Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
För en vanlig villa brukar energibrunnen bli 150–200 meter djup, men det finns inget borrdjup som passar alla hus. Hur långt borret behöver gå beror på hur mycket värme huset behöver, hur bra berget leder värme, var grundvattnet ligger och var huset står, både i landet och på tomten. Här förklarar vi hur de fyra sakerna hänger ihop, så att du kan förstå och ställa frågor om det borrdjup som står i offerten.
Kort svar
Enligt SGU är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa, och mediandjupet i SGU:s brunnsarkiv är ungefär 175 meter. Prisguiden Värmekalkyl anger att en villa på 120–150 kvadratmeter oftast behöver ett borrhål på 150–200 meter. Hus på över 200 kvadratmeter kan behöva 200–280 meter eller två borrhål.
Fyra saker avgör var i spannet ditt hus hamnar:
Husets energibehov. Ju mer värme huset behöver, desto längre borrhål.
Berggrunden. Berg som leder värme bra ger mer värme per meter.
Grundvattnet. Den del av hålet som ligger ovanför grundvattenytan ger nästan ingen värme.
Det geografiska läget. Berget är varmare i södra Sverige, och grannarnas borrhål och närheten till havet kan också påverka.
Borrdjupet ska räknas fram för just ditt hus. Ett för kort borrhål gör att värmepumpen arbetar sämre, och det är svårt att rätta till i efterhand eftersom det oftast innebär att borra mer.
Varför spelar borrdjupet så stor roll?
Bergvärme hämtar värme ur berget runt borrhålet. I hålet ligger en kollektorslang med vätska som tar upp värmen och leder den till värmepumpen. Ju längre sträcka slangen har kontakt med berget, desto mer värme kan den hämta utan att berget runt hålet kyls ner för mycket.
Är hålet för kort för den värme som tas ut blir vätskan i kollektorn kallare. Då behöver värmepumpen mer el för att höja temperaturen, och elpatronen, pumpens inbyggda reservvärme, kan få gå oftare. Det märks på elräkningen, framför allt under vintern.
Ett djupare hål än vad huset behöver fungerar, men varje extra meter kostar. Borrningen räknas oftast per meter. Vad det innebär för priset går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Hur påverkar husets energibehov borrdjupet?
Energibehovet är utgångspunkten för hela beräkningen. Det handlar om hur många kilowattimmar (kWh) huset behöver för uppvärmning och varmvatten under ett år. Hur du tar fram den siffran från elräkningen eller bränsleförbrukningen beskriver vi steg för steg i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Det är värmen från berget som styr djupet
All värme kommer inte från berget. En del kommer från elen som driver värmepumpen. Enligt SGU lämnar berget normalt ungefär dubbelt så mycket energi som det som tillförs som el.
Ett exempel: ett hus behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Med en bergvärmepump som har en årsvärmefaktor på 3, alltså ger 3 kWh värme per kWh el, använder pumpen ungefär 6 000 kWh el. Resten, omkring 12 000 kWh, ska hämtas ur borrhålet. Det är den mängden värme som borrhålet dimensioneras efter.
Även den kallaste dagen räknas
Utöver årsbehovet räknar installatören på effektbehovet, alltså hur mycket värme huset behöver en riktigt kall dag. En större pump drar mer värme ur hålet åt gången, och då behöver hålet vara längre för att vätskan inte ska bli för kall. Därför ska värmepumpens storlek och borrdjupet beräknas tillsammans.
Planerar du att isolera eller bygga ut?
Minskar värmebehovet efter installationen blir borrhålet längre än det hade behövt vara. Ökar det, till exempel efter en tillbyggnad, kan hålet istället bli för kort. Berätta därför om planerad tilläggsisolering, fönsterbyte eller tillbyggnad innan borrdjupet bestäms.
Så brukar husets storlek påverka djupet
Husets storlek säger inte allt, men ger en första bild. Uppgifterna nedan är ungefärliga och kommer från Värmekalkyl.
Hus | Vanligt borrdjup |
Villa på 120–150 m² | 150–200 meter, ett borrhål |
Villa på över 200 m² | 200–280 meter, eller två borrhål |
Ett äldre hus med dålig isolering kan behöva ett längre hål än storleken antyder, och ett nyare, välisolerat hus kan klara sig med ett kortare.
Hur påverkar berggrunden borrdjupet?
Hur mycket värme varje meter borrhål ger beror på hur bra berget leder värme, det som kallas värmeledningsförmåga. I SGU:s översikt Geologisk information för geoenergianläggningar anges ungefär 3,4 W/m·K för granit och 1,7 W/m·K för basalt. Kvartsrika bergarter som kvartsit kan ligga över 7 W/m·K. Ju högre värde, desto bättre leder berget värme. Mineralet kvarts leder värme särskilt bra, så bergartens kvartshalt har stor betydelse.
I praktiken betyder det att berg som leder värme bra kan ge samma mängd värme med färre borrmeter. I berg som leder värme sämre behövs fler meter. Det är en av anledningarna till att två hus med samma värmebehov kan få olika borrdjup.
Bergets temperatur spelar också roll. Ju varmare berget är, desto mer värme finns att hämta. Enligt samma SGU-rapport stiger temperaturen i svensk berggrund med 15–30 grader per kilometer, alltså ungefär 1,5–3 grader per 100 meter. Den nedersta delen av ett djupt hål ligger därför något varmare än den översta.
Exakt hur berget ser ut under din tomt vet man sällan förrän borren har kommit ner. En borrare som har arbetat i området känner ofta till berggrunden där, och grannarnas borrhål kan ge en fingervisning (mer om det längre ned).
Jordlagret ovanpå berget
Innan borren når berget går den genom jord, lera eller sand. Enligt SGU-rapporten är jordlagren i större delen av Sverige vanligtvis 5–20 meter tjocka. Den delen av hålet kläs med ett foderrör av stål, som enligt rapporten ska drivas minst 2 meter ner i fast berg. Hur borrningen bör utföras beskrivs närmare i vägledningen Normbrunn-16, som SGU har tagit fram tillsammans med bland andra RISE och branschens organisationer. Ett tjockt jordlager påverkar framför allt kostnaden, eftersom foderröret debiteras per meter.
Hur påverkar grundvattnet borrdjupet?
Ett borrhål i berget fylls med grundvatten upp till grundvattenytan. Det är vattnet som för över värmen från berget till kollektorslangen. Enligt SGU-rapporten måste det finnas vatten eller fyllnadsmaterial i hålet för att värmen ska kunna gå från borrhålets vägg till kollektorn.
Ovanför grundvattenytan är hålet fyllt med luft, och luft leder värme mycket dåligt. Enligt SGU-rapporten leder luft värme ungefär 20 gånger sämre än vatten. De meter som ligger ovanför grundvattenytan ger därför nästan ingen värme. Det är den vattenfyllda delen av hålet, ibland kallad det aktiva djupet, som räknas.
Det innebär att:
en grundvattenyta några meter under markytan påverkar beräkningen lite
en djupt liggande grundvattenyta, till exempel på en höjd, kan göra att hålet behöver borras djupare för att få samma aktiva längd
grundvatten som strömmar genom berget enligt SGU-rapporten kan göra borrhålet betydligt effektivare
Fråga borraren hur grundvattennivån har räknats in och om det aktiva djupet framgår av beräkningen.
För en vanlig villa brukar energibrunnen bli 150–200 meter djup, men det finns inget borrdjup som passar alla hus. Hur långt borret behöver gå beror på hur mycket värme huset behöver, hur bra berget leder värme, var grundvattnet ligger och var huset står, både i landet och på tomten. Här förklarar vi hur de fyra sakerna hänger ihop, så att du kan förstå och ställa frågor om det borrdjup som står i offerten.
Kort svar
Enligt SGU är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa, och mediandjupet i SGU:s brunnsarkiv är ungefär 175 meter. Prisguiden Värmekalkyl anger att en villa på 120–150 kvadratmeter oftast behöver ett borrhål på 150–200 meter. Hus på över 200 kvadratmeter kan behöva 200–280 meter eller två borrhål.
Fyra saker avgör var i spannet ditt hus hamnar:
Husets energibehov. Ju mer värme huset behöver, desto längre borrhål.
Berggrunden. Berg som leder värme bra ger mer värme per meter.
Grundvattnet. Den del av hålet som ligger ovanför grundvattenytan ger nästan ingen värme.
Det geografiska läget. Berget är varmare i södra Sverige, och grannarnas borrhål och närheten till havet kan också påverka.
Borrdjupet ska räknas fram för just ditt hus. Ett för kort borrhål gör att värmepumpen arbetar sämre, och det är svårt att rätta till i efterhand eftersom det oftast innebär att borra mer.
Varför spelar borrdjupet så stor roll?
Bergvärme hämtar värme ur berget runt borrhålet. I hålet ligger en kollektorslang med vätska som tar upp värmen och leder den till värmepumpen. Ju längre sträcka slangen har kontakt med berget, desto mer värme kan den hämta utan att berget runt hålet kyls ner för mycket.
Är hålet för kort för den värme som tas ut blir vätskan i kollektorn kallare. Då behöver värmepumpen mer el för att höja temperaturen, och elpatronen, pumpens inbyggda reservvärme, kan få gå oftare. Det märks på elräkningen, framför allt under vintern.
Ett djupare hål än vad huset behöver fungerar, men varje extra meter kostar. Borrningen räknas oftast per meter. Vad det innebär för priset går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Hur påverkar husets energibehov borrdjupet?
Energibehovet är utgångspunkten för hela beräkningen. Det handlar om hur många kilowattimmar (kWh) huset behöver för uppvärmning och varmvatten under ett år. Hur du tar fram den siffran från elräkningen eller bränsleförbrukningen beskriver vi steg för steg i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Det är värmen från berget som styr djupet
All värme kommer inte från berget. En del kommer från elen som driver värmepumpen. Enligt SGU lämnar berget normalt ungefär dubbelt så mycket energi som det som tillförs som el.
Ett exempel: ett hus behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Med en bergvärmepump som har en årsvärmefaktor på 3, alltså ger 3 kWh värme per kWh el, använder pumpen ungefär 6 000 kWh el. Resten, omkring 12 000 kWh, ska hämtas ur borrhålet. Det är den mängden värme som borrhålet dimensioneras efter.
Även den kallaste dagen räknas
Utöver årsbehovet räknar installatören på effektbehovet, alltså hur mycket värme huset behöver en riktigt kall dag. En större pump drar mer värme ur hålet åt gången, och då behöver hålet vara längre för att vätskan inte ska bli för kall. Därför ska värmepumpens storlek och borrdjupet beräknas tillsammans.
Planerar du att isolera eller bygga ut?
Minskar värmebehovet efter installationen blir borrhålet längre än det hade behövt vara. Ökar det, till exempel efter en tillbyggnad, kan hålet istället bli för kort. Berätta därför om planerad tilläggsisolering, fönsterbyte eller tillbyggnad innan borrdjupet bestäms.
Så brukar husets storlek påverka djupet
Husets storlek säger inte allt, men ger en första bild. Uppgifterna nedan är ungefärliga och kommer från Värmekalkyl.
Hus | Vanligt borrdjup |
Villa på 120–150 m² | 150–200 meter, ett borrhål |
Villa på över 200 m² | 200–280 meter, eller två borrhål |
Ett äldre hus med dålig isolering kan behöva ett längre hål än storleken antyder, och ett nyare, välisolerat hus kan klara sig med ett kortare.
Hur påverkar berggrunden borrdjupet?
Hur mycket värme varje meter borrhål ger beror på hur bra berget leder värme, det som kallas värmeledningsförmåga. I SGU:s översikt Geologisk information för geoenergianläggningar anges ungefär 3,4 W/m·K för granit och 1,7 W/m·K för basalt. Kvartsrika bergarter som kvartsit kan ligga över 7 W/m·K. Ju högre värde, desto bättre leder berget värme. Mineralet kvarts leder värme särskilt bra, så bergartens kvartshalt har stor betydelse.
I praktiken betyder det att berg som leder värme bra kan ge samma mängd värme med färre borrmeter. I berg som leder värme sämre behövs fler meter. Det är en av anledningarna till att två hus med samma värmebehov kan få olika borrdjup.
Bergets temperatur spelar också roll. Ju varmare berget är, desto mer värme finns att hämta. Enligt samma SGU-rapport stiger temperaturen i svensk berggrund med 15–30 grader per kilometer, alltså ungefär 1,5–3 grader per 100 meter. Den nedersta delen av ett djupt hål ligger därför något varmare än den översta.
Exakt hur berget ser ut under din tomt vet man sällan förrän borren har kommit ner. En borrare som har arbetat i området känner ofta till berggrunden där, och grannarnas borrhål kan ge en fingervisning (mer om det längre ned).
Jordlagret ovanpå berget
Innan borren når berget går den genom jord, lera eller sand. Enligt SGU-rapporten är jordlagren i större delen av Sverige vanligtvis 5–20 meter tjocka. Den delen av hålet kläs med ett foderrör av stål, som enligt rapporten ska drivas minst 2 meter ner i fast berg. Hur borrningen bör utföras beskrivs närmare i vägledningen Normbrunn-16, som SGU har tagit fram tillsammans med bland andra RISE och branschens organisationer. Ett tjockt jordlager påverkar framför allt kostnaden, eftersom foderröret debiteras per meter.
Hur påverkar grundvattnet borrdjupet?
Ett borrhål i berget fylls med grundvatten upp till grundvattenytan. Det är vattnet som för över värmen från berget till kollektorslangen. Enligt SGU-rapporten måste det finnas vatten eller fyllnadsmaterial i hålet för att värmen ska kunna gå från borrhålets vägg till kollektorn.
Ovanför grundvattenytan är hålet fyllt med luft, och luft leder värme mycket dåligt. Enligt SGU-rapporten leder luft värme ungefär 20 gånger sämre än vatten. De meter som ligger ovanför grundvattenytan ger därför nästan ingen värme. Det är den vattenfyllda delen av hålet, ibland kallad det aktiva djupet, som räknas.
Det innebär att:
en grundvattenyta några meter under markytan påverkar beräkningen lite
en djupt liggande grundvattenyta, till exempel på en höjd, kan göra att hålet behöver borras djupare för att få samma aktiva längd
grundvatten som strömmar genom berget enligt SGU-rapporten kan göra borrhålet betydligt effektivare
Fråga borraren hur grundvattennivån har räknats in och om det aktiva djupet framgår av beräkningen.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Hur påverkar det geografiska läget borrdjupet?
Läget handlar både om var i Sverige huset står och om vad som finns runt tomten.
Var i landet huset ligger
SGU-rapporten anger att temperaturen i marken är omkring 9–10 grader i södra Sverige och under 3 grader i norra Sverige. I södra Sverige motsvarar berggrundens temperatur på några tiotals meters djup ungefär årsmedeltemperaturen i luften. Kallare berg har mindre värme att ge, och därför behöver borrhålen generellt vara längre ju längre norrut huset ligger.
Västra Götaland hör till den södra delen av landet, där berget håller en förhållandevis hög temperatur. Det är ändå husets värmebehov och förhållandena på just din tomt som avgör djupet.
Grannarnas borrhål
Borrhål som ligger nära varandra hämtar värme ur samma berg och kan kyla ner varandra. SGU anger att borrhål vanligen placeras minst 20 meter från varandra. Göteborgs Stads regler för installation av värmepump utgår också från minst 20 meter till andra energibrunnar. Kan avståndet inte hållas behöver du enligt Göteborgs Stad visa hur det kompenseras, till exempel genom att borra snett eller djupare.
I villaområden där många grannar redan har bergvärme kan det alltså bli aktuellt med ett djupare eller snett borrat hål. Andra kommuner kan ha egna krav, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Kust och skärgård
Göteborgs Stad påpekar att djupt liggande saltvatten kan tränga upp i grundvattnet när man borrar. På en kustnära tomt är det därför något som borraren och kommunen kan behöva ta hänsyn till när borrdjupet bestäms.
Platsen på tomten
Borrhålet ska också ligga på rätt avstånd från dricksvattenbrunnar, avlopp och tomtgräns. Hur placeringen prövas av kommunen, och hur lång tid det tar, går vi igenom i artikeln Så går installationen av bergvärme till.
Ett djupt borrhål eller två kortare?
Är värmebehovet stort kan borrföretaget välja mellan ett djupare hål och två kortare. Värmekalkyl anger att hus över 200 kvadratmeter eller med högt värmebehov kan behöva två borrhål.
Två hål behöver ligga en bit ifrån varandra, och det krävs plats för dike och slang till båda. Enligt SGU kan avståndet i vissa fall vara kortare än 20 meter när hålen ingår i samma anläggning. Ett djupare hål tar mindre plats på tomten. Vilket som passar bäst beror på tomten, berget och avståndet till grannarnas borrhål.
Går det inte att hitta en bra plats för borrhål alls kan en luft-vattenvärmepump vara ett alternativ. Skillnaderna jämför vi i artikeln Bergvärme eller luft-vattenvärmepump?
Så tar du reda på mer innan du begär offert
Du kan själv samla in en del underlag som gör det lättare att förstå och jämföra borrdjupet i olika offerter:
Ta fram husets energiförbrukning för de senaste tolv månaderna, från elräkningen eller bränsleräkningarna.
Titta i SGU:s kartvisare Brunnar. Där finns uppgifter om borrade brunnar i närheten, bland annat totaldjup, jorddjup, foderrör, vattennivå och om brunnen används för energi. Grannarnas energibrunnar ger en bild av hur djupt det brukar borras och hur tjocka jordlagren är i området.
Notera planerade förändringar av huset, som isolering, fönsterbyte eller tillbyggnad.
Kontrollera vad kommunen kräver. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en bergvärmeanläggning anmälas till kommunen innan den inrättas, och kommunen kan kräva tillstånd istället. Kommunen kan också ha avståndskrav som påverkar var och hur djupt du kan borra.
Vad ska stå om borrdjupet i offerten?
Borrdjupet påverkar både priset och hur bra anläggningen fungerar. Det bör därför framgå tydligt vad djupet bygger på. Fråga efter:
vilket värmebehov och vilken värmepump beräkningen utgår från
planerat totaldjup och antal borrhål
hur grundvattennivån och jordlagret har räknats in
att du får en kopia av brunnsprotokollet efter borrningen, där det faktiska djupet och foderrörets längd står. Borraren är enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning skyldig att rapportera borrningen till SGU
Vad som brukar tillkomma om jordlagret eller berget blir ett annat än väntat går vi igenom i kostnadsartikeln som länkas ovan.
Skiljer sig borrdjupet mycket mellan två offerter är det värt att fråga varför. En offert med kortare borrhål kan se billigare ut, men om hålet är för kort för huset betalar du skillnaden i el under lång tid framåt.
Byter du värmepump i ett befintligt borrhål?
Det befintliga borrhålet kan oftast användas igen. Ska den nya pumpen leverera mer värme än den gamla, eller har huset byggts ut, behöver installatören kontrollera att hålet räcker. Hålets djup står i brunnsprotokollet, och för brunnar som har rapporterats till SGU finns uppgifterna även i kartvisaren Brunnar.
Få hjälp att räkna på borrdjupet för ditt hus
Funderar du på bergvärme och vill veta vad som skulle krävas för just ditt hus? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms i dag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Hur påverkar det geografiska läget borrdjupet?
Läget handlar både om var i Sverige huset står och om vad som finns runt tomten.
Var i landet huset ligger
SGU-rapporten anger att temperaturen i marken är omkring 9–10 grader i södra Sverige och under 3 grader i norra Sverige. I södra Sverige motsvarar berggrundens temperatur på några tiotals meters djup ungefär årsmedeltemperaturen i luften. Kallare berg har mindre värme att ge, och därför behöver borrhålen generellt vara längre ju längre norrut huset ligger.
Västra Götaland hör till den södra delen av landet, där berget håller en förhållandevis hög temperatur. Det är ändå husets värmebehov och förhållandena på just din tomt som avgör djupet.
Grannarnas borrhål
Borrhål som ligger nära varandra hämtar värme ur samma berg och kan kyla ner varandra. SGU anger att borrhål vanligen placeras minst 20 meter från varandra. Göteborgs Stads regler för installation av värmepump utgår också från minst 20 meter till andra energibrunnar. Kan avståndet inte hållas behöver du enligt Göteborgs Stad visa hur det kompenseras, till exempel genom att borra snett eller djupare.
I villaområden där många grannar redan har bergvärme kan det alltså bli aktuellt med ett djupare eller snett borrat hål. Andra kommuner kan ha egna krav, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Kust och skärgård
Göteborgs Stad påpekar att djupt liggande saltvatten kan tränga upp i grundvattnet när man borrar. På en kustnära tomt är det därför något som borraren och kommunen kan behöva ta hänsyn till när borrdjupet bestäms.
Platsen på tomten
Borrhålet ska också ligga på rätt avstånd från dricksvattenbrunnar, avlopp och tomtgräns. Hur placeringen prövas av kommunen, och hur lång tid det tar, går vi igenom i artikeln Så går installationen av bergvärme till.
Ett djupt borrhål eller två kortare?
Är värmebehovet stort kan borrföretaget välja mellan ett djupare hål och två kortare. Värmekalkyl anger att hus över 200 kvadratmeter eller med högt värmebehov kan behöva två borrhål.
Två hål behöver ligga en bit ifrån varandra, och det krävs plats för dike och slang till båda. Enligt SGU kan avståndet i vissa fall vara kortare än 20 meter när hålen ingår i samma anläggning. Ett djupare hål tar mindre plats på tomten. Vilket som passar bäst beror på tomten, berget och avståndet till grannarnas borrhål.
Går det inte att hitta en bra plats för borrhål alls kan en luft-vattenvärmepump vara ett alternativ. Skillnaderna jämför vi i artikeln Bergvärme eller luft-vattenvärmepump?
Så tar du reda på mer innan du begär offert
Du kan själv samla in en del underlag som gör det lättare att förstå och jämföra borrdjupet i olika offerter:
Ta fram husets energiförbrukning för de senaste tolv månaderna, från elräkningen eller bränsleräkningarna.
Titta i SGU:s kartvisare Brunnar. Där finns uppgifter om borrade brunnar i närheten, bland annat totaldjup, jorddjup, foderrör, vattennivå och om brunnen används för energi. Grannarnas energibrunnar ger en bild av hur djupt det brukar borras och hur tjocka jordlagren är i området.
Notera planerade förändringar av huset, som isolering, fönsterbyte eller tillbyggnad.
Kontrollera vad kommunen kräver. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en bergvärmeanläggning anmälas till kommunen innan den inrättas, och kommunen kan kräva tillstånd istället. Kommunen kan också ha avståndskrav som påverkar var och hur djupt du kan borra.
Vad ska stå om borrdjupet i offerten?
Borrdjupet påverkar både priset och hur bra anläggningen fungerar. Det bör därför framgå tydligt vad djupet bygger på. Fråga efter:
vilket värmebehov och vilken värmepump beräkningen utgår från
planerat totaldjup och antal borrhål
hur grundvattennivån och jordlagret har räknats in
att du får en kopia av brunnsprotokollet efter borrningen, där det faktiska djupet och foderrörets längd står. Borraren är enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning skyldig att rapportera borrningen till SGU
Vad som brukar tillkomma om jordlagret eller berget blir ett annat än väntat går vi igenom i kostnadsartikeln som länkas ovan.
Skiljer sig borrdjupet mycket mellan två offerter är det värt att fråga varför. En offert med kortare borrhål kan se billigare ut, men om hålet är för kort för huset betalar du skillnaden i el under lång tid framåt.
Byter du värmepump i ett befintligt borrhål?
Det befintliga borrhålet kan oftast användas igen. Ska den nya pumpen leverera mer värme än den gamla, eller har huset byggts ut, behöver installatören kontrollera att hålet räcker. Hålets djup står i brunnsprotokollet, och för brunnar som har rapporterats till SGU finns uppgifterna även i kartvisaren Brunnar.
Få hjälp att räkna på borrdjupet för ditt hus
Funderar du på bergvärme och vill veta vad som skulle krävas för just ditt hus? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms i dag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om borrdjup för bergvärme
Hur djupt borrar man för bergvärme till en vanlig villa?
En villa på 120–150 kvadratmeter behöver enligt prisguiden Värmekalkyl oftast ett borrhål på 150–200 meter. Enligt SGU är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa, med ett mediandjup på ungefär 175 meter.
Hur räknar man ut borrdjupet för bergvärme?
Installatören utgår från husets värmebehov per år och effektbehovet en kall dag. Därefter räknas ut hur mycket värme som ska hämtas ur berget, och djupet bestäms utifrån hur bra berget leder värme, bergets temperatur och var grundvattenytan ligger.
Vad händer om borrhålet är för kort?
Vätskan i kollektorslangen blir kallare, och då behöver värmepumpen mer el för att värma huset. Elpatronen kan också få gå oftare. Att rätta till ett för kort hål innebär oftast att borra mer, så det lönar sig att få djupet rätt från början.
Räknas hela borrhålet?
Nej, inte fullt ut. Den del av hålet som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Det är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet, som räknas.
Behöver man borra djupare i norra Sverige?
Generellt ja. Berget är kallare längre norrut och har därför mindre värme att ge. Enligt SGU-rapporten är marktemperaturen omkring 9–10 grader i södra Sverige och under 3 grader i norra Sverige.
Påverkar grannarnas bergvärme hur djupt jag behöver borra?
Ja, det kan den. Borrhål som ligger nära varandra kan kyla ner varandra. Kan avståndet på 20 meter inte hållas kan hålet enligt Göteborgs Stad behöva borras snett eller djupare.
Hur ser jag hur djupt grannarna har borrat?
I SGU:s kartvisare Brunnar finns uppgifter om borrade brunnar, bland annat totaldjup, jorddjup och om brunnen används för energi. Uppgifterna kommer från de brunnsprotokoll som borrare skickar till SGU.
Varför skiljer sig borrdjupet mellan olika offerter?
Offerterna kan bygga på olika värmebehov, olika stora värmepumpar eller olika antaganden om berget och grundvattnet. Be varje företag förklara vad djupet bygger på, så att du jämför offerterna på samma underlag.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer