Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
En komplett bergvärmeinstallation till en villa kostar enligt prisguiden Värmekalkyl oftast mellan 150 000 och 250 000 kronor före rotavdrag. Var i spannet just ditt hus hamnar beror främst på hur djupt det behöver borras, vilken värmepump huset behöver och om husets värmesystem måste byggas om. I den här artikeln går vi igenom vad varje del kostar, vad som brukar tillkomma och hur rotavdraget och det statliga bidraget påverkar slutsumman.
Kort svar
Priset för bergvärme består av fyra huvuddelar: värmepumpen, borrningen av energibrunnen, installationen samt tillståndet eller anmälan till kommunen. En komplett installation för en villa hamnar oftast på 150 000–250 000 kronor. Saknar huset vattenburna element blir det dyrare, eftersom ett nytt värmesystem då behöver installeras.
Med rotavdraget får du tillbaka en del av arbetskostnaden. Vid en totalentreprenad på 200 000 kronor blir rotavdraget 21 000 kronor, enligt Skatteverkets schablon för värmepumpar. Har huset värdeår före 1990 kan du dessutom ha rätt till ett statligt bidrag för materialet.
Vad ingår i priset för bergvärme?
Bergvärme hämtar värme från berggrunden via ett borrhål, en så kallad energibrunn. I borrhålet ligger en slang med vätska som tar upp värmen och leder den till värmepumpen inne i huset. Värmepumpen höjer temperaturen och skickar värmen vidare till element, golvvärme och varmvatten.
Kostnaden kan därför delas upp så här. Uppgifterna är ungefärliga prisnivåer före rotavdrag och kommer från Värmekalkyl.
Del av projektet | Ungefärlig kostnad | Vad styr priset |
Bergvärmepump (7–12 kW) | 70 000–120 000 kr | Husets värmebehov, märke och funktioner |
Borrning av energibrunn | 45 000–100 000 kr | Antal meter, jordlager och berggrund |
Installation och inkoppling | 25 000–50 000 kr | Hur pannrummet ser ut och hur mycket som ska kopplas om |
Tillstånd eller anmälan | Kommunens avgift | Kommun och antal borrhål |
Lägger man ihop posterna blir spannet ungefär 140 000–270 000 kronor. De flesta installationer hamnar enligt Värmekalkyl mellan 150 000 och 250 000 kronor.
Om huset behöver konverteras från direktverkande el till vattenburen värme tillkommer ofta 70 000–150 000 kronor. Det tar vi upp längre ned.
Vad kostar själva bergvärmepumpen?
Värmepumpen är den enskilt största materialkostnaden, oftast 70 000–120 000 kronor för en villa. Priset beror framför allt på vilken effekt pumpen har, alltså hur mycket värme den kan leverera.
En större villa med högt värmebehov behöver en kraftigare pump än ett mindre, välisolerat hus. Det är därför viktigt att pumpen dimensioneras efter just ditt hus. En för liten pump gör att elpatronen, värmepumpens inbyggda reservvärme, får gå oftare. En för stor pump gör att du betalar för effekt som huset inte behöver.
Andra saker som påverkar priset:
om pumpen har inbyggd varmvattenberedare eller kräver en separat
om den kan varvtalsstyras, alltså anpassa effekten efter hur kallt det är ute
om den kan styras via app eller efter hur elpriset varierar under dygnet
Vad kostar borrningen?
Borrningen kostar enligt Värmekalkyl ofta 45 000–100 000 kronor. Den räknas oftast per meter, och meterpriset ligger enligt samma källa på 300–600 kronor beroende på var i landet du bor. En vanlig villa på 120–150 kvadratmeter behöver ofta ett borrhål på 150–200 meter. Ett djupt hål i kombination med ett högt meterpris kan därför bli dyrare än 100 000 kronor.
Tre saker avgör framför allt hur mycket borrningen kostar:
Hur djupt det behöver borras
Ju större värmebehov huset har, desto längre borrhål behövs. Ett stort hus kan behöva två borrhål istället för ett, vilket gör borrningen betydligt dyrare. Även ett mindre hus kan behöva ett djupare hål om det är dåligt isolerat. Så var det i vårt kundprojekt i Lindome, där en 1920-talsvilla i trä gick från oljepanna till bergvärme.
