Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
När du ska byta bergvärmepump är det sällan hela anläggningen som byts. Borrhålet på tomten, slangen i berget, radiatorerna och mycket av rören i huset kan ofta kopplas till den nya pumpen. Det är en stor anledning till att ett pumpbyte brukar bli billigare och gå fortare än en ny bergvärmeinstallation. Här går vi igenom del för del vad som brukar kunna behållas, vad installatören behöver kontrollera först och vad som oftast byts ut.
Kort svar
Vid ett byte av bergvärmepump är det i första hand själva pumpen som byts: kompressorn, cirkulationspumparna, styrningen och elpatronen. Det mesta runt omkring kan ofta användas igen, men varje del behöver kontrolleras.
Borrhålet kan oftast återanvändas. Installatören kontrollerar att det räcker för den nya pumpen och för husets värmebehov idag.
Kollektorslangen i borrhålet och ledningen in till huset kan oftast behållas om de är täta och oskadade.
Köldbärarvätskan kan ofta användas igen om frostskyddet är rätt och vätskan är ren. Annars byts den eller fylls på.
Radiatorer och golvvärme kan normalt kopplas till den nya pumpen, eftersom de redan har fungerat med bergvärme.
Varmvattenberedaren byts ofta, eftersom många nya pumpar har en inbyggd. En separat beredare kan ibland behållas om den är i gott skick och passar pumpen.
Elmatningen kan ofta användas, men säkringar och anslutning behöver kontrolleras, och inkopplingen ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Det som avgör hur mycket som går att behålla är skicket på delarna, om borrhålet räcker och om huset har förändrats sedan den gamla pumpen installerades.
Varför går så mycket att behålla?
En bergvärmeanläggning består av delar som slits olika snabbt. Pumpen i pannrummet har rörliga delar som går nästan varje dag året om. Borrhålet och slangen i berget har inga rörliga delar och slits mycket långsammare. Hur länge de olika delarna brukar hålla, och hur du känner igen en pump som börjar bli uttjänt, går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Den här artikeln utgår från att beslutet om att byta är taget. Frågan är istället vad av den gamla anläggningen som kan följa med till den nya.
Översikt: vad brukar återanvändas vid ett byte?
Tabellen ger en första bild. Vad som gäller för ditt hus avgörs vid installatörens genomgång.
Del av anläggningen | Brukar den kunna behållas? | Vad som kontrolleras |
Borrhål | Ja, oftast | Djup, husets värmebehov idag, den nya pumpens behov |
Kollektorslang i borrhålet | Ja, oftast | Täthet, tryck och flöde |
Ledning från borrhål till hus | Ja, oftast | Skador, isolering, genomföring i grunden |
Köldbärarvätska | Ofta | Frostskydd, renhet, mängd |
Radiatorer och golvvärme | Ja, normalt | Skick, avluftning, hur varmt vatten de behöver |
Rör och ventiler i huset | Delvis | Läckage, igensättning, anslutning till den nya pumpen |
Varmvattenberedare | Ibland | Ålder, skick, om den passar den nya pumpen |
Elmatning och säkring | Ofta | Säkringsstorlek och anslutning |
Givare och styrning | Sällan | Byts oftast mot det som hör till den nya pumpen |
Själva värmepumpen | Nej | Tas bort och omhändertas |
Borrhålet: den största delen att återanvända
Borrhålet är den del som gör störst skillnad för priset. Kan det användas igen behöver ingen ny borrning göras, och då slipper du också borriggen på tomten. I vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda kopplades den nya pumpen till hålet som redan fanns, och arbetet tog en dag.
Att hålet finns kvar betyder ändå inte att det automatiskt räcker. Installatören behöver jämföra hålets djup med två saker:
Husets värmebehov idag. Har huset byggts ut sedan hålet borrades behövs mer värme ur berget. Har det tilläggsisolerats eller fått nya fönster kan behovet ha minskat.
Den nya pumpens behov. En effektivare pump hämtar mer av värmen från berget och mindre från elen. Därför kan ett hål som räckte till den gamla pumpen bli för kort för den nya. Varför det blir så, med ett räkneexempel, förklarar vi i artikeln om bergvärmepumpens livslängd som länkas ovan.
Hålets djup står i brunnsprotokollet, som borraren skrev när hålet borrades. Leta fram det inför installatörens besök. Saknas protokollet kan installatören ändå få en bild av hur hålet har fungerat utifrån den gamla pumpens driftdata, till exempel hur kall vätskan från berget har varit under vintern.
Vissa nya pumpar kan anpassa driften efter vad borrhålet klarar. Pumpen i Torslanda hade en sådan funktion, vilket var en fördel eftersom hålet var en given förutsättning.
Räcker hålet inte till kan det behövas ett kompletterande eller ett extra borrhål. Då gäller kommunens regler för borrning. I Göteborg krävs till exempel tillstånd innan det får borras, enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump.
Kollektorslangen och ledningen in till huset
I borrhålet hänger kollektorslangen, en sluten slangögla fylld med köldbärarvätska. Från hålet går slangen vidare i ett dike till huset och in genom grunden eller väggen. Hela sträckan kan oftast behållas vid ett pumpbyte.
Innan den nya pumpen kopplas in brukar installatören kontrollera att:
kretsen är tät. Har trycket i köldbärarkretsen sjunkit återkommande kan det finnas ett läckage i slangen eller i kopplingarna.
flödet räcker. Den nya pumpens cirkulationspump ska kunna driva vätskan genom slangen. Slangens dimension och längd påverkar hur lätt vätskan flödar.
ledningen mellan borrhål och hus är hel. Den kan ha skadats om någon har grävt på tomten, till exempel för en altan, ett staket eller ny dränering.
isoleringen och genomföringen fungerar. Där slangen ligger grunt nära huset ska den vara isolerad, och genomföringen in i huset ska vara tät.
Är slangen skadad beror lösningen på var skadan sitter. En skada i diket mellan hål och hus går oftast att laga eller byta ut. En skada nere i borrhålet är svårare och behöver bedömas av installatören eller borraren på plats.
Köldbärarvätskan
Köldbärarvätskan är vätskan som cirkulerar i kollektorslangen och hämtar värme ur berget. Kretsen är sluten, så samma vätska används år efter år.
Vid ett pumpbyte kan vätskan ofta användas igen. Installatören kontrollerar då frostskyddet, alltså vid vilken temperatur vätskan fryser, och att den är ren. Är frostskyddet för svagt kan vätskan behöva blandas upp eller bytas. Det kan också behövas mer vätska om den nya pumpen har en större volym i sin del av kretsen.
Byts vätskan ska den gamla tas om hand på rätt sätt. Fråga installatören hur det görs och om det ingår i offerten.
Håll också koll på köldbärarkretsens expansionskärl, den behållare som tar upp vätskans volymförändringar, under första vintern med den nya pumpen. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme tar upp att köldbärarvätska kan behöva fyllas på i expansionskärlet vintern efter installationen.
Radiatorer, golvvärme och rören i huset
Huset har redan ett vattenburet värmesystem, alltså radiatorer eller golvvärme där varmt vatten cirkulerar. Radiatorer kallas också element. Det har fungerat med den gamla bergvärmepumpen och kan normalt kopplas till den nya. Det är en av de stora skillnaderna mot att byta från direktverkande el, där ett helt nytt värmesystem behöver byggas.
Det betyder inte att värmesystemet kan lämnas orört. Det här är bra att gå igenom vid bytet:
Smuts och slam i rören. Ett värmesystem som har gått i många år kan ha samlat på sig partiklar. Installatören kan föreslå att systemet spolas eller att ett smutsfilter sätts in, så att den nya pumpen inte får med sig smuts från det gamla systemet.
Ventiler och anslutningar. Rören närmast pumpen, avstängningsventiler och säkerhetsventiler kan behöva bytas eller anpassas efter den nya pumpens anslutningar.
Radiatorer som behöver varmt vatten. Ju svalare vatten radiatorerna klarar sig med, desto mindre el använder pumpen. Finns det rum där radiatorn behöver mycket varmt vatten för att det ska bli varmt, kan bytet vara ett bra tillfälle att ersätta just den radiatorn med en större.
Injustering. När den nya pumpen är på plats behöver värmekurvan ställas in och flödet till radiatorerna justeras, så att varje rum får rätt mängd värme.
I vårt projekt med en ny bergvärmepump efter ett akut haveri i Jonsered kontrollerades rörsystemet innan den nya utrustningen installerades, och borrhål och rördragning bedömdes innan pumpen valdes.
När du ska byta bergvärmepump är det sällan hela anläggningen som byts. Borrhålet på tomten, slangen i berget, radiatorerna och mycket av rören i huset kan ofta kopplas till den nya pumpen. Det är en stor anledning till att ett pumpbyte brukar bli billigare och gå fortare än en ny bergvärmeinstallation. Här går vi igenom del för del vad som brukar kunna behållas, vad installatören behöver kontrollera först och vad som oftast byts ut.
Kort svar
Vid ett byte av bergvärmepump är det i första hand själva pumpen som byts: kompressorn, cirkulationspumparna, styrningen och elpatronen. Det mesta runt omkring kan ofta användas igen, men varje del behöver kontrolleras.
Borrhålet kan oftast återanvändas. Installatören kontrollerar att det räcker för den nya pumpen och för husets värmebehov idag.
Kollektorslangen i borrhålet och ledningen in till huset kan oftast behållas om de är täta och oskadade.
Köldbärarvätskan kan ofta användas igen om frostskyddet är rätt och vätskan är ren. Annars byts den eller fylls på.
Radiatorer och golvvärme kan normalt kopplas till den nya pumpen, eftersom de redan har fungerat med bergvärme.
Varmvattenberedaren byts ofta, eftersom många nya pumpar har en inbyggd. En separat beredare kan ibland behållas om den är i gott skick och passar pumpen.
Elmatningen kan ofta användas, men säkringar och anslutning behöver kontrolleras, och inkopplingen ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Det som avgör hur mycket som går att behålla är skicket på delarna, om borrhålet räcker och om huset har förändrats sedan den gamla pumpen installerades.
Varför går så mycket att behålla?
En bergvärmeanläggning består av delar som slits olika snabbt. Pumpen i pannrummet har rörliga delar som går nästan varje dag året om. Borrhålet och slangen i berget har inga rörliga delar och slits mycket långsammare. Hur länge de olika delarna brukar hålla, och hur du känner igen en pump som börjar bli uttjänt, går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Den här artikeln utgår från att beslutet om att byta är taget. Frågan är istället vad av den gamla anläggningen som kan följa med till den nya.
Översikt: vad brukar återanvändas vid ett byte?
Tabellen ger en första bild. Vad som gäller för ditt hus avgörs vid installatörens genomgång.
Del av anläggningen | Brukar den kunna behållas? | Vad som kontrolleras |
Borrhål | Ja, oftast | Djup, husets värmebehov idag, den nya pumpens behov |
Kollektorslang i borrhålet | Ja, oftast | Täthet, tryck och flöde |
Ledning från borrhål till hus | Ja, oftast | Skador, isolering, genomföring i grunden |
Köldbärarvätska | Ofta | Frostskydd, renhet, mängd |
Radiatorer och golvvärme | Ja, normalt | Skick, avluftning, hur varmt vatten de behöver |
Rör och ventiler i huset | Delvis | Läckage, igensättning, anslutning till den nya pumpen |
Varmvattenberedare | Ibland | Ålder, skick, om den passar den nya pumpen |
Elmatning och säkring | Ofta | Säkringsstorlek och anslutning |
Givare och styrning | Sällan | Byts oftast mot det som hör till den nya pumpen |
Själva värmepumpen | Nej | Tas bort och omhändertas |
Borrhålet: den största delen att återanvända
Borrhålet är den del som gör störst skillnad för priset. Kan det användas igen behöver ingen ny borrning göras, och då slipper du också borriggen på tomten. I vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda kopplades den nya pumpen till hålet som redan fanns, och arbetet tog en dag.
Att hålet finns kvar betyder ändå inte att det automatiskt räcker. Installatören behöver jämföra hålets djup med två saker:
Husets värmebehov idag. Har huset byggts ut sedan hålet borrades behövs mer värme ur berget. Har det tilläggsisolerats eller fått nya fönster kan behovet ha minskat.
Den nya pumpens behov. En effektivare pump hämtar mer av värmen från berget och mindre från elen. Därför kan ett hål som räckte till den gamla pumpen bli för kort för den nya. Varför det blir så, med ett räkneexempel, förklarar vi i artikeln om bergvärmepumpens livslängd som länkas ovan.
Hålets djup står i brunnsprotokollet, som borraren skrev när hålet borrades. Leta fram det inför installatörens besök. Saknas protokollet kan installatören ändå få en bild av hur hålet har fungerat utifrån den gamla pumpens driftdata, till exempel hur kall vätskan från berget har varit under vintern.
Vissa nya pumpar kan anpassa driften efter vad borrhålet klarar. Pumpen i Torslanda hade en sådan funktion, vilket var en fördel eftersom hålet var en given förutsättning.
Räcker hålet inte till kan det behövas ett kompletterande eller ett extra borrhål. Då gäller kommunens regler för borrning. I Göteborg krävs till exempel tillstånd innan det får borras, enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump.
Kollektorslangen och ledningen in till huset
I borrhålet hänger kollektorslangen, en sluten slangögla fylld med köldbärarvätska. Från hålet går slangen vidare i ett dike till huset och in genom grunden eller väggen. Hela sträckan kan oftast behållas vid ett pumpbyte.
Innan den nya pumpen kopplas in brukar installatören kontrollera att:
kretsen är tät. Har trycket i köldbärarkretsen sjunkit återkommande kan det finnas ett läckage i slangen eller i kopplingarna.
flödet räcker. Den nya pumpens cirkulationspump ska kunna driva vätskan genom slangen. Slangens dimension och längd påverkar hur lätt vätskan flödar.
ledningen mellan borrhål och hus är hel. Den kan ha skadats om någon har grävt på tomten, till exempel för en altan, ett staket eller ny dränering.
isoleringen och genomföringen fungerar. Där slangen ligger grunt nära huset ska den vara isolerad, och genomföringen in i huset ska vara tät.
Är slangen skadad beror lösningen på var skadan sitter. En skada i diket mellan hål och hus går oftast att laga eller byta ut. En skada nere i borrhålet är svårare och behöver bedömas av installatören eller borraren på plats.
Köldbärarvätskan
Köldbärarvätskan är vätskan som cirkulerar i kollektorslangen och hämtar värme ur berget. Kretsen är sluten, så samma vätska används år efter år.
Vid ett pumpbyte kan vätskan ofta användas igen. Installatören kontrollerar då frostskyddet, alltså vid vilken temperatur vätskan fryser, och att den är ren. Är frostskyddet för svagt kan vätskan behöva blandas upp eller bytas. Det kan också behövas mer vätska om den nya pumpen har en större volym i sin del av kretsen.
Byts vätskan ska den gamla tas om hand på rätt sätt. Fråga installatören hur det görs och om det ingår i offerten.
Håll också koll på köldbärarkretsens expansionskärl, den behållare som tar upp vätskans volymförändringar, under första vintern med den nya pumpen. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme tar upp att köldbärarvätska kan behöva fyllas på i expansionskärlet vintern efter installationen.
Radiatorer, golvvärme och rören i huset
Huset har redan ett vattenburet värmesystem, alltså radiatorer eller golvvärme där varmt vatten cirkulerar. Radiatorer kallas också element. Det har fungerat med den gamla bergvärmepumpen och kan normalt kopplas till den nya. Det är en av de stora skillnaderna mot att byta från direktverkande el, där ett helt nytt värmesystem behöver byggas.
Det betyder inte att värmesystemet kan lämnas orört. Det här är bra att gå igenom vid bytet:
Smuts och slam i rören. Ett värmesystem som har gått i många år kan ha samlat på sig partiklar. Installatören kan föreslå att systemet spolas eller att ett smutsfilter sätts in, så att den nya pumpen inte får med sig smuts från det gamla systemet.
Ventiler och anslutningar. Rören närmast pumpen, avstängningsventiler och säkerhetsventiler kan behöva bytas eller anpassas efter den nya pumpens anslutningar.
Radiatorer som behöver varmt vatten. Ju svalare vatten radiatorerna klarar sig med, desto mindre el använder pumpen. Finns det rum där radiatorn behöver mycket varmt vatten för att det ska bli varmt, kan bytet vara ett bra tillfälle att ersätta just den radiatorn med en större.
Injustering. När den nya pumpen är på plats behöver värmekurvan ställas in och flödet till radiatorerna justeras, så att varje rum får rätt mängd värme.
I vårt projekt med en ny bergvärmepump efter ett akut haveri i Jonsered kontrollerades rörsystemet innan den nya utrustningen installerades, och borrhål och rördragning bedömdes innan pumpen valdes.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Varmvattenberedare och ackumulatortank
Många bergvärmepumpar har en inbyggd varmvattenberedare. Var den gamla pumpen också av den typen byts beredaren ut tillsammans med pumpen.
Har huset en separat varmvattenberedare kan den ibland behållas. Det förutsätter att den är i gott skick, är tillräckligt stor för hushållet och fungerar med den nya pumpen. En beredare som har gått lika länge som en uttjänt pump kan vara sliten, och då kan det vara rimligare att byta den samtidigt än att ta ett nytt arbete om några år.
Finns det en ackumulatortank, alltså en större tank som lagrar varmt vatten, kan den ofta kopplas till den nya pumpen. Boverkets energiguide som länkas ovan nämner att en ackumulatortank kan användas för att lagra värme när elpriset är lågt, om du har ett elavtal med timpris.
El, säkringar och styrning
Elmatningen till den gamla pumpen kan ofta användas till den nya. Installatören behöver ändå kontrollera att säkringarna passar den nya pumpens effekt, både för kompressorn och för elpatronen. Behöver den nya pumpen mindre el än den gamla kan det ibland gå att sänka huvudsäkringen och därmed elnätsabonnemangets fasta kostnad. Det tar Boverkets energiguide också upp.
Att koppla loss den gamla pumpen och ansluta den nya räknas som elinstallationsarbete. Det får du inte göra själv, och Elsäkerhetsverket beskriver vad privatpersoner får göra med el och när ett elinstallationsföretag behövs.
Givare och styrning byts oftast. Den nya pumpen levereras med sin egen styrning och ofta med en ny utegivare, som mäter temperaturen ute. Kablarna till givarna kan ibland återanvändas. Bytet är också ett tillfälle att lägga till en rumsgivare, som i Torslanda där en trådlös rumsgivare gör att pumpen anpassar värmen efter temperaturen inne.
Platsen i pannrummet
Den nya pumpen ställs oftast där den gamla stod, och då kan anslutningarna dras kortare vägar. Kontrollera ändå i förväg att pumpen kommer fram:
Mått och vikt. En bergvärmepump med inbyggd beredare är ungefär lika stor som ett kylskåp. Smala trappor, dörrar och låga källare kan göra det svårt att bära in den.
Delbar pump. Vissa pumpar kan plockas isär delvis före inbärningen. Det var lösningen i Torslanda, där källaren hade låg takhöjd och trånga passager.
Golv och ljud. Pumpen ska stå stadigt och helst inte vägg i vägg med ett sovrum.
Det här byts nästan alltid
Vid ett pumpbyte går det inte att behålla den del som har slitits ut, alltså själva värmepumpen. Den byts med alla sina inbyggda delar:
kompressorn och värmepumpens slutna köldmediekrets
cirkulationspumparna som sitter i värmepumpen
elpatronen
styrningen och de givare som hör till den gamla pumpen
den inbyggda varmvattenberedaren, om pumpen har en
Köldmediet är ämnet i pumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över. Det är inte samma sak som köldbärarvätskan i borrhålet, och det tas bort tillsammans med den gamla pumpen.
Vad händer med den gamla värmepumpen?
Den gamla pumpen behöver tömmas på köldmedium innan den skrotas. Många köldmedier är fluorerade växthusgaser, så kallade f-gaser. Enligt Naturvårdsverket ska en certifierad person anlitas när köldmediet tappas ur, och privatpersoner får inte själva demontera eller göra service på värmepumpsutrustning som innehåller f-gaser.
I praktiken sköter installatören oftast demonteringen, tömningen och bortforslingen. Kontrollera att det står i offerten, så att du inte blir stående med en gammal pump i pannrummet.
Passa på att se över det här vid bytet
Eftersom anläggningen ändå öppnas kan det vara ett bra tillfälle att göra några saker samtidigt.
Dimensionera efter huset som det är nu. Boverkets energiguide påpekar att pumpen ska dimensioneras för både uppvärmning och varmvatten. Har huset förändrats sedan den gamla pumpen installerades ska det synas i dimensioneringen, inte bara den gamla pumpens storlek.
Frikyla. Enligt Boverkets energiguide håller vätskan från borrhålet omkring 10 grader sommartid. Den svala vätskan kan användas för att kyla huset med hjälp av fläktkonvektorer, utan att pumpen behöver producera kyla. Det kräver utrustning som passar den nya pumpen.
Radiatorer som är för små. En eller två större radiatorer kan göra att hela anläggningen klarar sig med lägre temperatur.
Dokumentation. Be om en skiss över var borrhål och slang ligger om du inte har en. Den gör det lättare att undvika slangen när du gräver på tomten och vid nästa pumpbyte.
Kommun, rotavdrag och bidrag vid ett pumpbyte
Kommunerna i Göteborgsområdet beskriver främst vad som gäller för nya anläggningar och ny borrning, inte för ett pumpbyte i ett befintligt borrhål. Fråga därför kommunens miljöförvaltning om bytet behöver anmälas, särskilt om den nya pumpen har högre effekt eller om du behöver borra mer. Vad som gäller vid borrning går vi igenom i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Arbetet ger rotavdrag. Enligt Skatteverkets lista över rotarbeten räknas det som rotarbete att installera, reparera och byta ut värmepumpar. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden. Hur arbetskostnaden räknas vid fast pris, och vad ett komplett byte kan kosta, går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Bidraget för energieffektivisering i småhus omfattar bergvärmepumpar, men Länsstyrelsen i Västra Götalands information om bidraget beskriver inte uttryckligen om ett byte av en befintlig bergvärmepump ger bidrag. Fråga Länsstyrelsen innan du beställer om du vill räkna med bidraget.
Checklista inför installatörens besök
Det här gör det lättare för installatören att bedöma vad som kan behållas, och för dig att jämföra offerter:
Brunnsprotokollet för borrhålet, eller annan uppgift om hålets djup.
Den gamla pumpens märke, modell, effekt och ungefärliga ålder.
Husets elförbrukning för de senaste tolv månaderna.
Uppgift om tillbyggnader, tilläggsisolering eller fönsterbyte sedan pumpen installerades.
Om huset har en separat varmvattenberedare eller ackumulatortank.
Om trycket i köldbärarkretsen har sjunkit återkommande, eller om pumpen har larmat om låg nivå.
Om någon har grävt på tomten där slangen går.
Bilder på pannrummet och vägen in till det.
Be om en offert där det står vilka delar som behålls, vilka som byts och vad som händer om något visar sig vara sämre än väntat, till exempel att köldbärarvätskan behöver bytas eller att borrhålet inte räcker.
Få hjälp att byta bergvärmepump
Börjar din bergvärmepump bli gammal och vill du veta vad som kan behållas i just ditt hus? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Varmvattenberedare och ackumulatortank
Många bergvärmepumpar har en inbyggd varmvattenberedare. Var den gamla pumpen också av den typen byts beredaren ut tillsammans med pumpen.
Har huset en separat varmvattenberedare kan den ibland behållas. Det förutsätter att den är i gott skick, är tillräckligt stor för hushållet och fungerar med den nya pumpen. En beredare som har gått lika länge som en uttjänt pump kan vara sliten, och då kan det vara rimligare att byta den samtidigt än att ta ett nytt arbete om några år.
Finns det en ackumulatortank, alltså en större tank som lagrar varmt vatten, kan den ofta kopplas till den nya pumpen. Boverkets energiguide som länkas ovan nämner att en ackumulatortank kan användas för att lagra värme när elpriset är lågt, om du har ett elavtal med timpris.
El, säkringar och styrning
Elmatningen till den gamla pumpen kan ofta användas till den nya. Installatören behöver ändå kontrollera att säkringarna passar den nya pumpens effekt, både för kompressorn och för elpatronen. Behöver den nya pumpen mindre el än den gamla kan det ibland gå att sänka huvudsäkringen och därmed elnätsabonnemangets fasta kostnad. Det tar Boverkets energiguide också upp.
Att koppla loss den gamla pumpen och ansluta den nya räknas som elinstallationsarbete. Det får du inte göra själv, och Elsäkerhetsverket beskriver vad privatpersoner får göra med el och när ett elinstallationsföretag behövs.
Givare och styrning byts oftast. Den nya pumpen levereras med sin egen styrning och ofta med en ny utegivare, som mäter temperaturen ute. Kablarna till givarna kan ibland återanvändas. Bytet är också ett tillfälle att lägga till en rumsgivare, som i Torslanda där en trådlös rumsgivare gör att pumpen anpassar värmen efter temperaturen inne.
Platsen i pannrummet
Den nya pumpen ställs oftast där den gamla stod, och då kan anslutningarna dras kortare vägar. Kontrollera ändå i förväg att pumpen kommer fram:
Mått och vikt. En bergvärmepump med inbyggd beredare är ungefär lika stor som ett kylskåp. Smala trappor, dörrar och låga källare kan göra det svårt att bära in den.
Delbar pump. Vissa pumpar kan plockas isär delvis före inbärningen. Det var lösningen i Torslanda, där källaren hade låg takhöjd och trånga passager.
Golv och ljud. Pumpen ska stå stadigt och helst inte vägg i vägg med ett sovrum.
Det här byts nästan alltid
Vid ett pumpbyte går det inte att behålla den del som har slitits ut, alltså själva värmepumpen. Den byts med alla sina inbyggda delar:
kompressorn och värmepumpens slutna köldmediekrets
cirkulationspumparna som sitter i värmepumpen
elpatronen
styrningen och de givare som hör till den gamla pumpen
den inbyggda varmvattenberedaren, om pumpen har en
Köldmediet är ämnet i pumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över. Det är inte samma sak som köldbärarvätskan i borrhålet, och det tas bort tillsammans med den gamla pumpen.
Vad händer med den gamla värmepumpen?
Den gamla pumpen behöver tömmas på köldmedium innan den skrotas. Många köldmedier är fluorerade växthusgaser, så kallade f-gaser. Enligt Naturvårdsverket ska en certifierad person anlitas när köldmediet tappas ur, och privatpersoner får inte själva demontera eller göra service på värmepumpsutrustning som innehåller f-gaser.
I praktiken sköter installatören oftast demonteringen, tömningen och bortforslingen. Kontrollera att det står i offerten, så att du inte blir stående med en gammal pump i pannrummet.
Passa på att se över det här vid bytet
Eftersom anläggningen ändå öppnas kan det vara ett bra tillfälle att göra några saker samtidigt.
Dimensionera efter huset som det är nu. Boverkets energiguide påpekar att pumpen ska dimensioneras för både uppvärmning och varmvatten. Har huset förändrats sedan den gamla pumpen installerades ska det synas i dimensioneringen, inte bara den gamla pumpens storlek.
Frikyla. Enligt Boverkets energiguide håller vätskan från borrhålet omkring 10 grader sommartid. Den svala vätskan kan användas för att kyla huset med hjälp av fläktkonvektorer, utan att pumpen behöver producera kyla. Det kräver utrustning som passar den nya pumpen.
Radiatorer som är för små. En eller två större radiatorer kan göra att hela anläggningen klarar sig med lägre temperatur.
Dokumentation. Be om en skiss över var borrhål och slang ligger om du inte har en. Den gör det lättare att undvika slangen när du gräver på tomten och vid nästa pumpbyte.
Kommun, rotavdrag och bidrag vid ett pumpbyte
Kommunerna i Göteborgsområdet beskriver främst vad som gäller för nya anläggningar och ny borrning, inte för ett pumpbyte i ett befintligt borrhål. Fråga därför kommunens miljöförvaltning om bytet behöver anmälas, särskilt om den nya pumpen har högre effekt eller om du behöver borra mer. Vad som gäller vid borrning går vi igenom i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Arbetet ger rotavdrag. Enligt Skatteverkets lista över rotarbeten räknas det som rotarbete att installera, reparera och byta ut värmepumpar. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden. Hur arbetskostnaden räknas vid fast pris, och vad ett komplett byte kan kosta, går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Bidraget för energieffektivisering i småhus omfattar bergvärmepumpar, men Länsstyrelsen i Västra Götalands information om bidraget beskriver inte uttryckligen om ett byte av en befintlig bergvärmepump ger bidrag. Fråga Länsstyrelsen innan du beställer om du vill räkna med bidraget.
Checklista inför installatörens besök
Det här gör det lättare för installatören att bedöma vad som kan behållas, och för dig att jämföra offerter:
Brunnsprotokollet för borrhålet, eller annan uppgift om hålets djup.
Den gamla pumpens märke, modell, effekt och ungefärliga ålder.
Husets elförbrukning för de senaste tolv månaderna.
Uppgift om tillbyggnader, tilläggsisolering eller fönsterbyte sedan pumpen installerades.
Om huset har en separat varmvattenberedare eller ackumulatortank.
Om trycket i köldbärarkretsen har sjunkit återkommande, eller om pumpen har larmat om låg nivå.
Om någon har grävt på tomten där slangen går.
Bilder på pannrummet och vägen in till det.
Be om en offert där det står vilka delar som behålls, vilka som byts och vad som händer om något visar sig vara sämre än väntat, till exempel att köldbärarvätskan behöver bytas eller att borrhålet inte räcker.
Få hjälp att byta bergvärmepump
Börjar din bergvärmepump bli gammal och vill du veta vad som kan behållas i just ditt hus? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om att byta bergvärmepump
Kan man behålla radiatorerna när man byter bergvärmepump?
Ja, normalt. Radiatorerna har redan fungerat med bergvärme och kan kopplas till den nya pumpen. Enstaka radiatorer kan ändå behöva bytas mot större om de kräver mycket varmt vatten, och systemet behöver avluftas och justeras in efter bytet.
Kan kollektorslangen återanvändas vid ett pumpbyte?
Oftast ja. Installatören kontrollerar att kretsen är tät och att flödet räcker för den nya pumpen. Har slangen skadats, till exempel vid grävning på tomten, behöver den lagas eller bytas på den sträckan.
Behöver köldbärarvätskan bytas när bergvärmepumpen byts?
Inte alltid. Är frostskyddet rätt och vätskan ren kan den användas igen. Annars blandas den upp eller byts. Det kan också behövas mer vätska om den nya pumpen har större volym.
Kan den gamla varmvattenberedaren användas med en ny pump?
Ibland. Många nya bergvärmepumpar har inbyggd beredare, och då behövs ingen separat. En separat beredare kan behållas om den är i gott skick, räcker för hushållet och fungerar med den nya pumpen.
Behöver elen dras om när bergvärmepumpen byts?
Oftast inte helt. Den befintliga matningen kan ofta användas, men säkringarna behöver passa den nya pumpen. Inkopplingen ska göras av ett elinstallationsföretag.
Ger ett byte av bergvärmepump rotavdrag?
Ja. Enligt Skatteverket räknas byte av värmepump som rotarbete. Avdraget gäller arbetskostnaden, inte pumpen eller annat material.
Kan man byta bergvärmepump själv?
Nej, inte hela bytet. Att koppla loss den gamla pumpen och ansluta den nya till elen är elinstallationsarbete, som ska göras av ett elinstallationsföretag. Enligt Naturvårdsverket får privatpersoner inte heller demontera värmepumpsutrustning som innehåller f-gaser, och köldmediet ska tappas ur av certifierad personal. Du kan däremot förbereda genom att ta fram brunnsprotokoll, förbrukning och uppgifter om den gamla pumpen.
Vad händer om borrhålet inte räcker till den nya pumpen?
Då kan det behövas ett kompletterande eller ett extra borrhål. Ny borrning prövas av kommunen, och i Göteborg krävs tillstånd innan det får borras.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer