Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
En dagvattenbrunn är den brunn på tomten som tar emot regn- och smältvatten från uppfarten, gården eller stupröret och leder det vidare i en ledning. Så länge den fungerar märks den knappt. När den slutar fungera syns det ofta som en vattenpöl vid gallret, vatten som blir stående vid husgrunden eller en brunn som svämmar över vid kraftigt regn.
Här går vi igenom hur en dagvattenbrunn är uppbyggd, vilka fel som är vanligast och hur du kan avgöra om brunnen behöver rensas, repareras eller bytas.
Kort sammanfattning
En dagvattenbrunn samlar upp ytvatten eller takvatten. Sand och slam sjunker till botten, i det som kallas sandfång, medan vattnet rinner vidare i en ledning till kommunens dagvattennät, en stenkista eller ett dike.
Ofta beror problemen på att gallret eller sandfånget är fullt av löv och slam. Då räcker det att rensa brunnen. Står vattnet kvar efter rensningen sitter felet troligen i ledningen efter brunnen, och då behöver ledningen spolas och filmas. Brunnen behöver bytas när den är sprucken, när rötter tränger in genom skarvarna eller när den har rört sig så mycket att höjden inte går att justera.
Vad är en dagvattenbrunn?
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak och hårda ytor som asfalt, plattor och betong. En dagvattenbrunn är en punkt där vattnet samlas upp och leds ner i en tät ledning, så att det inte blir stående på ytan eller rinner in mot huset.
Dagvattenbrunnen ska inte förväxlas med dräneringsbrunnen. Dräneringsbrunnen sitter på husets dräneringsledning och har ett tätt lock, medan dagvattenbrunnen tar emot vatten uppifrån. Skillnaden förklaras närmare i artikeln om dräneringsbrunnar och hur de fungerar.
Gårdsbrunn med galler
En vanlig typ på villatomter är gårdsbrunnen. Den har ett galler i marknivå och placeras där vatten från en hårdgjord yta samlas, till exempel längst ner på en uppfart, framför garageporten eller i ett hörn av en stenlagd uteplats.
Brunn för stuprör
Takvattnet kan också ledas ner i en dagvattenbrunn. Stupröret ansluts då med en tät koppling, ofta via en stuprörsrensning eller lövsil som går att öppna. Där fastnar löv och barr innan de når brunnen.
Brunnen på tomten och gatubrunnen
Brunnarna på din tomt och ledningarna mellan dem och kommunens ledningsnät är fastighetens egna. Gränsen kallas förbindelsepunkt och definieras i lagen om allmänna vattentjänster som gränsen mellan den allmänna va-anläggningen och fastighetens installation. Enligt broschyren Ta hand om ditt ledningsnät, som Säker Vatten har tagit fram tillsammans med bland andra Svenskt Vatten, brukar förbindelsepunkten ligga ungefär en halv meter utanför tomtgränsen.
Gatubrunnarna i vägen hör inte till fastigheten. Ser du att en gatubrunn är igensatt kontaktar du den som ansvarar för vägen. Enligt Trafikverkets genomgång av vem som ansvarar för vägen kan det vara kommunen, Trafikverket eller, på enskilda vägar, en vägförening, samfällighetsförening eller enskild fastighetsägare.
Hur fungerar en dagvattenbrunn?
Vattnet följer samma väg genom alla dagvattenbrunnar, oavsett storlek och material:
Vattnet rinner in genom gallret eller via stuprörets anslutning.
Grövre skräp stannar på gallret eller i en lövkorg under det, om brunnen har en sådan.
Sand och slam sjunker till sandfånget i botten, eftersom vattnet bromsar in när det kommer ner i brunnen.
Vattnet rinner ut genom utloppet, som sitter en bit ovanför botten.
Ledningen leder vattnet vidare med fall till förbindelsepunkten, en stenkista eller ett dike.
Eftersom utloppet sitter högre än botten står det alltid vatten i sandfånget. Det är normalt. Det är först när vattennivån ligger högre än utloppet, eller när vatten blir stående ovanpå gallret, som något är fel.
Vissa dagvattenbrunnar har dessutom ett vattenlås vid utloppet. Det är ett böjt rör som alltid håller kvar lite vatten och fungerar som vattenlåset under ett handfat: vattnet stänger vägen för luft från ledningen.
Vanliga problem med dagvattenbrunnar
Löv och skräp täpper till gallret
På hösten kan gallret bli helt övertäckt av löv på några dagar. Vattnet når då inte ner i brunnen utan blir stående ovanpå, eller rinner vidare mot den lägsta punkten, som ibland är husväggen eller garageporten.
Sandfånget är fullt
När sandfånget fylls upp till utloppet fungerar det inte längre. Slammet följer då med vattnet ut i ledningen och lägger sig där istället. Ett fullt sandfång märks ofta som att vattnet rinner undan långsamt, eller att brunnen luktar unket av ruttnande löv.
Stopp i ledningen efter brunnen
Om brunnen är rensad men vattnet ändå står kvar över utloppet sitter stoppet längre fram. Vanliga orsaker är slam som har passerat ett fullt sandfång, rötter som har vuxit in genom skarvarna, en svacka där ledningen har satt sig eller ett rör som har tryckts ihop.
Brunnen har sjunkit eller frusit upp
En brunn som har satt sig hamnar lägre än marken runt den. Vattnet rinner fortfarande in, men det tar med sig jord och grus från gropen runt gallret vid varje regn, så att sandfånget fylls snabbare. Det omvända händer också. Tjäle kan lyfta brunnen så att gallret sticker upp, och då rinner vattnet förbi istället för ner.
Sprickor och glidna skarvar
Äldre dagvattenbrunnar är ofta gjorda av betongringar. Med åren kan ringarna spricka eller glida isär. Då kan jord och rötter tränga in, och vatten kan läcka ut i marken bredvid brunnen. Står brunnen nära huset hamnar vattnet vid husgrunden.
Vatten trycks upp ur brunnen vid skyfall
Kommer det vatten upp ur brunnen, istället för att rinna ner, är ledningen efter den full. Det kan bero på stopp i den egna ledningen, men också på att kommunens dagvattennät är överbelastat. Alingsås kommun beskriver i sin information om källaröversvämning hur vatten kan tränga upp genom brunnar på tomten när ledningsnätet inte hinner leda bort allt vatten vid kraftigt regn.
Brunnen tar emot mer vatten än den är byggd för
En brunn som fungerade bra för tio år sedan kan bli för liten om tomten har förändrats. En ny asfalterad uppfart, en större uteplats eller ett nytt stuprör som kopplats till samma brunn ökar mängden vatten. Brunnen och ledningen har då inte kapacitet att ta emot allt vid kraftigt regn.
Brunnen är kopplad till fel ledning
I vissa hus är dagvattenbrunnen ansluten till dräneringsledningen eller till spillvattenledningen, den ledning som tar avloppsvattnet från toalett, kök och badrum. Ingen av dem är avsedd för dagvatten. Hjo kommun skriver i sin information om dag- och dränvatten att stuprör som är kopplade till dräneringsledningen ökar risken för skador vid kraftigt regn, och samma sak gäller en dagvattenbrunn som leder takvatten eller ytvatten dit. Enligt broschyren Ta hand om ditt ledningsnät ska vatten från stuprör och dränering inte heller ledas till spillvattenledningen.
En dagvattenbrunn är den brunn på tomten som tar emot regn- och smältvatten från uppfarten, gården eller stupröret och leder det vidare i en ledning. Så länge den fungerar märks den knappt. När den slutar fungera syns det ofta som en vattenpöl vid gallret, vatten som blir stående vid husgrunden eller en brunn som svämmar över vid kraftigt regn.
Här går vi igenom hur en dagvattenbrunn är uppbyggd, vilka fel som är vanligast och hur du kan avgöra om brunnen behöver rensas, repareras eller bytas.
Kort sammanfattning
En dagvattenbrunn samlar upp ytvatten eller takvatten. Sand och slam sjunker till botten, i det som kallas sandfång, medan vattnet rinner vidare i en ledning till kommunens dagvattennät, en stenkista eller ett dike.
Ofta beror problemen på att gallret eller sandfånget är fullt av löv och slam. Då räcker det att rensa brunnen. Står vattnet kvar efter rensningen sitter felet troligen i ledningen efter brunnen, och då behöver ledningen spolas och filmas. Brunnen behöver bytas när den är sprucken, när rötter tränger in genom skarvarna eller när den har rört sig så mycket att höjden inte går att justera.
Vad är en dagvattenbrunn?
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak och hårda ytor som asfalt, plattor och betong. En dagvattenbrunn är en punkt där vattnet samlas upp och leds ner i en tät ledning, så att det inte blir stående på ytan eller rinner in mot huset.
Dagvattenbrunnen ska inte förväxlas med dräneringsbrunnen. Dräneringsbrunnen sitter på husets dräneringsledning och har ett tätt lock, medan dagvattenbrunnen tar emot vatten uppifrån. Skillnaden förklaras närmare i artikeln om dräneringsbrunnar och hur de fungerar.
Gårdsbrunn med galler
En vanlig typ på villatomter är gårdsbrunnen. Den har ett galler i marknivå och placeras där vatten från en hårdgjord yta samlas, till exempel längst ner på en uppfart, framför garageporten eller i ett hörn av en stenlagd uteplats.
Brunn för stuprör
Takvattnet kan också ledas ner i en dagvattenbrunn. Stupröret ansluts då med en tät koppling, ofta via en stuprörsrensning eller lövsil som går att öppna. Där fastnar löv och barr innan de når brunnen.
Brunnen på tomten och gatubrunnen
Brunnarna på din tomt och ledningarna mellan dem och kommunens ledningsnät är fastighetens egna. Gränsen kallas förbindelsepunkt och definieras i lagen om allmänna vattentjänster som gränsen mellan den allmänna va-anläggningen och fastighetens installation. Enligt broschyren Ta hand om ditt ledningsnät, som Säker Vatten har tagit fram tillsammans med bland andra Svenskt Vatten, brukar förbindelsepunkten ligga ungefär en halv meter utanför tomtgränsen.
Gatubrunnarna i vägen hör inte till fastigheten. Ser du att en gatubrunn är igensatt kontaktar du den som ansvarar för vägen. Enligt Trafikverkets genomgång av vem som ansvarar för vägen kan det vara kommunen, Trafikverket eller, på enskilda vägar, en vägförening, samfällighetsförening eller enskild fastighetsägare.
Hur fungerar en dagvattenbrunn?
Vattnet följer samma väg genom alla dagvattenbrunnar, oavsett storlek och material:
Vattnet rinner in genom gallret eller via stuprörets anslutning.
Grövre skräp stannar på gallret eller i en lövkorg under det, om brunnen har en sådan.
Sand och slam sjunker till sandfånget i botten, eftersom vattnet bromsar in när det kommer ner i brunnen.
Vattnet rinner ut genom utloppet, som sitter en bit ovanför botten.
Ledningen leder vattnet vidare med fall till förbindelsepunkten, en stenkista eller ett dike.
Eftersom utloppet sitter högre än botten står det alltid vatten i sandfånget. Det är normalt. Det är först när vattennivån ligger högre än utloppet, eller när vatten blir stående ovanpå gallret, som något är fel.
Vissa dagvattenbrunnar har dessutom ett vattenlås vid utloppet. Det är ett böjt rör som alltid håller kvar lite vatten och fungerar som vattenlåset under ett handfat: vattnet stänger vägen för luft från ledningen.
Vanliga problem med dagvattenbrunnar
Löv och skräp täpper till gallret
På hösten kan gallret bli helt övertäckt av löv på några dagar. Vattnet når då inte ner i brunnen utan blir stående ovanpå, eller rinner vidare mot den lägsta punkten, som ibland är husväggen eller garageporten.
Sandfånget är fullt
När sandfånget fylls upp till utloppet fungerar det inte längre. Slammet följer då med vattnet ut i ledningen och lägger sig där istället. Ett fullt sandfång märks ofta som att vattnet rinner undan långsamt, eller att brunnen luktar unket av ruttnande löv.
Stopp i ledningen efter brunnen
Om brunnen är rensad men vattnet ändå står kvar över utloppet sitter stoppet längre fram. Vanliga orsaker är slam som har passerat ett fullt sandfång, rötter som har vuxit in genom skarvarna, en svacka där ledningen har satt sig eller ett rör som har tryckts ihop.
Brunnen har sjunkit eller frusit upp
En brunn som har satt sig hamnar lägre än marken runt den. Vattnet rinner fortfarande in, men det tar med sig jord och grus från gropen runt gallret vid varje regn, så att sandfånget fylls snabbare. Det omvända händer också. Tjäle kan lyfta brunnen så att gallret sticker upp, och då rinner vattnet förbi istället för ner.
Sprickor och glidna skarvar
Äldre dagvattenbrunnar är ofta gjorda av betongringar. Med åren kan ringarna spricka eller glida isär. Då kan jord och rötter tränga in, och vatten kan läcka ut i marken bredvid brunnen. Står brunnen nära huset hamnar vattnet vid husgrunden.
Vatten trycks upp ur brunnen vid skyfall
Kommer det vatten upp ur brunnen, istället för att rinna ner, är ledningen efter den full. Det kan bero på stopp i den egna ledningen, men också på att kommunens dagvattennät är överbelastat. Alingsås kommun beskriver i sin information om källaröversvämning hur vatten kan tränga upp genom brunnar på tomten när ledningsnätet inte hinner leda bort allt vatten vid kraftigt regn.
Brunnen tar emot mer vatten än den är byggd för
En brunn som fungerade bra för tio år sedan kan bli för liten om tomten har förändrats. En ny asfalterad uppfart, en större uteplats eller ett nytt stuprör som kopplats till samma brunn ökar mängden vatten. Brunnen och ledningen har då inte kapacitet att ta emot allt vid kraftigt regn.
Brunnen är kopplad till fel ledning
I vissa hus är dagvattenbrunnen ansluten till dräneringsledningen eller till spillvattenledningen, den ledning som tar avloppsvattnet från toalett, kök och badrum. Ingen av dem är avsedd för dagvatten. Hjo kommun skriver i sin information om dag- och dränvatten att stuprör som är kopplade till dräneringsledningen ökar risken för skador vid kraftigt regn, och samma sak gäller en dagvattenbrunn som leder takvatten eller ytvatten dit. Enligt broschyren Ta hand om ditt ledningsnät ska vatten från stuprör och dränering inte heller ledas till spillvattenledningen.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Rensa, reparera eller byta. Så avgör du
Två saker säger mycket om felet: var vattnet står och när problemet uppstår. Kommer problemet vid varje regn sitter felet oftast i den egna brunnen eller ledningen. Kommer det bara vid de kraftigaste skyfallen, och samtidigt hos grannarna, kan det istället bero på att kommunens nät är fullt.
Vad du ser | Trolig orsak | Åtgärd |
Vatten står ovanpå gallret | Löv eller skräp på gallret | Rensa gallret |
Vattnet rinner undan långsamt | Fullt sandfång | Töm sandfånget |
Vattnet står över utloppet även efter rensning | Stopp i ledningen | Spola och filma ledningen |
Gallret ligger lägre eller högre än marken runt | Brunnen har sjunkit eller lyfts av tjäle | Justera höjden eller byt brunnen |
Jord och rötter i brunnen, synliga sprickor | Trasig brunn eller glidna skarvar | Byt brunnen |
Brunnen svämmar över vid kraftigt regn | Stopp, för liten kapacitet eller överbelastat nät | Uteslut stopp först, se sedan över hur vattnet leds bort |
Vatten vid husgrunden nära brunnen | Läckande brunn eller felkoppling | Utred brunnen och ledningarna |
Hur ofta brunnarna bör tömmas och vad som ingår i en årlig kontroll beskrivs i artikeln om underhåll av dränering, rensning och spolning.
När räcker det att rensa?
Om problemet försvinner när gallret är rensat och sandfånget tömt var det just det som var felet. Kommer samma problem tillbaka efter kort tid är det värt att fundera på varför. Ofta finns en källa till mycket slam, till exempel en grusgång, en rabatt eller en sluttning som spolas ner mot brunnen vid regn.
När behöver ledningen spolas och filmas?
Står vattnet kvar över utloppet trots att brunnen är rensad behöver ledningen efter brunnen rensas. Det görs med högtrycksspolning från brunnen. En filmning med kamera efteråt visar om ledningen är hel eller om det finns rötter, svackor eller trasiga rör som gör att stoppet kommer tillbaka. Broschyren Ta hand om ditt ledningsnät rekommenderar att fastighetens dagvattenledning fram till förbindelsepunkten spolas och inspekteras ungefär vart tionde år, även när den fungerar.
När kan brunnen repareras?
En brunn i bra skick men med fel höjd kan ofta justeras. Brunnen grävs fram, höjden ändras, ibland med en förhöjningsring, och marken runt den packas och återställs så att ytan lutar in mot gallret. Ett trasigt eller saknat galler kan bytas mot ett nytt i samma storlek. Ligger brunnen i en uppfart där bilar kör behöver gallret vara gjort för att tåla trafik.
När är det bättre att byta brunnen?
Det är oftast bättre att byta brunnen när:
betongringarna är spruckna eller har glidit isär
rötter har tagit sig in genom skarvarna
brunnen har rört sig så mycket att höjden inte går att justera
brunnen saknar sandfång, så att allt slam följer med ut i ledningen
brunnen är för liten för den yta den ska ta emot vatten från
marken ändå grävs upp, till exempel när husets dränering görs om
En plastbrunn i ett stycke saknar skarvarna mellan ringarna som en betongbrunn har. Ofta är det rimligt att byta en bit av den närmaste ledningen samtidigt, särskilt om filmningen visar skador nära brunnen.
När behöver vattnet ledas om?
Är brunnen kopplad till dräneringen eller till spillvattenledningen räcker det inte att laga den. Vattnet behöver istället ledas till en ledning som är avsedd för dagvatten, till en stenkista eller ut på tomten. Vilka alternativ som finns beskrivs i artikeln om dagvatten på tomten. Kontakta va-huvudmannen, alltså kommunen eller det kommunala bolag som sköter vatten och avlopp, innan en befintlig anslutning till det allmänna nätet ändras eller kopplas bort.
Vad påverkar kostnaden?
Att rensa galler och sandfång kostar oftast inget mer än din tid. Vad en spolning, reparation eller ett byte kostar beror framför allt på:
hur djupt brunnen sitter och hur långt det är mellan brunnen och problemet
vad som ligger ovanpå, till exempel asfalt eller plattor som behöver brytas upp och läggas tillbaka
om ledningen behöver filmas för att hitta felet
om delar av ledningen behöver bytas samtidigt
hur lätt det är att komma fram med grävmaskin
Byte av brunn och ledning är ett markarbete, där grävning och återställning av ytan är en stor del av jobbet. Ska husets dränering ändå göras om kan det vara klokt att se över dagvattenbrunnarna i samma projekt, eftersom marken redan är uppgrävd.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Står vattnet kvar i dagvattenbrunnen trots att du har rensat den, eller misstänker du att brunnen behöver bytas? Beskriv vad du ser så hjälper vi dig att komma vidare. Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Rensa, reparera eller byta. Så avgör du
Två saker säger mycket om felet: var vattnet står och när problemet uppstår. Kommer problemet vid varje regn sitter felet oftast i den egna brunnen eller ledningen. Kommer det bara vid de kraftigaste skyfallen, och samtidigt hos grannarna, kan det istället bero på att kommunens nät är fullt.
Vad du ser | Trolig orsak | Åtgärd |
Vatten står ovanpå gallret | Löv eller skräp på gallret | Rensa gallret |
Vattnet rinner undan långsamt | Fullt sandfång | Töm sandfånget |
Vattnet står över utloppet även efter rensning | Stopp i ledningen | Spola och filma ledningen |
Gallret ligger lägre eller högre än marken runt | Brunnen har sjunkit eller lyfts av tjäle | Justera höjden eller byt brunnen |
Jord och rötter i brunnen, synliga sprickor | Trasig brunn eller glidna skarvar | Byt brunnen |
Brunnen svämmar över vid kraftigt regn | Stopp, för liten kapacitet eller överbelastat nät | Uteslut stopp först, se sedan över hur vattnet leds bort |
Vatten vid husgrunden nära brunnen | Läckande brunn eller felkoppling | Utred brunnen och ledningarna |
Hur ofta brunnarna bör tömmas och vad som ingår i en årlig kontroll beskrivs i artikeln om underhåll av dränering, rensning och spolning.
När räcker det att rensa?
Om problemet försvinner när gallret är rensat och sandfånget tömt var det just det som var felet. Kommer samma problem tillbaka efter kort tid är det värt att fundera på varför. Ofta finns en källa till mycket slam, till exempel en grusgång, en rabatt eller en sluttning som spolas ner mot brunnen vid regn.
När behöver ledningen spolas och filmas?
Står vattnet kvar över utloppet trots att brunnen är rensad behöver ledningen efter brunnen rensas. Det görs med högtrycksspolning från brunnen. En filmning med kamera efteråt visar om ledningen är hel eller om det finns rötter, svackor eller trasiga rör som gör att stoppet kommer tillbaka. Broschyren Ta hand om ditt ledningsnät rekommenderar att fastighetens dagvattenledning fram till förbindelsepunkten spolas och inspekteras ungefär vart tionde år, även när den fungerar.
När kan brunnen repareras?
En brunn i bra skick men med fel höjd kan ofta justeras. Brunnen grävs fram, höjden ändras, ibland med en förhöjningsring, och marken runt den packas och återställs så att ytan lutar in mot gallret. Ett trasigt eller saknat galler kan bytas mot ett nytt i samma storlek. Ligger brunnen i en uppfart där bilar kör behöver gallret vara gjort för att tåla trafik.
När är det bättre att byta brunnen?
Det är oftast bättre att byta brunnen när:
betongringarna är spruckna eller har glidit isär
rötter har tagit sig in genom skarvarna
brunnen har rört sig så mycket att höjden inte går att justera
brunnen saknar sandfång, så att allt slam följer med ut i ledningen
brunnen är för liten för den yta den ska ta emot vatten från
marken ändå grävs upp, till exempel när husets dränering görs om
En plastbrunn i ett stycke saknar skarvarna mellan ringarna som en betongbrunn har. Ofta är det rimligt att byta en bit av den närmaste ledningen samtidigt, särskilt om filmningen visar skador nära brunnen.
När behöver vattnet ledas om?
Är brunnen kopplad till dräneringen eller till spillvattenledningen räcker det inte att laga den. Vattnet behöver istället ledas till en ledning som är avsedd för dagvatten, till en stenkista eller ut på tomten. Vilka alternativ som finns beskrivs i artikeln om dagvatten på tomten. Kontakta va-huvudmannen, alltså kommunen eller det kommunala bolag som sköter vatten och avlopp, innan en befintlig anslutning till det allmänna nätet ändras eller kopplas bort.
Vad påverkar kostnaden?
Att rensa galler och sandfång kostar oftast inget mer än din tid. Vad en spolning, reparation eller ett byte kostar beror framför allt på:
hur djupt brunnen sitter och hur långt det är mellan brunnen och problemet
vad som ligger ovanpå, till exempel asfalt eller plattor som behöver brytas upp och läggas tillbaka
om ledningen behöver filmas för att hitta felet
om delar av ledningen behöver bytas samtidigt
hur lätt det är att komma fram med grävmaskin
Byte av brunn och ledning är ett markarbete, där grävning och återställning av ytan är en stor del av jobbet. Ska husets dränering ändå göras om kan det vara klokt att se över dagvattenbrunnarna i samma projekt, eftersom marken redan är uppgrävd.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Står vattnet kvar i dagvattenbrunnen trots att du har rensat den, eller misstänker du att brunnen behöver bytas? Beskriv vad du ser så hjälper vi dig att komma vidare. Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Vanliga frågor om dagvattenbrunn
Hur märker jag att sandfånget är fullt?
Lyft gallret och stick ner en pinne eller ett rör. Når du slam nästan upp till utloppet är sandfånget fullt. Andra tecken är att vattnet rinner undan långsamt och att det luktar unket från brunnen.
Varför luktar det från dagvattenbrunnen?
Ofta beror det på löv och slam som ruttnar i sandfånget. Har brunnen ett vattenlås kan lukten också komma från ledningen om vattnet i vattenlåset har torkat bort under en lång torr period. Häll i vatten och töm sandfånget först. Försvinner inte lukten bör ledningen undersökas.
Varför blir det en vattenpöl runt gallret fast brunnen är tom?
Då ligger gallret troligen högre än marken runt det, till exempel för att tjäle har lyft brunnen eller för att marken runt den har satt sig. Vattnet når då inte fram till gallret. Höjden på brunnen eller ytan runt den behöver justeras så att vattnet rinner in mot gallret.
Kan en dagvattenbrunn frysa?
Ja. Vattnet som står kvar i sandfånget kan frysa, och gallret kan frysa igen av is och snö. Tjäle kan också lyfta brunnen så att den hamnar högre än marken runt den. Om brunnen har rört sig efter en kall vinter behöver höjden ofta justeras.
Kan jag byta gallret själv?
Ja, om det nya gallret har samma mått och passar i brunnens ram. Ligger brunnen i en uppfart behöver gallret tåla den trafik som kör där. Byte av själva brunnen eller ledningen innebär grävning och anslutning till ledningsnätet och görs normalt av ett företag med erfarenhet av markarbeten.
Kan man ta bort en dagvattenbrunn som inte behövs längre?
Det går, men bara om vattnet som brunnen tar emot får en annan väg bort från huset. Annars samlas det på samma plats som tidigare. Är brunnen ansluten till kommunens nät bör du kontakta va-huvudmannen innan anslutningen tas bort, och den gamla ledningen behöver pluggas så att jord och vatten inte kommer in i den.
Vem rensar gatubrunnen utanför tomten?
Den som ansvarar för vägen, alltså kommunen, Trafikverket eller på enskilda vägar, en vägförening eller samfällighetsförening. Brunnarna på din egen tomt ansvarar du själv för.
Relaterade artiklar
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer