Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Bor du i en villa byggd mellan 1940 och 1979 kan dräneringen runt huset vara lika gammal som huset självt, eller bara ha lagats i omgångar. Byggåret säger inte allt om skicket, men det säger mycket om hur grunden och dräneringen byggdes. Det avgör också vilka problem och överraskningar som kan dyka upp när marken runt ett äldre hus grävs upp.
Här går vi igenom hur villor från den här perioden byggdes, vilka problem som är vanliga och vad du bör ta reda på innan en dränering av ditt äldre hus planeras.
Översikt
I villor från 1940–1960-talet lades dräneringen ofta med tegelrör, och grundmuren fuktskyddades med asfaltstrykning. Vattnet leddes ibland vidare till en stenkista eller till avloppet.
En omdränering kan behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Äldre dräneringssystem hamnar oftare i den lägre delen av spannet och moderna i den övre. En originaldränering i ett hus från den här perioden är i dag mellan cirka 47 och 86 år gammal.
Boverkets stora undersökning av byggnaders skick visade att fuktskador var betydligt vanligare i småhus byggda före 1976 än i nyare hus.
Ett äldre hus kräver mer förarbete. Grundens skick, ledningar som ingen ritat in, avloppskopplingar, gamla oljetankar och material som kan innehålla asbest behöver redas ut innan grävningen börjar.
Varför spelar husåldern så stor roll för dräneringen?
Husåldern påverkar dräneringen på två sätt. Det första är rena åldern. Enligt Konsumenternas kan en omdränering behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Ett hus från 1955 som har kvar sin ursprungliga dränering har alltså en dränering som är omkring 70 år gammal. Den kan fortfarande fungera, särskilt i genomsläpplig mark, men den ligger långt utanför det spann man normalt räknar med.
Var i spannet en dränering hamnar beror främst på marken runt huset, men också på utförande och material. Äldre dräneringar med tegelrör, utan fiberduk och med enbart asfaltstrykning på grundmuren hamnar ofta i den lägre delen. En väl utförd modern dränering med plaströr, fiberduk och en skyddande skiva eller matta mot grundmuren hamnar oftare i den övre delen och kan hålla ännu längre. Den lägre siffran i spannet är alltså inget man behöver räkna med för en ny dränering.
Det andra är att flera delar har åldrats samtidigt. I ett äldre hus är det sällan bara röret som är slitet. Fuktskyddet på grundmuren, det dränerande gruset runt röret, stuprörens anslutningar och ofta också källarens ventilation är lika gamla. Det är därför en dränering av ett äldre hus ofta blir mer än ett rörbyte.
Boverkets undersökning BETSI, där byggnader besiktades 2006–2009, visar tydligt hur byggåret påverkar. Enligt Boverkets rapport om fukt och mögel hade ungefär 45 procent av småhusen byggda före 1960 och 43 procent av dem byggda 1961–1975 minst en fuktskada som kunde påverka inomhusmiljön. Bland småhus byggda 1996–2005 var andelen omkring 10 procent. Ungefär var femte källare i småhus byggda före 1976 hade fuktskador.
Husåldern har också betydelse för ekonomin. Konsumenternas påpekar i samma artikel att villaförsäkringar inte ersätter vattenskador som uppstått på grund av dålig dränering. Ansvaret för att dräneringen fungerar ligger alltså på dig som äger huset.
Vill du veta mer om hur man bedömer dräneringens ålder och när det är dags att agera, läs Hur länge håller en dränering? och När behöver man dränera om huset?.
Så byggdes grund och dränering under 1940–1970-talet
Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, har dokumenterat hur villor i Västsverige från olika årtionden är byggda. Exemplen nedan bygger på deras beskrivningar av ett hus per årtionde. Ditt hus kan vara byggt på ett annat sätt, och många hus har byggts om under åren. Byggåret ger därför en första fingervisning, men skicket behöver kontrolleras på plats.
1940-talet: exempel från 1949
I Slöjd & Byggnadsvårds exempel på en villa från 1949 är källarvåningen murad av betonghålsten, alltså håliga block av betong, ovanpå en sula av betong. Sulan är den bredare gjutna kanten som grundmuren står på. På fast mark kunde sulan utelämnas helt.
Grunden fuktisolerades utvändigt med kallflytande asfalt. Runt huset låg tegelrör som ledde vattnet vidare via stenkistor, och under källargolvet fanns dräneringsdiken.
För ett hus byggt på det här sättet kan det i dag betyda att:
stenkistan kan ha slammat igen och slutat ta emot vatten
asfaltstrykningen kan ha spruckit eller släppt från muren
det kan finnas äldre dränering under källargolvet som ingen känner till
grundmuren kan sakna sula, vilket påverkar hur nära och hur djupt man kan gräva.
1950-talet: exempel från 1959
Villan från 1959 i samma serie har grundmurar av 20 centimeter betonghålsten som putsats utvändigt med cementbruk. Upp till strax under markytan har muren strukits med asfalt minst två gånger. Dräneringen består av två strängar tegelrör med grus eller makadam närmast rören.
Principen är alltså densamma som på 40-talet. Beskrivningen nämner ingen fiberduk, det vill säga den tunna markväv som i dag läggs runt det dränerande lagret för att hindra jord och slam från att tränga in. Utan den kan gruset runt rören med tiden fyllas av finkornig jord.
1960-talet: exempel från 1967
Villan från 1967 är ett suterränghus, alltså ett hus byggt i en sluttning där bottenvåningen delvis ligger under mark på ena sidan. Grundmurarna är av 25 centimeter betonghålsten, fuktisolerade med två strykningar kallasfalt. Dräneringen är fortfarande två strängar tegelrör med omkring 30 centimeter grus eller makadam ovanpå.
Exemplet visar att tegelrör och asfaltstrykning fortfarande användes i slutet av 1960-talet. Slöjd & Byggnadsvård påpekar också att lättbetongen i huset kan vara så kallad blåbetong, som avger radon.
Under 1960-talet blev det samtidigt vanligare att bygga villor utan källare, på krypgrund eller platta på mark. De grundtyperna har delvis andra fuktrisker än källarhus, och dem går vi igenom i artiklarna om dränering vid krypgrund eller torpargrund och dränering vid platta på mark.
1970-talet: yngst i gruppen, men äldre än det vanliga spannet
Ett hus från 1970-talet kan ha en dränering av samma typ som 60-talshusen eller en nyare variant med plaströr. Det går inte att avgöra enbart utifrån byggåret, så det behöver kontrolleras på plats eller i husets ritningar.
Även den yngsta originaldräneringen i gruppen, från 1979, är i dag 47 år gammal. Det ligger över det spann på 15–40 år som Konsumenternas anger. Därför bör även 70-talshus räknas till de hus där dräneringen förtjänar en närmare titt, särskilt om den aldrig har gjorts om.
Bor du i en villa byggd mellan 1940 och 1979 kan dräneringen runt huset vara lika gammal som huset självt, eller bara ha lagats i omgångar. Byggåret säger inte allt om skicket, men det säger mycket om hur grunden och dräneringen byggdes. Det avgör också vilka problem och överraskningar som kan dyka upp när marken runt ett äldre hus grävs upp.
Här går vi igenom hur villor från den här perioden byggdes, vilka problem som är vanliga och vad du bör ta reda på innan en dränering av ditt äldre hus planeras.
Översikt
I villor från 1940–1960-talet lades dräneringen ofta med tegelrör, och grundmuren fuktskyddades med asfaltstrykning. Vattnet leddes ibland vidare till en stenkista eller till avloppet.
En omdränering kan behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Äldre dräneringssystem hamnar oftare i den lägre delen av spannet och moderna i den övre. En originaldränering i ett hus från den här perioden är i dag mellan cirka 47 och 86 år gammal.
Boverkets stora undersökning av byggnaders skick visade att fuktskador var betydligt vanligare i småhus byggda före 1976 än i nyare hus.
Ett äldre hus kräver mer förarbete. Grundens skick, ledningar som ingen ritat in, avloppskopplingar, gamla oljetankar och material som kan innehålla asbest behöver redas ut innan grävningen börjar.
Varför spelar husåldern så stor roll för dräneringen?
Husåldern påverkar dräneringen på två sätt. Det första är rena åldern. Enligt Konsumenternas kan en omdränering behövas efter 15–40 år, beroende på markförhållanden. Ett hus från 1955 som har kvar sin ursprungliga dränering har alltså en dränering som är omkring 70 år gammal. Den kan fortfarande fungera, särskilt i genomsläpplig mark, men den ligger långt utanför det spann man normalt räknar med.
Var i spannet en dränering hamnar beror främst på marken runt huset, men också på utförande och material. Äldre dräneringar med tegelrör, utan fiberduk och med enbart asfaltstrykning på grundmuren hamnar ofta i den lägre delen. En väl utförd modern dränering med plaströr, fiberduk och en skyddande skiva eller matta mot grundmuren hamnar oftare i den övre delen och kan hålla ännu längre. Den lägre siffran i spannet är alltså inget man behöver räkna med för en ny dränering.
Det andra är att flera delar har åldrats samtidigt. I ett äldre hus är det sällan bara röret som är slitet. Fuktskyddet på grundmuren, det dränerande gruset runt röret, stuprörens anslutningar och ofta också källarens ventilation är lika gamla. Det är därför en dränering av ett äldre hus ofta blir mer än ett rörbyte.
Boverkets undersökning BETSI, där byggnader besiktades 2006–2009, visar tydligt hur byggåret påverkar. Enligt Boverkets rapport om fukt och mögel hade ungefär 45 procent av småhusen byggda före 1960 och 43 procent av dem byggda 1961–1975 minst en fuktskada som kunde påverka inomhusmiljön. Bland småhus byggda 1996–2005 var andelen omkring 10 procent. Ungefär var femte källare i småhus byggda före 1976 hade fuktskador.
Husåldern har också betydelse för ekonomin. Konsumenternas påpekar i samma artikel att villaförsäkringar inte ersätter vattenskador som uppstått på grund av dålig dränering. Ansvaret för att dräneringen fungerar ligger alltså på dig som äger huset.
Vill du veta mer om hur man bedömer dräneringens ålder och när det är dags att agera, läs Hur länge håller en dränering? och När behöver man dränera om huset?.
Så byggdes grund och dränering under 1940–1970-talet
Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, har dokumenterat hur villor i Västsverige från olika årtionden är byggda. Exemplen nedan bygger på deras beskrivningar av ett hus per årtionde. Ditt hus kan vara byggt på ett annat sätt, och många hus har byggts om under åren. Byggåret ger därför en första fingervisning, men skicket behöver kontrolleras på plats.
1940-talet: exempel från 1949
I Slöjd & Byggnadsvårds exempel på en villa från 1949 är källarvåningen murad av betonghålsten, alltså håliga block av betong, ovanpå en sula av betong. Sulan är den bredare gjutna kanten som grundmuren står på. På fast mark kunde sulan utelämnas helt.
Grunden fuktisolerades utvändigt med kallflytande asfalt. Runt huset låg tegelrör som ledde vattnet vidare via stenkistor, och under källargolvet fanns dräneringsdiken.
För ett hus byggt på det här sättet kan det i dag betyda att:
stenkistan kan ha slammat igen och slutat ta emot vatten
asfaltstrykningen kan ha spruckit eller släppt från muren
det kan finnas äldre dränering under källargolvet som ingen känner till
grundmuren kan sakna sula, vilket påverkar hur nära och hur djupt man kan gräva.
1950-talet: exempel från 1959
Villan från 1959 i samma serie har grundmurar av 20 centimeter betonghålsten som putsats utvändigt med cementbruk. Upp till strax under markytan har muren strukits med asfalt minst två gånger. Dräneringen består av två strängar tegelrör med grus eller makadam närmast rören.
Principen är alltså densamma som på 40-talet. Beskrivningen nämner ingen fiberduk, det vill säga den tunna markväv som i dag läggs runt det dränerande lagret för att hindra jord och slam från att tränga in. Utan den kan gruset runt rören med tiden fyllas av finkornig jord.
1960-talet: exempel från 1967
Villan från 1967 är ett suterränghus, alltså ett hus byggt i en sluttning där bottenvåningen delvis ligger under mark på ena sidan. Grundmurarna är av 25 centimeter betonghålsten, fuktisolerade med två strykningar kallasfalt. Dräneringen är fortfarande två strängar tegelrör med omkring 30 centimeter grus eller makadam ovanpå.
Exemplet visar att tegelrör och asfaltstrykning fortfarande användes i slutet av 1960-talet. Slöjd & Byggnadsvård påpekar också att lättbetongen i huset kan vara så kallad blåbetong, som avger radon.
Under 1960-talet blev det samtidigt vanligare att bygga villor utan källare, på krypgrund eller platta på mark. De grundtyperna har delvis andra fuktrisker än källarhus, och dem går vi igenom i artiklarna om dränering vid krypgrund eller torpargrund och dränering vid platta på mark.
1970-talet: yngst i gruppen, men äldre än det vanliga spannet
Ett hus från 1970-talet kan ha en dränering av samma typ som 60-talshusen eller en nyare variant med plaströr. Det går inte att avgöra enbart utifrån byggåret, så det behöver kontrolleras på plats eller i husets ritningar.
Även den yngsta originaldräneringen i gruppen, från 1979, är i dag 47 år gammal. Det ligger över det spann på 15–40 år som Konsumenternas anger. Därför bör även 70-talshus räknas till de hus där dräneringen förtjänar en närmare titt, särskilt om den aldrig har gjorts om.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Vanliga problem i äldre villor från den här perioden
Asfaltstrykningen skyddar inte längre
Den asfalt som ströks på grundmuren är tunn och åldras med tiden. Slöjd & Byggnadsvård beskriver det som ett vanligt problem att kallasfalten på gamla betonggrunder är uttjänt. När den spricker eller släpper kan fukt från marken vandra in i muren. Vilka spår det kan ge på källarväggen beskriver vi i artikeln om tecken på dålig dränering.
Tegelrör och stenkistor som slutat leda bort vattnet
Tegelrör läggs i korta bitar där vattnet rinner in genom skarvarna. Efter flera decennier i marken kan skarvarna ha släppt in jord och rötter, och rören kan ha förskjutits när marken satt sig. Leder rören dessutom till en stenkista kan även den ha slammat igen, och i ett äldre hus vet ofta ingen längre var den ligger. Hur en stenkista fungerar och när den passar förklarar vi i Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Källaren har inretts i efterhand
Många källare i hus från den här tiden byggdes som förråd, pannrum och tvättstuga, men har senare gjorts om till gillestuga eller sovrum. Då har källarväggen ofta fått isolering och skivor på insidan. En ny dränering minskar fukten från marken, men den löser inte problem som redan sitter i själva väggen. Om utvändig isolering är ett alternativ för ditt hus, beskriver vi i Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Fukt i en äldre källare kan också bero på kondens eller bristande ventilation. Hur du skiljer orsakerna åt beskriver vi i Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Marken runt huset har ändrats under åren
Under ett halvt sekel eller mer har många tomter förändrats. Altaner, plattläggning, uppfarter och planteringar kan ha höjt marken mot huset, så att det gamla fuktskyddet hamnat för lågt och sockeln står i jord. Marken kan också ha börjat luta in mot huset, så att regnvatten rinner mot grunden istället för bort från den.
Det här behöver redas ut innan man gräver runt ett äldre hus
En dränering innebär att man gräver ner till grundmurens nederkant runt huset. Vid ett äldre hus finns fler saker som kan påverka hur arbetet ska planeras, vad det kostar och hur lång tidsplan som är rimlig.
Grundens djup och skick
Äldre grunder är inte byggda efter dagens krav. Slöjd & Byggnadsvård varnar i samma beskrivning för att grävning för djupt eller för nära en mur som inte står på en djup sula kan ge sättningar i huset. Om grundmuren saknar sula, eller om muren är skadad, kan arbetet därför behöva göras i kortare etapper så att muren inte förlorar sitt stöd. Djupa schakt innebär också risk för ras, vilket Arbetsmiljöverket beskriver i sin information om markarbete och schaktning.
I Göteborgsområdet står en del äldre hus på lera eller på träpålar. Där kan förändrade vattennivåer i marken påverka grunden, och dräneringen behöver planeras med det i åtanke. Läs mer i Äldre hus i Göteborg på träpålar och Dränering i lerjord, berg eller svår mark.
Ledningar som ingen har ritat in
Runt ett äldre hus finns ofta ledningar som lagts till i efterhand: vatten, avlopp, el till ett garage eller kollektorslangar till en bergvärmepump. Via Ledningskollen, en kostnadsfri tjänst som drivs av Post- och telestyrelsen, kan du ta reda på var ledningsägarnas kablar och ledningar ligger. Ärendet bör göras 10–14 dagar innan grävningen. Tjänsten bygger på svar från ledningsägarna, så dina egna ledningar på tomten behöver du kartlägga på annat sätt.
Vart dräneringsvattnet leds
I äldre hus är det inte ovanligt att dräneringen, och ibland stuprören, är kopplade till spillvattenledningen, alltså samma ledning som avloppet från toalett och kök. Enligt Svenskt Vatten tillät kommunerna det tidigare ofta. I dag ska dräneringsvatten anslutas till dagvattenledningen vid nybyggnad, och kravet kan också gälla i befintliga områden.
Eftersom marken ändå grävs upp vid en omdränering går det då att koppla om vattnet till rätt ledning. Kontakta kommunens VA-avdelning innan något kopplas om, eftersom kommunen kan ha egna krav, till exempel på besiktning innan schaktet fylls igen.
Husets ritningar
Gamla ritningar kan visa grundens uppbyggnad, var dräneringen leder vattnet och om det finns en stenkista. Kommunerna sparar bygglovshandlingar i arkiv. I Göteborg beställer du arkiverade bygghandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen, och beställningen är vanligtvis kostnadsfri. Ritningarna visar dock hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det faktiskt byggdes eller ändrades senare, så de behöver stämmas av mot det man ser på plats.
En gammal oljetank i marken
Många hus från den här tiden värmdes med olja, och en del har kvar en nedgrävd cistern. En cistern som inte längre används ska enligt till exempel Lerums kommun anmälas till kommunens miljöenhet, tömmas, rengöras och i första hand tas bort. Reglerna gäller cisterner som rymmer mer än en kubikmeter, eller mer än 150 liter inom vattenskyddsområde. Det som tas bort ska hanteras som farligt avfall. Ligger cisternen nära grunden behöver den hanteras innan eller i samband med dräneringen. Kontakta din kommuns miljöförvaltning om du är osäker på vad som gäller.
Material som kan innehålla asbest eller avge radon
Enligt Boverket är det främst byggnader uppförda mellan 1940 och 1970 som innehåller asbest. Asbest förbjöds 1982. Materialet är inte farligt så länge det är intakt, men fibrer kan spridas när det bearbetas. Om okända skivor, rör eller massor dyker upp vid grunden bör de undersökas innan de bryts sönder.
Lättbetong från den här perioden kan vara blåbetong, som avger radon. Det påverkar inte själva dräneringen, men planerar du samtidigt att bygga om i källaren är det bra att veta. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver hur du mäter radon i ett småhus.
Ta reda på husets historia innan du begär offert
Ju mer du vet om ditt äldre hus, desto bättre kan den som ska bedöma dräneringen planera arbetet. Försök ta reda på:
vilket år huset byggdes och om grunden är källare, suterräng, krypgrund eller platta på mark
om dräneringen någon gång har gjorts om, helt eller delvis, och i så fall när
om det finns ritningar eller kvitton från tidigare arbeten på grunden
om källaren har inretts och isolerats på insidan
vart stuprören och dräneringen leder vattnet: till dagvatten, avlopp, stenkista eller ut på tomten
om det finns eller har funnits en oljetank i marken
om det har lagts bergvärmeslangar, elkablar eller nya avloppsledningar nära huset
om marken runt huset har höjts vid altaner, plattläggning eller uppfart.
Allt detta påverkar hur arbetet läggs upp och vad det kostar. Läs mer om prisfaktorerna i Vad kostar det att dränera ett hus? och om hur du jämför anbud i Vad ska ingå i en offert för dränering?
Få hjälp med dränering av ditt äldre hus
Bor du i ett hus från 1940–1970-talet och undrar hur det står till med dräneringen? Beskriv husets ålder, grundtyp och vad du har märkt, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken eller läs mer om vår dränering.
Vanliga problem i äldre villor från den här perioden
Asfaltstrykningen skyddar inte längre
Den asfalt som ströks på grundmuren är tunn och åldras med tiden. Slöjd & Byggnadsvård beskriver det som ett vanligt problem att kallasfalten på gamla betonggrunder är uttjänt. När den spricker eller släpper kan fukt från marken vandra in i muren. Vilka spår det kan ge på källarväggen beskriver vi i artikeln om tecken på dålig dränering.
Tegelrör och stenkistor som slutat leda bort vattnet
Tegelrör läggs i korta bitar där vattnet rinner in genom skarvarna. Efter flera decennier i marken kan skarvarna ha släppt in jord och rötter, och rören kan ha förskjutits när marken satt sig. Leder rören dessutom till en stenkista kan även den ha slammat igen, och i ett äldre hus vet ofta ingen längre var den ligger. Hur en stenkista fungerar och när den passar förklarar vi i Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Källaren har inretts i efterhand
Många källare i hus från den här tiden byggdes som förråd, pannrum och tvättstuga, men har senare gjorts om till gillestuga eller sovrum. Då har källarväggen ofta fått isolering och skivor på insidan. En ny dränering minskar fukten från marken, men den löser inte problem som redan sitter i själva väggen. Om utvändig isolering är ett alternativ för ditt hus, beskriver vi i Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Fukt i en äldre källare kan också bero på kondens eller bristande ventilation. Hur du skiljer orsakerna åt beskriver vi i Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Marken runt huset har ändrats under åren
Under ett halvt sekel eller mer har många tomter förändrats. Altaner, plattläggning, uppfarter och planteringar kan ha höjt marken mot huset, så att det gamla fuktskyddet hamnat för lågt och sockeln står i jord. Marken kan också ha börjat luta in mot huset, så att regnvatten rinner mot grunden istället för bort från den.
Det här behöver redas ut innan man gräver runt ett äldre hus
En dränering innebär att man gräver ner till grundmurens nederkant runt huset. Vid ett äldre hus finns fler saker som kan påverka hur arbetet ska planeras, vad det kostar och hur lång tidsplan som är rimlig.
Grundens djup och skick
Äldre grunder är inte byggda efter dagens krav. Slöjd & Byggnadsvård varnar i samma beskrivning för att grävning för djupt eller för nära en mur som inte står på en djup sula kan ge sättningar i huset. Om grundmuren saknar sula, eller om muren är skadad, kan arbetet därför behöva göras i kortare etapper så att muren inte förlorar sitt stöd. Djupa schakt innebär också risk för ras, vilket Arbetsmiljöverket beskriver i sin information om markarbete och schaktning.
I Göteborgsområdet står en del äldre hus på lera eller på träpålar. Där kan förändrade vattennivåer i marken påverka grunden, och dräneringen behöver planeras med det i åtanke. Läs mer i Äldre hus i Göteborg på träpålar och Dränering i lerjord, berg eller svår mark.
Ledningar som ingen har ritat in
Runt ett äldre hus finns ofta ledningar som lagts till i efterhand: vatten, avlopp, el till ett garage eller kollektorslangar till en bergvärmepump. Via Ledningskollen, en kostnadsfri tjänst som drivs av Post- och telestyrelsen, kan du ta reda på var ledningsägarnas kablar och ledningar ligger. Ärendet bör göras 10–14 dagar innan grävningen. Tjänsten bygger på svar från ledningsägarna, så dina egna ledningar på tomten behöver du kartlägga på annat sätt.
Vart dräneringsvattnet leds
I äldre hus är det inte ovanligt att dräneringen, och ibland stuprören, är kopplade till spillvattenledningen, alltså samma ledning som avloppet från toalett och kök. Enligt Svenskt Vatten tillät kommunerna det tidigare ofta. I dag ska dräneringsvatten anslutas till dagvattenledningen vid nybyggnad, och kravet kan också gälla i befintliga områden.
Eftersom marken ändå grävs upp vid en omdränering går det då att koppla om vattnet till rätt ledning. Kontakta kommunens VA-avdelning innan något kopplas om, eftersom kommunen kan ha egna krav, till exempel på besiktning innan schaktet fylls igen.
Husets ritningar
Gamla ritningar kan visa grundens uppbyggnad, var dräneringen leder vattnet och om det finns en stenkista. Kommunerna sparar bygglovshandlingar i arkiv. I Göteborg beställer du arkiverade bygghandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen, och beställningen är vanligtvis kostnadsfri. Ritningarna visar dock hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det faktiskt byggdes eller ändrades senare, så de behöver stämmas av mot det man ser på plats.
En gammal oljetank i marken
Många hus från den här tiden värmdes med olja, och en del har kvar en nedgrävd cistern. En cistern som inte längre används ska enligt till exempel Lerums kommun anmälas till kommunens miljöenhet, tömmas, rengöras och i första hand tas bort. Reglerna gäller cisterner som rymmer mer än en kubikmeter, eller mer än 150 liter inom vattenskyddsområde. Det som tas bort ska hanteras som farligt avfall. Ligger cisternen nära grunden behöver den hanteras innan eller i samband med dräneringen. Kontakta din kommuns miljöförvaltning om du är osäker på vad som gäller.
Material som kan innehålla asbest eller avge radon
Enligt Boverket är det främst byggnader uppförda mellan 1940 och 1970 som innehåller asbest. Asbest förbjöds 1982. Materialet är inte farligt så länge det är intakt, men fibrer kan spridas när det bearbetas. Om okända skivor, rör eller massor dyker upp vid grunden bör de undersökas innan de bryts sönder.
Lättbetong från den här perioden kan vara blåbetong, som avger radon. Det påverkar inte själva dräneringen, men planerar du samtidigt att bygga om i källaren är det bra att veta. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver hur du mäter radon i ett småhus.
Ta reda på husets historia innan du begär offert
Ju mer du vet om ditt äldre hus, desto bättre kan den som ska bedöma dräneringen planera arbetet. Försök ta reda på:
vilket år huset byggdes och om grunden är källare, suterräng, krypgrund eller platta på mark
om dräneringen någon gång har gjorts om, helt eller delvis, och i så fall när
om det finns ritningar eller kvitton från tidigare arbeten på grunden
om källaren har inretts och isolerats på insidan
vart stuprören och dräneringen leder vattnet: till dagvatten, avlopp, stenkista eller ut på tomten
om det finns eller har funnits en oljetank i marken
om det har lagts bergvärmeslangar, elkablar eller nya avloppsledningar nära huset
om marken runt huset har höjts vid altaner, plattläggning eller uppfart.
Allt detta påverkar hur arbetet läggs upp och vad det kostar. Läs mer om prisfaktorerna i Vad kostar det att dränera ett hus? och om hur du jämför anbud i Vad ska ingå i en offert för dränering?
Få hjälp med dränering av ditt äldre hus
Bor du i ett hus från 1940–1970-talet och undrar hur det står till med dräneringen? Beskriv husets ålder, grundtyp och vad du har märkt, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken eller läs mer om vår dränering.
Vanliga frågor om dränering av äldre hus
Räknas ett hus från 1970-talet också som ett äldre hus när det gäller dränering?
Ja. En dränering från mitten av 1970-talet är idag drygt 50 år gammal. Det ligger över det spann på 15–40 år som Konsumenternas anger för när en omdränering kan behövas. Det betyder inte att den har slutat fungera, men den bör kontrolleras om den aldrig har gjorts om.
Hur ser jag om huset har tegelrör eller en stenkista?
Börja med husets ritningar från kommunens arkiv, där dräneringen och eventuell stenkista ibland är inritade. Finns det spolbrunnar runt huset kan rören ofta synas genom dem, och en rörinspektion med kamera visar materialet och skicket. Helt säker blir man först när marken grävs upp vid grunden.
Kan dräneringsarbetet stöta på asbest i ett hus från den här tiden?
Det kan inte uteslutas. Boverket anger att det främst är byggnader från 1940–1970 som innehåller asbest. Om material som kan innehålla asbest påträffas vid grunden ska det undersökas innan det bearbetas. Boverket råder att i god tid kontakta analyslaboratorium och saneringsfirma om asbest behöver tas bort.
Vad händer med en gammal oljetank i marken när man dränerar?
En cistern som rymmer mer än en kubikmeter och inte längre används ska anmälas till kommunen, tömmas, rengöras och i första hand tas bort. Inom vattenskyddsområde gäller det redan från 150 liter. Ligger den nära huset är det praktiskt att ta hand om den i samband med att marken ändå grävs upp. Kontakta kommunens miljöförvaltning innan arbetet planeras.
Vad innebär det för dräneringen att huset är ett suterränghus?
I ett suterränghus ligger bottenvåningen under mark på ena sidan och i nivå med marken på den andra. Den sida som ligger inne i slänten har jord mot väggen och tar emot vatten som rinner nedför sluttningen. Därför behöver den sidan ofta mest uppmärksamhet, både när det gäller dränering och fuktskydd.
Gäller samma sak om huset står på träpålar?
Delvis. Träpålar som hamnar ovanför grundvattnet kan börja ruttna, så i ett hus på träpålar behöver dräneringen planeras så att den inte sänker vattennivån vid pålarna. Låt en fackman bedöma grunden innan arbetet startar. Mer om det finns i artikeln Äldre hus i Göteborg på träpålar.
Relaterade artiklar

Dränering
Spolbrunn för dränering
Läs mer

Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs mer

Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Läs mer

Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer

Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer

Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer

Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer

Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer

Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer

Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer

Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
