Bergvärme och golvvärme: en energieffektiv kombination
Golvvärme låter bergvärmepumpen gå på lägre temperatur, men grunden avgör om elen minskar. Se om det passar ditt hus
Lästid: 7 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Bergvärme och vattenburen golvvärme passar bra ihop, eftersom golvet är en stor yta som kan värma rummet med svalt vatten. Det gör att bergvärmepumpen behöver mindre el. Vinsten är ändå inte given. Enligt Boverkets energiguide om golvvärme kan energianvändningen tvärtom öka om huset saknar rätt förutsättningar. Här går vi igenom vad du vinner, vad som krävs av grund och golv, och när det är värt att lägga in golvvärme i ett hus som redan har radiatorer.
Översikt
Golvvärme kan göra bergvärmepumpen effektivare, men fyra saker avgör resultatet:
Grunden. Är den dåligt isolerad går en del av värmen ner i marken istället för upp i rummet.
Golvmaterialet. Klinker släpper igenom värmen lätt. Tjock parkett och mattor gör att vattnet behöver vara varmare.
Hur stor del av huset som har golvvärme. Har några rum kvar radiatorer som behöver varmare vatten är det de som bestämmer temperaturen från pumpen.
Hur du använder den. Golvvärme som står på under sommaren för att golvet ska kännas skönt ökar elförbrukningen.
Att byta fungerande radiatorer mot golvvärme enbart för att spara el lönar sig sällan. Det blir mer intressant när golven ändå ska rivas upp, när huset saknar vattenburen värme eller när du bygger till.
Varför passar golvvärme så bra ihop med bergvärme?
En bergvärmepump behöver mer el ju varmare vatten den ska skicka ut till värmesystemet. Den temperaturen kallas framledningstemperatur. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide om värmefördelning räcker det med låg temperatur i golvvärme, eftersom den värmeavgivande ytan är så stor.
Rörtillverkaren Wavins produktguide visar vad det kan betyda. Värdena gäller vid 20 grader inne och ett värmebehov på 40 watt per kvadratmeter:
Golv | Vägledande framledningstemperatur |
Betong eller klinker | 31 grader |
Trägolv på spårade spånskivor med värmefördelningsplåtar | 32 grader |
Trägolv på betong | 34 grader |
Ett hus med större värmebehov behöver varmare vatten än så en riktigt kall dag. Radiatorer behöver ändå ofta betydligt mer. Ett faktablad hos Installatörsföretagen, från omkring 2011, frågar om radiatorerna räcker med högst 55 grader, vilket vi går igenom i artikeln Bergvärme i hus med radiatorer. Samma faktablad anger att pumpens effektivitet minskar med 1–3 procent för varje grad högre framledningstemperatur.
Skillnaden syns också i tillverkarnas testvärden. I produktbladet för NIBE S1256-13 är årsmåttet SCOP 6,13 vid 35 grader och 4,46 vid 55 grader i kallt klimat. SCOP visar hur många kWh värme pumpen i snitt ger per kWh el. Värdena kommer från standardiserade tester, så räkna inte med samma siffror i ett visst hus.
Vad kan det betyda i kronor?
Vi utgår från samma hus som i radiatorartikeln: 18 000 kWh värme per år, årsvärmefaktor 3 och elpriset 2 kronor per kWh. Med 20 procent till varmvatten går cirka 4 800 kWh el till att värma huset. Varmvattnet påverkas inte av om huset har golvvärme eller radiatorer.
Beräkningen är vår egen och förenklad. Vi räknar med 10–25 procent lägre elbehov för varje 10 grader som framledningen sänks, ett spann som bygger på källorna i radiatorartikeln:
Framledningen sänks | Sparad el per år | Sparat per år |
10 grader, till exempel från 45 till 35 | 480–1 200 kWh | Cirka 1 000–2 400 kr |
20 grader, till exempel från 55 till 35 | 900–2 100 kWh | Cirka 1 800–4 200 kr |
Räkningen förutsätter att ingen extra värme går förlorad genom golvet. Därför behöver grunden kontrolleras först.
Vad krävs av grunden?
Boverkets energiguide förklarar att ett varmt golv lämnar mer värme till marken än ett svalare. Hur mycket beror på isoleringen. I ett hus med lite isolering mot marken är risken enligt Boverket mycket stor att energianvändningen ökar. Målet är tjock isolering under slingorna och så lite värmemotstånd som möjligt ovanför dem.
Grund | Det här behöver kontrolleras |
Platta på mark | Hur mycket isolering som finns under plattan, och om golvet är uppreglat. Saknas uppgifter, fråga en sakkunnig innan du bestämmer dig |
Källare | Hur källargolvet är isolerat. Enligt Boverket blir marken lättare varm under ett hus med källare |
Uteluftsventilerad krypgrund | Fuktrisken i grunden, och hur en eventuell tilläggsisolering ska göras |
Bjälklag mellan våningar | Bärighet och bygghöjd. Värme som går nedåt hamnar här i ett uppvärmt rum |
Fuktrisken när golvvärmen stängs av
En dåligt isolerad grund kan också ge fuktproblem. Enligt Boverket blir marken under huset varm när golvvärmen är igång. När värmen slås av på våren svalnar plattan snabbare än marken, och då kan markfukt kondensera mot plattan. Risken är större i stora byggnader och i hus med källare.