Hur tjocka jordlagren är
Innan borren når berget går den genom jord, lera eller sand. Där behöver borraren sätta ett foderrör, ett stålrör som håller hålet öppet och hindrar att ytvatten rinner ned i borrhålet. Foderröret är en extra kostnad per meter, så har tomten tjocka lerlager kan det bli en märkbar del av borrkostnaden. Hur djupt det är till berget vet man ofta inte säkert förrän borrningen har börjat.
Hur tomten ser ut
Borrhålet måste ligga på rätt avstånd från grannarnas borrhål, brunnar och avlopp. I Göteborg gäller till exempel som utgångspunkt minst 20 meter till andra energibrunnar och minst 30 meter till borrade dricksvattenbrunnar, enligt Göteborgs Stads regler för värmepumpar. På en liten tomt eller i ett tätt villaområde kan det betyda att borraren måste borra snett eller djupare för att hålla avstånden, och det påverkar priset.
Även åtkomsten spelar roll. Borriggen behöver kunna köras fram till platsen för borrhålet. Är tomten brant, trång eller full av plattsättningar kan det bli mer arbete att ta sig fram och att återställa efteråt.
Vad kostar installationen?
Installationen kostar ofta 25 000–50 000 kronor. Då ingår att gräva ned kollektorslangen mellan borrhålet och huset, ta in den genom husgrunden, montera värmepumpen och koppla den till husets värmesystem och el.
Installationen blir enklare och billigare om:
huset redan har vattenburna element eller golvvärme
den gamla värmekällan står där den nya pumpen ska stå
avståndet mellan borrhål och hus är kort
Den blir dyrare om pannrummet behöver byggas om, om rör behöver dras om eller om sträckan mellan borrhålet och huset är lång.
Vad kostar tillståndet eller anmälan?
Innan du borrar för bergvärme behöver du kommunens godkännande. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att inrätta en anläggning för värme från mark, ytvatten eller grundvatten utan att först anmäla den till kommunen. Samma paragraf ger kommunen rätt att kräva tillstånd istället för anmälan, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Göteborg är en av kommunerna som kräver tillstånd. Enligt Göteborgs Stad kostar en ansökan 5 624 kronor för 1–5 borrhål och 8 436 kronor för fler än fem. Avgiften tas ut även om ansökan får avslag. Borrningen ska också utföras av ett borrföretag som är certifierat av RISE. Borrar du utan tillstånd kan du enligt Göteborgs Stad få betala en miljösanktionsavgift och förbjudas att använda anläggningen.
I andra kommuner kan avgiften och kraven se annorlunda ut, så kontrollera alltid vad som gäller där du bor. Räkna också in kommunens handläggningstid i tidsplanen. I Göteborg får borrningen inte börja förrän tillståndet är klart.
En komplett bergvärmeinstallation till en villa kostar enligt prisguiden Värmekalkyl oftast mellan 150 000 och 250 000 kronor före rotavdrag. Var i spannet just ditt hus hamnar beror främst på hur djupt det behöver borras, vilken värmepump huset behöver och om husets värmesystem måste byggas om. I den här artikeln går vi igenom vad varje del kostar, vad som brukar tillkomma och hur rotavdraget och det statliga bidraget påverkar slutsumman.
Kort svar
Priset för bergvärme består av fyra huvuddelar: värmepumpen, borrningen av energibrunnen, installationen samt tillståndet eller anmälan till kommunen. En komplett installation för en villa hamnar oftast på 150 000–250 000 kronor. Saknar huset vattenburna element blir det dyrare, eftersom ett nytt värmesystem då behöver installeras.
Med rotavdraget får du tillbaka en del av arbetskostnaden. Vid en totalentreprenad på 200 000 kronor blir rotavdraget 21 000 kronor, enligt Skatteverkets schablon för värmepumpar. Har huset värdeår före 1990 kan du dessutom ha rätt till ett statligt bidrag för materialet.
Vad ingår i priset för bergvärme?
Bergvärme hämtar värme från berggrunden via ett borrhål, en så kallad energibrunn. I borrhålet ligger en slang med vätska som tar upp värmen och leder den till värmepumpen inne i huset. Värmepumpen höjer temperaturen och skickar värmen vidare till element, golvvärme och varmvatten.
Kostnaden kan därför delas upp så här. Uppgifterna är ungefärliga prisnivåer före rotavdrag och kommer från Värmekalkyl.
Del av projektet | Ungefärlig kostnad | Vad styr priset |
Bergvärmepump (7–12 kW) | 70 000–120 000 kr | Husets värmebehov, märke och funktioner |
Borrning av energibrunn | 45 000–100 000 kr | Antal meter, jordlager och berggrund |
Installation och inkoppling | 25 000–50 000 kr | Hur pannrummet ser ut och hur mycket som ska kopplas om |
Tillstånd eller anmälan | Kommunens avgift | Kommun och antal borrhål |
Lägger man ihop posterna blir spannet ungefär 140 000–270 000 kronor. De flesta installationer hamnar enligt Värmekalkyl mellan 150 000 och 250 000 kronor.
Om huset behöver konverteras från direktverkande el till vattenburen värme tillkommer ofta 70 000–150 000 kronor. Det tar vi upp längre ned.
Vad kostar själva bergvärmepumpen?
Värmepumpen är den enskilt största materialkostnaden, oftast 70 000–120 000 kronor för en villa. Priset beror framför allt på vilken effekt pumpen har, alltså hur mycket värme den kan leverera.
En större villa med högt värmebehov behöver en kraftigare pump än ett mindre, välisolerat hus. Det är därför viktigt att pumpen dimensioneras efter just ditt hus. En för liten pump gör att elpatronen, värmepumpens inbyggda reservvärme, får gå oftare. En för stor pump gör att du betalar för effekt som huset inte behöver.
Andra saker som påverkar priset:
om pumpen har inbyggd varmvattenberedare eller kräver en separat
om den kan varvtalsstyras, alltså anpassa effekten efter hur kallt det är ute
om den kan styras via app eller efter hur elpriset varierar under dygnet
Vad kostar borrningen?
Borrningen kostar enligt Värmekalkyl ofta 45 000–100 000 kronor. Den räknas oftast per meter, och meterpriset ligger enligt samma källa på 300–600 kronor beroende på var i landet du bor. En vanlig villa på 120–150 kvadratmeter behöver ofta ett borrhål på 150–200 meter. Ett djupt hål i kombination med ett högt meterpris kan därför bli dyrare än 100 000 kronor.
Tre saker avgör framför allt hur mycket borrningen kostar:
Hur djupt det behöver borras
Ju större värmebehov huset har, desto längre borrhål behövs. Ett stort hus kan behöva två borrhål istället för ett, vilket gör borrningen betydligt dyrare. Även ett mindre hus kan behöva ett djupare hål om det är dåligt isolerat. Så var det i vårt kundprojekt i Lindome, där en 1920-talsvilla i trä gick från oljepanna till bergvärme.
Hur tjocka jordlagren är
Innan borren når berget går den genom jord, lera eller sand. Där behöver borraren sätta ett foderrör, ett stålrör som håller hålet öppet och hindrar att ytvatten rinner ned i borrhålet. Foderröret är en extra kostnad per meter, så har tomten tjocka lerlager kan det bli en märkbar del av borrkostnaden. Hur djupt det är till berget vet man ofta inte säkert förrän borrningen har börjat.
Hur tomten ser ut
Borrhålet måste ligga på rätt avstånd från grannarnas borrhål, brunnar och avlopp. I Göteborg gäller till exempel som utgångspunkt minst 20 meter till andra energibrunnar och minst 30 meter till borrade dricksvattenbrunnar, enligt Göteborgs Stads regler för värmepumpar. På en liten tomt eller i ett tätt villaområde kan det betyda att borraren måste borra snett eller djupare för att hålla avstånden, och det påverkar priset.
Även åtkomsten spelar roll. Borriggen behöver kunna köras fram till platsen för borrhålet. Är tomten brant, trång eller full av plattsättningar kan det bli mer arbete att ta sig fram och att återställa efteråt.
Vad kostar installationen?
Installationen kostar ofta 25 000–50 000 kronor. Då ingår att gräva ned kollektorslangen mellan borrhålet och huset, ta in den genom husgrunden, montera värmepumpen och koppla den till husets värmesystem och el.
Installationen blir enklare och billigare om:
huset redan har vattenburna element eller golvvärme
den gamla värmekällan står där den nya pumpen ska stå
avståndet mellan borrhål och hus är kort
Den blir dyrare om pannrummet behöver byggas om, om rör behöver dras om eller om sträckan mellan borrhålet och huset är lång.
Vad kostar tillståndet eller anmälan?
Innan du borrar för bergvärme behöver du kommunens godkännande. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att inrätta en anläggning för värme från mark, ytvatten eller grundvatten utan att först anmäla den till kommunen. Samma paragraf ger kommunen rätt att kräva tillstånd istället för anmälan, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Göteborg är en av kommunerna som kräver tillstånd. Enligt Göteborgs Stad kostar en ansökan 5 624 kronor för 1–5 borrhål och 8 436 kronor för fler än fem. Avgiften tas ut även om ansökan får avslag. Borrningen ska också utföras av ett borrföretag som är certifierat av RISE. Borrar du utan tillstånd kan du enligt Göteborgs Stad få betala en miljösanktionsavgift och förbjudas att använda anläggningen.
I andra kommuner kan avgiften och kraven se annorlunda ut, så kontrollera alltid vad som gäller där du bor. Räkna också in kommunens handläggningstid i tidsplanen. I Göteborg får borrningen inte börja förrän tillståndet är klart.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
När behöver husets värmesystem byggas om?
Det är här kostnaden kan skilja sig mest mellan olika hus. Bergvärme kräver ett vattenburet värmesystem, alltså element eller golvvärme där varmt vatten cirkulerar. Det framgår också av Boverkets energiguide om berg-, jord- och sjövärme. Hur mycket som behöver göras beror på hur huset värms upp i dag.
Huset har redan vattenburen värme
Har huset en oljepanna, elpanna eller en äldre bergvärmepump är förutsättningarna oftast goda. Det befintliga elementsystemet kan kopplas till den nya pumpen. Ibland behöver enstaka element bytas mot större, eftersom en värmepump arbetar mest effektivt när vattnet i elementen inte behöver vara så varmt.
Byter du från oljepanna tillkommer kostnader för att ta bort pannan och eventuellt oljetanken. Ett exempel på ett byte från elpanna är vårt kundprojekt med bergvärme i en 70-talsvilla i Lerum, där den nya bergvärmepumpen kopplades till husets befintliga vattenburna system.
Huset har direktverkande el
Värms huset med elelement som sitter på väggarna, så kallad direktverkande el, finns inget vattenburet system att koppla in bergvärmen till. Då måste rör dras genom huset och nya vattenburna element monteras. Enligt Värmekalkyl kostar en sådan konvertering ofta 70 000–150 000 kronor utöver själva bergvärmen.
Konverteringen påverkar också inomhus. Rör behöver dras i väggar, golv eller tak, och det kan innebära håltagning och efterarbete som målning eller nya socklar.
Du byter en gammal bergvärmepump
Har huset redan bergvärme kan borrhålet oftast användas igen. Då försvinner kostnaden för borrning, och projektet blir i första hand ett pumpbyte. Kontrollera med kommunen om bytet behöver anmälas. Om den nya pumpen ska leverera mer värme än den gamla behöver installatören kontrollera att borrhålet räcker. Läs gärna om vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda.
Vanliga tilläggskostnader att räkna med
Offerter för bergvärme kan skilja sig åt i vad som ingår. Kontrollera därför om följande poster finns med:
Extra foderrör. Om jordlagret visar sig vara djupare än beräknat debiteras ofta varje extra meter. Fråga hur detta prissätts i offerten.
Extra borrdjup eller ett andra borrhål. Om berget ger mindre värme än väntat, eller om huset behöver mer, kan borrningen bli längre.
Borrkax och slam. Vid borrning kommer stenmjöl och vatten upp ur hålet. Det måste tas om hand och ibland forslas bort.
Återställning av tomten. Diket mellan borrhål och hus ska fyllas igen och gräsmatta, plattor eller asfalt läggas tillbaka.
Elarbeten. Värmepumpen behöver anslutas till elcentralen, och ibland behöver elcentralen kompletteras. I vissa hus behöver även huvudsäkringen höjas, och då kan elnätsbolaget ta ut en avgift.
Bortforsling av gammal utrustning. En oljepanna, oljetank eller gammal varmvattenberedare behöver tas bort.
Byte av element och termostatventiler. Särskilt i äldre hus kan några element behöva bytas för att systemet ska fungera bra med lägre vattentemperatur.
Be om en offert där det framgår vad som ingår och hur eventuella extra meter borrning eller foderrör prissätts. Det gör det lättare att jämföra offerter och minskar risken för överraskningar.
Så fungerar rotavdraget för bergvärme
Rotavdraget ger 30 procent av arbetskostnaden tillbaka. Material och värmepumpen själv ger inget avdrag.
När bergvärme installeras som en totalentreprenad till fast pris får arbetskostnaden enligt Skatteverket räknas fram med en schablon: 35 procent av totalpriset för en vätska-vattenvärmepump som bergvärme. Samma schablon, 35 procent, gäller för borrning till fast pris.
Om offerten istället anger den faktiska arbetskostnaden räknas rotavdraget på den, inte på schablonen.
Ett räkneexempel för en totalentreprenad på 200 000 kronor:
Arbetskostnad enligt schablonen: 35 procent av 200 000 kr = 70 000 kr
Rotavdrag: 30 procent av 70 000 kr = 21 000 kr
Att betala: 200 000 kr − 21 000 kr = 179 000 kr
Företaget drar av rotavdraget direkt på fakturan. Avdraget är högst 50 000 kronor per person och år, enligt Skatteverket. Rotavdrag och rutavdrag får tillsammans vara högst 75 000 kronor per person och år. Äger ni huset tillsammans har var och en av er ett eget tak. Det kan vara bra att veta om ni gör flera rotarbeten samma år, eftersom de räknas mot samma tak.
Om huset konverteras till vattenburen värme ger även det arbetet rotavdrag, eftersom installation av element enligt Skatteverket räknas som rotarbete.
Kan man få bidrag för bergvärme?
Ja, i vissa fall. Det finns ett statligt bidrag för energieffektivisering i småhus, som också kallas Villaeffekten. Enligt Länsstyrelsen täcker bidraget högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per hus. Bergvärmepumpar och vattenburen värmedistribution är exempel på åtgärder som kan ge bidrag.
Några av villkoren är att:
huset är ett en- eller tvåbostadshus med värdeår före 1990
du äger huset helt eller delvis och bor där stadigvarande
huset inte är anslutet till fjärrvärme
materialet är beställt från och med den 17 oktober 2025
företaget som gör jobbet har F-skatt
Bidraget gäller materialet och rotavdraget gäller arbetet, så de två kan kombineras. Ett exempel: är materialkostnaden 120 000 kronor blir bidraget högst 36 000 kronor. Eftersom bidraget räknas på materialet är det bra att be om en offert där material och arbete redovisas var för sig. Då räknas rotavdraget på den arbetskostnad som står i offerten. Ansökningarna handläggs i den ordning de kommer in, och det finns tidsgränser för när ansökan måste vara inskickad. Läs villkoren hos Länsstyrelsen innan du beställer.
Exempel: tre villor med olika förutsättningar
Exemplen nedan visar hur förutsättningarna påverkar kostnaden. Det är inga offerter, utan ett sätt att förstå varför priserna skiljer sig.
Villa med oljepanna och vattenburna element. Elementen finns redan, så projektet består av borrning, ny värmepump, installation och bortforsling av oljepannan. Kostnaden hamnar ofta inom det vanliga spannet för en komplett installation.
Villa från 1970-talet med direktverkande el. Här tillkommer en konvertering till vattenburet system. Den kostar ofta ungefär lika mycket som själva värmepumpen, så totalkostnaden blir märkbart högre än i exemplet ovan.
Villa med gammal bergvärmepump. Om borrhålet kan återanvändas blir det i första hand ett pumpbyte. Det är oftast det billigaste av de tre alternativen.
Så får du en offert som går att jämföra
För att kunna jämföra offerter behöver de bygga på samma underlag. Det här är bra att ha till hands när du begär offert:
Husets storlek i kvadratmeter och ungefärligt byggår.
Hur huset värms i dag och hur mycket energi det använder per år. Det står på elräkningen eller i energideklarationen.
Om huset har vattenburna element eller direktverkande el.
Hur tomten ser ut och var ett borrhål skulle kunna placeras.
Om det finns brunnar, avlopp eller energibrunnar hos dig eller grannarna.
Fråga också vad som ingår i priset för tillstånd, återställning av tomten och elarbeten, och hur extra borrmeter prissätts.
Få hjälp med bergvärme
Funderar du på bergvärme och vill veta vad det skulle kosta för ditt hus? Läs mer om hur arbetet går till på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
När du anlitar Hasselbacken Bygg är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet, och då har du oss som kontakt genom hela projektet. Ibland har vi fullt upp, eller så har vi inte egna hantverkare i just ditt område för tillfället. Då kan vi istället förmedla uppdraget till en av våra noga utvalda samarbetspartners. I vissa fall bedömer vi också att ett annat byggföretag passar bättre för just ditt projekt och rekommenderar dem. I båda fallen har du sedan kontakten direkt med det företaget.
När behöver husets värmesystem byggas om?
Det är här kostnaden kan skilja sig mest mellan olika hus. Bergvärme kräver ett vattenburet värmesystem, alltså element eller golvvärme där varmt vatten cirkulerar. Det framgår också av Boverkets energiguide om berg-, jord- och sjövärme. Hur mycket som behöver göras beror på hur huset värms upp i dag.
Huset har redan vattenburen värme
Har huset en oljepanna, elpanna eller en äldre bergvärmepump är förutsättningarna oftast goda. Det befintliga elementsystemet kan kopplas till den nya pumpen. Ibland behöver enstaka element bytas mot större, eftersom en värmepump arbetar mest effektivt när vattnet i elementen inte behöver vara så varmt.
Byter du från oljepanna tillkommer kostnader för att ta bort pannan och eventuellt oljetanken. Ett exempel på ett byte från elpanna är vårt kundprojekt med bergvärme i en 70-talsvilla i Lerum, där den nya bergvärmepumpen kopplades till husets befintliga vattenburna system.
Huset har direktverkande el
Värms huset med elelement som sitter på väggarna, så kallad direktverkande el, finns inget vattenburet system att koppla in bergvärmen till. Då måste rör dras genom huset och nya vattenburna element monteras. Enligt Värmekalkyl kostar en sådan konvertering ofta 70 000–150 000 kronor utöver själva bergvärmen.
Konverteringen påverkar också inomhus. Rör behöver dras i väggar, golv eller tak, och det kan innebära håltagning och efterarbete som målning eller nya socklar.
Du byter en gammal bergvärmepump
Har huset redan bergvärme kan borrhålet oftast användas igen. Då försvinner kostnaden för borrning, och projektet blir i första hand ett pumpbyte. Kontrollera med kommunen om bytet behöver anmälas. Om den nya pumpen ska leverera mer värme än den gamla behöver installatören kontrollera att borrhålet räcker. Läs gärna om vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda.
Vanliga tilläggskostnader att räkna med
Offerter för bergvärme kan skilja sig åt i vad som ingår. Kontrollera därför om följande poster finns med:
Extra foderrör. Om jordlagret visar sig vara djupare än beräknat debiteras ofta varje extra meter. Fråga hur detta prissätts i offerten.
Extra borrdjup eller ett andra borrhål. Om berget ger mindre värme än väntat, eller om huset behöver mer, kan borrningen bli längre.
Borrkax och slam. Vid borrning kommer stenmjöl och vatten upp ur hålet. Det måste tas om hand och ibland forslas bort.
Återställning av tomten. Diket mellan borrhål och hus ska fyllas igen och gräsmatta, plattor eller asfalt läggas tillbaka.
Elarbeten. Värmepumpen behöver anslutas till elcentralen, och ibland behöver elcentralen kompletteras. I vissa hus behöver även huvudsäkringen höjas, och då kan elnätsbolaget ta ut en avgift.
Bortforsling av gammal utrustning. En oljepanna, oljetank eller gammal varmvattenberedare behöver tas bort.
Byte av element och termostatventiler. Särskilt i äldre hus kan några element behöva bytas för att systemet ska fungera bra med lägre vattentemperatur.
Be om en offert där det framgår vad som ingår och hur eventuella extra meter borrning eller foderrör prissätts. Det gör det lättare att jämföra offerter och minskar risken för överraskningar.
Så fungerar rotavdraget för bergvärme
Rotavdraget ger 30 procent av arbetskostnaden tillbaka. Material och värmepumpen själv ger inget avdrag.
När bergvärme installeras som en totalentreprenad till fast pris får arbetskostnaden enligt Skatteverket räknas fram med en schablon: 35 procent av totalpriset för en vätska-vattenvärmepump som bergvärme. Samma schablon, 35 procent, gäller för borrning till fast pris.
Om offerten istället anger den faktiska arbetskostnaden räknas rotavdraget på den, inte på schablonen.
Ett räkneexempel för en totalentreprenad på 200 000 kronor:
Arbetskostnad enligt schablonen: 35 procent av 200 000 kr = 70 000 kr
Rotavdrag: 30 procent av 70 000 kr = 21 000 kr
Att betala: 200 000 kr − 21 000 kr = 179 000 kr
Företaget drar av rotavdraget direkt på fakturan. Avdraget är högst 50 000 kronor per person och år, enligt Skatteverket. Rotavdrag och rutavdrag får tillsammans vara högst 75 000 kronor per person och år. Äger ni huset tillsammans har var och en av er ett eget tak. Det kan vara bra att veta om ni gör flera rotarbeten samma år, eftersom de räknas mot samma tak.
Om huset konverteras till vattenburen värme ger även det arbetet rotavdrag, eftersom installation av element enligt Skatteverket räknas som rotarbete.
Kan man få bidrag för bergvärme?
Ja, i vissa fall. Det finns ett statligt bidrag för energieffektivisering i småhus, som också kallas Villaeffekten. Enligt Länsstyrelsen täcker bidraget högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per hus. Bergvärmepumpar och vattenburen värmedistribution är exempel på åtgärder som kan ge bidrag.
Några av villkoren är att:
huset är ett en- eller tvåbostadshus med värdeår före 1990
du äger huset helt eller delvis och bor där stadigvarande
huset inte är anslutet till fjärrvärme
materialet är beställt från och med den 17 oktober 2025
företaget som gör jobbet har F-skatt
Bidraget gäller materialet och rotavdraget gäller arbetet, så de två kan kombineras. Ett exempel: är materialkostnaden 120 000 kronor blir bidraget högst 36 000 kronor. Eftersom bidraget räknas på materialet är det bra att be om en offert där material och arbete redovisas var för sig. Då räknas rotavdraget på den arbetskostnad som står i offerten. Ansökningarna handläggs i den ordning de kommer in, och det finns tidsgränser för när ansökan måste vara inskickad. Läs villkoren hos Länsstyrelsen innan du beställer.
Exempel: tre villor med olika förutsättningar
Exemplen nedan visar hur förutsättningarna påverkar kostnaden. Det är inga offerter, utan ett sätt att förstå varför priserna skiljer sig.
Villa med oljepanna och vattenburna element. Elementen finns redan, så projektet består av borrning, ny värmepump, installation och bortforsling av oljepannan. Kostnaden hamnar ofta inom det vanliga spannet för en komplett installation.
Villa från 1970-talet med direktverkande el. Här tillkommer en konvertering till vattenburet system. Den kostar ofta ungefär lika mycket som själva värmepumpen, så totalkostnaden blir märkbart högre än i exemplet ovan.
Villa med gammal bergvärmepump. Om borrhålet kan återanvändas blir det i första hand ett pumpbyte. Det är oftast det billigaste av de tre alternativen.
Så får du en offert som går att jämföra
För att kunna jämföra offerter behöver de bygga på samma underlag. Det här är bra att ha till hands när du begär offert:
Husets storlek i kvadratmeter och ungefärligt byggår.
Hur huset värms i dag och hur mycket energi det använder per år. Det står på elräkningen eller i energideklarationen.
Om huset har vattenburna element eller direktverkande el.
Hur tomten ser ut och var ett borrhål skulle kunna placeras.
Om det finns brunnar, avlopp eller energibrunnar hos dig eller grannarna.
Fråga också vad som ingår i priset för tillstånd, återställning av tomten och elarbeten, och hur extra borrmeter prissätts.
Få hjälp med bergvärme
Funderar du på bergvärme och vill veta vad det skulle kosta för ditt hus? Läs mer om hur arbetet går till på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
När du anlitar Hasselbacken Bygg är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet, och då har du oss som kontakt genom hela projektet. Ibland har vi fullt upp, eller så har vi inte egna hantverkare i just ditt område för tillfället. Då kan vi istället förmedla uppdraget till en av våra noga utvalda samarbetspartners. I vissa fall bedömer vi också att ett annat byggföretag passar bättre för just ditt projekt och rekommenderar dem. I båda fallen har du sedan kontakten direkt med det företaget.
Vanliga frågor om vad bergvärme kostar
Vad kostar bergvärme totalt för en villa?
En komplett installation kostar oftast 150 000–250 000 kronor före rotavdrag. Saknar huset vattenburna element tillkommer ofta 70 000–150 000 kronor för att bygga ett nytt värmesystem.
Hur mycket får man tillbaka i rotavdrag för bergvärme?
Vid en totalentreprenad till fast pris räknas arbetskostnaden som 35 procent av totalpriset, och rotavdraget är 30 procent av den. Det motsvarar 10,5 procent av totalpriset. På en installation för 200 000 kronor blir rotavdraget 21 000 kronor.
Kan man få bidrag för bergvärme 2026?
Ja, om huset uppfyller villkoren för bidraget för energieffektivisering i småhus. Bidraget är högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per hus. Huset ska bland annat ha värdeår före 1990 och inte vara anslutet till fjärrvärme.
Vad kostar tillståndet för bergvärme i Göteborg?
I Göteborg kostar en tillståndsansökan 5 624 kronor för 1–5 borrhål och 8 436 kronor för fler än fem. Avgiften betalas även om ansökan får avslag.
Varför skiljer sig offerterna för bergvärme så mycket?
Ofta beror det på att offerterna bygger på olika borrdjup, olika värmepumpar eller olika antaganden om jordlagren. Det kan också bero på att poster som foderrör, återställning av tomten eller elarbeten ingår i en offert men inte i en annan.
Är det billigare att byta en gammal bergvärmepump än att installera ny bergvärme?
Ja, oftast. Om det befintliga borrhålet kan användas försvinner kostnaden för borrning. Installatören behöver dock kontrollera att borrhålet räcker för den nya pumpen.
Behöver man byta element när man installerar bergvärme?
Inte alltid. Har huset redan vattenburna element kan de oftast användas. Ibland behöver enstaka element bytas mot större för att värmepumpen ska fungera effektivt. Har huset direktverkande el behöver ett helt nytt vattenburet system installeras.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer