Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Lästid: 6 min
Skriven av
Johan Cederholm
Granskad av
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
Granskad den
En ny spricka i sockeln, en tunn linje i putsen på grundmuren eller en sträckning som plötsligt dyker upp bakom rabatten. Sprickor i grunden är en av de vanligaste sakerna som får villaägare att stanna upp och undra om något är på väg att gå fel med huset. Sanningen är att de flesta sprickor är ofarliga och kosmetiska, medan en mindre andel är signaler på något som behöver utredas. Den här guiden hjälper dig att skilja på dem, veta hur du dokumenterar en spricka du hittat och avgöra när det är dags att kontakta någon.
Kort svar
De flesta sprickor i husgrunden är ytliga och beror på uttorkning, temperaturrörelser, äldre puts eller frost. De påverkar oftast bara utseendet, inte konstruktionen. En spricka blir mer intressant att undersöka när den är bredare än ungefär en millimeter, går diagonalt från hörnen vid dörrar och fönster, löper rakt igenom grundmuren, eller om den växer, återkommer efter lagning eller uppträder tillsammans med andra tecken som lutande golv eller kärvande dörrar.
Det viktigaste första steget är sällan att laga sprickan, utan att bedöma vilken typ av spricka det är och om den förändras över tid. Att fotografera, mäta och notera datum är ofta det mest värdefulla en villaägare kan göra på egen hand. Diagnosen bör däremot lämnas till en fackperson när det är osäkert.
Vad är egentligen en spricka i husgrunden?
Ordet "grund" används ofta bredare än det borde. När villaägare pratar om sprickor i grunden menar de i regel något av följande:
Sockeln – den synliga delen av grundmuren strax ovanför marken, ofta putsad eller målad.
Grundmuren – själva den bärande konstruktionen, i äldre hus ofta av betong, lecablock eller natursten, i nyare hus ofta gjuten betong.
Betonggrunden eller plattan – en gjuten platta på mark, eller kantbalken runt en sådan.
Putsen eller ytskiktet på grunden, som är den yttersta hinnan snarare än själva konstruktionen.
Det här är en viktig distinktion, för en spricka i putsen är något helt annat än en spricka rakt igenom en gjuten betongvägg, även om de kan se lika ut när man står och tittar från trädgården. Ju tidigare du kan förstå var i konstruktionen sprickan sitter, desto lättare blir det att bedöma hur allvarlig den är.
Olika typer av sprickor i grunden
De vanligaste sprickorna delas ofta upp i några typer utifrån hur de ser ut och varför de uppstår. Det gör det lättare att förstå vad du ser innan du bestämmer dig för nästa steg.
Ytliga puts- och sockelsprickor
Det här är de vanligaste sprickorna och också de som oftast är helt harmlösa. De sitter i putsen eller färgen på sockeln, går ofta som ett fint krackelerat mönster eller som enstaka hårfina linjer, och de påverkar inte den bakomliggande konstruktionen. Orsaken är oftast att puts och färg åldras, torkar ut eller rör sig annorlunda än underlaget vid temperaturskillnader.
Kännetecken: hårfina, ofta grunda, sitter i ytskiktet, förändras långsamt eller inte alls. Åtgärden brukar vara kosmetisk och kan hanteras i samband med fasadrenovering eller sockelmålning när det ändå är dags.
Krympsprickor i betong
När betong torkar krymper den något. I nästan alla betonggjutningar bildas därför tunna sprickor under de första åren, ibland även senare. Krympsprickor är vanligtvis raka eller lätt slingrande, hårfina till någon tiondels millimeter breda, och kan förekomma både i grundplattans yta och i gjutna grundmurar.
Krympsprickor är i regel inte ett tecken på att något är fel med bärigheten. De blir dock intressanta om de är breda, om de släpper in vatten eller om de tycks fortsätta växa långt efter att gjutningen borde ha stabiliserats. RISE forskar på just den här typen av frågor och deras arbete med byggnadsfysik beskriver hur fukt och material rör sig i konstruktioner.
