Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ett gammalt borrhål kan oftast användas till en ny bergvärmepump, men det är inte säkert att det räcker. Hålet borrades en gång för en viss pump och ett visst hus. Har pumpen blivit effektivare, huset större eller värmesystemet ett annat sedan dess kan hålet vara för grunt för det som ska tas ut ur det idag.
I den här artikeln går vi igenom hur ett äldre borrhål bedöms, vilka uppgifter som behövs och vad som kan göras om hålet inte räcker: anpassa den nya pumpen, fördjupa det gamla hålet eller borra ett extra.
Kort svar
Ja, ett befintligt borrhål kan i de flesta fall kopplas till en ny bergvärmepump. Innan dess behöver installatören kontrollera att hålet kan ge den värme som den nya pumpen och huset behöver.
Bedömningen bygger på tre saker: hålets djup och skick, hur mycket värme som ska hämtas ur berget med den nya pumpen och hur den gamla pumpen har gått de senaste vintrarna.
Räcker hålet kopplas den nya pumpen till det, och ingen ny borrning behövs.
Räcker hålet nästan kan det gå att välja en pump och inställningar som anpassas efter hålet.
Räcker hålet inte kan det behövas kompletteringsborrning, alltså att det gamla hålet fördjupas, eller ett extra borrhål som kopplas till samma pump.
Ny borrning behöver stämmas av med kommunen. I Göteborg är det förbjudet att borra för en värmepumpsanläggning utan tillstånd.
Varför kan ett borrhål som har fungerat bli för grunt?
Ett borrhål blir inte kortare med åren. Det som förändras är hur mycket värme som ska hämtas ur det. Det finns några vanliga orsaker till att ett hål som fungerade med den gamla pumpen inte räcker till den nya.
Den nya pumpen är effektivare. En effektivare pump använder mindre el, och då måste en större del av värmen komma från berget. Varför det blir så, med ett räkneexempel, förklarar vi i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Huset har byggts ut. En tillbyggnad eller en inredd källare ökar värmebehovet.
Huset har fått golvvärme. Värmepumpen arbetar effektivare med golvvärme och tar då mer värme ur hålet. Borrföretagen, borrbranschens organisation, rekommenderar därför 20–25 procent djupare hål än normalt för sådana system.
Hålet var för kort redan från början. Har den gamla pumpen ofta tagit hjälp av elpatronen, pumpens inbyggda elvärmare, kan hålet vara en förklaring. Pumpen kan också ha varit för liten eller felinställd.
En granne har borrat nära. Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 kan anläggningar som ligger för nära varandra ge betydligt lägre temperatur i berget än beräknat.
Enligt SGU-rapporten Geologisk information för geoenergianläggningar är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa, med en tendens mot ännu större djup. Ett hål som borrades för många år sedan kan därför vara kortare än vad som hade borrats för samma hus idag.
Vad händer om den nya pumpen kopplas till ett för grunt hål?
Tas det ut mer värme än berget runt hålet hinner återladda, sjunker temperaturen i berget. Enligt Normbrunn-16 kan temperaturen bli betydligt lägre än beräknat även när ett borrhål är för grunt för husets energibehov och värmepumpens storlek.
För dig som villaägare märks det på flera sätt:
Vätskan som kommer tillbaka från berget blir kallare, och pumpen behöver mer el för att ge samma värme.
Elpatronen går oftare, framför allt under de kallaste veckorna.
Om det blir så kallt att det fryser runt hålet kan kollektorslangen enligt Normbrunn-16 tryckas ihop och skadas av isen. I värsta fall läcker köldbärarvätska ut i grundvattnet och anläggningen slutar fungera. Står hålet i lera eller silt kan frysningen dessutom ge skador i marken runt hålet. Därför bör hålet bedömas innan den nya pumpen väljs, inte efteråt.
Så bedöms ett äldre borrhål
Enligt SGU-rapporten dimensioneras anläggningar för enskilda hus i regel med standardiserade beräkningar. Mätningar av berget runt hålet, så kallade termiska responstester, tar två till tre dagar och bedöms i rapporten inte vara ekonomiskt försvarbara för enskilda anläggningar. För en villa bygger bedömningen därför på beräkning och på hur anläggningen har gått. Den brukar gå till ungefär så här.
1. Ta fram uppgifterna om hålet
Utgångspunkten är brunnsprotokollet, som borraren skrev när hålet borrades. Där står bland annat totaldjup, hur långt foderröret går och var grundvattnet låg. Foderröret är stålröret som går genom jordlagret ner till berget. Protokollet visar också hålets diameter längst ner, och enligt Normbrunn-16 är den uppgiften viktig om hålet ska fördjupas, så att borrutrustningen inte fastnar.
Saknas protokollet kan du söka på fastigheten i SGU:s kartvisare Brunnar, som vi beskriver i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme? Skyldigheten att rapportera borrhål för bergvärme till SGU lades till i lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning först 1985, så äldre hål än så kan saknas. Göteborgs Stad påpekar också att äldre anläggningar inte alltid finns registrerade hos miljöförvaltningen. Då kan installatören eller borraren behöva mäta djupet på plats.
2. Räkna fram hur mycket värme hålet ska ge
Installatören räknar på husets värmebehov som det är idag och på den nya pumpens effektivitet. Av det framgår hur mycket värme som ska hämtas ur berget under ett år, och hur mycket som behövs en riktigt kall dag. Det är de siffrorna hålet ska jämföras med, inte den gamla pumpens storlek.
3. Jämför med hålets aktiva djup
Det är inte hela hålet som ger värme. Den del som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Det som räknas är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet. Ett hål på 150 meter med grundvattenytan tio meter ner har alltså ett aktivt djup på ungefär 140 meter. Hur berg, grundvatten och läge påverkar hur mycket värme varje meter ger förklarar vi i artikeln om borrdjup som länkas ovan.
4. Läs av den gamla pumpens driftdata
Den gamla pumpen har ofta sparat uppgifter som visar hur hålet har klarat sig. Det som brukar vara mest användbart är:
temperaturen på köldbärarvätskan in och ut från berget under de kallaste veckorna
om temperaturen har sjunkit från vinter till vinter
om pumpen har larmat för låg köldbärartemperatur
hur många timmar elpatronen har gått per år
Tänk på att uppgifterna visar hur hålet klarade den gamla pumpen. Ska den nya pumpen hämta mer värme ur berget behöver installatören räkna med det.
5. Kontrollera hålets och slangens skick
Utöver djupet behöver installatören veta att det som finns i hålet fungerar:
att kollektorslangen och kopplingarna är täta, till exempel genom att trycket i köldbärarkretsen hålls stabilt
att borrhålslocket är helt och tätt
att foderröret och tätningen mot berget ser ut att fungera, så att ytvatten inte rinner ner i hålet
Vad som brukar kunna behållas när pumpen byts, del för del, går vi igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Vad kan bedömningen visa?
Tabellen visar de vanligaste utfallen och vad de brukar leda till.
Bedömningen visar | Vad det brukar innebära |
Hålet räcker med marginal | Den nya pumpen kopplas till hålet som det är |
Hålet räcker nästan | Pumpen väljs och ställs in efter hålet, eller husets värmebehov minskas |
Hålet räcker inte | Det gamla hålet fördjupas, eller ett extra hål borras och kopplas till samma pump |
Hålet eller slangen är skadad | Slangen byts om det går, annars borras ett nytt hål och det gamla fylls igen |
Ett gammalt borrhål kan oftast användas till en ny bergvärmepump, men det är inte säkert att det räcker. Hålet borrades en gång för en viss pump och ett visst hus. Har pumpen blivit effektivare, huset större eller värmesystemet ett annat sedan dess kan hålet vara för grunt för det som ska tas ut ur det idag.
I den här artikeln går vi igenom hur ett äldre borrhål bedöms, vilka uppgifter som behövs och vad som kan göras om hålet inte räcker: anpassa den nya pumpen, fördjupa det gamla hålet eller borra ett extra.
Kort svar
Ja, ett befintligt borrhål kan i de flesta fall kopplas till en ny bergvärmepump. Innan dess behöver installatören kontrollera att hålet kan ge den värme som den nya pumpen och huset behöver.
Bedömningen bygger på tre saker: hålets djup och skick, hur mycket värme som ska hämtas ur berget med den nya pumpen och hur den gamla pumpen har gått de senaste vintrarna.
Räcker hålet kopplas den nya pumpen till det, och ingen ny borrning behövs.
Räcker hålet nästan kan det gå att välja en pump och inställningar som anpassas efter hålet.
Räcker hålet inte kan det behövas kompletteringsborrning, alltså att det gamla hålet fördjupas, eller ett extra borrhål som kopplas till samma pump.
Ny borrning behöver stämmas av med kommunen. I Göteborg är det förbjudet att borra för en värmepumpsanläggning utan tillstånd.
Varför kan ett borrhål som har fungerat bli för grunt?
Ett borrhål blir inte kortare med åren. Det som förändras är hur mycket värme som ska hämtas ur det. Det finns några vanliga orsaker till att ett hål som fungerade med den gamla pumpen inte räcker till den nya.
Den nya pumpen är effektivare. En effektivare pump använder mindre el, och då måste en större del av värmen komma från berget. Varför det blir så, med ett räkneexempel, förklarar vi i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Huset har byggts ut. En tillbyggnad eller en inredd källare ökar värmebehovet.
Huset har fått golvvärme. Värmepumpen arbetar effektivare med golvvärme och tar då mer värme ur hålet. Borrföretagen, borrbranschens organisation, rekommenderar därför 20–25 procent djupare hål än normalt för sådana system.
Hålet var för kort redan från början. Har den gamla pumpen ofta tagit hjälp av elpatronen, pumpens inbyggda elvärmare, kan hålet vara en förklaring. Pumpen kan också ha varit för liten eller felinställd.
En granne har borrat nära. Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 kan anläggningar som ligger för nära varandra ge betydligt lägre temperatur i berget än beräknat.
Enligt SGU-rapporten Geologisk information för geoenergianläggningar är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa, med en tendens mot ännu större djup. Ett hål som borrades för många år sedan kan därför vara kortare än vad som hade borrats för samma hus idag.
Vad händer om den nya pumpen kopplas till ett för grunt hål?
Tas det ut mer värme än berget runt hålet hinner återladda, sjunker temperaturen i berget. Enligt Normbrunn-16 kan temperaturen bli betydligt lägre än beräknat även när ett borrhål är för grunt för husets energibehov och värmepumpens storlek.
För dig som villaägare märks det på flera sätt:
Vätskan som kommer tillbaka från berget blir kallare, och pumpen behöver mer el för att ge samma värme.
Elpatronen går oftare, framför allt under de kallaste veckorna.
Om det blir så kallt att det fryser runt hålet kan kollektorslangen enligt Normbrunn-16 tryckas ihop och skadas av isen. I värsta fall läcker köldbärarvätska ut i grundvattnet och anläggningen slutar fungera. Står hålet i lera eller silt kan frysningen dessutom ge skador i marken runt hålet. Därför bör hålet bedömas innan den nya pumpen väljs, inte efteråt.
Så bedöms ett äldre borrhål
Enligt SGU-rapporten dimensioneras anläggningar för enskilda hus i regel med standardiserade beräkningar. Mätningar av berget runt hålet, så kallade termiska responstester, tar två till tre dagar och bedöms i rapporten inte vara ekonomiskt försvarbara för enskilda anläggningar. För en villa bygger bedömningen därför på beräkning och på hur anläggningen har gått. Den brukar gå till ungefär så här.
1. Ta fram uppgifterna om hålet
Utgångspunkten är brunnsprotokollet, som borraren skrev när hålet borrades. Där står bland annat totaldjup, hur långt foderröret går och var grundvattnet låg. Foderröret är stålröret som går genom jordlagret ner till berget. Protokollet visar också hålets diameter längst ner, och enligt Normbrunn-16 är den uppgiften viktig om hålet ska fördjupas, så att borrutrustningen inte fastnar.
Saknas protokollet kan du söka på fastigheten i SGU:s kartvisare Brunnar, som vi beskriver i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme? Skyldigheten att rapportera borrhål för bergvärme till SGU lades till i lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning först 1985, så äldre hål än så kan saknas. Göteborgs Stad påpekar också att äldre anläggningar inte alltid finns registrerade hos miljöförvaltningen. Då kan installatören eller borraren behöva mäta djupet på plats.
2. Räkna fram hur mycket värme hålet ska ge
Installatören räknar på husets värmebehov som det är idag och på den nya pumpens effektivitet. Av det framgår hur mycket värme som ska hämtas ur berget under ett år, och hur mycket som behövs en riktigt kall dag. Det är de siffrorna hålet ska jämföras med, inte den gamla pumpens storlek.
3. Jämför med hålets aktiva djup
Det är inte hela hålet som ger värme. Den del som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Det som räknas är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet. Ett hål på 150 meter med grundvattenytan tio meter ner har alltså ett aktivt djup på ungefär 140 meter. Hur berg, grundvatten och läge påverkar hur mycket värme varje meter ger förklarar vi i artikeln om borrdjup som länkas ovan.
4. Läs av den gamla pumpens driftdata
Den gamla pumpen har ofta sparat uppgifter som visar hur hålet har klarat sig. Det som brukar vara mest användbart är:
temperaturen på köldbärarvätskan in och ut från berget under de kallaste veckorna
om temperaturen har sjunkit från vinter till vinter
om pumpen har larmat för låg köldbärartemperatur
hur många timmar elpatronen har gått per år
Tänk på att uppgifterna visar hur hålet klarade den gamla pumpen. Ska den nya pumpen hämta mer värme ur berget behöver installatören räkna med det.
5. Kontrollera hålets och slangens skick
Utöver djupet behöver installatören veta att det som finns i hålet fungerar:
att kollektorslangen och kopplingarna är täta, till exempel genom att trycket i köldbärarkretsen hålls stabilt
att borrhålslocket är helt och tätt
att foderröret och tätningen mot berget ser ut att fungera, så att ytvatten inte rinner ner i hålet
Vad som brukar kunna behållas när pumpen byts, del för del, går vi igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Vad kan bedömningen visa?
Tabellen visar de vanligaste utfallen och vad de brukar leda till.
Bedömningen visar | Vad det brukar innebära |
Hålet räcker med marginal | Den nya pumpen kopplas till hålet som det är |
Hålet räcker nästan | Pumpen väljs och ställs in efter hålet, eller husets värmebehov minskas |
Hålet räcker inte | Det gamla hålet fördjupas, eller ett extra hål borras och kopplas till samma pump |
Hålet eller slangen är skadad | Slangen byts om det går, annars borras ett nytt hål och det gamla fylls igen |
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Vad kan man göra om borrhålet inte räcker?
Att borra mer är inte den enda lösningen. Vilken väg som passar beror på hur stort underskottet är och hur tomten ser ut.
Anpassa den nya pumpen efter hålet
Är underskottet litet kan det räcka att välja en pump som passar hålet bättre. Vissa nya pumpar kan anpassa driften efter vad borrhålet klarar. Pumpen i vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda har en sådan funktion och kopplades till det befintliga hålet.
Se också till att värmekurvan är rätt inställd, så att vattnet som går ut till elementen inte är varmare än det behöver vara. Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme är det viktigt för att energianvändningen ska bli så låg som möjligt. Nackdelen med att anpassa pumpen efter ett kort hål är att elpatronen kan få gå mer de kallaste dagarna. Be installatören räkna på hur mycket.
Minska husets värmebehov
Om du tilläggsisolerar eller byter fönster minskar mängden värme som ska tas ur berget. Boverket påpekar i samma energiguide att ett minskat effektbehov ger en mindre pump och att borrhålet då inte behöver bli lika djupt. Gör du åtgärderna före pumpbytet kan den nya pumpen dimensioneras efter huset som det blir efteråt, och då kan det gamla hålet räcka.
Fördjupa det befintliga hålet
Med kompletteringsborrning menas oftast att det gamla hålet borras djupare. Kollektorslangen tas då upp, borraren fortsätter nedåt och en ny, längre slang sänks ner. Fördelen är att ingen ny plats på tomten behövs och att diket in till huset oftast kan användas igen.
Enligt Borrföretagen går de flesta brunnar med en diameter på minst 105 millimeter rent tekniskt att fördjupa. Många borrare tackar ändå nej, eftersom risken att borrutrustningen fastnar i ett gammalt hål är relativt stor. Borrare tar inte heller gärna över ansvaret för hål som någon annan har borrat. Fråga därför borraren tidigt om en fördjupning alls är ett alternativ för ditt hål.
Nära kusten kan saltvatten enligt Borrföretagen finnas redan 30–50 meter under markytan, och enligt Normbrunn-16 ökar risken för att saltvatten tränger in med borrdjupet. Borraren behöver då bedöma hur djupt det går att borra.
Borra ett extra hål
Ett extra borrhål borras på en ny plats och kopplas till samma köldbärarkrets och pump som det gamla. Det gamla hålet används då vidare.
Det extra hålet behöver placeras med samma hänsyn som ett nytt hål: avstånd till grannarnas borrhål, brunnar, avlopp och tomtgräns. Enligt SGU:s information om bergvärme kan avståndet mellan två hål som ingår i samma anläggning i vissa fall vara kortare än de 20 meter som annars gäller. Ett nytt dike behövs också från det extra hålet fram till huset eller till det gamla hålets slang.
Fördjupa det gamla hålet | Borra ett extra hål | |
Plats på tomten | Ingen ny plats behövs | Kräver en ny plats som håller avstånden |
Grävning | Diket kan oftast användas igen | Nytt dike behövs |
Kollektorslang | Tas upp och ersätts med en längre | Den gamla behålls, en ny sänks ner i det nya hålet |
Risker vid borrningen | Utrustningen kan fastna i det gamla hålet | Samma som vid en vanlig nyborrning |
Kommunen | Ny borrning, kontakta kommunen först | Ny borrning, kontakta kommunen först |
Kan en gammal vattenbrunn användas till bergvärme?
Ibland. Enligt Borrföretagen finns det rent borrtekniskt ingen skillnad mellan en borrad dricksvattenbrunn och en energibrunn. Är brunnen tillräckligt djup och minst 105 millimeter i diameter, så att kollektorslangarna får plats, kan den användas för bergvärme. Borrföretagen nämner det främst för brunnar där vattnet är dåligt eller har sinat.
Brunnen blir då en del av en ny värmepumpsanläggning. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att inrätta en sådan anläggning utan att anmäla den till kommunen, och kommunen får kräva tillstånd istället. En gammal vattenbrunn är heller inte alltid borrad med en bergvärmeanläggning i åtanke. Låt därför en borrare bedöma djup, diameter och foderrör innan du räknar med brunnen.
Vad händer med ett borrhål som inte ska användas längre?
Ersätts det gamla hålet av ett nytt, till exempel för att det är skadat, bör det inte bara stå kvar. Enligt Normbrunn-16 ska eventuella problem med den befintliga brunnen klarläggas innan en ersättningsbrunn borras, och ett borrhål som inte ska användas i framtiden bör fyllas igen. Det görs med ett tätande material som pumpas ner från botten och uppåt tills hela hålet är fyllt.
Fråga borraren om igenfyllningen ingår i offerten, och vilket material som används.
Behöver man tillstånd för att kompletteringsborra?
Ett fördjupat eller extra borrhål innebär ny borrning, så kontakta kommunen innan något bokas. Enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump är det förbjudet att borra för en värmepumpsanläggning utan tillstånd. Ansökan kostar 5 624 kronor för 1–5 borrhål. På kartan som skickas med ska varje borrhål vara numrerat, och det är bra om befintliga bergvärmehål i området också är markerade.
I kommuner där det räcker med anmälan, fråga miljöförvaltningen hur en fördjupning eller ett extra hål ska anmälas. Hur kommunens prövning går till och vilka avstånd som gäller beskriver vi i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Vad kostar kompletteringsborrning?
Borrning räknas oftast per meter. Enligt prisguiden Värmekalkyl kostar den 300–600 kronor per meter beroende på region och berg, och kollektorslang och foderrör tillkommer. Enligt samma källa ökar ett andra borrhål kostnaden med 50 000–100 000 kronor när ett hus behöver två hål. Siffran gäller nyinstallationer, men ger en uppfattning om storleksordningen före rotavdrag.
Utöver borrningen kan det tillkomma:
grävning av dike och återställning av tomten
inkoppling av det nya hålet till köldbärarkretsen
kommunens avgift för anmälan eller tillstånd
igenfyllning av det gamla hålet, om det inte ska användas
Borrningen ger rotavdrag, eftersom markarbete för värmeförsörjning räknas som rotarbete. Görs borrningen som en entreprenad till fast pris får arbetskostnaden enligt Skatteverket räknas som 35 procent av totalpriset, och rotavdraget är 30 procent av den. Vad en hel installation kostar går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Checklista inför bedömningen av ett gammalt borrhål
Det här gör det lättare för installatören att bedöma hålet, och för dig att jämföra offerter:
brunnsprotokollet, eller annan uppgift om hålets djup, foderrör och grundvattennivå
en skiss över var hålet och slangen ligger på tomten
den gamla pumpens märke, modell, effekt och ungefärliga ålder
köldbärartemperaturer, larm och elpatronens drifttimmar från de senaste vintrarna, om pumpen sparar dem
husets energiförbrukning för de senaste tolv månaderna
uppgifter om tillbyggnad, tilläggsisolering, golvvärme eller fönsterbyte sedan hålet borrades
om grannar har borrat för bergvärme nära ditt hål efter att det borrades
Be om en offert där det står hur hålet har bedömts, och vad som händer om det visar sig inte räcka.
Få hjälp att bedöma ditt borrhål
Ska du byta bergvärmepump och undrar om det gamla borrhålet räcker? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är, vad du vet om borrhålet och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vad kan man göra om borrhålet inte räcker?
Att borra mer är inte den enda lösningen. Vilken väg som passar beror på hur stort underskottet är och hur tomten ser ut.
Anpassa den nya pumpen efter hålet
Är underskottet litet kan det räcka att välja en pump som passar hålet bättre. Vissa nya pumpar kan anpassa driften efter vad borrhålet klarar. Pumpen i vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda har en sådan funktion och kopplades till det befintliga hålet.
Se också till att värmekurvan är rätt inställd, så att vattnet som går ut till elementen inte är varmare än det behöver vara. Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme är det viktigt för att energianvändningen ska bli så låg som möjligt. Nackdelen med att anpassa pumpen efter ett kort hål är att elpatronen kan få gå mer de kallaste dagarna. Be installatören räkna på hur mycket.
Minska husets värmebehov
Om du tilläggsisolerar eller byter fönster minskar mängden värme som ska tas ur berget. Boverket påpekar i samma energiguide att ett minskat effektbehov ger en mindre pump och att borrhålet då inte behöver bli lika djupt. Gör du åtgärderna före pumpbytet kan den nya pumpen dimensioneras efter huset som det blir efteråt, och då kan det gamla hålet räcka.
Fördjupa det befintliga hålet
Med kompletteringsborrning menas oftast att det gamla hålet borras djupare. Kollektorslangen tas då upp, borraren fortsätter nedåt och en ny, längre slang sänks ner. Fördelen är att ingen ny plats på tomten behövs och att diket in till huset oftast kan användas igen.
Enligt Borrföretagen går de flesta brunnar med en diameter på minst 105 millimeter rent tekniskt att fördjupa. Många borrare tackar ändå nej, eftersom risken att borrutrustningen fastnar i ett gammalt hål är relativt stor. Borrare tar inte heller gärna över ansvaret för hål som någon annan har borrat. Fråga därför borraren tidigt om en fördjupning alls är ett alternativ för ditt hål.
Nära kusten kan saltvatten enligt Borrföretagen finnas redan 30–50 meter under markytan, och enligt Normbrunn-16 ökar risken för att saltvatten tränger in med borrdjupet. Borraren behöver då bedöma hur djupt det går att borra.
Borra ett extra hål
Ett extra borrhål borras på en ny plats och kopplas till samma köldbärarkrets och pump som det gamla. Det gamla hålet används då vidare.
Det extra hålet behöver placeras med samma hänsyn som ett nytt hål: avstånd till grannarnas borrhål, brunnar, avlopp och tomtgräns. Enligt SGU:s information om bergvärme kan avståndet mellan två hål som ingår i samma anläggning i vissa fall vara kortare än de 20 meter som annars gäller. Ett nytt dike behövs också från det extra hålet fram till huset eller till det gamla hålets slang.
Fördjupa det gamla hålet | Borra ett extra hål | |
Plats på tomten | Ingen ny plats behövs | Kräver en ny plats som håller avstånden |
Grävning | Diket kan oftast användas igen | Nytt dike behövs |
Kollektorslang | Tas upp och ersätts med en längre | Den gamla behålls, en ny sänks ner i det nya hålet |
Risker vid borrningen | Utrustningen kan fastna i det gamla hålet | Samma som vid en vanlig nyborrning |
Kommunen | Ny borrning, kontakta kommunen först | Ny borrning, kontakta kommunen först |
Kan en gammal vattenbrunn användas till bergvärme?
Ibland. Enligt Borrföretagen finns det rent borrtekniskt ingen skillnad mellan en borrad dricksvattenbrunn och en energibrunn. Är brunnen tillräckligt djup och minst 105 millimeter i diameter, så att kollektorslangarna får plats, kan den användas för bergvärme. Borrföretagen nämner det främst för brunnar där vattnet är dåligt eller har sinat.
Brunnen blir då en del av en ny värmepumpsanläggning. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att inrätta en sådan anläggning utan att anmäla den till kommunen, och kommunen får kräva tillstånd istället. En gammal vattenbrunn är heller inte alltid borrad med en bergvärmeanläggning i åtanke. Låt därför en borrare bedöma djup, diameter och foderrör innan du räknar med brunnen.
Vad händer med ett borrhål som inte ska användas längre?
Ersätts det gamla hålet av ett nytt, till exempel för att det är skadat, bör det inte bara stå kvar. Enligt Normbrunn-16 ska eventuella problem med den befintliga brunnen klarläggas innan en ersättningsbrunn borras, och ett borrhål som inte ska användas i framtiden bör fyllas igen. Det görs med ett tätande material som pumpas ner från botten och uppåt tills hela hålet är fyllt.
Fråga borraren om igenfyllningen ingår i offerten, och vilket material som används.
Behöver man tillstånd för att kompletteringsborra?
Ett fördjupat eller extra borrhål innebär ny borrning, så kontakta kommunen innan något bokas. Enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump är det förbjudet att borra för en värmepumpsanläggning utan tillstånd. Ansökan kostar 5 624 kronor för 1–5 borrhål. På kartan som skickas med ska varje borrhål vara numrerat, och det är bra om befintliga bergvärmehål i området också är markerade.
I kommuner där det räcker med anmälan, fråga miljöförvaltningen hur en fördjupning eller ett extra hål ska anmälas. Hur kommunens prövning går till och vilka avstånd som gäller beskriver vi i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Vad kostar kompletteringsborrning?
Borrning räknas oftast per meter. Enligt prisguiden Värmekalkyl kostar den 300–600 kronor per meter beroende på region och berg, och kollektorslang och foderrör tillkommer. Enligt samma källa ökar ett andra borrhål kostnaden med 50 000–100 000 kronor när ett hus behöver två hål. Siffran gäller nyinstallationer, men ger en uppfattning om storleksordningen före rotavdrag.
Utöver borrningen kan det tillkomma:
grävning av dike och återställning av tomten
inkoppling av det nya hålet till köldbärarkretsen
kommunens avgift för anmälan eller tillstånd
igenfyllning av det gamla hålet, om det inte ska användas
Borrningen ger rotavdrag, eftersom markarbete för värmeförsörjning räknas som rotarbete. Görs borrningen som en entreprenad till fast pris får arbetskostnaden enligt Skatteverket räknas som 35 procent av totalpriset, och rotavdraget är 30 procent av den. Vad en hel installation kostar går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Checklista inför bedömningen av ett gammalt borrhål
Det här gör det lättare för installatören att bedöma hålet, och för dig att jämföra offerter:
brunnsprotokollet, eller annan uppgift om hålets djup, foderrör och grundvattennivå
en skiss över var hålet och slangen ligger på tomten
den gamla pumpens märke, modell, effekt och ungefärliga ålder
köldbärartemperaturer, larm och elpatronens drifttimmar från de senaste vintrarna, om pumpen sparar dem
husets energiförbrukning för de senaste tolv månaderna
uppgifter om tillbyggnad, tilläggsisolering, golvvärme eller fönsterbyte sedan hålet borrades
om grannar har borrat för bergvärme nära ditt hål efter att det borrades
Be om en offert där det står hur hålet har bedömts, och vad som händer om det visar sig inte räcka.
Få hjälp att bedöma ditt borrhål
Ska du byta bergvärmepump och undrar om det gamla borrhålet räcker? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är, vad du vet om borrhålet och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om gamla och för grunda borrhål
Hur vet man om ett gammalt borrhål räcker till en ny bergvärmepump?
Installatören jämför hålets aktiva djup med hur mycket värme som ska hämtas ur berget med den nya pumpen och husets värmebehov idag. Den gamla pumpens driftdata, till exempel köldbärartemperaturer och elpatronens drifttimmar, visar också hur hålet har klarat sig hittills
Kan man fördjupa ett befintligt borrhål för bergvärme?
Ofta går det tekniskt, om hålet är minst 105 millimeter i diameter. Hålets diameter längst ner står i brunnsprotokollet. Kollektorslangen tas då upp och ersätts med en längre. Enligt Borrföretagen tackar dock många borrare nej, eftersom risken att utrustningen fastnar i ett gammalt hål är relativt stor.
Är det bättre att fördjupa det gamla hålet eller borra ett extra?
Det beror på hålet och tomten. En fördjupning kräver ingen ny plats och oftast inget nytt dike, men alla borrare vill inte göra den. Ett extra hål kräver plats som håller avstånden till brunnar och grannars borrhål, men det gamla hålet och slangen kan behållas.
Behöver man tillstånd för att kompletteringsborra?
Ny borrning behöver stämmas av med kommunen innan den görs. I Göteborg är det förbjudet att borra för en värmepumpsanläggning utan tillstånd. I kommuner där anmälan räcker, fråga miljöförvaltningen hur en fördjupning eller ett extra hål ska anmälas.
Kan en gammal vattenbrunn användas till bergvärme?
Ibland. Det förutsätter att brunnen är tillräckligt djup och minst 105 millimeter i diameter. Brunnen blir då en del av en värmepumpsanläggning, som ska anmälas till kommunen eller få tillstånd innan den inrättas.
Vad gör man med ett gammalt borrhål som inte ska användas?
Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 bör det fyllas igen med ett tätande material, från botten och uppåt. Fråga borraren om det ingår i offerten.
Får man rotavdrag för kompletteringsborrning?
Ja. Markarbete för värmeförsörjning räknas som rotarbete. Vid fast pris räknas arbetskostnaden enligt Skatteverket som 35 procent av totalpriset för borrningen, och rotavdraget är 30 procent av den.
Spelar det någon roll hur gammalt borrhålet är?
Åldern i sig avgör inte. Det som avgör är hålets djup, dess skick och hur mycket värme som ska tas ut ur det. Ett äldre hål kan dock vara kortare än vad som borras idag, och uppgifterna om det kan vara svårare att hitta.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer