Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till

Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Bor du i en villa byggd mellan 1940 och 1979 kan dräneringen runt huset vara lika gammal som huset självt, eller bara ha lagats i omgångar. Byggåret säger inte allt om skicket, men det säger mycket om hur grunden och dräneringen byggdes. Det avgör också vilka problem och överraskningar som kan dyka upp när marken runt ett äldre hus grävs upp.

Här går vi igenom hur villor från den här perioden byggdes, vilka problem som är vanliga och vad du bör ta reda på innan en dränering av ditt äldre hus planeras.

Översikt

  • I villor från 1940–1960-talet lades dräneringen ofta med tegelrör, och grundmuren fuktskyddades med asfaltstrykning. Vattnet leddes ibland vidare till en stenkista eller till avloppet.

  • En omdränering kan behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Äldre dräneringssystem hamnar oftare i den lägre delen av spannet och moderna i den övre. En originaldränering i ett hus från den här perioden är i dag mellan cirka 47 och 86 år gammal.

  • Boverkets stora undersökning av byggnaders skick visade att fuktskador var betydligt vanligare i småhus byggda före 1976 än i nyare hus.

  • Ett äldre hus kräver mer förarbete. Grundens skick, ledningar som ingen ritat in, avloppskopplingar, gamla oljetankar och material som kan innehålla asbest behöver redas ut innan grävningen börjar.

Varför spelar husåldern så stor roll för dräneringen?

Husåldern påverkar dräneringen på två sätt. Det första är rena åldern. Enligt Konsumenternas kan en omdränering behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Ett hus från 1955 som har kvar sin ursprungliga dränering har alltså en dränering som är omkring 70 år gammal. Den kan fortfarande fungera, särskilt i genomsläpplig mark, men den ligger långt utanför det spann man normalt räknar med.

Var i spannet en dränering hamnar beror främst på marken runt huset, men också på utförande och material. Äldre dräneringar med tegelrör, utan fiberduk och med enbart asfaltstrykning på grundmuren hamnar ofta i den lägre delen. En väl utförd modern dränering med plaströr, fiberduk och en skyddande skiva eller matta mot grundmuren hamnar oftare i den övre delen och kan hålla ännu längre. Den lägre siffran i spannet är alltså inget man behöver räkna med för en ny dränering.

Det andra är att flera delar har åldrats samtidigt. I ett äldre hus är det sällan bara röret som är slitet. Fuktskyddet på grundmuren, det dränerande gruset runt röret, stuprörens anslutningar och ofta också källarens ventilation är lika gamla. Det är därför en dränering av ett äldre hus ofta blir mer än ett rörbyte.

Boverkets undersökning BETSI, där byggnader besiktades 2006–2009, visar tydligt hur byggåret påverkar. Enligt Boverkets rapport om fukt och mögel hade ungefär 45 procent av småhusen byggda före 1960 och 43 procent av dem byggda 1961–1975 minst en fuktskada som kunde påverka inomhusmiljön. Bland småhus byggda 1996–2005 var andelen omkring 10 procent. Ungefär var femte källare i småhus byggda före 1976 hade fuktskador.

Husåldern har också betydelse för ekonomin. Konsumenternas påpekar i samma artikel att villaförsäkringar inte ersätter vattenskador som uppstått på grund av dålig dränering. Ansvaret för att dräneringen fungerar ligger alltså på dig som äger huset.

Vill du veta mer om hur man bedömer dräneringens ålder och när det är dags att agera, läs Hur länge håller en dränering? och När behöver man dränera om huset?.

Så byggdes grund och dränering under 1940–1970-talet

Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, har dokumenterat hur villor i Västsverige från olika årtionden är byggda. Exemplen nedan bygger på deras beskrivningar av ett hus per årtionde. Ditt hus kan vara byggt på ett annat sätt, och många hus har byggts om under åren. Byggåret ger därför en första fingervisning, men skicket behöver kontrolleras på plats.

1940-talet: exempel från 1949

I Slöjd & Byggnadsvårds exempel på en villa från 1949 är källarvåningen murad av betonghålsten, alltså håliga block av betong, ovanpå en sula av betong. Sulan är den bredare gjutna kanten som grundmuren står på. På fast mark kunde sulan utelämnas helt.

Grunden fuktisolerades utvändigt med kallflytande asfalt. Runt huset låg tegelrör som ledde vattnet vidare via stenkistor, och under källargolvet fanns dräneringsdiken.

För ett hus byggt på det här sättet kan det i dag betyda att:

  • stenkistan kan ha slammat igen och slutat ta emot vatten

  • asfaltstrykningen kan ha spruckit eller släppt från muren

  • det kan finnas äldre dränering under källargolvet som ingen känner till

  • grundmuren kan sakna sula, vilket påverkar hur nära och hur djupt man kan gräva.

1950-talet: exempel från 1959

Villan från 1959 i samma serie har grundmurar av 20 centimeter betonghålsten som putsats utvändigt med cementbruk. Upp till strax under markytan har muren strukits med asfalt minst två gånger. Dräneringen består av två strängar tegelrör med grus eller makadam närmast rören.

Principen är alltså densamma som på 40-talet. Beskrivningen nämner ingen fiberduk, det vill säga den tunna markväv som i dag läggs runt det dränerande lagret för att hindra jord och slam från att tränga in. Utan den kan gruset runt rören med tiden fyllas av finkornig jord.

1960-talet: exempel från 1967

Villan från 1967 är ett suterränghus, alltså ett hus byggt i en sluttning där bottenvåningen delvis ligger under mark på ena sidan. Grundmurarna är av 25 centimeter betonghålsten, fuktisolerade med två strykningar kallasfalt. Dräneringen är fortfarande två strängar tegelrör med omkring 30 centimeter grus eller makadam ovanpå.

Exemplet visar att tegelrör och asfaltstrykning fortfarande användes i slutet av 1960-talet. Slöjd & Byggnadsvård påpekar också att lättbetongen i huset kan vara så kallad blåbetong, som avger radon.

Under 1960-talet blev det samtidigt vanligare att bygga villor utan källare, på krypgrund eller platta på mark. De grundtyperna har delvis andra fuktrisker än källarhus, och dem går vi igenom i artiklarna om dränering vid krypgrund eller torpargrund och dränering vid platta på mark.

1970-talet: yngst i gruppen, men äldre än det vanliga spannet

Ett hus från 1970-talet kan ha en dränering av samma typ som 60-talshusen eller en nyare variant med plaströr. Det går inte att avgöra enbart utifrån byggåret, så det behöver kontrolleras på plats eller i husets ritningar.

Även den yngsta originaldräneringen i gruppen, från 1979, är i dag 47 år gammal. Det ligger över det spann på 15–40 år som Konsumenternas anger. Därför bör även 70-talshus räknas till de hus där dräneringen förtjänar en närmare titt, särskilt om den aldrig har gjorts om.

Bor du i en villa byggd mellan 1940 och 1979 kan dräneringen runt huset vara lika gammal som huset självt, eller bara ha lagats i omgångar. Byggåret säger inte allt om skicket, men det säger mycket om hur grunden och dräneringen byggdes. Det avgör också vilka problem och överraskningar som kan dyka upp när marken runt ett äldre hus grävs upp.

Här går vi igenom hur villor från den här perioden byggdes, vilka problem som är vanliga och vad du bör ta reda på innan en dränering av ditt äldre hus planeras.

Översikt

  • I villor från 1940–1960-talet lades dräneringen ofta med tegelrör, och grundmuren fuktskyddades med asfaltstrykning. Vattnet leddes ibland vidare till en stenkista eller till avloppet.

  • En omdränering kan behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Äldre dräneringssystem hamnar oftare i den lägre delen av spannet och moderna i den övre. En originaldränering i ett hus från den här perioden är i dag mellan cirka 47 och 86 år gammal.

  • Boverkets stora undersökning av byggnaders skick visade att fuktskador var betydligt vanligare i småhus byggda före 1976 än i nyare hus.

  • Ett äldre hus kräver mer förarbete. Grundens skick, ledningar som ingen ritat in, avloppskopplingar, gamla oljetankar och material som kan innehålla asbest behöver redas ut innan grävningen börjar.

Varför spelar husåldern så stor roll för dräneringen?

Husåldern påverkar dräneringen på två sätt. Det första är rena åldern. Enligt Konsumenternas kan en omdränering behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Ett hus från 1955 som har kvar sin ursprungliga dränering har alltså en dränering som är omkring 70 år gammal. Den kan fortfarande fungera, särskilt i genomsläpplig mark, men den ligger långt utanför det spann man normalt räknar med.

Var i spannet en dränering hamnar beror främst på marken runt huset, men också på utförande och material. Äldre dräneringar med tegelrör, utan fiberduk och med enbart asfaltstrykning på grundmuren hamnar ofta i den lägre delen. En väl utförd modern dränering med plaströr, fiberduk och en skyddande skiva eller matta mot grundmuren hamnar oftare i den övre delen och kan hålla ännu längre. Den lägre siffran i spannet är alltså inget man behöver räkna med för en ny dränering.

Det andra är att flera delar har åldrats samtidigt. I ett äldre hus är det sällan bara röret som är slitet. Fuktskyddet på grundmuren, det dränerande gruset runt röret, stuprörens anslutningar och ofta också källarens ventilation är lika gamla. Det är därför en dränering av ett äldre hus ofta blir mer än ett rörbyte.

Boverkets undersökning BETSI, där byggnader besiktades 2006–2009, visar tydligt hur byggåret påverkar. Enligt Boverkets rapport om fukt och mögel hade ungefär 45 procent av småhusen byggda före 1960 och 43 procent av dem byggda 1961–1975 minst en fuktskada som kunde påverka inomhusmiljön. Bland småhus byggda 1996–2005 var andelen omkring 10 procent. Ungefär var femte källare i småhus byggda före 1976 hade fuktskador.

Husåldern har också betydelse för ekonomin. Konsumenternas påpekar i samma artikel att villaförsäkringar inte ersätter vattenskador som uppstått på grund av dålig dränering. Ansvaret för att dräneringen fungerar ligger alltså på dig som äger huset.

Vill du veta mer om hur man bedömer dräneringens ålder och när det är dags att agera, läs Hur länge håller en dränering? och När behöver man dränera om huset?.

Så byggdes grund och dränering under 1940–1970-talet

Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, har dokumenterat hur villor i Västsverige från olika årtionden är byggda. Exemplen nedan bygger på deras beskrivningar av ett hus per årtionde. Ditt hus kan vara byggt på ett annat sätt, och många hus har byggts om under åren. Byggåret ger därför en första fingervisning, men skicket behöver kontrolleras på plats.

1940-talet: exempel från 1949

I Slöjd & Byggnadsvårds exempel på en villa från 1949 är källarvåningen murad av betonghålsten, alltså håliga block av betong, ovanpå en sula av betong. Sulan är den bredare gjutna kanten som grundmuren står på. På fast mark kunde sulan utelämnas helt.

Grunden fuktisolerades utvändigt med kallflytande asfalt. Runt huset låg tegelrör som ledde vattnet vidare via stenkistor, och under källargolvet fanns dräneringsdiken.

För ett hus byggt på det här sättet kan det i dag betyda att:

  • stenkistan kan ha slammat igen och slutat ta emot vatten

  • asfaltstrykningen kan ha spruckit eller släppt från muren

  • det kan finnas äldre dränering under källargolvet som ingen känner till

  • grundmuren kan sakna sula, vilket påverkar hur nära och hur djupt man kan gräva.

1950-talet: exempel från 1959

Villan från 1959 i samma serie har grundmurar av 20 centimeter betonghålsten som putsats utvändigt med cementbruk. Upp till strax under markytan har muren strukits med asfalt minst två gånger. Dräneringen består av två strängar tegelrör med grus eller makadam närmast rören.

Principen är alltså densamma som på 40-talet. Beskrivningen nämner ingen fiberduk, det vill säga den tunna markväv som i dag läggs runt det dränerande lagret för att hindra jord och slam från att tränga in. Utan den kan gruset runt rören med tiden fyllas av finkornig jord.

1960-talet: exempel från 1967

Villan från 1967 är ett suterränghus, alltså ett hus byggt i en sluttning där bottenvåningen delvis ligger under mark på ena sidan. Grundmurarna är av 25 centimeter betonghålsten, fuktisolerade med två strykningar kallasfalt. Dräneringen är fortfarande två strängar tegelrör med omkring 30 centimeter grus eller makadam ovanpå.

Exemplet visar att tegelrör och asfaltstrykning fortfarande användes i slutet av 1960-talet. Slöjd & Byggnadsvård påpekar också att lättbetongen i huset kan vara så kallad blåbetong, som avger radon.

Under 1960-talet blev det samtidigt vanligare att bygga villor utan källare, på krypgrund eller platta på mark. De grundtyperna har delvis andra fuktrisker än källarhus, och dem går vi igenom i artiklarna om dränering vid krypgrund eller torpargrund och dränering vid platta på mark.

1970-talet: yngst i gruppen, men äldre än det vanliga spannet

Ett hus från 1970-talet kan ha en dränering av samma typ som 60-talshusen eller en nyare variant med plaströr. Det går inte att avgöra enbart utifrån byggåret, så det behöver kontrolleras på plats eller i husets ritningar.

Även den yngsta originaldräneringen i gruppen, från 1979, är i dag 47 år gammal. Det ligger över det spann på 15–40 år som Konsumenternas anger. Därför bör även 70-talshus räknas till de hus där dräneringen förtjänar en närmare titt, särskilt om den aldrig har gjorts om.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Vanliga problem i äldre villor från den här perioden

Asfaltstrykningen skyddar inte längre

Den asfalt som ströks på grundmuren är tunn och åldras med tiden. Slöjd & Byggnadsvård beskriver det som ett vanligt problem att kallasfalten på gamla betonggrunder är uttjänt. När den spricker eller släpper kan fukt från marken vandra in i muren. Vilka spår det kan ge på källarväggen beskriver vi i artikeln om tecken på dålig dränering.

Tegelrör och stenkistor som slutat leda bort vattnet

Tegelrör läggs i korta bitar där vattnet rinner in genom skarvarna. Efter flera decennier i marken kan skarvarna ha släppt in jord och rötter, och rören kan ha förskjutits när marken satt sig. Leder rören dessutom till en stenkista kan även den ha slammat igen, och i ett äldre hus vet ofta ingen längre var den ligger. Hur en stenkista fungerar och när den passar förklarar vi i Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?

Källaren har inretts i efterhand

Många källare i hus från den här tiden byggdes som förråd, pannrum och tvättstuga, men har senare gjorts om till gillestuga eller sovrum. Då har källarväggen ofta fått isolering och skivor på insidan. En ny dränering minskar fukten från marken, men den löser inte problem som redan sitter i själva väggen. Om utvändig isolering är ett alternativ för ditt hus, beskriver vi i Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?

Fukt i en äldre källare kan också bero på kondens eller bristande ventilation. Hur du skiljer orsakerna åt beskriver vi i Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?

Marken runt huset har ändrats under åren

Under ett halvt sekel eller mer har många tomter förändrats. Altaner, plattläggning, uppfarter och planteringar kan ha höjt marken mot huset, så att det gamla fuktskyddet hamnat för lågt och sockeln står i jord. Marken kan också ha börjat luta in mot huset, så att regnvatten rinner mot grunden istället för bort från den.

Det här behöver redas ut innan man gräver runt ett äldre hus

En dränering innebär att man gräver ner till grundmurens nederkant runt huset. Vid ett äldre hus finns fler saker som kan påverka hur arbetet ska planeras, vad det kostar och hur lång tidsplan som är rimlig.

Grundens djup och skick

Äldre grunder är inte byggda efter dagens krav. Slöjd & Byggnadsvård varnar i samma beskrivning för att grävning för djupt eller för nära en mur som inte står på en djup sula kan ge sättningar i huset. Om grundmuren saknar sula, eller om muren är skadad, kan arbetet därför behöva göras i kortare etapper så att muren inte förlorar sitt stöd. Djupa schakt innebär också risk för ras, vilket Arbetsmiljöverket beskriver i sin information om markarbete och schaktning.

I Göteborgsområdet står en del äldre hus på lera eller på träpålar. Där kan förändrade vattennivåer i marken påverka grunden, och dräneringen behöver planeras med det i åtanke. Läs mer i Äldre hus i Göteborg på träpålar och Dränering i lerjord, berg eller svår mark.

Ledningar som ingen har ritat in

Runt ett äldre hus finns ofta ledningar som lagts till i efterhand: vatten, avlopp, el till ett garage eller kollektorslangar till en bergvärmepump. Via Ledningskollen, en kostnadsfri tjänst som drivs av Post- och telestyrelsen, kan du ta reda på var ledningsägarnas kablar och ledningar ligger. Ärendet bör göras 10–14 dagar innan grävningen. Tjänsten bygger på svar från ledningsägarna, så dina egna ledningar på tomten behöver du kartlägga på annat sätt.

Vart dräneringsvattnet leds

I äldre hus är det inte ovanligt att dräneringen, och ibland stuprören, är kopplade till spillvattenledningen, alltså samma ledning som avloppet från toalett och kök. Enligt Svenskt Vatten tillät kommunerna det tidigare ofta. I dag ska dräneringsvatten anslutas till dagvattenledningen vid nybyggnad, och kravet kan också gälla i befintliga områden.

Eftersom marken ändå grävs upp vid en omdränering går det då att koppla om vattnet till rätt ledning. Kontakta kommunens VA-avdelning innan något kopplas om, eftersom kommunen kan ha egna krav, till exempel på besiktning innan schaktet fylls igen.

Husets ritningar

Gamla ritningar kan visa grundens uppbyggnad, var dräneringen leder vattnet och om det finns en stenkista. Kommunerna sparar bygglovshandlingar i arkiv. I Göteborg beställer du arkiverade bygghandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen, och beställningen är vanligtvis kostnadsfri. Ritningarna visar dock hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det faktiskt byggdes eller ändrades senare, så de behöver stämmas av mot det man ser på plats.

En gammal oljetank i marken

Många hus från den här tiden värmdes med olja, och en del har kvar en nedgrävd cistern. En cistern som inte längre används ska enligt till exempel Lerums kommun anmälas till kommunens miljöenhet, tömmas, rengöras och i första hand tas bort. Reglerna gäller cisterner som rymmer mer än en kubikmeter, eller mer än 150 liter inom vattenskyddsområde. Det som tas bort ska hanteras som farligt avfall. Ligger cisternen nära grunden behöver den hanteras innan eller i samband med dräneringen. Kontakta din kommuns miljöförvaltning om du är osäker på vad som gäller.

Material som kan innehålla asbest eller avge radon

Enligt Boverket är det främst byggnader uppförda mellan 1940 och 1970 som innehåller asbest. Asbest förbjöds 1982. Materialet är inte farligt så länge det är intakt, men fibrer kan spridas när det bearbetas. Om okända skivor, rör eller massor dyker upp vid grunden bör de undersökas innan de bryts sönder.

Lättbetong från den här perioden kan vara blåbetong, som avger radon. Det påverkar inte själva dräneringen, men planerar du samtidigt att bygga om i källaren är det bra att veta. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver hur du mäter radon i ett småhus.

Ta reda på husets historia innan du begär offert

Ju mer du vet om ditt äldre hus, desto bättre kan den som ska bedöma dräneringen planera arbetet. Försök ta reda på:

  • vilket år huset byggdes och om grunden är källare, suterräng, krypgrund eller platta på mark

  • om dräneringen någon gång har gjorts om, helt eller delvis, och i så fall när

  • om det finns ritningar eller kvitton från tidigare arbeten på grunden

  • om källaren har inretts och isolerats på insidan

  • vart stuprören och dräneringen leder vattnet: till dagvatten, avlopp, stenkista eller ut på tomten

  • om det finns eller har funnits en oljetank i marken

  • om det har lagts bergvärmeslangar, elkablar eller nya avloppsledningar nära huset

  • om marken runt huset har höjts vid altaner, plattläggning eller uppfart.

Allt detta påverkar hur arbetet läggs upp och vad det kostar. Läs mer om prisfaktorerna i Vad kostar det att dränera ett hus? och om hur du jämför anbud i Vad ska ingå i en offert för dränering?

Få hjälp med dränering av ditt äldre hus

Bor du i ett hus från 1940–1970-talet och undrar hur det står till med dräneringen? Beskriv husets ålder, grundtyp och vad du har märkt, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken eller läs mer om vår dränering.

Vanliga problem i äldre villor från den här perioden

Asfaltstrykningen skyddar inte längre

Den asfalt som ströks på grundmuren är tunn och åldras med tiden. Slöjd & Byggnadsvård beskriver det som ett vanligt problem att kallasfalten på gamla betonggrunder är uttjänt. När den spricker eller släpper kan fukt från marken vandra in i muren. Vilka spår det kan ge på källarväggen beskriver vi i artikeln om tecken på dålig dränering.

Tegelrör och stenkistor som slutat leda bort vattnet

Tegelrör läggs i korta bitar där vattnet rinner in genom skarvarna. Efter flera decennier i marken kan skarvarna ha släppt in jord och rötter, och rören kan ha förskjutits när marken satt sig. Leder rören dessutom till en stenkista kan även den ha slammat igen, och i ett äldre hus vet ofta ingen längre var den ligger. Hur en stenkista fungerar och när den passar förklarar vi i Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?

Källaren har inretts i efterhand

Många källare i hus från den här tiden byggdes som förråd, pannrum och tvättstuga, men har senare gjorts om till gillestuga eller sovrum. Då har källarväggen ofta fått isolering och skivor på insidan. En ny dränering minskar fukten från marken, men den löser inte problem som redan sitter i själva väggen. Om utvändig isolering är ett alternativ för ditt hus, beskriver vi i Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?

Fukt i en äldre källare kan också bero på kondens eller bristande ventilation. Hur du skiljer orsakerna åt beskriver vi i Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?

Marken runt huset har ändrats under åren

Under ett halvt sekel eller mer har många tomter förändrats. Altaner, plattläggning, uppfarter och planteringar kan ha höjt marken mot huset, så att det gamla fuktskyddet hamnat för lågt och sockeln står i jord. Marken kan också ha börjat luta in mot huset, så att regnvatten rinner mot grunden istället för bort från den.

Det här behöver redas ut innan man gräver runt ett äldre hus

En dränering innebär att man gräver ner till grundmurens nederkant runt huset. Vid ett äldre hus finns fler saker som kan påverka hur arbetet ska planeras, vad det kostar och hur lång tidsplan som är rimlig.

Grundens djup och skick

Äldre grunder är inte byggda efter dagens krav. Slöjd & Byggnadsvård varnar i samma beskrivning för att grävning för djupt eller för nära en mur som inte står på en djup sula kan ge sättningar i huset. Om grundmuren saknar sula, eller om muren är skadad, kan arbetet därför behöva göras i kortare etapper så att muren inte förlorar sitt stöd. Djupa schakt innebär också risk för ras, vilket Arbetsmiljöverket beskriver i sin information om markarbete och schaktning.

I Göteborgsområdet står en del äldre hus på lera eller på träpålar. Där kan förändrade vattennivåer i marken påverka grunden, och dräneringen behöver planeras med det i åtanke. Läs mer i Äldre hus i Göteborg på träpålar och Dränering i lerjord, berg eller svår mark.

Ledningar som ingen har ritat in

Runt ett äldre hus finns ofta ledningar som lagts till i efterhand: vatten, avlopp, el till ett garage eller kollektorslangar till en bergvärmepump. Via Ledningskollen, en kostnadsfri tjänst som drivs av Post- och telestyrelsen, kan du ta reda på var ledningsägarnas kablar och ledningar ligger. Ärendet bör göras 10–14 dagar innan grävningen. Tjänsten bygger på svar från ledningsägarna, så dina egna ledningar på tomten behöver du kartlägga på annat sätt.

Vart dräneringsvattnet leds

I äldre hus är det inte ovanligt att dräneringen, och ibland stuprören, är kopplade till spillvattenledningen, alltså samma ledning som avloppet från toalett och kök. Enligt Svenskt Vatten tillät kommunerna det tidigare ofta. I dag ska dräneringsvatten anslutas till dagvattenledningen vid nybyggnad, och kravet kan också gälla i befintliga områden.

Eftersom marken ändå grävs upp vid en omdränering går det då att koppla om vattnet till rätt ledning. Kontakta kommunens VA-avdelning innan något kopplas om, eftersom kommunen kan ha egna krav, till exempel på besiktning innan schaktet fylls igen.

Husets ritningar

Gamla ritningar kan visa grundens uppbyggnad, var dräneringen leder vattnet och om det finns en stenkista. Kommunerna sparar bygglovshandlingar i arkiv. I Göteborg beställer du arkiverade bygghandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen, och beställningen är vanligtvis kostnadsfri. Ritningarna visar dock hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det faktiskt byggdes eller ändrades senare, så de behöver stämmas av mot det man ser på plats.

En gammal oljetank i marken

Många hus från den här tiden värmdes med olja, och en del har kvar en nedgrävd cistern. En cistern som inte längre används ska enligt till exempel Lerums kommun anmälas till kommunens miljöenhet, tömmas, rengöras och i första hand tas bort. Reglerna gäller cisterner som rymmer mer än en kubikmeter, eller mer än 150 liter inom vattenskyddsområde. Det som tas bort ska hanteras som farligt avfall. Ligger cisternen nära grunden behöver den hanteras innan eller i samband med dräneringen. Kontakta din kommuns miljöförvaltning om du är osäker på vad som gäller.

Material som kan innehålla asbest eller avge radon

Enligt Boverket är det främst byggnader uppförda mellan 1940 och 1970 som innehåller asbest. Asbest förbjöds 1982. Materialet är inte farligt så länge det är intakt, men fibrer kan spridas när det bearbetas. Om okända skivor, rör eller massor dyker upp vid grunden bör de undersökas innan de bryts sönder.

Lättbetong från den här perioden kan vara blåbetong, som avger radon. Det påverkar inte själva dräneringen, men planerar du samtidigt att bygga om i källaren är det bra att veta. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver hur du mäter radon i ett småhus.

Ta reda på husets historia innan du begär offert

Ju mer du vet om ditt äldre hus, desto bättre kan den som ska bedöma dräneringen planera arbetet. Försök ta reda på:

  • vilket år huset byggdes och om grunden är källare, suterräng, krypgrund eller platta på mark

  • om dräneringen någon gång har gjorts om, helt eller delvis, och i så fall när

  • om det finns ritningar eller kvitton från tidigare arbeten på grunden

  • om källaren har inretts och isolerats på insidan

  • vart stuprören och dräneringen leder vattnet: till dagvatten, avlopp, stenkista eller ut på tomten

  • om det finns eller har funnits en oljetank i marken

  • om det har lagts bergvärmeslangar, elkablar eller nya avloppsledningar nära huset

  • om marken runt huset har höjts vid altaner, plattläggning eller uppfart.

Allt detta påverkar hur arbetet läggs upp och vad det kostar. Läs mer om prisfaktorerna i Vad kostar det att dränera ett hus? och om hur du jämför anbud i Vad ska ingå i en offert för dränering?

Få hjälp med dränering av ditt äldre hus

Bor du i ett hus från 1940–1970-talet och undrar hur det står till med dräneringen? Beskriv husets ålder, grundtyp och vad du har märkt, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken eller läs mer om vår dränering.

Vanliga frågor om dränering av äldre hus

Räknas ett hus från 1970-talet också som ett äldre hus när det gäller dränering?

Ja. En dränering från mitten av 1970-talet är idag drygt 50 år gammal. Det ligger över det spann på 15–40 år som Konsumenternas anger för när en omdränering kan behövas. Det betyder inte att den har slutat fungera, men den bör kontrolleras om den aldrig har gjorts om.

Hur ser jag om huset har tegelrör eller en stenkista?

Börja med husets ritningar från kommunens arkiv, där dräneringen och eventuell stenkista ibland är inritade. Finns det spolbrunnar runt huset kan rören ofta synas genom dem, och en rörinspektion med kamera visar materialet och skicket. Helt säker blir man först när marken grävs upp vid grunden.

Kan dräneringsarbetet stöta på asbest i ett hus från den här tiden?

Det kan inte uteslutas. Boverket anger att det främst är byggnader från 1940–1970 som innehåller asbest. Om material som kan innehålla asbest påträffas vid grunden ska det undersökas innan det bearbetas. Boverket råder att i god tid kontakta analyslaboratorium och saneringsfirma om asbest behöver tas bort.

Vad händer med en gammal oljetank i marken när man dränerar?

En cistern som rymmer mer än en kubikmeter och inte längre används ska anmälas till kommunen, tömmas, rengöras och i första hand tas bort. Inom vattenskyddsområde gäller det redan från 150 liter. Ligger den nära huset är det praktiskt att ta hand om den i samband med att marken ändå grävs upp. Kontakta kommunens miljöförvaltning innan arbetet planeras.

Vad innebär det för dräneringen att huset är ett suterränghus?

I ett suterränghus ligger bottenvåningen under mark på ena sidan och i nivå med marken på den andra. Den sida som ligger inne i slänten har jord mot väggen och tar emot vatten som rinner nedför sluttningen. Därför behöver den sidan ofta mest uppmärksamhet, både när det gäller dränering och fuktskydd.

Gäller samma sak om huset står på träpålar?

Delvis. Träpålar som hamnar ovanför grundvattnet kan börja ruttna, så i ett hus på träpålar behöver dräneringen planeras så att den inte sänker vattennivån vid pålarna. Låt en fackman bedöma grunden innan arbetet startar. Mer om det finns i artikeln Äldre hus i Göteborg på träpålar.