Golvvärme i bara en del av grunden kan också ge fuktproblem. Boverket nämner parhus, där golvvärme i den ena halvan kan ge fuktrisker i den andra. Har golvet redan problem bör orsaken utredas först. Det gäller särskilt uppreglade golv, alltså trägolv på reglar ovanpå plattan, som är en känslig konstruktion i många villor från 1950- till 1980-talet. Hur det utreds beskriver vi i artikeln Fukt i platta på mark.
Golvvärme över krypgrund
Golvvärme ger enligt Boverket generellt en varmare och torrare grund, men fuktrisken kan öka om tilläggsisoleringen görs fel. Boverkets sida om att tilläggsisolera grunden rekommenderar att alltid överväga tilläggsisolering när golvvärme ska installeras. Samtidigt påpekar den att isolering under bjälklaget gör krypgrunden kallare, vilket ökar risken för kondens och fuktskador. Läs mer i artikeln Isolera krypgrund, och låt någon bedöma grunden innan du bestämmer dig.
Vilket golv passar ovanpå golvvärme?
Golvet ska släppa igenom värmen. Enligt Boverket är klinker och plastmattor lättare att värma igenom, medan tjock parkett med isolerande stegljudsskikt och tjocka mattor gör att golvet behöver hålla högre temperatur. Wavin anger att mattor och trägolv kan sänka effekten med upp till 40 procent jämfört med klinker, vid samma framledningstemperatur.
Tänk också på det här innan golvet väljs:
Temperaturen. Wavin anger 26 grader som högsta yttemperatur på golvet. Golvtillverkaren kan ha en egen gräns, och Boverket påminner om att höga temperaturer kan torka ut trägolv.
Möbler. Under möbler och mattor blir golvet varmare än på fri yta, enligt Wavin. Fråga golvtillverkaren vilka temperaturer golvet klarar.
Infästningar. Kontrollera var slingorna ligger innan de byggs in, så att de inte hamnar där något ska fästas i golvet.
Livslängden. Boverket råder dig att välja golvvärme som håller lika länge som golvmaterialet, och att fundera på vilka skador som kan uppstå om den går sönder.
Räcker golvvärmen för att värma hela huset?
Det behöver räknas på, särskilt i ett äldre hus. Wavin utgår från cirka 35 watt per kvadratmeter i nybyggda hus och cirka 50 watt när ingen beräkning har gjorts. Golvet ska samtidigt hålla sig under den högsta yttemperaturen.
Jämför med exemplen i artikeln Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?. Enligt vår uträkning behöver 1970-talsvillan på 170 kvadratmeter cirka 50 watt per kvadratmeter den kallaste tiden. Det äldre huset med dålig isolering på 220 kvadratmeter behöver cirka 60–70 watt. Då räknas hela boytan, men i verkligheten täcks en del av golvet av skåp och möbler.
Kommer ett rum inte upp i rätt effekt finns tre vägar: isolera och täta så att behovet minskar, behåll en radiator i rummet, eller låt en VVS-projektör räkna på tätare slingor.
Kallras och tröghet
Radiatorer sitter ofta under fönster för att motverka kallras, alltså den kalla luft som faller ned längs rutan. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide behöver fönstren därför vara välisolerade i ett rum som bara har golvvärme. Tar du bort radiatorerna i ett äldre hus kan du annars få golvdrag.
Golvvärme är också långsammare att reglera, särskilt när slingorna är ingjutna i betong. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide kan vårsolen göra rummet för varmt innan systemet hinner anpassa sig. Boverket påpekar att problemet är störst under vår och höst, och att ett väl injusterat reglersystem kan minska det. Enligt Boverket kan du ofta sänka lufttemperaturen med golvvärme utan att det känns kallare, och den sänkningen sparar också energi. Hur mycket tar vi upp i artikeln Bergvärmen drar för mycket el.
Kan man ha både golvvärme och radiatorer?
Ja. Vad det ger beror på hur huset är kopplat.
I NIBE:s produktblad, som länkas ovan, beskrivs hur hus med olika temperaturbehov kan få en shuntventil, som sänker temperaturen till golvvärmen.
Vår bedömning är att pumpen då fortfarande behöver göra så varmt vatten som radiatorerna kräver. Golvvärme i några rum ger därför komfort, men liten elbesparing, så länge radiatorerna i övriga rum behöver samma temperatur som förut. Undantaget är om golvvärmen ersätter radiatorn i det rum som håller uppe temperaturen, eller om också de radiatorerna byts mot större. Då kan hela systemet gå på lägre temperatur.
Produktbladet anger också att system där alla golvslingor har termostater behöver en överströmningsventil, eller att några termostater tas bort, så att flödet genom pumpen räcker. Fråga installatören hur det löses i ditt hus.
Bergvärme och vattenburen golvvärme passar bra ihop, eftersom golvet är en stor yta som kan värma rummet med svalt vatten. Det gör att bergvärmepumpen behöver mindre el. Vinsten är ändå inte given. Enligt Boverkets energiguide om golvvärme kan energianvändningen tvärtom öka om huset saknar rätt förutsättningar. Här går vi igenom vad du vinner, vad som krävs av grund och golv, och när det är värt att lägga in golvvärme i ett hus som redan har radiatorer.
Översikt
Golvvärme kan göra bergvärmepumpen effektivare, men fyra saker avgör resultatet:
Grunden. Är den dåligt isolerad går en del av värmen ner i marken istället för upp i rummet.
Golvmaterialet. Klinker släpper igenom värmen lätt. Tjock parkett och mattor gör att vattnet behöver vara varmare.
Hur stor del av huset som har golvvärme. Har några rum kvar radiatorer som behöver varmare vatten är det de som bestämmer temperaturen från pumpen.
Hur du använder den. Golvvärme som står på under sommaren för att golvet ska kännas skönt ökar elförbrukningen.
Att byta fungerande radiatorer mot golvvärme enbart för att spara el lönar sig sällan. Det blir mer intressant när golven ändå ska rivas upp, när huset saknar vattenburen värme eller när du bygger till.
Varför passar golvvärme så bra ihop med bergvärme?
En bergvärmepump behöver mer el ju varmare vatten den ska skicka ut till värmesystemet. Den temperaturen kallas framledningstemperatur. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide om värmefördelning räcker det med låg temperatur i golvvärme, eftersom den värmeavgivande ytan är så stor.
Rörtillverkaren Wavins produktguide visar vad det kan betyda. Värdena gäller vid 20 grader inne och ett värmebehov på 40 watt per kvadratmeter:
Golv | Vägledande framledningstemperatur |
Betong eller klinker | 31 grader |
Trägolv på spårade spånskivor med värmefördelningsplåtar | 32 grader |
Trägolv på betong | 34 grader |
Ett hus med större värmebehov behöver varmare vatten än så en riktigt kall dag. Radiatorer behöver ändå ofta betydligt mer. Ett faktablad hos Installatörsföretagen, från omkring 2011, frågar om radiatorerna räcker med högst 55 grader, vilket vi går igenom i artikeln Bergvärme i hus med radiatorer. Samma faktablad anger att pumpens effektivitet minskar med 1–3 procent för varje grad högre framledningstemperatur.
Skillnaden syns också i tillverkarnas testvärden. I produktbladet för NIBE S1256-13 är årsmåttet SCOP 6,13 vid 35 grader och 4,46 vid 55 grader i kallt klimat. SCOP visar hur många kWh värme pumpen i snitt ger per kWh el. Värdena kommer från standardiserade tester, så räkna inte med samma siffror i ett visst hus.
Vad kan det betyda i kronor?
Vi utgår från samma hus som i radiatorartikeln: 18 000 kWh värme per år, årsvärmefaktor 3 och elpriset 2 kronor per kWh. Med 20 procent till varmvatten går cirka 4 800 kWh el till att värma huset. Varmvattnet påverkas inte av om huset har golvvärme eller radiatorer.
Beräkningen är vår egen och förenklad. Vi räknar med 10–25 procent lägre elbehov för varje 10 grader som framledningen sänks, ett spann som bygger på källorna i radiatorartikeln:
Framledningen sänks | Sparad el per år | Sparat per år |
10 grader, till exempel från 45 till 35 | 480–1 200 kWh | Cirka 1 000–2 400 kr |
20 grader, till exempel från 55 till 35 | 900–2 100 kWh | Cirka 1 800–4 200 kr |
Räkningen förutsätter att ingen extra värme går förlorad genom golvet. Därför behöver grunden kontrolleras först.
Vad krävs av grunden?
Boverkets energiguide förklarar att ett varmt golv lämnar mer värme till marken än ett svalare. Hur mycket beror på isoleringen. I ett hus med lite isolering mot marken är risken enligt Boverket mycket stor att energianvändningen ökar. Målet är tjock isolering under slingorna och så lite värmemotstånd som möjligt ovanför dem.
Grund | Det här behöver kontrolleras |
Platta på mark | Hur mycket isolering som finns under plattan, och om golvet är uppreglat. Saknas uppgifter, fråga en sakkunnig innan du bestämmer dig |
Källare | Hur källargolvet är isolerat. Enligt Boverket blir marken lättare varm under ett hus med källare |
Uteluftsventilerad krypgrund | Fuktrisken i grunden, och hur en eventuell tilläggsisolering ska göras |
Bjälklag mellan våningar | Bärighet och bygghöjd. Värme som går nedåt hamnar här i ett uppvärmt rum |
Fuktrisken när golvvärmen stängs av
En dåligt isolerad grund kan också ge fuktproblem. Enligt Boverket blir marken under huset varm när golvvärmen är igång. När värmen slås av på våren svalnar plattan snabbare än marken, och då kan markfukt kondensera mot plattan. Risken är större i stora byggnader och i hus med källare.
Golvvärme i bara en del av grunden kan också ge fuktproblem. Boverket nämner parhus, där golvvärme i den ena halvan kan ge fuktrisker i den andra. Har golvet redan problem bör orsaken utredas först. Det gäller särskilt uppreglade golv, alltså trägolv på reglar ovanpå plattan, som är en känslig konstruktion i många villor från 1950- till 1980-talet. Hur det utreds beskriver vi i artikeln Fukt i platta på mark.
Golvvärme över krypgrund
Golvvärme ger enligt Boverket generellt en varmare och torrare grund, men fuktrisken kan öka om tilläggsisoleringen görs fel. Boverkets sida om att tilläggsisolera grunden rekommenderar att alltid överväga tilläggsisolering när golvvärme ska installeras. Samtidigt påpekar den att isolering under bjälklaget gör krypgrunden kallare, vilket ökar risken för kondens och fuktskador. Läs mer i artikeln Isolera krypgrund, och låt någon bedöma grunden innan du bestämmer dig.
Vilket golv passar ovanpå golvvärme?
Golvet ska släppa igenom värmen. Enligt Boverket är klinker och plastmattor lättare att värma igenom, medan tjock parkett med isolerande stegljudsskikt och tjocka mattor gör att golvet behöver hålla högre temperatur. Wavin anger att mattor och trägolv kan sänka effekten med upp till 40 procent jämfört med klinker, vid samma framledningstemperatur.
Tänk också på det här innan golvet väljs:
Temperaturen. Wavin anger 26 grader som högsta yttemperatur på golvet. Golvtillverkaren kan ha en egen gräns, och Boverket påminner om att höga temperaturer kan torka ut trägolv.
Möbler. Under möbler och mattor blir golvet varmare än på fri yta, enligt Wavin. Fråga golvtillverkaren vilka temperaturer golvet klarar.
Infästningar. Kontrollera var slingorna ligger innan de byggs in, så att de inte hamnar där något ska fästas i golvet.
Livslängden. Boverket råder dig att välja golvvärme som håller lika länge som golvmaterialet, och att fundera på vilka skador som kan uppstå om den går sönder.
Räcker golvvärmen för att värma hela huset?
Det behöver räknas på, särskilt i ett äldre hus. Wavin utgår från cirka 35 watt per kvadratmeter i nybyggda hus och cirka 50 watt när ingen beräkning har gjorts. Golvet ska samtidigt hålla sig under den högsta yttemperaturen.
Jämför med exemplen i artikeln Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?. Enligt vår uträkning behöver 1970-talsvillan på 170 kvadratmeter cirka 50 watt per kvadratmeter den kallaste tiden. Det äldre huset med dålig isolering på 220 kvadratmeter behöver cirka 60–70 watt. Då räknas hela boytan, men i verkligheten täcks en del av golvet av skåp och möbler.
Kommer ett rum inte upp i rätt effekt finns tre vägar: isolera och täta så att behovet minskar, behåll en radiator i rummet, eller låt en VVS-projektör räkna på tätare slingor.
Kallras och tröghet
Radiatorer sitter ofta under fönster för att motverka kallras, alltså den kalla luft som faller ned längs rutan. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide behöver fönstren därför vara välisolerade i ett rum som bara har golvvärme. Tar du bort radiatorerna i ett äldre hus kan du annars få golvdrag.
Golvvärme är också långsammare att reglera, särskilt när slingorna är ingjutna i betong. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide kan vårsolen göra rummet för varmt innan systemet hinner anpassa sig. Boverket påpekar att problemet är störst under vår och höst, och att ett väl injusterat reglersystem kan minska det. Enligt Boverket kan du ofta sänka lufttemperaturen med golvvärme utan att det känns kallare, och den sänkningen sparar också energi. Hur mycket tar vi upp i artikeln Bergvärmen drar för mycket el.
Kan man ha både golvvärme och radiatorer?
Ja. Vad det ger beror på hur huset är kopplat.
I NIBE:s produktblad, som länkas ovan, beskrivs hur hus med olika temperaturbehov kan få en shuntventil, som sänker temperaturen till golvvärmen.
Vår bedömning är att pumpen då fortfarande behöver göra så varmt vatten som radiatorerna kräver. Golvvärme i några rum ger därför komfort, men liten elbesparing, så länge radiatorerna i övriga rum behöver samma temperatur som förut. Undantaget är om golvvärmen ersätter radiatorn i det rum som håller uppe temperaturen, eller om också de radiatorerna byts mot större. Då kan hela systemet gå på lägre temperatur.
Produktbladet anger också att system där alla golvslingor har termostater behöver en överströmningsventil, eller att några termostater tas bort, så att flödet genom pumpen räcker. Fråga installatören hur det löses i ditt hus.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Golvvärme i ett befintligt hus: vad innebär det?
Hur stort ingreppet blir beror på golvet som finns idag. Exemplen nedan kommer från Wavins produktguide:
Lösning | Uppbyggnad | Att tänka på |
Ingjutna rör i betong | 35–65 mm betong över rören, kantisolering runt om | Golvet blir tjockare och tyngre |
Spårade spånskivor på träbjälklag | 22 mm skiva med aluminiumplåtar som täcker minst 75–80 procent av ytan | Golvet höjs cirka 22 mm |
Båda höjer golvet, så kontrollera dörrar, trösklar, trappsteg och takhöjd. Vår bedömning är att ingreppet ofta blir större än väntat i äldre hus, eftersom golvet kan behöva rivas och socklar och dörrar anpassas. I rum där golvet ändå ska bytas är merarbetet mindre.
Plaströren ska enligt Wavin ha en syrebarriär, eftersom syre i vattnet ger problem för rör och komponenter.
Våtrum, fördelare och kontroll av tätheten
Slingorna samlas i en fördelare, som styr vattnet till varje slinga. Där kan ett läckage uppstå, så placeringen spelar roll.
Branschreglerna. Enligt ändringarna i Säker Vatteninstallation 2026:1, som gäller från den 1 januari 2026, ska värmeinstallationer göras med rör, skyddsrör och komponenter som är provade och godkända som ett sammansatt system. Säker Vatten skriver att installationer enligt reglerna är likställda med fackmässigt utförande, och att avsteg kan innebära att försäkringsersättningen vid en skada minskar eller uteblir. Fråga därför om företaget är auktoriserat. Ett auktoriserat VVS-företag ska lämna ett digitalt intyg senast fyra veckor efter avslutat arbete.
Fördelarskåp i våtrum. Enligt Wavins anvisning för fördelarskåp får skåpet inte sitta i anslutning till dusch eller bad, och tryck- och täthetskontroll ska göras och dokumenteras före drift. Andra fabrikat kan ha egna krav.
Fukt. Boverket råder dig att inte lägga fuktkänsliga material eller tätskikt där det blir blött i drift. Fundera också på om fuktiga utrymmen behöver annan värme på sommaren.
I vårt kundprojekt med platta på mark i Partille tryckprovades golvvärmerören innan plattan gjöts, så att fel kunde åtgärdas medan rören gick att komma åt. Be om att få dokumentationen, och en bild på slingorna innan de byggs in, så att du vet var de ligger om du senare ska borra i golvet.
Elektrisk golvvärme kopplas inte till pumpen
Elslingor i badrummet, som i vårt badrumsprojekt i Surte, är ett annat system. De drivs direkt med el och ger 1 kWh värme per kWh el, så de får ingen hjälp av bergvärmepumpen. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide används elvärmare bland annat till golvvärmeslingor i mindre utrymmen och i fritidshus. Vår bedömning är att det i ett litet badrum kan vara en enklare lösning än att dra in rör.
Behövs bygglov eller anmälan?
Boverkets genomgång av anmälningsplikten nämner bland annat installation av ventilation, vatten och avlopp, hiss och eldstad, men inte golvvärme. Däremot krävs anmälan om en ändring väsentligt påverkar husets bärande delar. Det kan vara aktuellt om ett gammalt bjälklag behöver förstärkas för ett tjockare och tyngre golv. Fråga byggnadsnämnden om du är osäker. Själva bergvärmen ska anmälas eller ha tillstånd, som vi beskriver i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Påverkar golvvärmen borrhålet?
Ja. När pumpen arbetar effektivare kommer en större del av värmen från berget och en mindre del från elen. Borrföretagen, borrbranschens organisation, rekommenderar därför 20–25 procent djupare borrhål än standardvärdet för lågtemperatursystem som golvvärme.
Är hålet annars tänkt att bli 175 meter blir det ungefär 35–44 meter till. Med Värmekalkyls borrpris på 300–600 kronor per meter motsvarar det cirka 10 000–26 000 kronor före rotavdrag, och enligt samma källa tillkommer kollektorslang och foderrör. Uträkningen är vår egen, och borrdjupet ska alltid räknas fram för ditt hus. Vad hela installationen kostar går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme? Hur det går till beskriver vi i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Har du redan bergvärme och lägger in golvvärme senare behöver hålet kontrolleras på samma sätt. Det går vi igenom i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Vad kostar golvvärme, och lönar det sig?
Prisuppgifterna är ungefärliga, och ingen källa vi har hittat säger exakt vad som ingår. Selectras genomgång av golvvärme, uppdaterad i juli 2026, anger 800–1 600 kronor per kvadratmeter för vattenburen golvvärme, med golvvärmebranschen och E.ON som källa. Enligt samma genomgång blir det dyrare i ett befintligt hus, där golvet måste öppnas. Rivning och nytt golv kan också tillkomma, så be om en offert.
Ett räkneexempel med samma värmebehov som ovan, i ett hus på 170 kvadratmeter:
Golvvärme i hela huset, med priset ovan och före rotavdrag: cirka 136 000–272 000 kronor.
Besparing med 20 graders lägre framledning: 1 800–4 200 kronor per år.
Tid att tjäna in kostnaden: drygt 30 år med lägsta priset och högsta besparingen, och betydligt längre med högre pris eller lägre besparing.
Exemplet är vårt eget. Det visar att elbesparingen sällan ensam motiverar att bygga om ett fungerande radiatorsystem. Då är det ofta billigare att byta de radiatorer som håller uppe temperaturen, som vi visar i radiatorartikeln. Golvvärme blir istället ett val för komforten, eller en merkostnad som är rimlig när golven ändå ska rivas.
Situation | Vår bedömning |
Nybyggnation eller tillbyggnad | Ofta bra, eftersom grund och isolering kan byggas för golvvärme från början |
Totalrenovering där golven ändå rivs | Värt att räkna på, om grunden kan isoleras |
Direktverkande el, nytt vattenburet system behövs | Jämför golvvärme med radiatorer i offerten, rum för rum |
Fungerande radiatorer och golven ska vara kvar | Lönar sig sällan enbart för elens skull |
Bara badrummet | En komfortfråga, som ger liten eller ingen elbesparing |
Har huset direktverkande el kostar ett nytt vattenburet system enligt Värmekalkyl, som länkas ovan, ofta 70 000–150 000 kronor.
Rotavdrag och bidrag
Skatteverkets lista över rotarbeten nämner inte golvvärme som en egen punkt. Den tar upp att installera element, installera och byta värmepump och att byta golv. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden, och material ger inget avdrag. Fråga företaget eller Skatteverket hur just ditt arbete ska redovisas innan du räknar med avdraget.
Bidraget för energieffektivisering i småhus kan gälla golvslingor, eftersom Boverket räknar dem till vattenburen värmedistribution. Det krävs en nyinstallation av ett system, inte ett byte av enstaka radiatorer. Enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland täcker bidraget högst 30 procent av materialet och högst 60 000 kronor per hus. Huset ska ha värdeår före 1990 och inte vara anslutet till fjärrvärme, och utrymmen som inte har värmts tidigare ger inget bidrag. Har huset redan radiatorer, fråga länsstyrelsen om golvvärmen räknas innan du beställer.
Så får du ut mest av golvvärmen
När golvvärmen är igång är det inställningarna och vanorna som avgör hur mycket el den använder:
Justera in systemet. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide har varje rum en egen slinga. Boverket skriver att reglersystemet bör vara väl injusterat.
Sänk lufttemperaturen. Det råder Boverket dig att göra för att energianvändningen ska bli så låg som möjligt.
Håll värmekurvan låg. Vår rekommendation är att den anpassas till golvvärmen, inte till de radiatorer som kanske fanns förut.
Stäng av på sommaren. Boverket råder dig att undvika golvvärme utanför uppvärmningssäsongen. Klinker kan kännas kallt och locka till att förlänga säsongen, och då ökar energianvändningen påtagligt.
Frågor att ställa till installatören
Vilken framledningstemperatur räknar ni med den kallaste dagen, med våra golvmaterial?
Klarar varje rum sitt effektbehov med golvvärmen, eller behövs radiatorer också?
Hur mycket isolering finns i grunden, och hur påverkar det energiberäkningen?
Har borrdjupet räknats för ett lågtemperatursystem?
Hur kopplas golvvärmen ihop med eventuella radiatorer, och vilken temperatur styr pumpen efter?
Var placeras fördelaren, och vem gör tryck- och täthetskontrollen?
Hur mycket höjs golvet, och vad händer med dörrar, trösklar och trappor?
Få hjälp att bedöma golvvärme och bergvärme
Funderar du på golvvärme i samband med bergvärme? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, vilken grund det har och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Golvvärme i ett befintligt hus: vad innebär det?
Hur stort ingreppet blir beror på golvet som finns idag. Exemplen nedan kommer från Wavins produktguide:
Lösning | Uppbyggnad | Att tänka på |
Ingjutna rör i betong | 35–65 mm betong över rören, kantisolering runt om | Golvet blir tjockare och tyngre |
Spårade spånskivor på träbjälklag | 22 mm skiva med aluminiumplåtar som täcker minst 75–80 procent av ytan | Golvet höjs cirka 22 mm |
Båda höjer golvet, så kontrollera dörrar, trösklar, trappsteg och takhöjd. Vår bedömning är att ingreppet ofta blir större än väntat i äldre hus, eftersom golvet kan behöva rivas och socklar och dörrar anpassas. I rum där golvet ändå ska bytas är merarbetet mindre.
Plaströren ska enligt Wavin ha en syrebarriär, eftersom syre i vattnet ger problem för rör och komponenter.
Våtrum, fördelare och kontroll av tätheten
Slingorna samlas i en fördelare, som styr vattnet till varje slinga. Där kan ett läckage uppstå, så placeringen spelar roll.
Branschreglerna. Enligt ändringarna i Säker Vatteninstallation 2026:1, som gäller från den 1 januari 2026, ska värmeinstallationer göras med rör, skyddsrör och komponenter som är provade och godkända som ett sammansatt system. Säker Vatten skriver att installationer enligt reglerna är likställda med fackmässigt utförande, och att avsteg kan innebära att försäkringsersättningen vid en skada minskar eller uteblir. Fråga därför om företaget är auktoriserat. Ett auktoriserat VVS-företag ska lämna ett digitalt intyg senast fyra veckor efter avslutat arbete.
Fördelarskåp i våtrum. Enligt Wavins anvisning för fördelarskåp får skåpet inte sitta i anslutning till dusch eller bad, och tryck- och täthetskontroll ska göras och dokumenteras före drift. Andra fabrikat kan ha egna krav.
Fukt. Boverket råder dig att inte lägga fuktkänsliga material eller tätskikt där det blir blött i drift. Fundera också på om fuktiga utrymmen behöver annan värme på sommaren.
I vårt kundprojekt med platta på mark i Partille tryckprovades golvvärmerören innan plattan gjöts, så att fel kunde åtgärdas medan rören gick att komma åt. Be om att få dokumentationen, och en bild på slingorna innan de byggs in, så att du vet var de ligger om du senare ska borra i golvet.
Elektrisk golvvärme kopplas inte till pumpen
Elslingor i badrummet, som i vårt badrumsprojekt i Surte, är ett annat system. De drivs direkt med el och ger 1 kWh värme per kWh el, så de får ingen hjälp av bergvärmepumpen. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide används elvärmare bland annat till golvvärmeslingor i mindre utrymmen och i fritidshus. Vår bedömning är att det i ett litet badrum kan vara en enklare lösning än att dra in rör.
Behövs bygglov eller anmälan?
Boverkets genomgång av anmälningsplikten nämner bland annat installation av ventilation, vatten och avlopp, hiss och eldstad, men inte golvvärme. Däremot krävs anmälan om en ändring väsentligt påverkar husets bärande delar. Det kan vara aktuellt om ett gammalt bjälklag behöver förstärkas för ett tjockare och tyngre golv. Fråga byggnadsnämnden om du är osäker. Själva bergvärmen ska anmälas eller ha tillstånd, som vi beskriver i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Påverkar golvvärmen borrhålet?
Ja. När pumpen arbetar effektivare kommer en större del av värmen från berget och en mindre del från elen. Borrföretagen, borrbranschens organisation, rekommenderar därför 20–25 procent djupare borrhål än standardvärdet för lågtemperatursystem som golvvärme.
Är hålet annars tänkt att bli 175 meter blir det ungefär 35–44 meter till. Med Värmekalkyls borrpris på 300–600 kronor per meter motsvarar det cirka 10 000–26 000 kronor före rotavdrag, och enligt samma källa tillkommer kollektorslang och foderrör. Uträkningen är vår egen, och borrdjupet ska alltid räknas fram för ditt hus. Vad hela installationen kostar går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme? Hur det går till beskriver vi i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Har du redan bergvärme och lägger in golvvärme senare behöver hålet kontrolleras på samma sätt. Det går vi igenom i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Vad kostar golvvärme, och lönar det sig?
Prisuppgifterna är ungefärliga, och ingen källa vi har hittat säger exakt vad som ingår. Selectras genomgång av golvvärme, uppdaterad i juli 2026, anger 800–1 600 kronor per kvadratmeter för vattenburen golvvärme, med golvvärmebranschen och E.ON som källa. Enligt samma genomgång blir det dyrare i ett befintligt hus, där golvet måste öppnas. Rivning och nytt golv kan också tillkomma, så be om en offert.
Ett räkneexempel med samma värmebehov som ovan, i ett hus på 170 kvadratmeter:
Golvvärme i hela huset, med priset ovan och före rotavdrag: cirka 136 000–272 000 kronor.
Besparing med 20 graders lägre framledning: 1 800–4 200 kronor per år.
Tid att tjäna in kostnaden: drygt 30 år med lägsta priset och högsta besparingen, och betydligt längre med högre pris eller lägre besparing.
Exemplet är vårt eget. Det visar att elbesparingen sällan ensam motiverar att bygga om ett fungerande radiatorsystem. Då är det ofta billigare att byta de radiatorer som håller uppe temperaturen, som vi visar i radiatorartikeln. Golvvärme blir istället ett val för komforten, eller en merkostnad som är rimlig när golven ändå ska rivas.
Situation | Vår bedömning |
Nybyggnation eller tillbyggnad | Ofta bra, eftersom grund och isolering kan byggas för golvvärme från början |
Totalrenovering där golven ändå rivs | Värt att räkna på, om grunden kan isoleras |
Direktverkande el, nytt vattenburet system behövs | Jämför golvvärme med radiatorer i offerten, rum för rum |
Fungerande radiatorer och golven ska vara kvar | Lönar sig sällan enbart för elens skull |
Bara badrummet | En komfortfråga, som ger liten eller ingen elbesparing |
Har huset direktverkande el kostar ett nytt vattenburet system enligt Värmekalkyl, som länkas ovan, ofta 70 000–150 000 kronor.
Rotavdrag och bidrag
Skatteverkets lista över rotarbeten nämner inte golvvärme som en egen punkt. Den tar upp att installera element, installera och byta värmepump och att byta golv. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden, och material ger inget avdrag. Fråga företaget eller Skatteverket hur just ditt arbete ska redovisas innan du räknar med avdraget.
Bidraget för energieffektivisering i småhus kan gälla golvslingor, eftersom Boverket räknar dem till vattenburen värmedistribution. Det krävs en nyinstallation av ett system, inte ett byte av enstaka radiatorer. Enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland täcker bidraget högst 30 procent av materialet och högst 60 000 kronor per hus. Huset ska ha värdeår före 1990 och inte vara anslutet till fjärrvärme, och utrymmen som inte har värmts tidigare ger inget bidrag. Har huset redan radiatorer, fråga länsstyrelsen om golvvärmen räknas innan du beställer.
Så får du ut mest av golvvärmen
När golvvärmen är igång är det inställningarna och vanorna som avgör hur mycket el den använder:
Justera in systemet. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide har varje rum en egen slinga. Boverket skriver att reglersystemet bör vara väl injusterat.
Sänk lufttemperaturen. Det råder Boverket dig att göra för att energianvändningen ska bli så låg som möjligt.
Håll värmekurvan låg. Vår rekommendation är att den anpassas till golvvärmen, inte till de radiatorer som kanske fanns förut.
Stäng av på sommaren. Boverket råder dig att undvika golvvärme utanför uppvärmningssäsongen. Klinker kan kännas kallt och locka till att förlänga säsongen, och då ökar energianvändningen påtagligt.
Frågor att ställa till installatören
Vilken framledningstemperatur räknar ni med den kallaste dagen, med våra golvmaterial?
Klarar varje rum sitt effektbehov med golvvärmen, eller behövs radiatorer också?
Hur mycket isolering finns i grunden, och hur påverkar det energiberäkningen?
Har borrdjupet räknats för ett lågtemperatursystem?
Hur kopplas golvvärmen ihop med eventuella radiatorer, och vilken temperatur styr pumpen efter?
Var placeras fördelaren, och vem gör tryck- och täthetskontrollen?
Hur mycket höjs golvet, och vad händer med dörrar, trösklar och trappor?
Få hjälp att bedöma golvvärme och bergvärme
Funderar du på golvvärme i samband med bergvärme? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, vilken grund det har och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om bergvärme och golvvärme
Fungerar bergvärme med golvvärme?
Ja. Boverket räknar golvvärme och radiatorer till de vattenburna system som en bergvärmepump kan kopplas till. Golvvärmen måste vara vattenburen, eftersom elslingor inte kan kopplas till pumpen.
Är golvvärme billigare i drift än radiatorer med bergvärme?
Det kan den vara, eftersom pumpen klarar sig med svalare vatten. I vårt exempel ger 10 graders lägre framledning 1 000–2 400 kronor per år. Är grunden dåligt isolerad kan besparingen utebli, och energianvändningen kan till och med öka.
Vilken framledningstemperatur har golvvärme?
Wavin anger som vägledning 31–34 grader vid 40 watt per kvadratmeter, beroende på golv. Ett hus med större värmebehov eller ett tjockt trägolv kan behöva mer.
Kan man lägga golvvärme i ett gammalt hus?
Ja, men kontrollera först grunden, bjälklagets bärighet, höjden på golvet och fönstren. Dålig isolering mot marken kan öka energianvändningen och ge fuktrisker. Gamla fönster kan ge golvdrag när radiatorerna tas bort.
Kan golvvärmen ersätta alla radiatorer?
Det beror på värmebehovet, och i ett äldre hus räcker golvvärmen inte alltid. Be om en beräkning rum för rum, med golvmaterial och möbler inräknade.
Sparar man el med golvvärme bara i badrummet?
Knappast. Pumpen arbetar då fortfarande efter radiatorerna i övriga huset. Står golvvärmen på året runt kan den tvärtom öka förbrukningen.
Behöver borrhålet vara djupare med golvvärme?
Det kan behövas. Borrföretagen rekommenderar 20–25 procent djupare hål än standardvärdet, eftersom pumpen tar mer värme ur berget. Fråga borraren hur golvvärmen har räknats in.
Går det att ha parkett på golvvärme?
Ja, men kontrollera att golvet är godkänt för golvvärme och vilken yttemperatur tillverkaren tillåter. Ett tjockt golv med isolerande underlag kan kräva varmare vatten, och höga temperaturer kan torka ut trä.
Ger golvvärme rotavdrag?
Skatteverkets lista nämner inte golvvärme som egen punkt, men tar upp arbete med element, värmepumpar och golv. Fråga hur arbetet ska redovisas innan du räknar med avdraget. Material ger inget avdrag.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Vad är skillnaden mellan borrhål, energibrunn och kollektorslang?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme och golvvärme: en energieffektiv kombination
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Läs mer
Bergvärme
Vad är skillnaden mellan borrhål, energibrunn och kollektorslang?
Borrhål, energibrunn, kollektorslang: vad orden betyder och hur värmen tar sig från berget in i huset
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme och golvvärme: en energieffektiv kombination
Golvvärme låter bergvärmepumpen gå på lägre temperatur, men grunden avgör om elen minskar. Se om det passar ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Bergvärme fungerar ofta med gamla element. Så ser du om dina räcker och vilka som kan behöva bytas mot större
Läs mer
Bergvärme
Fungerar bergvärme i alla hus?
Tomt, berggrund, värmesystem och energibehov: så ser du om bergvärme fungerar i ditt hus och när annat passar bättre
Läs mer
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Elpatron, korta driftcykler, slitage och verkningsgrad: så märks fel storlek på bergvärmepumpen och så åtgärdas det
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer