas.
Blir det billigare att dränera huset i etapper?
Varje etapp kostar mindre än hela projektet, men totalkostnaden blir oftast högre eftersom etablering, återställning och anslutningsarbete betalas flera gånger. Etapper kan ändå vara rätt om ekonomin kräver det, förutsatt att etapperna planeras som en helhet från start.
Måste altanen rivas om den sidan ska dräneras?
Ofta behöver altanen demonteras helt eller delvis för att grävmaskinen ska komma åt. Räkna in demontering och återuppbyggnad i kalkylen, eller samordna dräneringen med en planerad ombyggnad av altanen.
Behöver jag bygglov för att dränera huset?
Dränering av ett befintligt hus kräver normalt inte bygglov, men regler kan variera och vissa markarbeten kan beröras av lokala bestämmelser. Kontrollera med din kommun om du är osäker, särskilt om marknivåer ska ändras.
Kan jag bo kvar i huset medan arbetet pågår?
Ja, i de flesta fall. Grävarbetet sker utanför huset, men räkna med buller, begränsad åtkomst till delar av tomten och att entréer tillfälligt kan påverkas.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