Frostskador
Frost kan bryta ned puts, tegel och betong när vattnet tränger in i porerna, fryser och expanderar. Frostskador syns ofta som flagnande yta, popcornliknande avspjälkningar och sprickor i den lägre delen av sockeln, gärna där snö och stänkvatten samlas. En klassisk plats är precis där sockeln möter marken eller där stuprör mynnar för nära grunden.
Frostskador är främst ett ytproblem, men kan bli mer omfattande om vattnet fortsätter komma åt konstruktionen år efter år. Åtgärden är dels att laga skadan, dels att se över varför vattnet kommer åt sockeln. Om stuprör, marklutning eller dränering är en del av bilden kan det behövas åtgärder utanför själva sprickan. På sidan om dränering beskriver vi mer om hur vatten runt huset kan hanteras.
Genomgående konstruktionssprickor
Konstruktionssprickor går rakt igenom en bärande del av grunden, till exempel genom hela tvärsnittet av en grundmur eller genom kantbalken på en platta. De är oftast bredare än några tiondels millimeter, kan sträcka sig över en längre sträcka och gör ibland att man kan se ljus eller känna drag från andra sidan.
Det här är den typ av sprickor som alltid ska bedömas av en fackperson. Orsakerna kan vara flera: konstruktionsfel, hög belastning, materialsvaghet, eller rörelser i marken under huset. På Boverkets webbplats finns information om att arbeten som påverkar en byggnads bärande konstruktion i vissa fall är anmälningspliktiga, och det är därför inte något man ska laga på egen hand innan orsaken är klarlagd.
Sättningsrelaterade sprickor
Sättningsrelaterade sprickor är den kategori som väcker mest oro, och ibland med rätta. De uppstår när marken under grunden rör sig så att stödet blir ojämnt, vilket belastar konstruktionen snett. Sättningssprickor har några typiska drag:
De går ofta diagonalt ut från hörnen vid dörrar, fönster och öppningar, där konstruktionen är som svagast.
De kan uppträda i både grundmur och fasad samtidigt, eftersom rörelsen sträcker sig genom hela huset.
De förändras över tid och blir längre eller bredare månad för månad, år för år.
De uppträder ofta tillsammans med andra tecken som golv som lutar, dörrar som kärvar eller glipor mellan golvlister och vägg.
Om du misstänker att det är fråga om sättning är det värt att läsa mer i vår artikel om sättningsskador i hus, där vi går igenom hur en sättningsutredning fungerar, vad åtgärderna kan vara och ungefär vad de kostar. Det viktigaste vid misstanke om sättning är att inte laga sprickan kosmetiskt först, eftersom det bara döljer symptomet så länge rörelsen pågår.
Sprickor som förändras över tid
Den här kategorin är inte en egen fysisk sort utan snarare en varning oavsett hur sprickan ser ut. En spricka som blir bredare, längre eller djupare månad för månad talar för att något fortfarande är i rörelse, oavsett om det handlar om sättning, fuktbelastning, temperaturarbete eller något annat.
En sådan spricka behöver alltid följas upp, och det är just därför dokumentationen är så viktig. En hårfin, oförändrad spricka som funnits där i tjugo år är sällan akut, medan en likadan spricka som växer under ett år är en helt annan sak.
En ny spricka i sockeln, en tunn linje i putsen på grundmuren eller en sträckning som plötsligt dyker upp bakom rabatten. Sprickor i grunden är en av de vanligaste sakerna som får villaägare att stanna upp och undra om något är på väg att gå fel med huset. Sanningen är att de flesta sprickor är ofarliga och kosmetiska, medan en mindre andel är signaler på något som behöver utredas. Den här guiden hjälper dig att skilja på dem, veta hur du dokumenterar en spricka du hittat och avgöra när det är dags att kontakta någon.
Kort svar
De flesta sprickor i husgrunden är ytliga och beror på uttorkning, temperaturrörelser, äldre puts eller frost. De påverkar oftast bara utseendet, inte konstruktionen. En spricka blir mer intressant att undersöka när den är bredare än ungefär en millimeter, går diagonalt från hörnen vid dörrar och fönster, löper rakt igenom grundmuren, eller om den växer, återkommer efter lagning eller uppträder tillsammans med andra tecken som lutande golv eller kärvande dörrar.
Det viktigaste första steget är sällan att laga sprickan, utan att bedöma vilken typ av spricka det är och om den förändras över tid. Att fotografera, mäta och notera datum är ofta det mest värdefulla en villaägare kan göra på egen hand. Diagnosen bör däremot lämnas till en fackperson när det är osäkert.
Vad är egentligen en spricka i husgrunden?
Ordet "grund" används ofta bredare än det borde. När villaägare pratar om sprickor i grunden menar de i regel något av följande:
Sockeln – den synliga delen av grundmuren strax ovanför marken, ofta putsad eller målad.
Grundmuren – själva den bärande konstruktionen, i äldre hus ofta av betong, lecablock eller natursten, i nyare hus ofta gjuten betong.
Betonggrunden eller plattan – en gjuten platta på mark, eller kantbalken runt en sådan.
Putsen eller ytskiktet på grunden, som är den yttersta hinnan snarare än själva konstruktionen.
Det här är en viktig distinktion, för en spricka i putsen är något helt annat än en spricka rakt igenom en gjuten betongvägg, även om de kan se lika ut när man står och tittar från trädgården. Ju tidigare du kan förstå var i konstruktionen sprickan sitter, desto lättare blir det att bedöma hur allvarlig den är.
Olika typer av sprickor i grunden
De vanligaste sprickorna delas ofta upp i några typer utifrån hur de ser ut och varför de uppstår. Det gör det lättare att förstå vad du ser innan du bestämmer dig för nästa steg.
Ytliga puts- och sockelsprickor
Det här är de vanligaste sprickorna och också de som oftast är helt harmlösa. De sitter i putsen eller färgen på sockeln, går ofta som ett fint krackelerat mönster eller som enstaka hårfina linjer, och de påverkar inte den bakomliggande konstruktionen. Orsaken är oftast att puts och färg åldras, torkar ut eller rör sig annorlunda än underlaget vid temperaturskillnader.
Kännetecken: hårfina, ofta grunda, sitter i ytskiktet, förändras långsamt eller inte alls. Åtgärden brukar vara kosmetisk och kan hanteras i samband med fasadrenovering eller sockelmålning när det ändå är dags.
Krympsprickor i betong
När betong torkar krymper den något. I nästan alla betonggjutningar bildas därför tunna sprickor under de första åren, ibland även senare. Krympsprickor är vanligtvis raka eller lätt slingrande, hårfina till någon tiondels millimeter breda, och kan förekomma både i grundplattans yta och i gjutna grundmurar.
Krympsprickor är i regel inte ett tecken på att något är fel med bärigheten. De blir dock intressanta om de är breda, om de släpper in vatten eller om de tycks fortsätta växa långt efter att gjutningen borde ha stabiliserats. RISE forskar på just den här typen av frågor och deras arbete med byggnadsfysik beskriver hur fukt och material rör sig i konstruktioner.
Frostskador
Frost kan bryta ned puts, tegel och betong när vattnet tränger in i porerna, fryser och expanderar. Frostskador syns ofta som flagnande yta, popcornliknande avspjälkningar och sprickor i den lägre delen av sockeln, gärna där snö och stänkvatten samlas. En klassisk plats är precis där sockeln möter marken eller där stuprör mynnar för nära grunden.
Frostskador är främst ett ytproblem, men kan bli mer omfattande om vattnet fortsätter komma åt konstruktionen år efter år. Åtgärden är dels att laga skadan, dels att se över varför vattnet kommer åt sockeln. Om stuprör, marklutning eller dränering är en del av bilden kan det behövas åtgärder utanför själva sprickan. På sidan om dränering beskriver vi mer om hur vatten runt huset kan hanteras.
Genomgående konstruktionssprickor
Konstruktionssprickor går rakt igenom en bärande del av grunden, till exempel genom hela tvärsnittet av en grundmur eller genom kantbalken på en platta. De är oftast bredare än några tiondels millimeter, kan sträcka sig över en längre sträcka och gör ibland att man kan se ljus eller känna drag från andra sidan.
Det här är den typ av sprickor som alltid ska bedömas av en fackperson. Orsakerna kan vara flera: konstruktionsfel, hög belastning, materialsvaghet, eller rörelser i marken under huset. På Boverkets webbplats finns information om att arbeten som påverkar en byggnads bärande konstruktion i vissa fall är anmälningspliktiga, och det är därför inte något man ska laga på egen hand innan orsaken är klarlagd.
Sättningsrelaterade sprickor
Sättningsrelaterade sprickor är den kategori som väcker mest oro, och ibland med rätta. De uppstår när marken under grunden rör sig så att stödet blir ojämnt, vilket belastar konstruktionen snett. Sättningssprickor har några typiska drag:
De går ofta diagonalt ut från hörnen vid dörrar, fönster och öppningar, där konstruktionen är som svagast.
De kan uppträda i både grundmur och fasad samtidigt, eftersom rörelsen sträcker sig genom hela huset.
De förändras över tid och blir längre eller bredare månad för månad, år för år.
De uppträder ofta tillsammans med andra tecken som golv som lutar, dörrar som kärvar eller glipor mellan golvlister och vägg.
Om du misstänker att det är fråga om sättning är det värt att läsa mer i vår artikel om sättningsskador i hus, där vi går igenom hur en sättningsutredning fungerar, vad åtgärderna kan vara och ungefär vad de kostar. Det viktigaste vid misstanke om sättning är att inte laga sprickan kosmetiskt först, eftersom det bara döljer symptomet så länge rörelsen pågår.
Sprickor som förändras över tid
Den här kategorin är inte en egen fysisk sort utan snarare en varning oavsett hur sprickan ser ut. En spricka som blir bredare, längre eller djupare månad för månad talar för att något fortfarande är i rörelse, oavsett om det handlar om sättning, fuktbelastning, temperaturarbete eller något annat.
En sådan spricka behöver alltid följas upp, och det är just därför dokumentationen är så viktig. En hårfin, oförändrad spricka som funnits där i tjugo år är sällan akut, medan en likadan spricka som växer under ett år är en helt annan sak.
Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Så dokumenterar du en spricka i grunden
Att dokumentera sprickan är det bästa en villaägare kan göra på egen hand. Det är enkelt, kostar ingenting och ger en fackperson ett värdefullt underlag om det senare behövs. Målet är inte att ställa diagnos själv, utan att ha svart på vitt om sprickan är ny, gammal, växande eller stillastående.
1. Fotografera hela sprickan. Ta en översiktsbild där det syns var på huset sprickan sitter, gärna med en detalj som fönster, hörn eller stuprör som referens. Ta sedan en närbild där själva sprickan är i fokus.
2. Lägg något med känd storlek intill sprickan. En linjal, en tumstock eller en vanlig enkrona (25 mm) gör att bredden går att bedöma i efterhand. Använd samma referens vid varje fototillfälle så blir jämförelsen enklare.
3. Mät bredd och längd. Sprickans bredd på den bredaste punkten är det mest talande måttet. Under en millimeter är det oftast lugnt, någon millimeter bör bedömas, och bredare än så är det alltid värt att ta hjälp med. Skriv ner måtten.
4. Notera datum. Skriv datum direkt på bilden i telefonen eller i en enkel anteckning. Det låter enkelt men är precis det som gör att man senare kan se om sprickan har förändrats.
5. Följ upp med tid. Titta på sprickan igen efter tre månader, ett halvår eller ett år. Fotografera från samma vinkel, med samma referens och skriv nytt datum. Även långsamma förändringar blir tydliga när du har två bilder att lägga bredvid varandra.
Det man vill undvika är att laga eller måla över sprickan innan den dokumenterats. Så snart den försvinner under spacklet går det inte att avgöra om den återkommer på grund av en pågående rörelse eller om det bara var kosmetik.
En sak att vara tydlig med: den här dokumentationen är underlag, inte diagnos. Du kan visa den för en besiktningsman, en byggkonsult eller en entreprenör, som kan bedöma helheten. Att själv dra slutsatsen "det är bara krympsprickor" utifrån ett foto är svårt även för fackfolk, och därför är säker diagnos något man tar hjälp med.
När är sprickor i huset farliga?
Frågan är enkel att ställa och svårare att svara på generellt, men några tumregler brukar hålla:
Sprickor som är hårfina, ytliga och står stilla över tid är sällan ett tecken på något akut. De hör oftast till åldrande material och temperaturrörelser.
Sprickor blir mer intressanta att bedöma när något av följande stämmer:
Sprickan är bredare än ungefär en millimeter.
Sprickan går diagonalt ut från ett dörr- eller fönsterhörn.
Sprickan går rakt igenom hela grundmuren eller kantbalken.
Sprickan blir längre, bredare eller djupare vid uppföljning.
Sprickan återkommer på samma ställe efter att den lagats.
Sprickan uppträder samtidigt som lutande golv, kärvande dörrar eller glipor mellan byggnadsdelar.
Vatten tar sig in genom sprickan.
En eller två av dessa punkter behöver inte betyda att något är allvarligt fel, men de gör det värt att låta någon titta. Ju fler av punkterna som stämmer samtidigt, desto starkare skäl att inte skjuta upp bedömningen.
Sprickor i fasad och sättning. Hänger de ihop?
Många villaägare upptäcker att de har sprickor både i sockeln och i fasaden ovanför, och undrar om det är samma problem. Ibland är det så, ibland inte.
När sprickorna följer samma riktning och sitter i linje, till exempel en diagonal spricka som fortsätter från sockelhörnet upp genom putsen ovanför då kan det tala för att hela huskroppen rör sig. Då är det själva rörelsen som är intressant, inte sprickorna var för sig, och det är då sättningsskador kan vara en förklaring.
Om sprickorna däremot sitter oberoende av varandra och har olika riktning och karaktär, är det mer sannolikt att de har varsin egen orsak. En krackelerad puts på fasaden och en krympspricka i sockeln kan mycket väl bara vara två separata åldersfenomen.
Att titta på sprickorna som helhet, inte bara var för sig, är ofta det som gör det lättare att förstå vad som faktiskt pågår. Vi går igenom det här sambandet närmare i artikeln om sättningsskador i hus.
Kan man laga sprickor i husgrunden själv?
Det korta svaret är att det beror på vilken typ av spricka det är. Kosmetiska sprickor i puts och färg kan ofta hanteras av en händig villaägare, medan sprickor som kan vara konstruktionsrelaterade inte bör lagas innan orsaken är klarlagd.
När det ofta går bra att laga själv:
Hårfina sprickor i putsen på sockeln, om du är säker på att de är ytliga.
Åldersförändringar i färg och ytskikt.
Enstaka frostsprickor i ytputsen, förutsatt att vattenkällan också åtgärdas.
När det är bättre att låta bli, eller åtminstone vänta:
Sprickor som är breda, långa eller går tvärs igenom grundmuren.
Diagonala sprickor från dörr- och fönsterhörn.
Sprickor som förändrats sedan du första gången såg dem.
Sprickor där vatten tränger in.
Sprickor i kombination med lutande golv eller kärvande dörrar.
Anledningen är enkel: att laga en spricka innan man vet vad som orsakar den, är oftast att åtgärda symptomen i stället för problemet. Om rörelsen fortsätter kommer sprickan tillbaka, och den enda skillnaden är att du nu betalat för spackel och färg som inte höll.
Vill du läsa mer om hur olika grundläggningar fungerar, vad husgrunden består av och hur den påverkas av mark och vatten kan sidan om husgrund ge en bakgrund. För dig som vill förstå dina rättigheter som husägare eller stöd inför ett arbete kan Villaägarnas rådgivning vara en användbar startpunkt.
När ska du kontakta en fackperson?
Utöver de tecken vi redan gått igenom finns några praktiska situationer där det är klokt att ta hjälp:
Du har svårt att avgöra om sprickan är ytlig eller djup.
Sprickan har växt sedan sist du kollade.
Flera sprickor har dykt upp inom kort tid.
Du är på väg att sälja eller köpa huset och behöver en bedömning.
Du planerar en större renovering och vill veta hur grunden mår innan.
Du har fukt eller vatten som kommer in via sprickan.
En besiktningsman eller byggkonsult kan bedöma sprickorna i sitt sammanhang: husets ålder, grundtyp, marktyp, dräneringens skick och hur huset förhåller sig till tomten runt om. Innan du bokar hjälp är det klokt att läsa Konsumentverkets råd om att anlita hantverkare, där de går igenom hur du bör tänka kring avtal, pris och vad som ska ingå.
Skicka in bilder eller boka en kontroll
Om du sett en spricka i grunden är det enklaste första steget att fotografera, mäta och notera datum, så att du har ett underlag att luta dig mot. Om sprickan växer, återkommer efter lagning eller löper diagonalt genom konstruktionen är det värt att låta någon titta innan du åtgärdar den kosmetiskt.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Skicka in dina bilder eller beskriv vad du ser i din grund, så hjälper vi dig att bedöma om det är något du kan lugnt följa vidare eller om det är dags för en kontroll på plats.
Så dokumenterar du en spricka i grunden
Att dokumentera sprickan är det bästa en villaägare kan göra på egen hand. Det är enkelt, kostar ingenting och ger en fackperson ett värdefullt underlag om det senare behövs. Målet är inte att ställa diagnos själv, utan att ha svart på vitt om sprickan är ny, gammal, växande eller stillastående.
1. Fotografera hela sprickan. Ta en översiktsbild där det syns var på huset sprickan sitter, gärna med en detalj som fönster, hörn eller stuprör som referens. Ta sedan en närbild där själva sprickan är i fokus.
2. Lägg något med känd storlek intill sprickan. En linjal, en tumstock eller en vanlig enkrona (25 mm) gör att bredden går att bedöma i efterhand. Använd samma referens vid varje fototillfälle så blir jämförelsen enklare.
3. Mät bredd och längd. Sprickans bredd på den bredaste punkten är det mest talande måttet. Under en millimeter är det oftast lugnt, någon millimeter bör bedömas, och bredare än så är det alltid värt att ta hjälp med. Skriv ner måtten.
4. Notera datum. Skriv datum direkt på bilden i telefonen eller i en enkel anteckning. Det låter enkelt men är precis det som gör att man senare kan se om sprickan har förändrats.
5. Följ upp med tid. Titta på sprickan igen efter tre månader, ett halvår eller ett år. Fotografera från samma vinkel, med samma referens och skriv nytt datum. Även långsamma förändringar blir tydliga när du har två bilder att lägga bredvid varandra.
Det man vill undvika är att laga eller måla över sprickan innan den dokumenterats. Så snart den försvinner under spacklet går det inte att avgöra om den återkommer på grund av en pågående rörelse eller om det bara var kosmetik.
En sak att vara tydlig med: den här dokumentationen är underlag, inte diagnos. Du kan visa den för en besiktningsman, en byggkonsult eller en entreprenör, som kan bedöma helheten. Att själv dra slutsatsen "det är bara krympsprickor" utifrån ett foto är svårt även för fackfolk, och därför är säker diagnos något man tar hjälp med.
När är sprickor i huset farliga?
Frågan är enkel att ställa och svårare att svara på generellt, men några tumregler brukar hålla:
Sprickor som är hårfina, ytliga och står stilla över tid är sällan ett tecken på något akut. De hör oftast till åldrande material och temperaturrörelser.
Sprickor blir mer intressanta att bedöma när något av följande stämmer:
Sprickan är bredare än ungefär en millimeter.
Sprickan går diagonalt ut från ett dörr- eller fönsterhörn.
Sprickan går rakt igenom hela grundmuren eller kantbalken.
Sprickan blir längre, bredare eller djupare vid uppföljning.
Sprickan återkommer på samma ställe efter att den lagats.
Sprickan uppträder samtidigt som lutande golv, kärvande dörrar eller glipor mellan byggnadsdelar.
Vatten tar sig in genom sprickan.
En eller två av dessa punkter behöver inte betyda att något är allvarligt fel, men de gör det värt att låta någon titta. Ju fler av punkterna som stämmer samtidigt, desto starkare skäl att inte skjuta upp bedömningen.
Sprickor i fasad och sättning. Hänger de ihop?
Många villaägare upptäcker att de har sprickor både i sockeln och i fasaden ovanför, och undrar om det är samma problem. Ibland är det så, ibland inte.
När sprickorna följer samma riktning och sitter i linje, till exempel en diagonal spricka som fortsätter från sockelhörnet upp genom putsen ovanför då kan det tala för att hela huskroppen rör sig. Då är det själva rörelsen som är intressant, inte sprickorna var för sig, och det är då sättningsskador kan vara en förklaring.
Om sprickorna däremot sitter oberoende av varandra och har olika riktning och karaktär, är det mer sannolikt att de har varsin egen orsak. En krackelerad puts på fasaden och en krympspricka i sockeln kan mycket väl bara vara två separata åldersfenomen.
Att titta på sprickorna som helhet, inte bara var för sig, är ofta det som gör det lättare att förstå vad som faktiskt pågår. Vi går igenom det här sambandet närmare i artikeln om sättningsskador i hus.
Kan man laga sprickor i husgrunden själv?
Det korta svaret är att det beror på vilken typ av spricka det är. Kosmetiska sprickor i puts och färg kan ofta hanteras av en händig villaägare, medan sprickor som kan vara konstruktionsrelaterade inte bör lagas innan orsaken är klarlagd.
När det ofta går bra att laga själv:
Hårfina sprickor i putsen på sockeln, om du är säker på att de är ytliga.
Åldersförändringar i färg och ytskikt.
Enstaka frostsprickor i ytputsen, förutsatt att vattenkällan också åtgärdas.
När det är bättre att låta bli, eller åtminstone vänta:
Sprickor som är breda, långa eller går tvärs igenom grundmuren.
Diagonala sprickor från dörr- och fönsterhörn.
Sprickor som förändrats sedan du första gången såg dem.
Sprickor där vatten tränger in.
Sprickor i kombination med lutande golv eller kärvande dörrar.
Anledningen är enkel: att laga en spricka innan man vet vad som orsakar den, är oftast att åtgärda symptomen i stället för problemet. Om rörelsen fortsätter kommer sprickan tillbaka, och den enda skillnaden är att du nu betalat för spackel och färg som inte höll.
Vill du läsa mer om hur olika grundläggningar fungerar, vad husgrunden består av och hur den påverkas av mark och vatten kan sidan om husgrund ge en bakgrund. För dig som vill förstå dina rättigheter som husägare eller stöd inför ett arbete kan Villaägarnas rådgivning vara en användbar startpunkt.
När ska du kontakta en fackperson?
Utöver de tecken vi redan gått igenom finns några praktiska situationer där det är klokt att ta hjälp:
Du har svårt att avgöra om sprickan är ytlig eller djup.
Sprickan har växt sedan sist du kollade.
Flera sprickor har dykt upp inom kort tid.
Du är på väg att sälja eller köpa huset och behöver en bedömning.
Du planerar en större renovering och vill veta hur grunden mår innan.
Du har fukt eller vatten som kommer in via sprickan.
En besiktningsman eller byggkonsult kan bedöma sprickorna i sitt sammanhang: husets ålder, grundtyp, marktyp, dräneringens skick och hur huset förhåller sig till tomten runt om. Innan du bokar hjälp är det klokt att läsa Konsumentverkets råd om att anlita hantverkare, där de går igenom hur du bör tänka kring avtal, pris och vad som ska ingå.
Skicka in bilder eller boka en kontroll
Om du sett en spricka i grunden är det enklaste första steget att fotografera, mäta och notera datum, så att du har ett underlag att luta dig mot. Om sprickan växer, återkommer efter lagning eller löper diagonalt genom konstruktionen är det värt att låta någon titta innan du åtgärdar den kosmetiskt.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Skicka in dina bilder eller beskriv vad du ser i din grund, så hjälper vi dig att bedöma om det är något du kan lugnt följa vidare eller om det är dags för en kontroll på plats.
Vanliga frågor om sprickor i grunden
Är alla sprickor i grunden farliga?
Nej. De flesta sprickor är ytliga och beror på åldrande puts, temperaturrörelser eller krympning i betong. Det som talar för en mer allvarlig spricka är att den är bredare än en millimeter, går diagonalt från hörn, sträcker sig igenom hela grundmuren eller förändras över tid.
Hur breda får sprickor i grundmuren vara?
En hårfin spricka under en millimeter är vanlig och oftast inte akut. Sprickor kring en millimeter är värda att bedöma, och bredare sprickor bör alltid tittas på av en fackperson. Bredden är dock bara en av flera faktorer, riktning, längd och utveckling över tid är minst lika viktiga.
Vad betyder det om sprickan går diagonalt?
Diagonala sprickor, särskilt de som utgår från dörr- och fönsterhörn, är en klassisk signal på att konstruktionen har belastats snett. Det kan tyda på sättning, men behöver inte göra det. En bedömning på plats är det säkraste sättet att förstå vad det handlar om.
Kan jag laga sprickor i sockeln själv?
Ytliga sprickor i puts och färg går ofta att laga själv. Sprickor som kan vara konstruktionsrelaterade, till exempel diagonala eller genomgående sprickor, bör inte lagas innan orsaken är klarlagd. Att spackla över en spricka innan den utretts gör bara att man tappar möjligheten att följa hur den utvecklas.
Varför får man sprickor i betonggrunden?
Betong krymper när den torkar, och nästan alla betonggjutningar får därför fina krympsprickor. Andra orsaker kan vara temperaturrörelser, frost, konstruktionsspänningar eller rörelser i marken under huset. Om sprickorna är breda eller växer bör orsaken utredas närmare.
Hur vet jag om en spricka växer eller står stilla?
Genom att fotografera sprickan med en linjal eller mynt intill, skriva datum och sedan upprepa mätningen efter några månader eller ett år. En spricka som ser exakt likadan ut på båda bilderna är sannolikt stabil, medan förändringar syns tydligt vid direkt jämförelse.
Kan sprickor i grunden vara ett tecken på fukt?
Fukt är sällan den direkta orsaken till sprickor i själva grunden, men vatten som fryser i porerna kan orsaka frostskador. Fukt i krypgrund är ett annat problem som ofta märks på andra sätt, som lukt och kondens. Om du misstänker fukt kan artikeln om fukt i krypgrund ge mer bakgrund.
Måste jag söka bygglov för att åtgärda sprickor i grunden?
För rent kosmetisk lagning krävs normalt inget lov. Om åtgärden däremot påverkar bärande konstruktion kan den vara anmälningspliktig. Boverket beskriver vad som gäller för ändring av bärande konstruktion, och det är klokt att stämma av med kommunens byggnadsnämnd innan större ingrepp påbörjas.
