Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
En bergvärmeanläggning består av två delar som åldras i helt olika takt. Värmepumpen i pannrummet är en maskin med kompressor, pumpar och elektronik som slits för varje driftstimme. Borrhålet ute på tomten har inga rörliga delar och kan användas i flera pumpgenerationer. Här går vi igenom hur länge de olika delarna brukar hålla, vad som avgör livslängden för just din pump och vilka tecken som visar att det är dags att börja planera ett byte.
Kort svar
En bergvärmepump håller enligt värmepumpstillverkaren CTC:s genomgång av livslängd cirka 20–25 år, vilket motsvarar upp till 100 000 driftstimmar. Själva borrhålet kan enligt samma källa hålla i över 100 år. När pumpen är uttjänt är det därför oftast bara pumpen som byts, medan borrhålet kopplas till den nya.
Vanliga tecken på att pumpen börjar bli uttjänt är att:
elpatronen går allt oftare
elförbrukningen ökar utan att något annat har förändrats
pumpen larmar eller stannar oftare än tidigare
värmen eller varmvattnet inte räcker till som förut
pumpen låter annorlunda
reparationerna blir fler och reservdelarna svårare att få tag på
Har pumpen gått i 15–20 år och något av det här stämmer, är det klokt att låta en installatör se över anläggningen och börja planera ett byte innan pumpen havererar mitt i vintern.
Pumpen och borrhålet åldras i olika takt
För att förstå när något behöver bytas hjälper det att skilja på delarna i anläggningen.
Del | Ungefärlig livslängd | Vad som slits |
Värmepumpen | Cirka 20–25 år | Kompressor, cirkulationspumpar, elpatron, givare och styrelektronik |
Borrhålet | Kan hålla i över 100 år | Inga rörliga delar |
Kollektorslang och köldbärarvätska | Används normalt vidare vid pumpbyte | Slits normalt lite, men slangen kan skadas eller börja läcka |
Uppgifterna om pumpens och borrhålets livslängd kommer från CTC och är riktvärden. Hur länge din anläggning håller beror på hur den är dimensionerad, installerad och skött.
Värmepumpen: den del som slits
Värmepumpen arbetar varje dag året om, eftersom den både värmer huset och gör varmvatten. Kompressorn höjer temperaturen på värmen från berget. Runt den sitter cirkulationspumpar som flyttar vätskan i borrhålet och vattnet i elementen, en elpatron som hjälper till när pumpen inte räcker till och elektronik som styr allt.
Det är de här delarna som åldras, och kompressorn är den viktigaste av dem. En del av de övriga, som en cirkulationspump eller en givare, går att byta. Går kompressorn sönder på en äldre pump kan reparationen däremot bli så dyr att det är rimligare att byta hela pumpen.
Borrhålet: kan användas betydligt längre
Borrhålet är ett hål i berget, med ett foderrör av stål genom jordlagret överst. Det finns inget i själva hålet som slits ut av att pumpen går. Därför kan ett befintligt borrhål oftast kopplas till en ny pump, och då försvinner borrningen, som är en av de största kostnaderna när bergvärme installeras från början.
Vad en installation kostar och hur mycket av priset som borrningen står för går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Att borrhålet håller betyder ändå inte att det alltid räcker till en ny pump.
Kollektorslangen och köldbärarvätskan
I borrhålet hänger kollektorslangen, en sluten slang som är fylld med köldbärarvätska. Enligt SGU:s information om bergvärme är vätskan oftast en blandning av bioetanol och vatten, och eftersom systemet är slutet används samma vätska hela tiden, vilket gör att underhållet blir litet.
Slangen ligger skyddad i berget och brukar kunna användas vidare när pumpen byts. Den kan ändå skadas, till exempel om någon gräver av den mellan borrhålet och huset, eller om den börjar läcka. Om slangen kan bytas eller om det behövs ett nytt borrhål beror på vad som har hänt, och det behöver en installatör eller borrare bedöma på plats.
Vad avgör hur länge just din pump håller?
Två bergvärmepumpar av samma modell kan hålla olika länge. Det här brukar spela störst roll.
Hur väl pumpen är dimensionerad. En pump som är för liten för huset får gå på hög effekt länge och behöver ta hjälp av elpatronen ofta. CTC skriver att värmepumpar kan hålla längre om de inte körs på max, och att livslängden bland annat beror på hur hårt belastad pumpen har varit.
