Utmaningen
Husägarna värmde sin villa på 120 kvadratmeter med en äldre oljepanna som förbrukade omkring 2,5 kubikmeter olja per år. Det innebar en uppvärmningskostnad på ungefär 30 000 kronor om året. Vilket ansågs av fastighetsägarna vara orimligt.
Villan, ett trähus byggt på 1920-talet, hade dessutom en förhållandevis dålig isolering. Det ställde extra krav på den nya värmelösningen: systemet behövde klara husets faktiska värmebehov utan att dra onödigt mycket el.
Beslutet att byta värmesystem påskyndades av omständigheterna. Mitt under en kall och snöig vintermånad var oljan i tanken på väg att ta slut, och husägarna bestämde sig för att det var nu bytet skulle genomföras.
Lösningen
Utifrån husets förutsättningar togs en anpassad bergvärmelösning fram.
Projektet omfattade bland annat:
Genomgång av husets värmebehov och isoleringsstandard
Val av en större bergvärmepump än standard för husets storlek
Djupare borrhål än normalt, för att kompensera för husets dåliga isolering
Installation av bergvärmepump kopplad till husets vattenburna värmesystem
Urkoppling av den gamla oljepannan
Eftersom oljan höll på att ta slut innan installationen kunde genomföras såg leverantören till att husägarna hade tillräckligt med olja för att klara sig fram till installationsdagen. Detta gjorde bytet tryggare mitt i vintern.
Valet mellan bergvärme och pellets
Innan beslutet fattades vägde husägarna två alternativ mot varandra: bergvärme och pelletspanna.
Pellets valdes bort eftersom det upplevdes som en mer arbetskrävande lösning i vardagen, med påfyllning och skötsel. Bergvärme framstod som det bekvämare alternativet. Det systemet sköter sig självt när det väl är installerat.
Bergvärme innebär att man borrar ett hål i berggrunden och hämtar upp lagrad solenergi ur marken, som värmepumpen sedan omvandlar till värme och varmvatten.
Anpassat efter husets förutsättningar
Ett äldre trähus med bristfällig isolering behöver mer värme än ett modernt, tätt hus i samma storlek. Därför planerades anläggningen med extra kapacitet.
Vid projekteringen togs hänsyn till:
husets ålder och konstruktion
den dåliga isoleringen
fastighetsägarnas önskan att använda så lite el som möjligt
värmebehovet under kalla vinterperioder
Genom att välja en större värmepump och borra djupare än normalt fick systemet en säkerhetsmarginal som gör att huset klarar även kalla perioder utan att elförbrukningen skenar. Det är ett bra exempel på varför dimensioneringen alltid bör utgå från det enskilda huset och inte bara från boytan.
Installation vintertid
Installationen genomfördes under vintern, och gick smidigt trots årstiden. Den frusna marken och snötäcket visade sig till och med vara en fördel: maskinerna som användes vid borrning och grävning lämnade inga spår i trädgården.
Att marken var frusen minskade alltså återställningsbehovet – något som annars ofta är en del av ett bergvärmeprojekt, där viss grävning krävs för att dra ledningar mellan borrhålet och huset.
Lösningen anpassades alltså efter huset som det ser ut i dag, med de förutsättningar som en 1920-talsvilla i trä har.
Resultatet
Efter bytet från oljepanna till bergvärme förändrades både ekonomin och komforten i huset.
Resultatet blev:
En genomsnittlig förbrukning på cirka 6 500 kWh per år som kostar ungefär 14 000 kronor, jämfört med tidigare oljekostnader på omkring 30 000 kronor per år
Jämnare och högre värme i hela huset
Ett system som i princip sköter sig självt, utan löpande underhåll
Bättre komfort trots avsevärt lägre uppvärmningskostnad
Det enda husägarna själva behövde ta ställning till efter installationen var valet av värmekurva. Det är inställningen som styr hur mycket värmepumpen levererar i förhållande till utomhustemperaturen.
Så går markarbete till
Varje tomt är olika, men ett markarbete följer oftast ett liknande förlopp. Här är de vanliga stegen, förenklat.
Hur omfattande varje steg blir beror helt på projektet. En grund för ett garage kräver mer än att jämna ut en yta för en altan.
Relaterade projekt
Vanliga frågor om att byta från oljepanna till bergvärme
Lönar det sig att byta från oljepanna till bergvärme?
Oftast ja, men hur mycket du sparar beror på hur mycket olja du förbrukar i dag, husets värmebehov och elpriset. I det här projektet i Lindome har man minskat kostnader ungefär på hälften.
Fungerar bergvärme i ett äldre trähus med dålig isolering?
Ja. Bergvärme fungerar i äldre hus, men anläggningen måste dimensioneras efter husets faktiska värmebehov och inte bara efter boytan. Ett dåligt isolerat trähus från till exempel 1920-talet tappar mer värme än ett modernt, tätt hus i samma storlek, och behöver därför mer effekt. Energimyndigheten har en genomgång av hur du väljer rätt värmepump som är bra att läsa innan du begär offert.
Varför borrar man djupare i ett dåligt isolerat hus?
Ett större värmebehov innebär att mer värme ska hämtas upp ur berget. Om borrhålet är för grunt i förhållande till behovet får värmepumpen jobba hårdare, vilket syns direkt på elräkningen. I villan i Lindome valdes därför både en större värmepump än vad storleken på huset normalt motiverar och ett djupare borrhål än standard. Det ger en säkerhetsmarginal under kalla perioder, så att elförbrukningen inte skenar när det är som kallast.
Går det att installera bergvärme mitt i vintern?
Ja, bergvärme installeras året runt. I det här projektet genomfördes installationen under en snöig vintermånad, och den frusna marken visade sig vara en fördel: maskinerna för borrning och grävning lämnade inga spår i trädgården, vilket minskade behovet av återställning efteråt. Om oljan håller på att ta slut går det också att lösa så att huset har värme fram till installationsdagen.
Behöver jag anmäla bergvärme i Lindome?
Ja. Lindome ligger i Mölndals kommun, och där krävs tillstånd från miljöförvaltningen innan borrningen får påbörjas. Ansökan handlar bland annat om var borrhålet placeras i förhållande till tomtgräns, grannars borrhål och vattentäkter. Du hittar blankett och förutsättningar på Mölndals stads sida om värmepump. Räkna med att ansökan ska vara inne i god tid, så lägg in den som ett eget steg i tidsplanen.