Stenläggning.

Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

En stenlagd yta bedöms med ögat, men det är det du inte ser som avgör om den håller. Den här guiden går igenom vad stenläggning kostar per kvadratmeter 2026, hur priset fördelar sig mellan material och arbete, skillnaden mellan betongsten, natursten och plattor, och framför allt varför underarbetet under stenen bestämmer om ytan förblir jämn i decennier eller sätter sig efter ett par vintrar. Vi tar det ur en villaägares perspektiv, oavsett om du planerar en uppfart, en uteplats, en entré eller en gång.

Översikt

En komplett stenläggning med både material och arbete ligger 2026 ofta i storleksordningen 1 200–2 800 kr per m², enligt publicerade branschprisguider. Den lägre delen av spannet gäller enklare betongsten på plan, lättåtkomlig mark; den övre delen gäller natursten, uppfarter som ska tåla bil eller besvärliga markförhållanden som lera. Underarbetet, alltså allt under själva stenen, brukar utgöra en stor del av totalkostnaden och är också den enskilt vanligaste orsaken till att en yta senare blir ojämn. Siffrorna är ungefärliga referenser, inte ett löfte, och den verkliga kostnaden avgörs av din tomt.

Vad kostar stenläggning per m²?

De flesta som söker på stenläggning pris eller marksten pris per m² vill kunna budgetera och jämföra offerter. Det svåra är att ett kvadratmeterpris döljer två helt olika poster: materialet och arbetet. En offert på 500 kr/m² utan schaktning kan i praktiken bli dyrare än en på 700 kr/m² där allt ingår, om markarbetet sedan kommer som en tilläggsfaktura. Därför är det klokt att alltid dela upp priset.

Materialkostnad

Materialet är den post som varierar mest, och den styrs främst av vilken sten du väljer. Som ungefärliga referenser 2026 kostar betongmarksten ofta runt 200–400 kr per m², medan natursten som granit eller skiffer ligger betydligt högre, från cirka 500 kr och uppåt till över 1 000 kr per m² för mer exklusiva sorter. Till stenpriset ska du lägga underlagsmaterialen, alltså markduk, bärlager, sättsand och fogmaterial, som tillsammans utgör en egen kostnad även om de sällan syns i det färdiga resultatet.

Arbetskostnad

Arbetet, det vill säga schaktning, uppbyggnad av bärlager, packning, läggning och fogning, brukar utgöra ungefär 40–60 % av totalpriset enligt branschguider. Priset för en stenläggare per timme eller per m² påverkas av ytans storlek, mönstrets komplexitet, hur åtkomlig tomten är och hur mycket mark som måste grävas bort och köras iväg. Större ytor blir ofta något billigare per m² än små, eftersom etablering och rigg slås ut på fler kvadratmeter. Vill du förstå hur själva markarbetet prissätts mer i detalj finns en genomgång i vår artikel om vad markarbete kostar.

En sak att känna till innan du räknar hem ett ROT-avdrag: ren stenläggning på tomten räknas normalt som trädgårdsanläggning och ger oftast inte ROT, medan arbete i direkt anslutning till bostaden i vissa fall kan bedömas annorlunda. Reglerna avgörs i det enskilda fallet, så kontrollera alltid vad som gäller för just ditt arbete hos Skatteverket innan du utgår från ett avdrag i budgeten.

Betongsten, natursten eller plattor?

Materialvalet påverkar både priset, utseendet och hur ytan åldras. De tre vanligaste alternativen har olika styrkor.

Betongsten (marksten i betong) är det vanligaste valet för uppfarter och större ytor. Den är prisvärd, finns i många former och färger och är gjord för att bära last. Nackdelen är att färgen kan blekna med åren och att billigare kvaliteter är känsligare för frost.

Natursten som granit, gatsten eller skiffer är dyrare men mycket tåligt och åldras vackert. Smågatsten i granit är ett klassiskt val för uppfarter som ska hålla länge, medan skiffer och kalksten ofta används på uteplatser. Eftersom naturmaterialet varierar i tjocklek och form tar läggningen längre tid, vilket också syns i arbetskostnaden.

Plattor, i betong eller natursten, används mest på uteplatser, gångar och entréer. Stora, tunna plattor ger ett stramt uttryck men är känsligare för ojämnheter i underlaget och tål sällan biltrafik. Ju större och tunnare platta, desto viktigare blir ett perfekt utfört underarbete.

Om du snarare står och väljer mellan helt olika ytmaterial för en infart, alltså grus, asfalt, betong eller sten, är den jämförelsen bättre täckt i vår artikel om att anlägga uppfart.

En stenlagd yta bedöms med ögat, men det är det du inte ser som avgör om den håller. Den här guiden går igenom vad stenläggning kostar per kvadratmeter 2026, hur priset fördelar sig mellan material och arbete, skillnaden mellan betongsten, natursten och plattor, och framför allt varför underarbetet under stenen bestämmer om ytan förblir jämn i decennier eller sätter sig efter ett par vintrar. Vi tar det ur en villaägares perspektiv, oavsett om du planerar en uppfart, en uteplats, en entré eller en gång.

Översikt

En komplett stenläggning med både material och arbete ligger 2026 ofta i storleksordningen 1 200–2 800 kr per m², enligt publicerade branschprisguider. Den lägre delen av spannet gäller enklare betongsten på plan, lättåtkomlig mark; den övre delen gäller natursten, uppfarter som ska tåla bil eller besvärliga markförhållanden som lera. Underarbetet, alltså allt under själva stenen, brukar utgöra en stor del av totalkostnaden och är också den enskilt vanligaste orsaken till att en yta senare blir ojämn. Siffrorna är ungefärliga referenser, inte ett löfte, och den verkliga kostnaden avgörs av din tomt.

Vad kostar stenläggning per m²?

De flesta som söker på stenläggning pris eller marksten pris per m² vill kunna budgetera och jämföra offerter. Det svåra är att ett kvadratmeterpris döljer två helt olika poster: materialet och arbetet. En offert på 500 kr/m² utan schaktning kan i praktiken bli dyrare än en på 700 kr/m² där allt ingår, om markarbetet sedan kommer som en tilläggsfaktura. Därför är det klokt att alltid dela upp priset.

Materialkostnad

Materialet är den post som varierar mest, och den styrs främst av vilken sten du väljer. Som ungefärliga referenser 2026 kostar betongmarksten ofta runt 200–400 kr per m², medan natursten som granit eller skiffer ligger betydligt högre, från cirka 500 kr och uppåt till över 1 000 kr per m² för mer exklusiva sorter. Till stenpriset ska du lägga underlagsmaterialen, alltså markduk, bärlager, sättsand och fogmaterial, som tillsammans utgör en egen kostnad även om de sällan syns i det färdiga resultatet.

Arbetskostnad

Arbetet, det vill säga schaktning, uppbyggnad av bärlager, packning, läggning och fogning, brukar utgöra ungefär 40–60 % av totalpriset enligt branschguider. Priset för en stenläggare per timme eller per m² påverkas av ytans storlek, mönstrets komplexitet, hur åtkomlig tomten är och hur mycket mark som måste grävas bort och köras iväg. Större ytor blir ofta något billigare per m² än små, eftersom etablering och rigg slås ut på fler kvadratmeter. Vill du förstå hur själva markarbetet prissätts mer i detalj finns en genomgång i vår artikel om vad markarbete kostar.

En sak att känna till innan du räknar hem ett ROT-avdrag: ren stenläggning på tomten räknas normalt som trädgårdsanläggning och ger oftast inte ROT, medan arbete i direkt anslutning till bostaden i vissa fall kan bedömas annorlunda. Reglerna avgörs i det enskilda fallet, så kontrollera alltid vad som gäller för just ditt arbete hos Skatteverket innan du utgår från ett avdrag i budgeten.

Betongsten, natursten eller plattor?

Materialvalet påverkar både priset, utseendet och hur ytan åldras. De tre vanligaste alternativen har olika styrkor.

Betongsten (marksten i betong) är det vanligaste valet för uppfarter och större ytor. Den är prisvärd, finns i många former och färger och är gjord för att bära last. Nackdelen är att färgen kan blekna med åren och att billigare kvaliteter är känsligare för frost.

Natursten som granit, gatsten eller skiffer är dyrare men mycket tåligt och åldras vackert. Smågatsten i granit är ett klassiskt val för uppfarter som ska hålla länge, medan skiffer och kalksten ofta används på uteplatser. Eftersom naturmaterialet varierar i tjocklek och form tar läggningen längre tid, vilket också syns i arbetskostnaden.

Plattor, i betong eller natursten, används mest på uteplatser, gångar och entréer. Stora, tunna plattor ger ett stramt uttryck men är känsligare för ojämnheter i underlaget och tål sällan biltrafik. Ju större och tunnare platta, desto viktigare blir ett perfekt utfört underarbete.

Om du snarare står och väljer mellan helt olika ytmaterial för en infart, alltså grus, asfalt, betong eller sten, är den jämförelsen bättre täckt i vår artikel om att anlägga uppfart.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?

Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.

Underarbetet: det som avgör om ytan håller

Här ligger själva kärnan. Branschmaterial för markstensbeläggningar handlar nästan alltid om dimensionering, överbyggnad och belastning, av en enkel anledning: en snygg yta blir aldrig hållbar om konstruktionen under stenen är fel. Underarbetet byggs upp i tydliga skikt, och varje skikt har en uppgift.

Schakt och markduk

Först grävs den befintliga marken bort, ner till rätt djup. Ett vanligt och kostsamt misstag är att lägga sten direkt på matjord, eftersom matjord rör sig vid frost och tö och gör ytan ojämn. I botten läggs ofta en markduk, en fiberduk som skiljer den lösa jorden från bärlagret så att materialen inte blandas och sjunker ihop med tiden. Själva schaktningen, och vad som påverkar kostnaden, går vi igenom mer utförligt i artikeln om schaktning på villatomt.

Bärlager

Ovanpå markduken byggs bärlagret, alltså det bärande skiktet av krossmaterial (bergkross) som packas i flera lager. Det är bärlagret som tar upp lasten och fördelar den ner i marken. Hur tjockt det behöver vara beror helt på vad ytan ska tåla, vilket vi återkommer till nedan. För bärlager för marksten gäller tumregeln att ett för tunt eller dåligt packat bärlager är den vanligaste grundorsaken till sättningar.

Sättlager

Överst i underbyggnaden, precis under stenen, ligger ett tunt sättlager av sättsand eller stenmjöl. Det är i det här skiktet stenen justeras in så att ytan blir jämn. Sättlagret ska vara jämntjockt och får inte användas för att bygga bort ojämnheter i bärlagret, då riskerar enskilda stenar att sjunka.

Packning

Mellan skikten packas materialet, oftast med en markvibrator eller vält. Packningen är det moment som är lättast att slarva med och svårast att rätta till i efterhand, eftersom en dåligt packad yta sätter sig först efter en säsong eller två. Bristfällig packning är en klassisk orsak till att en yta som såg perfekt ut vid leverans blir gropig efter första vintern.

Fall och vattenavrinning

En stenlagd yta ska aldrig vara helt plan. Den ska ha ett svagt fall, normalt runt 1–2 cm per meter, som leder vatten bort från huset och andra byggnader. Rätt fall gör att vattnet rinner av i stället för att bli stående och frysa, vilket annars sliter på både fogar och underbyggnad. Vattnet behöver också ha någonstans att ta vägen; hur du hanterar avrinningen på resten av tomten tar vi upp i artikeln om dagvatten på tomten.

Kantstöd

Utan stöd i kanterna vandrar stenarna isär med tiden, särskilt på ytor som belastas. Kantstöd, i form av kantsten eller en gjuten stödkant, låser beläggningen på plats och håller ihop mönstret. Kantstöd bör planeras in redan när ytan mäts upp, inte läggas till i efterhand, och prissätts ofta separat per löpmeter.

Fogmaterial

Till sist fylls fogarna mellan stenarna, oftast med fogsand eller fogmaterial som binder. Fogen låser stenarna mot varandra så att de samverkar som en yta i stället för att röra sig var för sig. Fogen är också en underhållspost: den kan behöva fyllas på efter några år, och en yta med urspolade fogar tappar snabbt både stabilitet och utseende.

Rätt konstruktion för rätt yta

En av de vanligaste missuppfattningarna är att stenläggning är stenläggning, oavsett var den ligger. I själva verket avgör användningsområdet hur kraftig överbyggnaden måste vara, och det är därför en biluppfart kostar mer per m² än en gångyta även med samma sten.

Skillnaden handlar om last. En gångyta, entré eller uteplats belastas bara av människor och trädgårdsmöbler, medan en uppfart ska bära tyngden av en eller flera bilar som dessutom bromsar, svänger och står stilla på samma punkter. Denna last kräver ett djupare schakt och ett tjockare, kraftigare packat bärlager.

Som ungefärlig riktlinje brukar en uppfart kräva ett schaktdjup på runt 35–45 cm, medan en gångyta eller uteplats ofta klarar sig med 15–25 cm. Väljer du dessutom en tunn platta till en yta som ska tåla bil är risken stor att den spricker; till uppfarter passar tjockare marksten eller gatsten bättre. Frostdjupet på orten och jordarten (lera kräver mer) påverkar också dimensioneringen, vilket är ännu ett skäl att låta någon bedöma just din yta innan arbetet börjar.

Varför sättningar och ojämnheter uppstår

Sättningar i marksten är den fråga som ofta får villaägare att söka efter svar, och nästan alltid går orsaken att spåra till underarbetet snarare än till stenen. De vanligaste orsakerna är:

  • Ett för tunt eller dåligt packat bärlager som inte bär lasten.

  • Sten som lagts direkt på matjord eller på ett underlag som inte skilts av med markduk.

  • Bristfällig packning som gör att marken sätter sig efter första säsongen.

  • Fel eller obefintligt fall, så att vattnet blir stående, tränger ner och fryser.

  • Saknade eller för svaga kantstöd, så att stenarna vandrar isär.

  • Urspolade fogar som gör att stenarna slutar samverka.

Det gemensamma för punkterna är att de sällan syns när ytan är ny. De visar sig först efter en eller ett par vintrar, när tjäle och vatten har fått verka. Det är också därför en billig offert som skär i underarbetet kan bli dyr i slutänden: att lägga om en yta som satt sig kostar mer än att göra rätt från början.

Vanliga misstag vid stenläggning

Om du ska hålla ett öga på några saker, är det de här:

  • Att jämföra offerter enbart på kvadratmeterpris utan att kontrollera vad som ingår i underarbetet.

  • Att spara på schaktdjup eller bärlager för att pressa priset.

  • Att välja en tunn platta till en yta som ska tåla bil.

  • Att lägga ytan plan i stället för med fall bort från huset.

  • Att hoppa över kantstöd eller lägga till dem för sent.

  • Att inte planera för var vattnet ska ta vägen.

  • Att lägga sten sent på säsongen, när marken är för blöt eller frusen för att packas ordentligt.

Få hjälp med din stenläggning

Stenläggning är svår att prissätta på distans, eftersom priset och hållbarheten avgörs av din yta, marken under och hur den ska användas. Beskriv ytan, gärna med mått och några bilder, så hjälper Hasselbacken dig att förstå projektet och komma i kontakt med rätt entreprenör för en komplett stenläggning, inklusive schaktning, bärlager, packning, kantstöd och färdig beläggning. Läs mer om vår tjänst markarbete för vad vi hjälper till med.

Kontrollera alltid aktuella siffror, externa källor, bildrättigheter, lokala regler och eventuella prisuppgifter innan publicering.

Underarbetet: det som avgör om ytan håller

Här ligger själva kärnan. Branschmaterial för markstensbeläggningar handlar nästan alltid om dimensionering, överbyggnad och belastning, av en enkel anledning: en snygg yta blir aldrig hållbar om konstruktionen under stenen är fel. Underarbetet byggs upp i tydliga skikt, och varje skikt har en uppgift.

Schakt och markduk

Först grävs den befintliga marken bort, ner till rätt djup. Ett vanligt och kostsamt misstag är att lägga sten direkt på matjord, eftersom matjord rör sig vid frost och tö och gör ytan ojämn. I botten läggs ofta en markduk, en fiberduk som skiljer den lösa jorden från bärlagret så att materialen inte blandas och sjunker ihop med tiden. Själva schaktningen, och vad som påverkar kostnaden, går vi igenom mer utförligt i artikeln om schaktning på villatomt.

Bärlager

Ovanpå markduken byggs bärlagret, alltså det bärande skiktet av krossmaterial (bergkross) som packas i flera lager. Det är bärlagret som tar upp lasten och fördelar den ner i marken. Hur tjockt det behöver vara beror helt på vad ytan ska tåla, vilket vi återkommer till nedan. För bärlager för marksten gäller tumregeln att ett för tunt eller dåligt packat bärlager är den vanligaste grundorsaken till sättningar.

Sättlager

Överst i underbyggnaden, precis under stenen, ligger ett tunt sättlager av sättsand eller stenmjöl. Det är i det här skiktet stenen justeras in så att ytan blir jämn. Sättlagret ska vara jämntjockt och får inte användas för att bygga bort ojämnheter i bärlagret, då riskerar enskilda stenar att sjunka.

Packning

Mellan skikten packas materialet, oftast med en markvibrator eller vält. Packningen är det moment som är lättast att slarva med och svårast att rätta till i efterhand, eftersom en dåligt packad yta sätter sig först efter en säsong eller två. Bristfällig packning är en klassisk orsak till att en yta som såg perfekt ut vid leverans blir gropig efter första vintern.

Fall och vattenavrinning

En stenlagd yta ska aldrig vara helt plan. Den ska ha ett svagt fall, normalt runt 1–2 cm per meter, som leder vatten bort från huset och andra byggnader. Rätt fall gör att vattnet rinner av i stället för att bli stående och frysa, vilket annars sliter på både fogar och underbyggnad. Vattnet behöver också ha någonstans att ta vägen; hur du hanterar avrinningen på resten av tomten tar vi upp i artikeln om dagvatten på tomten.

Kantstöd

Utan stöd i kanterna vandrar stenarna isär med tiden, särskilt på ytor som belastas. Kantstöd, i form av kantsten eller en gjuten stödkant, låser beläggningen på plats och håller ihop mönstret. Kantstöd bör planeras in redan när ytan mäts upp, inte läggas till i efterhand, och prissätts ofta separat per löpmeter.

Fogmaterial

Till sist fylls fogarna mellan stenarna, oftast med fogsand eller fogmaterial som binder. Fogen låser stenarna mot varandra så att de samverkar som en yta i stället för att röra sig var för sig. Fogen är också en underhållspost: den kan behöva fyllas på efter några år, och en yta med urspolade fogar tappar snabbt både stabilitet och utseende.

Rätt konstruktion för rätt yta

En av de vanligaste missuppfattningarna är att stenläggning är stenläggning, oavsett var den ligger. I själva verket avgör användningsområdet hur kraftig överbyggnaden måste vara, och det är därför en biluppfart kostar mer per m² än en gångyta även med samma sten.

Skillnaden handlar om last. En gångyta, entré eller uteplats belastas bara av människor och trädgårdsmöbler, medan en uppfart ska bära tyngden av en eller flera bilar som dessutom bromsar, svänger och står stilla på samma punkter. Denna last kräver ett djupare schakt och ett tjockare, kraftigare packat bärlager.

Som ungefärlig riktlinje brukar en uppfart kräva ett schaktdjup på runt 35–45 cm, medan en gångyta eller uteplats ofta klarar sig med 15–25 cm. Väljer du dessutom en tunn platta till en yta som ska tåla bil är risken stor att den spricker; till uppfarter passar tjockare marksten eller gatsten bättre. Frostdjupet på orten och jordarten (lera kräver mer) påverkar också dimensioneringen, vilket är ännu ett skäl att låta någon bedöma just din yta innan arbetet börjar.

Varför sättningar och ojämnheter uppstår

Sättningar i marksten är den fråga som ofta får villaägare att söka efter svar, och nästan alltid går orsaken att spåra till underarbetet snarare än till stenen. De vanligaste orsakerna är:

  • Ett för tunt eller dåligt packat bärlager som inte bär lasten.

  • Sten som lagts direkt på matjord eller på ett underlag som inte skilts av med markduk.

  • Bristfällig packning som gör att marken sätter sig efter första säsongen.

  • Fel eller obefintligt fall, så att vattnet blir stående, tränger ner och fryser.

  • Saknade eller för svaga kantstöd, så att stenarna vandrar isär.

  • Urspolade fogar som gör att stenarna slutar samverka.

Det gemensamma för punkterna är att de sällan syns när ytan är ny. De visar sig först efter en eller ett par vintrar, när tjäle och vatten har fått verka. Det är också därför en billig offert som skär i underarbetet kan bli dyr i slutänden: att lägga om en yta som satt sig kostar mer än att göra rätt från början.

Vanliga misstag vid stenläggning

Om du ska hålla ett öga på några saker, är det de här:

  • Att jämföra offerter enbart på kvadratmeterpris utan att kontrollera vad som ingår i underarbetet.

  • Att spara på schaktdjup eller bärlager för att pressa priset.

  • Att välja en tunn platta till en yta som ska tåla bil.

  • Att lägga ytan plan i stället för med fall bort från huset.

  • Att hoppa över kantstöd eller lägga till dem för sent.

  • Att inte planera för var vattnet ska ta vägen.

  • Att lägga sten sent på säsongen, när marken är för blöt eller frusen för att packas ordentligt.

Få hjälp med din stenläggning

Stenläggning är svår att prissätta på distans, eftersom priset och hållbarheten avgörs av din yta, marken under och hur den ska användas. Beskriv ytan, gärna med mått och några bilder, så hjälper Hasselbacken dig att förstå projektet och komma i kontakt med rätt entreprenör för en komplett stenläggning, inklusive schaktning, bärlager, packning, kantstöd och färdig beläggning. Läs mer om vår tjänst markarbete för vad vi hjälper till med.

Kontrollera alltid aktuella siffror, externa källor, bildrättigheter, lokala regler och eventuella prisuppgifter innan publicering.

Vanliga frågor om stenläggning och pris

Vad kostar det att lägga marksten per m²?

Branschprisguider pekar mot ungefär 1 200–2 800 kr per m² inklusive material och arbete, där enklare betongsten på plan mark ligger i den nedre delen och natursten eller uppfarter i den övre. Siffrorna är ungefärliga; den verkliga kostnaden beror på sten, markförhållanden och åtkomst.

Behöver man markduk under marksten?

På lös eller lerig mark är markduk starkt att rekommendera, eftersom den hindrar att bärlagret blandas med undergrunden. På en redan fast, väldränerad mark kan behovet vara mindre, det bedöms från fall till fall.

När på året är det bäst att lägga sten?

Barmarkssäsongen är att föredra. När marken är tjälad rör den sig, vilket gör det svårt att få ett jämnt och hållbart resultat. Planera därför gärna projektet till en frostfri period.

Vad kostar det att bara lägga marksten, utan material?

Arbetskostnaden brukar utgöra runt 40–60 % av totalpriset. Exakt hur mycket bara läggningen kostar beror på ytans storlek, mönstret och hur mycket markarbete som krävs, så det är svårt att ange ett rättvist pris utan att någon sett ytan.

Är natursten värt den högre kostnaden?

Det beror på vad du prioriterar. Natursten är dyrare men mycket tåligt och åldras vackert, medan betongsten är billigare och finns i fler utföranden. För en uppfart som ska hålla länge väljer många gatsten i granit; för en uteplats fungerar båda bra.

Varför är en uppfart dyrare än en gångyta?

För att den ska bära bilar krävs ett djupare schakt och ett tjockare, kraftigare packat bärlager. En gångyta belastas bara av gångtrafik och klarar sig med en enklare överbyggnad, vilket gör den billigare per m².

Varför har min stenläggning satt sig?

Nästan alltid beror det på underarbetet: för tunt eller dåligt packat bärlager, sten lagd på matjord, fel fall eller saknade kantstöd. Problemen syns ofta först efter en vinter eller två, när tjäle och vatten verkat på en konstruktion som inte höll måttet.

Får jag ROT-avdrag för stenläggning?

Ren stenläggning på tomten räknas oftast som trädgårdsanläggning och ger normalt inte ROT, medan arbete i direkt anslutning till bostaden i vissa fall kan bedömas annorlunda. Kontrollera alltid vad som gäller för ditt specifika arbete hos Skatteverket.

Behöver jag marklov för att lägga sten?

Vanligtvis inte, men om du väsentligt ändrar marknivån kan marklov krävas, och reglerna varierar mellan kommuner. Kontrollera med din kommun och läs om reglerna kring marklov innan du ändrar höjder.