Hur pumpen är injusterad. En för hög framledningstemperatur, alltså temperaturen på vattnet som skickas ut till elementen, gör att kompressorn får arbeta hårdare än den behöver. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme rekommenderar att du ser till att värmekurvan och vattentrycket i värmesystemet är rätt inställda, gärna med hjälp av en expert.
Hur mycket värme huset behöver. Ett stort eller dåligt isolerat hus ger fler driftstimmar per år än ett mindre, välisolerat hus. Eftersom CTC anger livslängden i driftstimmar, når pumpen sina timmar fortare i ett hus med stort värmebehov.
Om borrhålet räcker. Är borrhålet för kort för den värme som tas ut blir vätskan från berget kallare. Då behöver kompressorn arbeta hårdare, och elpatronen går oftare.
Hur pumpen sköts. CTC påpekar att livslängden också beror på om pumpen har rengjorts och underhållits. Mer om skötseln längre ned.
Vanliga tecken på att pumpen börjar bli uttjänt
De flesta bergvärmepumpar slutar inte fungera från en dag till en annan. Oftast blir de sämre gradvis, och det är lätt att vänja sig vid små förändringar. De flesta av tecknen nedan finns med i CTC:s genomgång. Reservdelarna och köldbärartrycket är också värda att hålla koll på.
Elpatronen går allt oftare
Elpatronen hjälper till när värmepumpen inte räcker till, till exempel de kallaste dagarna. Om den går oftare än den gjorde tidigare vintrar med liknande väder, kan det tyda på att kompressorn inte längre orkar leverera den värme den gjorde förut. Kan du se i pumpens meny hur många timmar elpatronen har gått, skriv gärna upp siffran varje år, så ser du om den ökar.
Elförbrukningen ökar
Om elräkningen stiger trots att elpriset, huset och vanorna är desamma kan pumpen ha blivit mindre effektiv. Jämför antalet kilowattimmar, inte kronor, och jämför samma månader olika år. Tänk på att en kall vinter i sig ger högre förbrukning. Boverkets energiguide rekommenderar att du följer upp energianvändningen det första året efter installationen och undersöker om något är fel när den inte blir som väntat. Samma uppföljning är lika användbar när pumpen har några år på nacken.
Larm och driftstopp kommer tillbaka
Ett enstaka larm behöver inte betyda att pumpen är på väg att gå sönder. Kommer samma larm tillbaka, eller stannar pumpen med jämna mellanrum, är det ett tecken på att något behöver åtgärdas. Återkommande driftstopp är också en vanlig anledning till att villaägare till slut byter en äldre pump.
Värmen eller varmvattnet räcker inte
Blir vissa rum kallare än förut, eller tar varmvattnet slut snabbare, kan pumpen ha tappat kapacitet. Det kan också bero på något enklare, som luft i elementen eller en värmekurva som har ändrats. Låt därför en installatör felsöka innan du drar slutsatsen att pumpen är uttjänt.
Pumpen låter annorlunda
Ett nytt brummande, gnissel eller slammer från pannrummet kan komma från en sliten kompressor eller cirkulationspump. Hörs ljudet i hela huset, eller blir det värre med tiden, är det värt att låta någon titta på det.
Temperaturen följer inte inställningarna
Om innetemperaturen svänger trots att du inte har ändrat något, eller om pumpen inte når den temperatur du har ställt in, kan det bero på en givare eller på styrningen. Felet går ofta att laga, men på en äldre pump kan det vara en av flera saker som börjar krångla samtidigt.
Reparationerna blir fler och reservdelarna svårare att få tag på
Behöver pumpen repareras allt oftare kostar det pengar varje gång, och det är ett tecken på att fler delar börjar bli slitna. På äldre modeller kan reservdelarna dessutom vara svåra att få tag på, och då kan ett fel som i sig är enkelt ändå leda till ett byte.
Köldbärartrycket sjunker gång på gång
Under vintern efter installationen kan köldbärarvätska behöva fyllas på i expansionskärlet, alltså den behållare som tar upp vätskans volymförändringar. Det tar även Boverkets energiguide upp. Sjunker trycket i köldbärarkretsen återkommande flera år senare kan det tyda på ett läckage i slangen eller i kopplingarna, och då bör en installatör kontrollera det.
En bergvärmeanläggning består av två delar som åldras i helt olika takt. Värmepumpen i pannrummet är en maskin med kompressor, pumpar och elektronik som slits för varje driftstimme. Borrhålet ute på tomten har inga rörliga delar och kan användas i flera pumpgenerationer. Här går vi igenom hur länge de olika delarna brukar hålla, vad som avgör livslängden för just din pump och vilka tecken som visar att det är dags att börja planera ett byte.
Kort svar
En bergvärmepump håller enligt värmepumpstillverkaren CTC:s genomgång av livslängd cirka 20–25 år, vilket motsvarar upp till 100 000 driftstimmar. Själva borrhålet kan enligt samma källa hålla i över 100 år. När pumpen är uttjänt är det därför oftast bara pumpen som byts, medan borrhålet kopplas till den nya.
Vanliga tecken på att pumpen börjar bli uttjänt är att:
elpatronen går allt oftare
elförbrukningen ökar utan att något annat har förändrats
pumpen larmar eller stannar oftare än tidigare
värmen eller varmvattnet inte räcker till som förut
pumpen låter annorlunda
reparationerna blir fler och reservdelarna svårare att få tag på
Har pumpen gått i 15–20 år och något av det här stämmer, är det klokt att låta en installatör se över anläggningen och börja planera ett byte innan pumpen havererar mitt i vintern.
Pumpen och borrhålet åldras i olika takt
För att förstå när något behöver bytas hjälper det att skilja på delarna i anläggningen.
Del | Ungefärlig livslängd | Vad som slits |
Värmepumpen | Cirka 20–25 år | Kompressor, cirkulationspumpar, elpatron, givare och styrelektronik |
Borrhålet | Kan hålla i över 100 år | Inga rörliga delar |
Kollektorslang och köldbärarvätska | Används normalt vidare vid pumpbyte | Slits normalt lite, men slangen kan skadas eller börja läcka |
Uppgifterna om pumpens och borrhålets livslängd kommer från CTC och är riktvärden. Hur länge din anläggning håller beror på hur den är dimensionerad, installerad och skött.
Värmepumpen: den del som slits
Värmepumpen arbetar varje dag året om, eftersom den både värmer huset och gör varmvatten. Kompressorn höjer temperaturen på värmen från berget. Runt den sitter cirkulationspumpar som flyttar vätskan i borrhålet och vattnet i elementen, en elpatron som hjälper till när pumpen inte räcker till och elektronik som styr allt.
Det är de här delarna som åldras, och kompressorn är den viktigaste av dem. En del av de övriga, som en cirkulationspump eller en givare, går att byta. Går kompressorn sönder på en äldre pump kan reparationen däremot bli så dyr att det är rimligare att byta hela pumpen.
Borrhålet: kan användas betydligt längre
Borrhålet är ett hål i berget, med ett foderrör av stål genom jordlagret överst. Det finns inget i själva hålet som slits ut av att pumpen går. Därför kan ett befintligt borrhål oftast kopplas till en ny pump, och då försvinner borrningen, som är en av de största kostnaderna när bergvärme installeras från början.
Vad en installation kostar och hur mycket av priset som borrningen står för går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Att borrhålet håller betyder ändå inte att det alltid räcker till en ny pump.
Kollektorslangen och köldbärarvätskan
I borrhålet hänger kollektorslangen, en sluten slang som är fylld med köldbärarvätska. Enligt SGU:s information om bergvärme är vätskan oftast en blandning av bioetanol och vatten, och eftersom systemet är slutet används samma vätska hela tiden, vilket gör att underhållet blir litet.
Slangen ligger skyddad i berget och brukar kunna användas vidare när pumpen byts. Den kan ändå skadas, till exempel om någon gräver av den mellan borrhålet och huset, eller om den börjar läcka. Om slangen kan bytas eller om det behövs ett nytt borrhål beror på vad som har hänt, och det behöver en installatör eller borrare bedöma på plats.
Vad avgör hur länge just din pump håller?
Två bergvärmepumpar av samma modell kan hålla olika länge. Det här brukar spela störst roll.
Hur väl pumpen är dimensionerad. En pump som är för liten för huset får gå på hög effekt länge och behöver ta hjälp av elpatronen ofta. CTC skriver att värmepumpar kan hålla längre om de inte körs på max, och att livslängden bland annat beror på hur hårt belastad pumpen har varit.
Hur pumpen är injusterad. En för hög framledningstemperatur, alltså temperaturen på vattnet som skickas ut till elementen, gör att kompressorn får arbeta hårdare än den behöver. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme rekommenderar att du ser till att värmekurvan och vattentrycket i värmesystemet är rätt inställda, gärna med hjälp av en expert.
Hur mycket värme huset behöver. Ett stort eller dåligt isolerat hus ger fler driftstimmar per år än ett mindre, välisolerat hus. Eftersom CTC anger livslängden i driftstimmar, når pumpen sina timmar fortare i ett hus med stort värmebehov.
Om borrhålet räcker. Är borrhålet för kort för den värme som tas ut blir vätskan från berget kallare. Då behöver kompressorn arbeta hårdare, och elpatronen går oftare.
Hur pumpen sköts. CTC påpekar att livslängden också beror på om pumpen har rengjorts och underhållits. Mer om skötseln längre ned.
Vanliga tecken på att pumpen börjar bli uttjänt
De flesta bergvärmepumpar slutar inte fungera från en dag till en annan. Oftast blir de sämre gradvis, och det är lätt att vänja sig vid små förändringar. De flesta av tecknen nedan finns med i CTC:s genomgång. Reservdelarna och köldbärartrycket är också värda att hålla koll på.
Elpatronen går allt oftare
Elpatronen hjälper till när värmepumpen inte räcker till, till exempel de kallaste dagarna. Om den går oftare än den gjorde tidigare vintrar med liknande väder, kan det tyda på att kompressorn inte längre orkar leverera den värme den gjorde förut. Kan du se i pumpens meny hur många timmar elpatronen har gått, skriv gärna upp siffran varje år, så ser du om den ökar.
Elförbrukningen ökar
Om elräkningen stiger trots att elpriset, huset och vanorna är desamma kan pumpen ha blivit mindre effektiv. Jämför antalet kilowattimmar, inte kronor, och jämför samma månader olika år. Tänk på att en kall vinter i sig ger högre förbrukning. Boverkets energiguide rekommenderar att du följer upp energianvändningen det första året efter installationen och undersöker om något är fel när den inte blir som väntat. Samma uppföljning är lika användbar när pumpen har några år på nacken.
Larm och driftstopp kommer tillbaka
Ett enstaka larm behöver inte betyda att pumpen är på väg att gå sönder. Kommer samma larm tillbaka, eller stannar pumpen med jämna mellanrum, är det ett tecken på att något behöver åtgärdas. Återkommande driftstopp är också en vanlig anledning till att villaägare till slut byter en äldre pump.
Värmen eller varmvattnet räcker inte
Blir vissa rum kallare än förut, eller tar varmvattnet slut snabbare, kan pumpen ha tappat kapacitet. Det kan också bero på något enklare, som luft i elementen eller en värmekurva som har ändrats. Låt därför en installatör felsöka innan du drar slutsatsen att pumpen är uttjänt.
Pumpen låter annorlunda
Ett nytt brummande, gnissel eller slammer från pannrummet kan komma från en sliten kompressor eller cirkulationspump. Hörs ljudet i hela huset, eller blir det värre med tiden, är det värt att låta någon titta på det.
Temperaturen följer inte inställningarna
Om innetemperaturen svänger trots att du inte har ändrat något, eller om pumpen inte når den temperatur du har ställt in, kan det bero på en givare eller på styrningen. Felet går ofta att laga, men på en äldre pump kan det vara en av flera saker som börjar krångla samtidigt.
Reparationerna blir fler och reservdelarna svårare att få tag på
Behöver pumpen repareras allt oftare kostar det pengar varje gång, och det är ett tecken på att fler delar börjar bli slitna. På äldre modeller kan reservdelarna dessutom vara svåra att få tag på, och då kan ett fel som i sig är enkelt ändå leda till ett byte.
Köldbärartrycket sjunker gång på gång
Under vintern efter installationen kan köldbärarvätska behöva fyllas på i expansionskärlet, alltså den behållare som tar upp vätskans volymförändringar. Det tar även Boverkets energiguide upp. Sjunker trycket i köldbärarkretsen återkommande flera år senare kan det tyda på ett läckage i slangen eller i kopplingarna, och då bör en installatör kontrollera det.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Är det pumpen eller borrhålet som är problemet?
I de allra flesta fall är det pumpen som har slitits ut. Borrhålet kan ändå ge mindre värme än det gjorde från början. SGU beskriver att berget runt borrhålet kyls ner när värme tas ut under vintern. Samtidigt återladdas värmen hela tiden från berget runt omkring och under sommaren även med hjälp av solen, och målet är en balans mellan uttag och återladdning. Tas det under lång tid ut mer värme än berget hinner återladda, kan temperaturen i borrhålet sjunka med åren.
Det kan hända om:
borrhålet var för kort redan från början
huset har byggts ut eller börjat använda mer värme
en granne har borrat ett nytt hål nära ditt. Enligt SGU placeras borrhål därför vanligen minst 20 meter från varandra, så att de inte kyler ner varandra
Ett möjligt tecken på att borrhålet inte räcker är att vätskan som kommer tillbaka från berget blir kallare för varje vinter, även när pumpen fungerar. Visar din pump den temperaturen i menyn kan du följa den själv. Låt installatören jämföra den med pumpens driftdata innan du byter pump, så att den nya inte kopplas till ett hål som redan är för litet.
Laga eller byta bergvärmepumpen?
Det finns ingen fast gräns för när det lönar sig att byta. CTC rekommenderar ett servicebesök av en installatör, som går igenom pumpens prestanda och funktioner, så att du kan avgöra om det är ekonomiskt bättre att fortsätta serva och reparera eller att byta. Några frågor brukar avgöra:
Hur gammal är pumpen? En pump som har en stor del av sin livslängd kvar är oftast värd att laga. Närmar den sig 20 år ökar risken att fler delar går sönder inom kort.
Vad har gått sönder? En cirkulationspump, en givare eller en elpatron är förhållandevis enkla att byta. En trasig kompressor på en äldre pump kan däremot vara skäl nog att byta hela pumpen.
Finns det reservdelar? Saknas delar till den gamla modellen spelar det mindre roll hur enkelt felet är.
Hur effektiv är den gamla pumpen? En ny pump drar ofta mindre el, men besparingen är oftast inte tillräckligt stor för att ensam motivera ett byte av en pump som fungerar. Det visar räkneexemplet med pumpbyte i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Be gärna installatören om en skriftlig bedömning av både reparationen och ett byte, så att du kan jämföra.
Tänk också på att reparationer och byte inte är något du får göra själv om pumpen innehåller fluorerade växthusgaser, så kallade f-gaser, vilket många köldmedier är. Köldmediet är ämnet i pumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över. Enligt Naturvårdsverket är det förbjudet för privatpersoner att själva installera, demontera, läckagekontrollera och utföra service på värmepumpsutrustning som omfattas av EU:s f-gasförordning. Det måste göras av certifierad personal, och en certifierad person ska också anlitas när köldmediet tappas ur en pump som ska skrotas.
Planera bytet innan pumpen havererar
Ett planerat byte är enklare än ett akut. Går pumpen sönder en kall vinterdag kan huset snabbt bli kallt, och då finns risk för frysskador på vattenledningarna. Så var det i vårt kundprojekt i Jonsered, där en pump från 1980-talet slutade fungera dagarna före jul och huset fick värmas tillfälligt i väntan på den nya pumpen.
Har pumpen gått i 15–20 år och börjat visa några av tecknen ovan är det därför klokt att börja planera:
Samla underlag. Ta fram elförbrukningen för de senaste åren, pumpens ålder och modell och brunnsprotokollet för borrhålet om du har det.
Fundera på hur huset har förändrats. Har du isolerat, bytt fönster eller byggt ut sedan pumpen installerades kan huset behöva en annan effekt idag. Den nya pumpen ska dimensioneras efter huset som det är nu, inte efter den gamla pumpen.
Låt en installatör bedöma borrhålet. Djup och kapacitet behöver jämföras med den nya pumpen (mer om det nedan).
Kontrollera med kommunen. Fråga om bytet behöver anmälas. Vad som gäller för bergvärme och hur kommunens prövning går till beskriver vi i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Välj en tid som passar. Ett byte under vår, sommar eller tidig höst gör att huset inte behöver stå utan värme när det är som kallast.
Räcker det gamla borrhålet till en ny pump?
Oftast ja, men det behöver kontrolleras. Tänk på att en effektivare pump hämtar mer värme ur berget, inte mindre. All värme kommer antingen från berget eller från elen som driver pumpen. Ju mindre el pumpen använder, desto större del av värmen måste hämtas ur borrhålet.
Hur effektiv en pump är anges med årsvärmefaktorn, alltså hur många kilowattimmar värme pumpen i snitt ger per kilowattimme el under ett år. Ett exempel med samma hus som i vår lönsamhetsartikel, som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten:
Gammal pump med årsvärmefaktor 2,5: 7 200 kWh el, och 10 800 kWh hämtas ur berget.
Ny pump med årsvärmefaktor 3,5: cirka 5 100 kWh el, och cirka 12 900 kWh hämtas ur berget.
I exemplet behöver borrhålet alltså leverera ungefär 2 000 kWh mer värme per år med den nya pumpen. Är hålet redan på gränsen kan det bli för kort.
Det är därför installatören behöver jämföra borrhålets djup med den nya pumpens behov. Djupet står i brunnsprotokollet. Hur borrdjupet räknas fram och vad som påverkar det förklarar vi i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Vissa nya pumpar kan anpassa driften efter vad borrhålet klarar, som pumpen i vårt kundprojekt i Torslanda. Det kan vara en fördel vid byten där hålet är en given förutsättning.
Så kan du förlänga pumpens livslängd
Service och läckagekontroll ska göras av certifierad personal, men en del enkel skötsel som tillverkaren beskriver i manualen kan du göra själv:
Rengör smutsfiltren. Enligt CTC kan du som husägare rengöra filtren själv. Hur ofta och var de sitter står i pumpens manual.
Håll koll på trycket. Kontrollera trycket i värmesystemet och nivån i köldbärarkretsens expansionskärl, och fyll på enligt manualen om det behövs.
Se över värmekurvan. Ju lägre framledningstemperatur som räcker för att hålla huset varmt, desto mindre behöver kompressorn arbeta.
Notera elpatronens drifttimmar och elförbrukningen. Då upptäcker du tidigt om något förändras.
Boka service enligt tillverkarens rekommendation. CTC skriver att vissa pumpar behöver service av en fackman vartannat eller vart tredje år.
Låt larm utredas. Ett larm som återställs om och om igen utan att orsaken hittas kan dölja ett fel som sliter på pumpen.
Spara också brunnsprotokollet och en skiss över var borrhål och kollektorslang ligger. Det underlättar när pumpen ska bytas, och minskar risken att slangen skadas om du gräver på tomten.
Checklista: dags att se över din bergvärme?
Pumpen har gått i 15 år eller mer.
Elpatronen går oftare än tidigare vintrar med liknande väder.
Elförbrukningen har ökat jämfört med samma period tidigare år.
Samma larm kommer tillbaka, eller pumpen stannar ibland.
Rummen blir inte lika varma som förut, eller varmvattnet tar slut fortare.
Pumpen låter annorlunda.
Innetemperaturen stämmer inte med inställningarna.
Köldbärartrycket sjunker återkommande.
Du har fått veta att reservdelar till modellen är svåra att få tag på.
Stämmer flera av punkterna är det ett bra tillfälle att låta en installatör gå igenom anläggningen och ge besked om reparation eller byte.
Få hjälp att bedöma din bergvärme
Har din bergvärmepump börjat larma, dra mer el eller låta annorlunda? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är och vad du har märkt, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Är det pumpen eller borrhålet som är problemet?
I de allra flesta fall är det pumpen som har slitits ut. Borrhålet kan ändå ge mindre värme än det gjorde från början. SGU beskriver att berget runt borrhålet kyls ner när värme tas ut under vintern. Samtidigt återladdas värmen hela tiden från berget runt omkring och under sommaren även med hjälp av solen, och målet är en balans mellan uttag och återladdning. Tas det under lång tid ut mer värme än berget hinner återladda, kan temperaturen i borrhålet sjunka med åren.
Det kan hända om:
borrhålet var för kort redan från början
huset har byggts ut eller börjat använda mer värme
en granne har borrat ett nytt hål nära ditt. Enligt SGU placeras borrhål därför vanligen minst 20 meter från varandra, så att de inte kyler ner varandra
Ett möjligt tecken på att borrhålet inte räcker är att vätskan som kommer tillbaka från berget blir kallare för varje vinter, även när pumpen fungerar. Visar din pump den temperaturen i menyn kan du följa den själv. Låt installatören jämföra den med pumpens driftdata innan du byter pump, så att den nya inte kopplas till ett hål som redan är för litet.
Laga eller byta bergvärmepumpen?
Det finns ingen fast gräns för när det lönar sig att byta. CTC rekommenderar ett servicebesök av en installatör, som går igenom pumpens prestanda och funktioner, så att du kan avgöra om det är ekonomiskt bättre att fortsätta serva och reparera eller att byta. Några frågor brukar avgöra:
Hur gammal är pumpen? En pump som har en stor del av sin livslängd kvar är oftast värd att laga. Närmar den sig 20 år ökar risken att fler delar går sönder inom kort.
Vad har gått sönder? En cirkulationspump, en givare eller en elpatron är förhållandevis enkla att byta. En trasig kompressor på en äldre pump kan däremot vara skäl nog att byta hela pumpen.
Finns det reservdelar? Saknas delar till den gamla modellen spelar det mindre roll hur enkelt felet är.
Hur effektiv är den gamla pumpen? En ny pump drar ofta mindre el, men besparingen är oftast inte tillräckligt stor för att ensam motivera ett byte av en pump som fungerar. Det visar räkneexemplet med pumpbyte i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Be gärna installatören om en skriftlig bedömning av både reparationen och ett byte, så att du kan jämföra.
Tänk också på att reparationer och byte inte är något du får göra själv om pumpen innehåller fluorerade växthusgaser, så kallade f-gaser, vilket många köldmedier är. Köldmediet är ämnet i pumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över. Enligt Naturvårdsverket är det förbjudet för privatpersoner att själva installera, demontera, läckagekontrollera och utföra service på värmepumpsutrustning som omfattas av EU:s f-gasförordning. Det måste göras av certifierad personal, och en certifierad person ska också anlitas när köldmediet tappas ur en pump som ska skrotas.
Planera bytet innan pumpen havererar
Ett planerat byte är enklare än ett akut. Går pumpen sönder en kall vinterdag kan huset snabbt bli kallt, och då finns risk för frysskador på vattenledningarna. Så var det i vårt kundprojekt i Jonsered, där en pump från 1980-talet slutade fungera dagarna före jul och huset fick värmas tillfälligt i väntan på den nya pumpen.
Har pumpen gått i 15–20 år och börjat visa några av tecknen ovan är det därför klokt att börja planera:
Samla underlag. Ta fram elförbrukningen för de senaste åren, pumpens ålder och modell och brunnsprotokollet för borrhålet om du har det.
Fundera på hur huset har förändrats. Har du isolerat, bytt fönster eller byggt ut sedan pumpen installerades kan huset behöva en annan effekt idag. Den nya pumpen ska dimensioneras efter huset som det är nu, inte efter den gamla pumpen.
Låt en installatör bedöma borrhålet. Djup och kapacitet behöver jämföras med den nya pumpen (mer om det nedan).
Kontrollera med kommunen. Fråga om bytet behöver anmälas. Vad som gäller för bergvärme och hur kommunens prövning går till beskriver vi i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Välj en tid som passar. Ett byte under vår, sommar eller tidig höst gör att huset inte behöver stå utan värme när det är som kallast.
Räcker det gamla borrhålet till en ny pump?
Oftast ja, men det behöver kontrolleras. Tänk på att en effektivare pump hämtar mer värme ur berget, inte mindre. All värme kommer antingen från berget eller från elen som driver pumpen. Ju mindre el pumpen använder, desto större del av värmen måste hämtas ur borrhålet.
Hur effektiv en pump är anges med årsvärmefaktorn, alltså hur många kilowattimmar värme pumpen i snitt ger per kilowattimme el under ett år. Ett exempel med samma hus som i vår lönsamhetsartikel, som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten:
Gammal pump med årsvärmefaktor 2,5: 7 200 kWh el, och 10 800 kWh hämtas ur berget.
Ny pump med årsvärmefaktor 3,5: cirka 5 100 kWh el, och cirka 12 900 kWh hämtas ur berget.
I exemplet behöver borrhålet alltså leverera ungefär 2 000 kWh mer värme per år med den nya pumpen. Är hålet redan på gränsen kan det bli för kort.
Det är därför installatören behöver jämföra borrhålets djup med den nya pumpens behov. Djupet står i brunnsprotokollet. Hur borrdjupet räknas fram och vad som påverkar det förklarar vi i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Vissa nya pumpar kan anpassa driften efter vad borrhålet klarar, som pumpen i vårt kundprojekt i Torslanda. Det kan vara en fördel vid byten där hålet är en given förutsättning.
Så kan du förlänga pumpens livslängd
Service och läckagekontroll ska göras av certifierad personal, men en del enkel skötsel som tillverkaren beskriver i manualen kan du göra själv:
Rengör smutsfiltren. Enligt CTC kan du som husägare rengöra filtren själv. Hur ofta och var de sitter står i pumpens manual.
Håll koll på trycket. Kontrollera trycket i värmesystemet och nivån i köldbärarkretsens expansionskärl, och fyll på enligt manualen om det behövs.
Se över värmekurvan. Ju lägre framledningstemperatur som räcker för att hålla huset varmt, desto mindre behöver kompressorn arbeta.
Notera elpatronens drifttimmar och elförbrukningen. Då upptäcker du tidigt om något förändras.
Boka service enligt tillverkarens rekommendation. CTC skriver att vissa pumpar behöver service av en fackman vartannat eller vart tredje år.
Låt larm utredas. Ett larm som återställs om och om igen utan att orsaken hittas kan dölja ett fel som sliter på pumpen.
Spara också brunnsprotokollet och en skiss över var borrhål och kollektorslang ligger. Det underlättar när pumpen ska bytas, och minskar risken att slangen skadas om du gräver på tomten.
Checklista: dags att se över din bergvärme?
Pumpen har gått i 15 år eller mer.
Elpatronen går oftare än tidigare vintrar med liknande väder.
Elförbrukningen har ökat jämfört med samma period tidigare år.
Samma larm kommer tillbaka, eller pumpen stannar ibland.
Rummen blir inte lika varma som förut, eller varmvattnet tar slut fortare.
Pumpen låter annorlunda.
Innetemperaturen stämmer inte med inställningarna.
Köldbärartrycket sjunker återkommande.
Du har fått veta att reservdelar till modellen är svåra att få tag på.
Stämmer flera av punkterna är det ett bra tillfälle att låta en installatör gå igenom anläggningen och ge besked om reparation eller byte.
Få hjälp att bedöma din bergvärme
Har din bergvärmepump börjat larma, dra mer el eller låta annorlunda? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är och vad du har märkt, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om bergvärmepumpens livslängd
Hur länge håller en bergvärmepump?
Enligt värmepumpstillverkaren CTC håller en bergvärmepump cirka 20–25 år, vilket motsvarar upp till 100 000 driftstimmar. Hur länge din pump håller beror på hur den är dimensionerad, injusterad och skött, och på hur mycket värme huset behöver.
Hur länge håller borrhålet för bergvärme?
Borrhålet håller betydligt längre än pumpen. CTC anger att det kan hålla i över 100 år. Därför kan borrhålet oftast användas vidare när pumpen byts.
Måste man borra nytt när man byter bergvärmepump?
Oftast inte. Det befintliga borrhålet kan i de flesta fall kopplas till den nya pumpen. Installatören behöver dock kontrollera att hålet räcker, eftersom en effektivare pump hämtar mer värme ur berget än en äldre.
Hur vet jag att bergvärmepumpen håller på att bli uttjänt?
Vanliga tecken är att elpatronen går oftare, att elförbrukningen ökar, att pumpen larmar eller stannar, att värmen eller varmvattnet inte räcker, att pumpen låter annorlunda och att temperaturen inte stämmer med inställningarna. Fler reparationer och svårigheter att få tag på reservdelar är också tecken på att ett byte närmar sig.
Lönar det sig att laga en gammal bergvärmepump?
Det beror på vad som är fel och hur gammal pumpen är. En enklare del, som en cirkulationspump eller en givare, är ofta värd att byta även på en äldre pump. En trasig kompressor på en pump som har gått i närmare 20 år gör däremot ofta att ett byte är mer rimligt.
Varför går elpatronen hela tiden?
Det kan bero på att pumpen är för liten för huset, att värmekurvan är för högt inställd, att borrhålet inte räcker eller att kompressorn har börjat tappa kapacitet. Låt en installatör felsöka, eftersom elpatronen ger bara lika mycket värme som den använder el och gör uppvärmningen dyrare.
Kan man göra service på bergvärmepumpen själv?
Delvis. Du kan rengöra filter, kontrollera trycket och se över inställningarna enligt manualen. Installation, service, läckagekontroll och demontering av värmepumpar som innehåller f-gaser måste enligt Naturvårdsverket göras av certifierad personal.
Behöver man anmäla ett byte av bergvärmepump till kommunen?
Det kan skilja sig mellan kommuner. Kontrollera därför med kommunen om bytet behöver anmälas, särskilt om den nya pumpen har högre effekt eller om du behöver borra mer.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer