Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar

Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Regnvatten runt huset är en av de vanligaste frågorna vi möter från villaägare. Många blandar ihop dagvatten och dräneringsvatten, och ännu fler är osäkra på vad de själva ansvarar för och vad kommunen sköter. Den här guiden reder ut skillnaden i lugn takt, förklarar hur ansvaret normalt är fördelat i Göteborg och visar hur du kan leda bort regnvatten från tomten utan att belasta dräneringen i onödan. Målet är att du ska känna dig tryggare inför ett projekt som dränering eller markarbete.

Översikt

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak och hårda ytor. Dräneringsvatten är det vatten som dräneringsledningen samlar upp i marken runt husgrunden. Det är alltså två olika saker, även om de ofta hanteras i samma projekt.

I Göteborg ansvarar kommunen genom Kretslopp och vatten för det allmänna vatten- och avloppsnätet, medan du som fastighetsägare ansvarar för ledningar och installationer inne på din egen tomt. Enligt Göteborgs Stad räknas hela tomten som fastigheten, inte bara byggnaden.

En viktig tumregel: stuprör bör inte kopplas direkt till dräneringen, eftersom det leder stora mängder regnvatten precis intill husgrunden. Regnvattnet leds i stället bort på tomten eller till dagvattennätet. Kontrollera alltid aktuella lokala regler hos Göteborgs Stad och Kretslopp och vatten innan du bestämmer dig, eftersom förutsättningarna kan skilja sig mellan olika områden.

Vad är skillnaden mellan dräneringsvatten och dagvatten?

Det här är ofta den enskilt viktigaste sak att förstå innan du planerar ett vattenprojekt runt huset. Namnen låter lika, men det handlar om vatten från två helt olika ställen.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från ytor ovan mark. Det kommer framför allt från:

  • taket, via hängrännor och stuprör

  • hårdgjorda ytor som uppfart, altan och plattsatt gång

  • gräsmattor och rabatter vid kraftigt regn

Dagvatten uppstår alltså när det regnar eller när snö smälter, och mängden kan bli stor på kort tid. Ett vanligt villatak samlar upp mycket vatten under ett enda regnväder.

Dräneringsvatten

Dräneringsvatten är vattnet som dräneringsledningen fångar upp i marken runt husgrunden. Dräneringen är ett rör med hål, nedgrävt runt grunden, som leder bort fukt och vatten från marken så att det inte trycker mot husets grund och källarväggar.

Dräneringen är byggd för ett jämnt, långsamt flöde av markvatten. Den är inte byggd för att svälja stora mängder regnvatten på en gång. Just därför blir kopplingen mellan de två så viktig, vilket vi går igenom längre ner.

Vill du läsa mer om hur en dränering fungerar och när den behöver läggas om kan du titta på vår sida om dränering.

Vem ansvarar för vattnet, du eller kommunen?

Ansvaret är delat, och det är här många blir osäkra. Nedan följer hur det normalt ser ut i Göteborg. Detta är en förenklad beskrivning, inte juridisk rådgivning, så kontrollera alltid det som gäller för just din fastighet hos Göteborgs Stad.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar genom Kretslopp och vatten för det allmänna vatten- och avloppsnätet. Enligt Göteborgs Stad ska nätet klara att ta hand om normala regn, vilket beskrivs som regn med en återkomsttid på cirka tio år. Det ingår i den VA-avgift du som fastighetsägare betalar. Om det kommunala systemet inte skulle klara ett sådant regn kan du enligt Göteborgs Stad i vissa fall ha rätt att begära skadestånd.

Med "återkomsttid på tio år" menas ett så kraftigt regn att det i snitt inträffar ungefär en gång vart tionde år. Det är alltså ett mått på hur ovanligt och kraftigt regnet är.

Ditt ansvar som fastighetsägare

Som fastighetsägare ansvarar du för ledningar och egna vatten- och avloppsinstallationer inne på tomten. Enligt Göteborgs Stad gäller ansvaret hela tomten, inte bara själva byggnaden, och det sträcker sig fram till anslutningspunkten i gatan, som brukar ligga ungefär en halv meter utanför tomtgränsen.

Vid riktigt kraftiga regn, med en återkomsttid på mer än tio år, är det enligt Göteborgs Stad du som fastighetsägare som ansvarar för att skydda din egen fastighet. Det gäller även skyfall, alltså mycket intensivt regn.

En annan del av ansvaret är att inte skapa problem för andra. Inom din tomtgräns behöver du hantera dagvattnet på ett sätt som inte försvårar avrinningen nedströms eller orsakar skada hos grannen. Med andra ord: du får inte lösa ditt eget vatten genom att skicka det vidare till tomten bredvid.

Varför stuprör inte bör belasta dräneringen

Här kommer en av de vanligaste och mest kostsamma missarna vi ser på äldre villor. När stuprören leds rakt ner i dräneringen tvingas dräneringen ta emot allt takvatten samtidigt som den ska hålla marken vid grunden torr.

Problemet är dubbelt:

  • Dräneringen är byggd för ett långsamt flöde av markvatten, inte för de stora vattenmängder som ett tak släpper ifrån sig vid regn.

  • Vattnet leds dessutom ner precis intill husgrunden, alltså på exakt den plats du helst vill hålla torr.

Vid kraftigt regn kan dräneringen då bli överbelastad, vattnet kan bli stående mot grunden och i värsta fall bidra till fukt i källare och grund. Om stuprör dessutom är felkopplade till spillvattenledningen, alltså ledningen för avlopp från toalett, kök och bad, kan systemet överbelastas och i olyckliga fall leda till översvämning inomhus.

Har du källare kan det enligt Göteborgs Stad vara klokt att pumpa bort dräneringsvattnet, så att vattnet inte dämmer upp i dräneringsledningen runt huset. Hur just din fastighet bör lösas beror på markförhållanden och hur befintliga ledningar är dragna, vilket är något en kunnig entreprenör kan bedöma på plats.

Kort sagt: låt dräneringen sköta markvattnet och lös takvattnet separat. Det skonar både grund och ledningar.

Regnvatten runt huset är en av de vanligaste frågorna vi möter från villaägare. Många blandar ihop dagvatten och dräneringsvatten, och ännu fler är osäkra på vad de själva ansvarar för och vad kommunen sköter. Den här guiden reder ut skillnaden i lugn takt, förklarar hur ansvaret normalt är fördelat i Göteborg och visar hur du kan leda bort regnvatten från tomten utan att belasta dräneringen i onödan. Målet är att du ska känna dig tryggare inför ett projekt som dränering eller markarbete.

Översikt

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak och hårda ytor. Dräneringsvatten är det vatten som dräneringsledningen samlar upp i marken runt husgrunden. Det är alltså två olika saker, även om de ofta hanteras i samma projekt.

I Göteborg ansvarar kommunen genom Kretslopp och vatten för det allmänna vatten- och avloppsnätet, medan du som fastighetsägare ansvarar för ledningar och installationer inne på din egen tomt. Enligt Göteborgs Stad räknas hela tomten som fastigheten, inte bara byggnaden.

En viktig tumregel: stuprör bör inte kopplas direkt till dräneringen, eftersom det leder stora mängder regnvatten precis intill husgrunden. Regnvattnet leds i stället bort på tomten eller till dagvattennätet. Kontrollera alltid aktuella lokala regler hos Göteborgs Stad och Kretslopp och vatten innan du bestämmer dig, eftersom förutsättningarna kan skilja sig mellan olika områden.

Vad är skillnaden mellan dräneringsvatten och dagvatten?

Det här är ofta den enskilt viktigaste sak att förstå innan du planerar ett vattenprojekt runt huset. Namnen låter lika, men det handlar om vatten från två helt olika ställen.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från ytor ovan mark. Det kommer framför allt från:

  • taket, via hängrännor och stuprör

  • hårdgjorda ytor som uppfart, altan och plattsatt gång

  • gräsmattor och rabatter vid kraftigt regn

Dagvatten uppstår alltså när det regnar eller när snö smälter, och mängden kan bli stor på kort tid. Ett vanligt villatak samlar upp mycket vatten under ett enda regnväder.

Dräneringsvatten

Dräneringsvatten är vattnet som dräneringsledningen fångar upp i marken runt husgrunden. Dräneringen är ett rör med hål, nedgrävt runt grunden, som leder bort fukt och vatten från marken så att det inte trycker mot husets grund och källarväggar.

Dräneringen är byggd för ett jämnt, långsamt flöde av markvatten. Den är inte byggd för att svälja stora mängder regnvatten på en gång. Just därför blir kopplingen mellan de två så viktig, vilket vi går igenom längre ner.

Vill du läsa mer om hur en dränering fungerar och när den behöver läggas om kan du titta på vår sida om dränering.

Vem ansvarar för vattnet, du eller kommunen?

Ansvaret är delat, och det är här många blir osäkra. Nedan följer hur det normalt ser ut i Göteborg. Detta är en förenklad beskrivning, inte juridisk rådgivning, så kontrollera alltid det som gäller för just din fastighet hos Göteborgs Stad.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar genom Kretslopp och vatten för det allmänna vatten- och avloppsnätet. Enligt Göteborgs Stad ska nätet klara att ta hand om normala regn, vilket beskrivs som regn med en återkomsttid på cirka tio år. Det ingår i den VA-avgift du som fastighetsägare betalar. Om det kommunala systemet inte skulle klara ett sådant regn kan du enligt Göteborgs Stad i vissa fall ha rätt att begära skadestånd.

Med "återkomsttid på tio år" menas ett så kraftigt regn att det i snitt inträffar ungefär en gång vart tionde år. Det är alltså ett mått på hur ovanligt och kraftigt regnet är.

Ditt ansvar som fastighetsägare

Som fastighetsägare ansvarar du för ledningar och egna vatten- och avloppsinstallationer inne på tomten. Enligt Göteborgs Stad gäller ansvaret hela tomten, inte bara själva byggnaden, och det sträcker sig fram till anslutningspunkten i gatan, som brukar ligga ungefär en halv meter utanför tomtgränsen.

Vid riktigt kraftiga regn, med en återkomsttid på mer än tio år, är det enligt Göteborgs Stad du som fastighetsägare som ansvarar för att skydda din egen fastighet. Det gäller även skyfall, alltså mycket intensivt regn.

En annan del av ansvaret är att inte skapa problem för andra. Inom din tomtgräns behöver du hantera dagvattnet på ett sätt som inte försvårar avrinningen nedströms eller orsakar skada hos grannen. Med andra ord: du får inte lösa ditt eget vatten genom att skicka det vidare till tomten bredvid.

Varför stuprör inte bör belasta dräneringen

Här kommer en av de vanligaste och mest kostsamma missarna vi ser på äldre villor. När stuprören leds rakt ner i dräneringen tvingas dräneringen ta emot allt takvatten samtidigt som den ska hålla marken vid grunden torr.

Problemet är dubbelt:

  • Dräneringen är byggd för ett långsamt flöde av markvatten, inte för de stora vattenmängder som ett tak släpper ifrån sig vid regn.

  • Vattnet leds dessutom ner precis intill husgrunden, alltså på exakt den plats du helst vill hålla torr.

Vid kraftigt regn kan dräneringen då bli överbelastad, vattnet kan bli stående mot grunden och i värsta fall bidra till fukt i källare och grund. Om stuprör dessutom är felkopplade till spillvattenledningen, alltså ledningen för avlopp från toalett, kök och bad, kan systemet överbelastas och i olyckliga fall leda till översvämning inomhus.

Har du källare kan det enligt Göteborgs Stad vara klokt att pumpa bort dräneringsvattnet, så att vattnet inte dämmer upp i dräneringsledningen runt huset. Hur just din fastighet bör lösas beror på markförhållanden och hur befintliga ledningar är dragna, vilket är något en kunnig entreprenör kan bedöma på plats.

Kort sagt: låt dräneringen sköta markvattnet och lös takvattnet separat. Det skonar både grund och ledningar.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Så kan du leda bort regnvatten på tomten

Att ta hand om regnvattnet på den egna tomten kallas ofta lokalt omhändertagande av dagvatten, förkortat LOD. Det betyder helt enkelt att vattnet får sjunka undan eller fördröjas på tomten i stället för att belasta ledningsnätet. Enligt Göteborgs Stad avlastar det ledningarna och minskar risken för källaröversvämning, både hos dig och hos andra i området.

Här är de vanligaste lösningarna, från enkel till mer omfattande:

  1. Utkastare och ränndalsplatta. En utkastare är en böj längst ner på stupröret som kastar ut vattnet en bit från fasaden. En ränndalsplatta är en skålad platta i marken som leder vattnet vidare. Det viktiga är att marken lutar bort från huset så att vattnet rinner undan fritt och inte blir stående vid grunden.

  2. Regnvattentunna. Stupröret får mynna i en tunna, och vattnet kan sedan användas för bevattning. Tänk på att en tunna fylls snabbt vid regn, så du behöver en lösning för överskottsvattnet, till exempel en slang eller ränndal som leder bort vatten när tunnan är full.

  3. Stenkista eller dagvattenkassett. En stenkista är en grop i marken fylld med makadam eller sten. En dagvattenkassett fyller samma funktion med särskilda plastmoduler. Vattnet fördröjs där och sipprar långsamt vidare ut i marken. Det här är en bra lösning när du vill hantera vattnet under mark, och du kan ofta så gräs eller plantera ovanpå.

  4. Infiltration i gräsyta eller plantering. Om marken tillåter kan vattnet helt enkelt ledas ut på en gräsyta eller i en plantering där det får sjunka undan naturligt.

Ett par saker att tänka på oavsett lösning: led inte vattnet mot grannens tomt, och håll takvattnet skilt från dräneringen. Om du överväger att koppla bort stuprören från det kommunala nätet kan det i vissa fall påverka din dagvattenavgift. Hör med Kretslopp och vatten om vad som gäller för din fastighet.

Praktiska tips och illustrationer för villa och radhus finns hos Göteborgs Stad och Kretslopp och vatten. För mer allmänna råd om fukt och husunderhåll är även Villaägarnas rådgivning en bra utgångspunkt.

Att tänka på innan du gräver eller lägger om dräneringen

Om du ändå ska gräva, till exempel vid en omdränering eller ett markarbete, är det ett bra tillfälle att lösa dagvattnet samtidigt. Då slipper du gräva två gånger.

Checklista innan du sätter igång:

  • Ta reda på hur dina befintliga ledningar är dragna och vad stuprören är kopplade till i dag.

  • Kontrollera lutningen runt huset så att marken lutar bort från grunden.

  • Planera var dagvattnet ska ta vägen: tunna, ränndal, stenkista eller infiltration.

  • Kontrollera aktuella regler och eventuella krav hos Göteborgs Stad och Kretslopp och vatten.

  • Ta in offert med tydlig beskrivning av vad som ingår, så att både dränering och dagvatten finns med.

Vill du förstå hur allt runt husets grund hänger ihop kan vår sida om husgrund ge en bra överblick.

Vanliga misstag att undvika

  • Att koppla stuprör direkt till dräneringen. Det leder stora mängder takvatten till grunden och kan överbelasta dräneringen.

  • Att leda dag- eller dräneringsvatten till spillvattenledningen. Avloppssystemet är inte byggt för det, och felkopplingar kan bidra till översvämning.

  • Att låta vattnet bli stående vid husgrunden. Om utkastaren slutar precis vid fasaden hamnar vattnet på fel ställe.

  • Att skicka vattnet mot grannen. Det kan skapa både praktiska och juridiska problem.

  • Att bara lägga om dräneringen utan att planera dagvattnet. Då kvarstår ofta grundproblemet.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Planerar du en dränering eller behöver du leda bort dagvatten på tomten? Beskriv ditt behov så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör.

Så kan du leda bort regnvatten på tomten

Att ta hand om regnvattnet på den egna tomten kallas ofta lokalt omhändertagande av dagvatten, förkortat LOD. Det betyder helt enkelt att vattnet får sjunka undan eller fördröjas på tomten i stället för att belasta ledningsnätet. Enligt Göteborgs Stad avlastar det ledningarna och minskar risken för källaröversvämning, både hos dig och hos andra i området.

Här är de vanligaste lösningarna, från enkel till mer omfattande:

  1. Utkastare och ränndalsplatta. En utkastare är en böj längst ner på stupröret som kastar ut vattnet en bit från fasaden. En ränndalsplatta är en skålad platta i marken som leder vattnet vidare. Det viktiga är att marken lutar bort från huset så att vattnet rinner undan fritt och inte blir stående vid grunden.

  2. Regnvattentunna. Stupröret får mynna i en tunna, och vattnet kan sedan användas för bevattning. Tänk på att en tunna fylls snabbt vid regn, så du behöver en lösning för överskottsvattnet, till exempel en slang eller ränndal som leder bort vatten när tunnan är full.

  3. Stenkista eller dagvattenkassett. En stenkista är en grop i marken fylld med makadam eller sten. En dagvattenkassett fyller samma funktion med särskilda plastmoduler. Vattnet fördröjs där och sipprar långsamt vidare ut i marken. Det här är en bra lösning när du vill hantera vattnet under mark, och du kan ofta så gräs eller plantera ovanpå.

  4. Infiltration i gräsyta eller plantering. Om marken tillåter kan vattnet helt enkelt ledas ut på en gräsyta eller i en plantering där det får sjunka undan naturligt.

Ett par saker att tänka på oavsett lösning: led inte vattnet mot grannens tomt, och håll takvattnet skilt från dräneringen. Om du överväger att koppla bort stuprören från det kommunala nätet kan det i vissa fall påverka din dagvattenavgift. Hör med Kretslopp och vatten om vad som gäller för din fastighet.

Praktiska tips och illustrationer för villa och radhus finns hos Göteborgs Stad och Kretslopp och vatten. För mer allmänna råd om fukt och husunderhåll är även Villaägarnas rådgivning en bra utgångspunkt.

Att tänka på innan du gräver eller lägger om dräneringen

Om du ändå ska gräva, till exempel vid en omdränering eller ett markarbete, är det ett bra tillfälle att lösa dagvattnet samtidigt. Då slipper du gräva två gånger.

Checklista innan du sätter igång:

  • Ta reda på hur dina befintliga ledningar är dragna och vad stuprören är kopplade till i dag.

  • Kontrollera lutningen runt huset så att marken lutar bort från grunden.

  • Planera var dagvattnet ska ta vägen: tunna, ränndal, stenkista eller infiltration.

  • Kontrollera aktuella regler och eventuella krav hos Göteborgs Stad och Kretslopp och vatten.

  • Ta in offert med tydlig beskrivning av vad som ingår, så att både dränering och dagvatten finns med.

Vill du förstå hur allt runt husets grund hänger ihop kan vår sida om husgrund ge en bra överblick.

Vanliga misstag att undvika

  • Att koppla stuprör direkt till dräneringen. Det leder stora mängder takvatten till grunden och kan överbelasta dräneringen.

  • Att leda dag- eller dräneringsvatten till spillvattenledningen. Avloppssystemet är inte byggt för det, och felkopplingar kan bidra till översvämning.

  • Att låta vattnet bli stående vid husgrunden. Om utkastaren slutar precis vid fasaden hamnar vattnet på fel ställe.

  • Att skicka vattnet mot grannen. Det kan skapa både praktiska och juridiska problem.

  • Att bara lägga om dräneringen utan att planera dagvattnet. Då kvarstår ofta grundproblemet.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Planerar du en dränering eller behöver du leda bort dagvatten på tomten? Beskriv ditt behov så hjälper vi dig att komma vidare och få kontakt med en relevant entreprenör.

Vanliga frågor om dagvatten och dränering i Göteborg

Vad är skillnaden mellan dagvatten och dräneringsvatten?

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak och hårda ytor. Dräneringsvatten är det vatten som dräneringsledningen samlar upp i marken runt husgrunden. De kommer från olika ställen men hanteras ofta i samma projekt.

Får jag koppla stupröret till dräneringen?

Det avråds i regel, eftersom dräneringen inte är byggd för de stora vattenmängder som ett tak släpper ifrån sig, och vattnet leds då rakt ner vid grunden. Takvattnet bör istället tas om hand separat. Kontrollera vad som gäller för din fastighet hos Kretslopp och vatten.

Vem ansvarar för dagvattnet, jag eller kommunen?

Enligt Göteborgs Stad ansvarar kommunen för det allmänna nätet som ska klara normala regn, medan du som fastighetsägare ansvarar för ledningar och installationer inne på din tomt. Hela tomten räknas som fastigheten.

Vad betyder LOD?

LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten. Det innebär att du tar hand om regnvattnet på den egna tomten, till exempel via ränndalsplattor, en stenkista eller infiltration, i stället för att leda allt till ledningsnätet.

Måste jag skydda mig mot skyfall själv?

Vid riktigt kraftiga regn med en återkomsttid över tio år är det enligt Göteborgs Stad fastighetsägaren som ansvarar för att skydda den egna fastigheten. Kommunens nät är dimensionerat för normala regn.

Kan jag få lägre avgift om jag tar hand om dagvattnet själv?

I vissa fall kan hur du hanterar dagvattnet påverka dagvattenavgiften. Reglerna varierar, så hör med Kretslopp och vatten om vad som gäller för din fastighet innan du kopplar bort stuprören.

När är det läge att lösa dagvattnet?

Ett naturligt tillfälle är i samband med en omdränering eller ett markarbete, eftersom marken ändå grävs upp. Då kan både dränering och dagvatten planeras samtidigt.

Behöver jag söka tillstånd?

Det beror på åtgärd och plats. För enklare lösningar på egen tomt krävs oftast inget, men kontrollera alltid aktuella regler hos Göteborgs Stad innan du sätter igång med större ingrepp.