Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Lästid: 7 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Om bergvärme är lönsamt beror på tre saker: hur mycket energi huset använder i dag, hur det värms upp och vad du betalar för varje kilowattimme. Med siffrorna från din egen elräkning kan du göra en ganska bra uppskattning själv innan du tar in offerter. Här går vi igenom hur du räknar ut den årliga besparingen, vad bergvärmen kostar att driva och hur lång tid det tar innan investeringen har betalat sig.
Kort svar
Bergvärme lönar sig oftast bäst i hus som i dag värms med el eller olja och som använder mycket energi för uppvärmning och varmvatten. Med en bergvärmepump som ger tre gånger så mycket värme som den använder el, behöver huset bara ungefär en tredjedel så mycket el för uppvärmning och varmvatten som med elvärme. Ju mindre energi huset behöver, desto mindre blir besparingen i kronor och desto längre tar det innan installationen har betalat sig.
Du räknar i fyra steg:
Ta reda på hur mycket energi huset använder för uppvärmning och varmvatten per år.
Räkna ut hur mycket el en bergvärmepump skulle behöva för samma värme.
Multiplicera skillnaden med ditt elpris per kWh. Då får du besparingen per år.
Dela investeringen, efter rotavdrag och eventuellt bidrag, med besparingen per år. Då får du återbetalningstiden i år.
I våra räkneexempel längre ned hamnar återbetalningstiden på mellan cirka 7,5 och 12 år. Det är ingen garanti för ditt hus, men visar hur mycket förutsättningarna påverkar.
Vad avgör om bergvärme lönar sig?
Lönsamheten handlar om hur mycket du sparar varje år i förhållande till vad installationen kostar. Fem saker påverkar mest:
Husets energibehov. Ett stort, äldre hus med mycket uppvärmning har mer att spara än ett mindre, välisolerat hus.
Nuvarande uppvärmning. Störst besparing blir det oftast i hus med elpanna, direktverkande el eller oljepanna. Har huset redan en värmepump blir skillnaden mindre.
Elpriset. Ju dyrare el, desto mer sparar du på att använda mindre av den.
Investeringen. Hus som saknar vattenburna element behöver ett nytt värmesystem, och det gör installationen dyrare.
Värmepumpens effektivitet. En pump som ger mycket värme per kWh el sparar mer. Hur effektiv den blir beror också på huset, till exempel hur varmt vatten elementen behöver.
Vad själva installationen kostar, och hur priset fördelas på pump, borrning och installation, går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?. Här fokuserar vi på besparingen och återbetalningstiden.
Steg 1: Ta reda på hur mycket energi huset använder
Utgångspunkten är hur många kilowattimmar (kWh) huset behöver för uppvärmning och varmvatten under ett år. Hur du får fram den siffran beror på hur huset värms i dag.
Om huset värms med el
Har du elpanna eller direktverkande el, alltså elelement på väggarna, står årsförbrukningen på elräkningen eller under Mina sidor hos ditt elnätsbolag. Använd förbrukningen för de senaste tolv månaderna, inte bara en vintermånad.
Siffran innehåller även hushållsel, alltså el till belysning, vitvaror, elektronik och liknande. Den delen påverkas inte av bergvärmen och ska dras bort. Ett sätt att få en grov uppskattning är att titta på förbrukningen under en sommarmånad, när huset inte behöver värmas. Tänk på att varmvattnet också ingår i sommarförbrukningen, så värmebehovet du räknar fram blir då något för lågt.
Om huset värms med olja eller pellets
Med oljepanna eller pelletspanna går det inte att jämföra rakt av med el, eftersom en del av bränslets energi försvinner i pannan. Börja med att räkna ut vad uppvärmningen kostar dig i dag: hur många liter olja eller hur mycket pellets du köper per år, gånger priset. Be sedan installatören räkna om förbrukningen till husets värmebehov i kWh. Ett exempel på ett sådant byte är vårt kundprojekt i Lindome, där en äldre trävilla gick från en oljepanna till bergvärme.
Om huset har en energideklaration
En energideklaration visar husets energiprestanda och ger förslag på åtgärder som kan förbättra den. Den kan vara ett bra komplement till elräkningen. Har huset deklarerats tidigare kan du hämta den via Boverkets e-tjänst för energidokument.
Rimlighetskontroll: hur mycket använder ett vanligt småhus?
Enligt Energimyndighetens energistatistik för småhus använde småhus i genomsnitt drygt 90 kWh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten 2024. Hus byggda 1940 eller tidigare låg på omkring 110 kWh per kvadratmeter, medan hus byggda 2021 eller senare låg på omkring 39.
Statistiken räknar inte med den värme som värmepumpar hämtar från berg, jord eller luft, utan visar ungefär den energi som husägarna köper. Ungefär sex av tio småhusägare har värmepump, enligt en undersökning som Energimyndigheten låtit göra. Därför ligger ett hus som värms med bara el ofta högre än genomsnittet. Är din siffra betydligt lägre eller högre än du väntat dig kan det vara värt att räkna en gång till.
Steg 2: Räkna ut hur mycket el bergvärmen skulle använda
En bergvärmepump skapar inte värme av el, utan flyttar värme från berggrunden in i huset. Elen används framför allt för att driva kompressorn som höjer temperaturen. Därför ger varje kWh el flera kWh värme. Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme kan en värmepump ge upp till fyra gånger mer energi än den använder i form av el.
Förhållandet kallas värmefaktor. En värmefaktor på 3 betyder att pumpen ger 3 kWh värme för varje kWh el. Räknat som ett snitt över hela året kallas det årsvärmefaktor, och i produktblad anges det ofta som SCOP.
I praktiken blir årsvärmefaktorn för ett hus lägre än pumpens bästa värde. Det har flera orsaker:
Varmvatten kräver ofta högre temperatur än uppvärmningen, och det sänker effektiviteten.
Varmt vatten i elementen kostar mer el. Värmepumpen arbetar mest effektivt när vattnet som skickas ut till elementen inte behöver vara så varmt. Den temperaturen kallas framledningstemperatur. Äldre hus med små element behöver ofta varmare vatten.
Elpatronen är mindre effektiv. Elpatronen är en inbyggd elvärmare som hjälper till när värmepumpen inte räcker till, till exempel under de kallaste dagarna. Den ger bara 1 kWh värme per kWh el, så ju oftare den går, desto lägre blir årsvärmefaktorn.
I räkneexemplen nedan använder vi därför en årsvärmefaktor på 3. Det är ett försiktigt antagande, inte ett löfte. Be installatören räkna med en årsvärmefaktor som utgår från ditt hus och det vattenburna system du har.
Formeln för steg 2 blir:
Husets värmebehov i kWh ÷ årsvärmefaktor = elförbrukning för bergvärmen
Ett hus som behöver 18 000 kWh för uppvärmning och varmvatten skulle alltså använda omkring 6 000 kWh el med bergvärme.
Steg 3: Räkna ut din besparing per år
Besparingen i kWh är skillnaden mellan det du använder i dag och det bergvärmen skulle använda. För ett hus med elpanna eller direktverkande el är det enkelt, eftersom elvärme ger ungefär lika mycket värme som den använder el:
Dagens elförbrukning för värme − bergvärmens elförbrukning = sparade kWh per år
Multiplicera sedan de sparade kilowattimmarna med ditt elpris. Använd då det rörliga priset per kWh, alltså summan av:
elhandelspriset per kWh
elnätsbolagets rörliga överföringsavgift per kWh
energiskatten
moms på allt ovan
De fasta avgifterna, till exempel elnätets årsavgift och elhandelsbolagets månadsavgift, ligger kvar även med bergvärme. Om man delar hela elräkningen med antalet kWh blir priset per kWh för högt, och besparingen ser större ut än den blir.
Har du oljepanna eller pelletspanna räknar du på kronor istället: dagens bränslekostnad per år minus vad elen till bergvärmen skulle kosta.
Steg 4: Räkna ut återbetalningstiden
Återbetalningstiden visar hur många år det tar innan besparingen har betalat tillbaka investeringen:
Investering efter rotavdrag och eventuellt bidrag ÷ besparing per år = återbetalningstid i år
Några saker är bra att ha med i kalkylen:
Rotavdraget. Vid en totalentreprenad till fast pris motsvarar rotavdraget för en bergvärmepump ungefär 10,5 procent av totalpriset, enligt Skatteverkets schablon för arbetskostnaden.
Bidrag. Har huset värdeår före 1990 och uppfyller övriga villkor kan du få bidrag för energieffektivisering i småhus för en del av materialkostnaden.
Merkostnad om pannan ändå ska bytas. Är den gamla elpannan eller oljepannan uttjänt behöver du byta värmekälla oavsett. Då är det rimligare att räkna på skillnaden mellan bergvärme och en ny panna än på hela bergvärmeinstallationen.
Hur rotavdraget räknas och vilka villkor som gäller för bidraget går vi igenom i artikeln om vad bergvärme kostar.
Återbetalningstiden är ett enkelt mått. Den tar inte hänsyn till ränta eller till att elpriset kan förändras under åren. Den räcker ändå långt för att jämföra om bergvärme är ett rimligt alternativ för just ditt hus.
Om bergvärme är lönsamt beror på tre saker: hur mycket energi huset använder i dag, hur det värms upp och vad du betalar för varje kilowattimme. Med siffrorna från din egen elräkning kan du göra en ganska bra uppskattning själv innan du tar in offerter. Här går vi igenom hur du räknar ut den årliga besparingen, vad bergvärmen kostar att driva och hur lång tid det tar innan investeringen har betalat sig.
Kort svar
Bergvärme lönar sig oftast bäst i hus som i dag värms med el eller olja och som använder mycket energi för uppvärmning och varmvatten. Med en bergvärmepump som ger tre gånger så mycket värme som den använder el, behöver huset bara ungefär en tredjedel så mycket el för uppvärmning och varmvatten som med elvärme. Ju mindre energi huset behöver, desto mindre blir besparingen i kronor och desto längre tar det innan installationen har betalat sig.
Du räknar i fyra steg:
Ta reda på hur mycket energi huset använder för uppvärmning och varmvatten per år.
Räkna ut hur mycket el en bergvärmepump skulle behöva för samma värme.
Multiplicera skillnaden med ditt elpris per kWh. Då får du besparingen per år.
Dela investeringen, efter rotavdrag och eventuellt bidrag, med besparingen per år. Då får du återbetalningstiden i år.
I våra räkneexempel längre ned hamnar återbetalningstiden på mellan cirka 7,5 och 12 år. Det är ingen garanti för ditt hus, men visar hur mycket förutsättningarna påverkar.
Vad avgör om bergvärme lönar sig?
Lönsamheten handlar om hur mycket du sparar varje år i förhållande till vad installationen kostar. Fem saker påverkar mest:
Husets energibehov. Ett stort, äldre hus med mycket uppvärmning har mer att spara än ett mindre, välisolerat hus.
Nuvarande uppvärmning. Störst besparing blir det oftast i hus med elpanna, direktverkande el eller oljepanna. Har huset redan en värmepump blir skillnaden mindre.
Elpriset. Ju dyrare el, desto mer sparar du på att använda mindre av den.
Investeringen. Hus som saknar vattenburna element behöver ett nytt värmesystem, och det gör installationen dyrare.
Värmepumpens effektivitet. En pump som ger mycket värme per kWh el sparar mer. Hur effektiv den blir beror också på huset, till exempel hur varmt vatten elementen behöver.
Vad själva installationen kostar, och hur priset fördelas på pump, borrning och installation, går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?. Här fokuserar vi på besparingen och återbetalningstiden.
Steg 1: Ta reda på hur mycket energi huset använder
Utgångspunkten är hur många kilowattimmar (kWh) huset behöver för uppvärmning och varmvatten under ett år. Hur du får fram den siffran beror på hur huset värms i dag.
Om huset värms med el
Har du elpanna eller direktverkande el, alltså elelement på väggarna, står årsförbrukningen på elräkningen eller under Mina sidor hos ditt elnätsbolag. Använd förbrukningen för de senaste tolv månaderna, inte bara en vintermånad.
Siffran innehåller även hushållsel, alltså el till belysning, vitvaror, elektronik och liknande. Den delen påverkas inte av bergvärmen och ska dras bort. Ett sätt att få en grov uppskattning är att titta på förbrukningen under en sommarmånad, när huset inte behöver värmas. Tänk på att varmvattnet också ingår i sommarförbrukningen, så värmebehovet du räknar fram blir då något för lågt.
Om huset värms med olja eller pellets
Med oljepanna eller pelletspanna går det inte att jämföra rakt av med el, eftersom en del av bränslets energi försvinner i pannan. Börja med att räkna ut vad uppvärmningen kostar dig i dag: hur många liter olja eller hur mycket pellets du köper per år, gånger priset. Be sedan installatören räkna om förbrukningen till husets värmebehov i kWh. Ett exempel på ett sådant byte är vårt kundprojekt i Lindome, där en äldre trävilla gick från en oljepanna till bergvärme.
Om huset har en energideklaration
En energideklaration visar husets energiprestanda och ger förslag på åtgärder som kan förbättra den. Den kan vara ett bra komplement till elräkningen. Har huset deklarerats tidigare kan du hämta den via Boverkets e-tjänst för energidokument.
Rimlighetskontroll: hur mycket använder ett vanligt småhus?
Enligt Energimyndighetens energistatistik för småhus använde småhus i genomsnitt drygt 90 kWh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten 2024. Hus byggda 1940 eller tidigare låg på omkring 110 kWh per kvadratmeter, medan hus byggda 2021 eller senare låg på omkring 39.
Statistiken räknar inte med den värme som värmepumpar hämtar från berg, jord eller luft, utan visar ungefär den energi som husägarna köper. Ungefär sex av tio småhusägare har värmepump, enligt en undersökning som Energimyndigheten låtit göra. Därför ligger ett hus som värms med bara el ofta högre än genomsnittet. Är din siffra betydligt lägre eller högre än du väntat dig kan det vara värt att räkna en gång till.
Steg 2: Räkna ut hur mycket el bergvärmen skulle använda
En bergvärmepump skapar inte värme av el, utan flyttar värme från berggrunden in i huset. Elen används framför allt för att driva kompressorn som höjer temperaturen. Därför ger varje kWh el flera kWh värme. Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme kan en värmepump ge upp till fyra gånger mer energi än den använder i form av el.
Förhållandet kallas värmefaktor. En värmefaktor på 3 betyder att pumpen ger 3 kWh värme för varje kWh el. Räknat som ett snitt över hela året kallas det årsvärmefaktor, och i produktblad anges det ofta som SCOP.
I praktiken blir årsvärmefaktorn för ett hus lägre än pumpens bästa värde. Det har flera orsaker:
Varmvatten kräver ofta högre temperatur än uppvärmningen, och det sänker effektiviteten.
Varmt vatten i elementen kostar mer el. Värmepumpen arbetar mest effektivt när vattnet som skickas ut till elementen inte behöver vara så varmt. Den temperaturen kallas framledningstemperatur. Äldre hus med små element behöver ofta varmare vatten.
Elpatronen är mindre effektiv. Elpatronen är en inbyggd elvärmare som hjälper till när värmepumpen inte räcker till, till exempel under de kallaste dagarna. Den ger bara 1 kWh värme per kWh el, så ju oftare den går, desto lägre blir årsvärmefaktorn.
I räkneexemplen nedan använder vi därför en årsvärmefaktor på 3. Det är ett försiktigt antagande, inte ett löfte. Be installatören räkna med en årsvärmefaktor som utgår från ditt hus och det vattenburna system du har.
Formeln för steg 2 blir:
Husets värmebehov i kWh ÷ årsvärmefaktor = elförbrukning för bergvärmen
Ett hus som behöver 18 000 kWh för uppvärmning och varmvatten skulle alltså använda omkring 6 000 kWh el med bergvärme.
Steg 3: Räkna ut din besparing per år
Besparingen i kWh är skillnaden mellan det du använder i dag och det bergvärmen skulle använda. För ett hus med elpanna eller direktverkande el är det enkelt, eftersom elvärme ger ungefär lika mycket värme som den använder el:
Dagens elförbrukning för värme − bergvärmens elförbrukning = sparade kWh per år
Multiplicera sedan de sparade kilowattimmarna med ditt elpris. Använd då det rörliga priset per kWh, alltså summan av:
elhandelspriset per kWh
elnätsbolagets rörliga överföringsavgift per kWh
energiskatten
moms på allt ovan
De fasta avgifterna, till exempel elnätets årsavgift och elhandelsbolagets månadsavgift, ligger kvar även med bergvärme. Om man delar hela elräkningen med antalet kWh blir priset per kWh för högt, och besparingen ser större ut än den blir.
Har du oljepanna eller pelletspanna räknar du på kronor istället: dagens bränslekostnad per år minus vad elen till bergvärmen skulle kosta.
Steg 4: Räkna ut återbetalningstiden
Återbetalningstiden visar hur många år det tar innan besparingen har betalat tillbaka investeringen:
Investering efter rotavdrag och eventuellt bidrag ÷ besparing per år = återbetalningstid i år
Några saker är bra att ha med i kalkylen:
Rotavdraget. Vid en totalentreprenad till fast pris motsvarar rotavdraget för en bergvärmepump ungefär 10,5 procent av totalpriset, enligt Skatteverkets schablon för arbetskostnaden.
Bidrag. Har huset värdeår före 1990 och uppfyller övriga villkor kan du få bidrag för energieffektivisering i småhus för en del av materialkostnaden.
Merkostnad om pannan ändå ska bytas. Är den gamla elpannan eller oljepannan uttjänt behöver du byta värmekälla oavsett. Då är det rimligare att räkna på skillnaden mellan bergvärme och en ny panna än på hela bergvärmeinstallationen.
Hur rotavdraget räknas och vilka villkor som gäller för bidraget går vi igenom i artikeln om vad bergvärme kostar.
Återbetalningstiden är ett enkelt mått. Den tar inte hänsyn till ränta eller till att elpriset kan förändras under åren. Den räcker ändå långt för att jämföra om bergvärme är ett rimligt alternativ för just ditt hus.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Räkneexempel: så kan lönsamheten se ut i fyra olika hus
Exemplen visar hur förutsättningarna påverkar resultatet. De bygger på antaganden och är inga offerter. Vi räknar med:
en årsvärmefaktor på 3 för bergvärmen
ett rörligt elpris på 2 kronor per kWh, inklusive elhandel, rörlig nätavgift, energiskatt och moms (byt mot ditt eget pris)
rotavdrag enligt Skatteverkets schablon, men inget bidrag
Hus 1: Villa från 1970-talet med elpanna
En villa på 170 kvadratmeter med elpanna och vattenburna element. Huset använder 23 000 kWh el per år, varav ungefär 5 000 kWh är hushållsel. Värmebehovet för uppvärmning och varmvatten blir då 18 000 kWh, eller drygt 105 kWh per kvadratmeter. Det är över genomsnittet i Energimyndighetens statistik, vilket är väntat för ett hus som värms med bara el.
Bergvärmens elförbrukning: 18 000 ÷ 3 = 6 000 kWh
Sparade kWh per år: 18 000 − 6 000 = 12 000 kWh
Besparing per år: 12 000 × 2 kr = 24 000 kr
Investering: 200 000 kr − 21 000 kr i rotavdrag = 179 000 kr
Återbetalningstid: 179 000 ÷ 24 000 = cirka 7,5 år
Eftersom elementen redan finns kan de kopplas till den nya pumpen. Ett liknande byte från elpanna gjorde vi i ett kundprojekt med bergvärme i en 70-talsvilla i Lerum.
Hus 2: Samma villa, men med direktverkande el
Samma hus och samma värmebehov, men huset värms med elelement på väggarna. Besparingen per år blir densamma, 24 000 kronor. Skillnaden är att huset först behöver ett vattenburet värmesystem. I exemplet räknar vi med 100 000 kronor för det, vilket ligger inom det spann vi redovisar i kostnadsartikeln.
Investering: 200 000 kr + 100 000 kr − 21 000 kr i rotavdrag = 279 000 kr
Återbetalningstid: 279 000 ÷ 24 000 = knappt 12 år
Även konverteringen ger rotavdrag, eftersom installation av element enligt Skatteverket räknas som rotarbete. Hur stort det blir beror på arbetskostnaden i offerten, så vi har inte räknat med det här. Med rotavdraget inräknat blir återbetalningstiden något kortare.
Hus 3: Mindre, nyare villa med elpanna
En villa på 120 kvadratmeter från 2000-talet med elpanna och golvvärme. Huset är bättre isolerat och behöver 10 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Ett mindre värmebehov gör att pumpen kan vara mindre och borrhålet kortare, och vi räknar här med 170 000 kronor.
Bergvärmens elförbrukning: 10 000 ÷ 3 = cirka 3 300 kWh
Sparade kWh per år: cirka 6 700 kWh
Besparing per år: 6 700 × 2 kr = 13 400 kr
Investering: 170 000 kr − 17 850 kr i rotavdrag = cirka 152 000 kr
Återbetalningstid: 152 000 ÷ 13 400 = drygt 11 år
Installationen blir billigare, men besparingen minskar ännu mer. Därför tar det längre tid innan bergvärmen har betalat sig än i hus 1.
Hus 4: Villa som byter en gammal bergvärmepump
En villa med samma värmebehov som i exempel 1, alltså 18 000 kWh per år, men som redan har en äldre bergvärmepump med en årsvärmefaktor på 2,5. Den nya pumpen antas ha 3,5.
Gammal pump: 18 000 ÷ 2,5 = 7 200 kWh
Ny pump: 18 000 ÷ 3,5 = cirka 5 100 kWh
Sparade kWh per år: cirka 2 100 kWh
Besparing per år: 2 100 × 2 kr = cirka 4 200 kr
Besparingen blir betydligt mindre än i de andra exemplen. Ett pumpbyte motiveras därför oftast av att den gamla pumpen börjar bli sliten, inte av besparingen. Fördelen är att borrhålet oftast kan användas igen, vilket gör bytet billigare än en ny installation. Läs gärna om vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda.
Så påverkar elpriset återbetalningstiden
Elpriset varierar mellan åren, och det påverkar kalkylen. Tabellen visar hus 1 med tre olika elpriser.
Rörligt elpris per kWh | Besparing per år | Återbetalningstid |
1,50 kr | 18 000 kr | cirka 10 år |
2,00 kr | 24 000 kr | cirka 7,5 år |
2,50 kr | 30 000 kr | cirka 6 år |
Ett högre elpris gör både elvärmen och bergvärmen dyrare att driva. Eftersom bergvärmen använder mindre el växer ändå skillnaden mellan dem, och därför betalar sig bergvärmen snabbare ju dyrare elen är. Räkna gärna på flera elpriser, eftersom ingen vet hur elpriset utvecklas under pumpens livstid.
Vad kostar bergvärme att driva?
Driftkostnaden för bergvärme består framför allt av elen till värmepumpen. I exempel 1 blir det 6 000 kWh per år, alltså ungefär 12 000 kronor med ett elpris på 2 kronor per kWh. Det kan jämföras med cirka 36 000 kronor för samma värme med elpanna.
Utöver elen till pumpen finns några saker att räkna med:
Elpatronen. Den går när värmepumpen inte räcker till. Ju oftare den går, desto högre blir elförbrukningen. En pump som är för liten för huset gör att elpatronen går oftare.
Cirkulationspumpar. Små pumpar som flyttar vätskan i borrhålet och vattnet i elementen använder också el. Fråga om de finns med i installatörens kalkyl.
Service och tillsyn. Värmepumpen behöver viss tillsyn för att fungera effektivt. Fråga installatören vilket underhåll som rekommenderas för just din pump och om det ingår någon service i priset.
Framtida pumpbyte. Värmepumpen slits med tiden och behöver bytas en dag, medan borrhålet oftast kan användas vidare. Fråga installatören om förväntad livslängd och garantitid för den pump du väljer, och jämför med den återbetalningstid du har räknat fram.
Inställningarna påverkar också driftkostnaden. En för hög framledningstemperatur eller en innetemperatur som är högre än nödvändigt gör att pumpen använder mer el än den behöver.
När lönar sig bergvärme sämre?
Bergvärme passar inte alla hus lika bra. Lönsamheten blir oftast sämre när:
Huset använder lite energi. I ett välisolerat eller nyare hus blir besparingen i kronor mindre, medan en del av installationskostnaden är densamma oavsett husets storlek.
Huset har fjärrvärme. Hur mycket du kan spara beror på vad du betalar för fjärrvärmen. Jämför ditt fjärrvärmepris per kWh med vad bergvärmen skulle kosta per kWh värme, alltså ditt elpris delat med årsvärmefaktorn. Hus som är anslutna till fjärrvärme kan inte heller få bidraget för energieffektivisering.
Huset ska isoleras om. Planerar du att tilläggsisolera eller byta fönster minskar husets värmebehov. Gör det gärna först, så att värmepumpen dimensioneras efter det nya behovet och inte blir onödigt stor.
Konverteringen blir omfattande. Behöver hela huset nya rör och element ökar investeringen, som i exempel 2.
Du planerar att flytta snart. Om du säljer huset innan bergvärmen har betalat sig når du inte hela besparingen själv.
Checklista innan du bestämmer dig
Det här är bra att ha klart för dig innan du tar in offerter:
Husets elförbrukning eller bränslekostnad för de senaste tolv månaderna.
En uppskattning av hur mycket av förbrukningen som är hushållsel.
Ditt rörliga elpris per kWh, inklusive nätavgift, energiskatt och moms.
Om huset har vattenburna element eller golvvärme, eller direktverkande el.
Om du har planer på att isolera, byta fönster eller bygga ut.
Be också installatören om en energikalkyl för ditt hus, inte bara ett pris. Den bör visa vilken årsvärmefaktor som är rimlig med husets framledningstemperatur, hur mycket el pumpen och elpatronen väntas använda per år och vilken besparing det ger. Då kan du kontrollera beräkningen med din egen elräkning.
Vill du ha en opartisk bedömning kan du vända dig till kommunens energi- och klimatrådgivning. I Göteborg erbjuder Göteborgs Stads energi- och klimatrådgivning kostnadsfri och oberoende rådgivning till privatpersoner. Bor du i en annan kommun kan du kontrollera vad din kommun erbjuder.
Få hjälp att räkna på bergvärme för ditt hus
Funderar du på bergvärme och vill veta vad det kan innebära för just ditt hus? Läs mer om hur arbetet går till på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
När du anlitar Hasselbacken Bygg är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet, och då har du oss som kontakt genom hela projektet. Ibland har vi fullt upp, eller så har vi inte egna hantverkare i just ditt område för tillfället. Då kan vi istället förmedla uppdraget till en av våra noga utvalda samarbetspartners. I vissa fall bedömer vi också att ett annat byggföretag passar bättre för just ditt projekt och rekommenderar dem. I båda fallen har du sedan kontakten direkt med det företaget.
Räkneexempel: så kan lönsamheten se ut i fyra olika hus
Exemplen visar hur förutsättningarna påverkar resultatet. De bygger på antaganden och är inga offerter. Vi räknar med:
en årsvärmefaktor på 3 för bergvärmen
ett rörligt elpris på 2 kronor per kWh, inklusive elhandel, rörlig nätavgift, energiskatt och moms (byt mot ditt eget pris)
rotavdrag enligt Skatteverkets schablon, men inget bidrag
Hus 1: Villa från 1970-talet med elpanna
En villa på 170 kvadratmeter med elpanna och vattenburna element. Huset använder 23 000 kWh el per år, varav ungefär 5 000 kWh är hushållsel. Värmebehovet för uppvärmning och varmvatten blir då 18 000 kWh, eller drygt 105 kWh per kvadratmeter. Det är över genomsnittet i Energimyndighetens statistik, vilket är väntat för ett hus som värms med bara el.
Bergvärmens elförbrukning: 18 000 ÷ 3 = 6 000 kWh
Sparade kWh per år: 18 000 − 6 000 = 12 000 kWh
Besparing per år: 12 000 × 2 kr = 24 000 kr
Investering: 200 000 kr − 21 000 kr i rotavdrag = 179 000 kr
Återbetalningstid: 179 000 ÷ 24 000 = cirka 7,5 år
Eftersom elementen redan finns kan de kopplas till den nya pumpen. Ett liknande byte från elpanna gjorde vi i ett kundprojekt med bergvärme i en 70-talsvilla i Lerum.
Hus 2: Samma villa, men med direktverkande el
Samma hus och samma värmebehov, men huset värms med elelement på väggarna. Besparingen per år blir densamma, 24 000 kronor. Skillnaden är att huset först behöver ett vattenburet värmesystem. I exemplet räknar vi med 100 000 kronor för det, vilket ligger inom det spann vi redovisar i kostnadsartikeln.
Investering: 200 000 kr + 100 000 kr − 21 000 kr i rotavdrag = 279 000 kr
Återbetalningstid: 279 000 ÷ 24 000 = knappt 12 år
Även konverteringen ger rotavdrag, eftersom installation av element enligt Skatteverket räknas som rotarbete. Hur stort det blir beror på arbetskostnaden i offerten, så vi har inte räknat med det här. Med rotavdraget inräknat blir återbetalningstiden något kortare.
Hus 3: Mindre, nyare villa med elpanna
En villa på 120 kvadratmeter från 2000-talet med elpanna och golvvärme. Huset är bättre isolerat och behöver 10 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Ett mindre värmebehov gör att pumpen kan vara mindre och borrhålet kortare, och vi räknar här med 170 000 kronor.
Bergvärmens elförbrukning: 10 000 ÷ 3 = cirka 3 300 kWh
Sparade kWh per år: cirka 6 700 kWh
Besparing per år: 6 700 × 2 kr = 13 400 kr
Investering: 170 000 kr − 17 850 kr i rotavdrag = cirka 152 000 kr
Återbetalningstid: 152 000 ÷ 13 400 = drygt 11 år
Installationen blir billigare, men besparingen minskar ännu mer. Därför tar det längre tid innan bergvärmen har betalat sig än i hus 1.
Hus 4: Villa som byter en gammal bergvärmepump
En villa med samma värmebehov som i exempel 1, alltså 18 000 kWh per år, men som redan har en äldre bergvärmepump med en årsvärmefaktor på 2,5. Den nya pumpen antas ha 3,5.
Gammal pump: 18 000 ÷ 2,5 = 7 200 kWh
Ny pump: 18 000 ÷ 3,5 = cirka 5 100 kWh
Sparade kWh per år: cirka 2 100 kWh
Besparing per år: 2 100 × 2 kr = cirka 4 200 kr
Besparingen blir betydligt mindre än i de andra exemplen. Ett pumpbyte motiveras därför oftast av att den gamla pumpen börjar bli sliten, inte av besparingen. Fördelen är att borrhålet oftast kan användas igen, vilket gör bytet billigare än en ny installation. Läs gärna om vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda.
Så påverkar elpriset återbetalningstiden
Elpriset varierar mellan åren, och det påverkar kalkylen. Tabellen visar hus 1 med tre olika elpriser.
Rörligt elpris per kWh | Besparing per år | Återbetalningstid |
1,50 kr | 18 000 kr | cirka 10 år |
2,00 kr | 24 000 kr | cirka 7,5 år |
2,50 kr | 30 000 kr | cirka 6 år |
Ett högre elpris gör både elvärmen och bergvärmen dyrare att driva. Eftersom bergvärmen använder mindre el växer ändå skillnaden mellan dem, och därför betalar sig bergvärmen snabbare ju dyrare elen är. Räkna gärna på flera elpriser, eftersom ingen vet hur elpriset utvecklas under pumpens livstid.
Vad kostar bergvärme att driva?
Driftkostnaden för bergvärme består framför allt av elen till värmepumpen. I exempel 1 blir det 6 000 kWh per år, alltså ungefär 12 000 kronor med ett elpris på 2 kronor per kWh. Det kan jämföras med cirka 36 000 kronor för samma värme med elpanna.
Utöver elen till pumpen finns några saker att räkna med:
Elpatronen. Den går när värmepumpen inte räcker till. Ju oftare den går, desto högre blir elförbrukningen. En pump som är för liten för huset gör att elpatronen går oftare.
Cirkulationspumpar. Små pumpar som flyttar vätskan i borrhålet och vattnet i elementen använder också el. Fråga om de finns med i installatörens kalkyl.
Service och tillsyn. Värmepumpen behöver viss tillsyn för att fungera effektivt. Fråga installatören vilket underhåll som rekommenderas för just din pump och om det ingår någon service i priset.
Framtida pumpbyte. Värmepumpen slits med tiden och behöver bytas en dag, medan borrhålet oftast kan användas vidare. Fråga installatören om förväntad livslängd och garantitid för den pump du väljer, och jämför med den återbetalningstid du har räknat fram.
Inställningarna påverkar också driftkostnaden. En för hög framledningstemperatur eller en innetemperatur som är högre än nödvändigt gör att pumpen använder mer el än den behöver.
När lönar sig bergvärme sämre?
Bergvärme passar inte alla hus lika bra. Lönsamheten blir oftast sämre när:
Huset använder lite energi. I ett välisolerat eller nyare hus blir besparingen i kronor mindre, medan en del av installationskostnaden är densamma oavsett husets storlek.
Huset har fjärrvärme. Hur mycket du kan spara beror på vad du betalar för fjärrvärmen. Jämför ditt fjärrvärmepris per kWh med vad bergvärmen skulle kosta per kWh värme, alltså ditt elpris delat med årsvärmefaktorn. Hus som är anslutna till fjärrvärme kan inte heller få bidraget för energieffektivisering.
Huset ska isoleras om. Planerar du att tilläggsisolera eller byta fönster minskar husets värmebehov. Gör det gärna först, så att värmepumpen dimensioneras efter det nya behovet och inte blir onödigt stor.
Konverteringen blir omfattande. Behöver hela huset nya rör och element ökar investeringen, som i exempel 2.
Du planerar att flytta snart. Om du säljer huset innan bergvärmen har betalat sig når du inte hela besparingen själv.
Checklista innan du bestämmer dig
Det här är bra att ha klart för dig innan du tar in offerter:
Husets elförbrukning eller bränslekostnad för de senaste tolv månaderna.
En uppskattning av hur mycket av förbrukningen som är hushållsel.
Ditt rörliga elpris per kWh, inklusive nätavgift, energiskatt och moms.
Om huset har vattenburna element eller golvvärme, eller direktverkande el.
Om du har planer på att isolera, byta fönster eller bygga ut.
Be också installatören om en energikalkyl för ditt hus, inte bara ett pris. Den bör visa vilken årsvärmefaktor som är rimlig med husets framledningstemperatur, hur mycket el pumpen och elpatronen väntas använda per år och vilken besparing det ger. Då kan du kontrollera beräkningen med din egen elräkning.
Vill du ha en opartisk bedömning kan du vända dig till kommunens energi- och klimatrådgivning. I Göteborg erbjuder Göteborgs Stads energi- och klimatrådgivning kostnadsfri och oberoende rådgivning till privatpersoner. Bor du i en annan kommun kan du kontrollera vad din kommun erbjuder.
Få hjälp att räkna på bergvärme för ditt hus
Funderar du på bergvärme och vill veta vad det kan innebära för just ditt hus? Läs mer om hur arbetet går till på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
När du anlitar Hasselbacken Bygg är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet, och då har du oss som kontakt genom hela projektet. Ibland har vi fullt upp, eller så har vi inte egna hantverkare i just ditt område för tillfället. Då kan vi istället förmedla uppdraget till en av våra noga utvalda samarbetspartners. I vissa fall bedömer vi också att ett annat byggföretag passar bättre för just ditt projekt och rekommenderar dem. I båda fallen har du sedan kontakten direkt med det företaget.
Vanliga frågor om bergvärmens lönsamhet
Hur mycket kan man spara med bergvärme?
Det beror på husets energibehov och hur det värms i dag. Byter du från elpanna eller direktverkande el och pumpen har en årsvärmefaktor på 3, minskar elförbrukningen för uppvärmning och varmvatten med ungefär två tredjedelar. För ett hus som behöver 18 000 kWh om året blir det omkring 12 000 kWh, eller 24 000 kronor med ett elpris på 2 kronor per kWh.
Hur lång är återbetalningstiden för bergvärme?
I våra räkneexempel hamnar den på mellan cirka 7,5 och 12 år för hus som går från elvärme till bergvärme. Kortast blir den i hus med stort värmebehov som redan har vattenburna element. Längst blir den i mindre, välisolerade hus och i hus som behöver ett nytt värmesystem.
Vad kostar det att driva bergvärme per år?
Den största kostnaden är elen till värmepumpen. Dela husets värmebehov i kWh med pumpens årsvärmefaktor och multiplicera med ditt elpris per kWh. Ett hus som behöver 18 000 kWh om året använder med en årsvärmefaktor på 3 omkring 6 000 kWh el, vilket blir cirka 12 000 kronor med ett elpris på 2 kronor per kWh.
Lönar sig bergvärme i ett nyare eller välisolerat hus?
Det kan göra det, men återbetalningstiden blir oftast längre. Ett hus med litet värmebehov har mindre att spara, medan en del av installationskostnaden är densamma oavsett husets storlek. Räkna på ditt eget hus innan du bestämmer dig.
Lönar det sig att byta en gammal bergvärmepump?
Besparingen blir oftast mindre än när man byter från el eller olja, eftersom den gamla pumpen redan sparar energi. I vårt exempel sparar en ny pump omkring 2 100 kWh om året jämfört med en äldre. Ett byte motiveras därför oftast av att pumpen börjar bli sliten, inte av besparingen.
Hur påverkar elpriset lönsamheten?
Ju högre elpris, desto mer sparar du på att använda mindre el, och desto kortare blir återbetalningstiden. I vårt exempel blir återbetalningstiden cirka 10 år med ett elpris på 1,50 kronor per kWh och cirka 6 år med 2,50 kronor per kWh.
Vad betyder SCOP och årsvärmefaktor?
Båda beskriver hur mycket värme värmepumpen ger i förhållande till hur mycket el den använder, räknat över ett helt år. En årsvärmefaktor på 3 betyder att pumpen i snitt ger 3 kWh värme per kWh el. Värdet i produktbladet gäller vid bestämda testförhållanden. I ditt hus blir det ofta lägre, särskilt om elementen behöver varmt vatten.
Lönar det sig att byta från fjärrvärme till bergvärme?
Det beror på vad du betalar för fjärrvärmen och hur mycket värme huset behöver. Räkna ut vad bergvärmen skulle kosta per kWh värme, alltså ditt elpris delat med årsvärmefaktorn, och jämför med ditt fjärrvärmepris. Tänk också på att hus som är anslutna till fjärrvärme inte kan få bidraget för energieffektivisering.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer