Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Lästid: 7 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Bergvärme och luft-vattenvärmepump värmer både huset och varmvattnet via element eller golvvärme. Skillnaden är var värmen hämtas. Bergvärmen tar den från ett borrhål i berget, luft-vattenvärmepumpen från uteluften. Det påverkar vad installationen kostar, hur mycket el du sparar, hur pumpen klarar kalla dagar och vad som syns och hörs på tomten.
Här jämför vi bergvärme och luft-vattenvärmepump punkt för punkt: investering, besparing, livslängd, ljudnivå, utrymmesbehov och prestanda under kalla perioder. Målet är att du ska kunna se vilket alternativ som passar ditt hus innan du tar in offerter.
Kort svar
Bergvärme passar oftast bäst i större hus med stort värmebehov, där man planerar att bo kvar länge och där tomten går att borra på. Den kostar mer att installera, men använder minst el och ger jämn värme även när det är riktigt kallt. När pumpen en dag behöver bytas kan borrhålet oftast användas igen.
Luft-vattenvärmepump passar oftast bäst i mindre eller välisolerade hus, på tomter där det är svårt att borra och när man vill hålla nere investeringen. Den är billigare och snabbare att installera, men använder mer el när det är kallt och har en utomhusdel som hörs.
Båda förutsätter att huset har element eller golvvärme med vatten i rören, ett så kallat vattenburet värmesystem. Det framgår av Energimyndighetens guide om att välja rätt värmepump. Har huset direktverkande el behöver ett sådant system byggas, oavsett vilken av pumparna du väljer.
Så skiljer sig bergvärme och luft-vattenvärmepump
Båda pumparna fungerar på samma sätt i grunden. De hämtar värme från omgivningen och höjer temperaturen med hjälp av en kompressor som drivs med el. Varje kilowattimme el ger därför flera kilowattimmar värme.
Skillnaden ligger i värmekällan. En bergvärmepump är kopplad till en slang i ett borrhål, där en vätska tar upp värme från berget. En luft-vattenvärmepump har en utomhusdel med en fläkt som suger in uteluft och tar värmen ur den. Berget har ungefär samma temperatur hela året, medan uteluften är som kallast när huset behöver mest värme.
Tabellen sammanfattar de viktigaste skillnaderna. Siffrorna förklaras i avsnitten nedan.
Bergvärme | Luft-vattenvärmepump | |
Värmekälla | Berget, via ett borrhål | Uteluften |
Ungefärlig investering före rotavdrag | 150 000–250 000 kr | 90 000–180 000 kr |
Elförbrukning | Lägst, jämn över året | Högre, ökar när det är kallt |
Ungefärlig livslängd | Pump 20–25 år, borrhålet betydligt längre | Pump 15–20 år |
Ljud | Bara inomhus | Utomhusdel som hörs ute |
Utrymme | Inomhusdel och borrhål på tomten | Utomhusdel och inomhusdel |
Kalla dagar | Jämn effekt | Lägre effekt, elpatronen går oftare |
Kommunens godkännande | Anmälan eller tillstånd innan borrning | I Göteborg krävs inget tillstånd |
Vad skiljer i investeringskostnad?
En komplett bergvärmeinstallation till en villa kostar enligt prisguiden Värmekalkyl oftast 150 000–250 000 kronor före rotavdrag. Hur priset fördelas på pump, borrning och installation går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
En luft-vattenvärmepump kostar enligt Värmekalkyls genomgång av luft-vattenvärmepumpar oftast 90 000–180 000 kronor installerad, före rotavdrag. Den största skillnaden är att det inte behövs någon borrning, inget foderrör och inget dike från borrhålet in till huset. Enligt samma källa tar installationen 1–3 dagar. För bergvärme tillkommer borrningen och väntan på kommunens beslut, som vi beskriver i artikeln om hur installationen av bergvärme går till.
Vissa kostnader är ungefär desamma oavsett vilken pump du väljer:
konvertering till vattenburen värme om huset har direktverkande el
byte av element som är för små för en värmepump
elarbeten, till exempel om elcentralen behöver kompletteras eller huvudsäkringen höjas
bortforsling av gammal panna, oljetank eller varmvattenberedare
Så påverkar rotavdraget och bidraget
Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden. Vid en totalentreprenad till fast pris får arbetskostnaden räknas fram med en schablon. Enligt Skatteverkets schabloner för värmepumpar räknas 35 procent av totalpriset som arbete för en bergvärmepump och 30 procent för en luft-vattenvärmepump. Rotavdraget motsvarar då ungefär 10,5 procent av totalpriset för bergvärme och 9 procent för luft-vatten.
Ett räkneexempel med priser mitt i respektive spann. Det är inga offerter, utan ett sätt att se storleken på skillnaden.
Bergvärme | Luft-vattenvärmepump | |
Totalpris | 200 000 kr | 135 000 kr |
Rotavdrag | 21 000 kr | 12 150 kr |
Att betala | 179 000 kr | 122 850 kr |
I exemplet blir bergvärmen alltså cirka 56 000 kronor dyrare efter rotavdrag.
Båda pumptyperna kan också ge bidrag för materialet. Länsstyrelsens information om bidrag för energieffektivisering i småhus räknar upp både bergvärmepump och luft-vattenvärmepump bland åtgärderna. Bidraget är högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per hus, och huset ska bland annat ha värdeår före 1990. Villkoren går vi igenom i kostnadsartikeln.
Hur mycket mer sparar bergvärmen?
Hur mycket el en värmepump sparar beror på dess årsvärmefaktor. Det är ett mått på hur många kilowattimmar värmepumpen i genomsnitt ger för varje kilowattimme el under ett helt år. Ju högre årsvärmefaktor, desto lägre elräkning.
En bergvärmepump har oftast högre årsvärmefaktor än en luft-vattenvärmepump. Det beror på att berget håller ungefär samma temperatur året om, medan luft-vattenvärmepumpen måste arbeta hårdare ju kallare det blir ute. Det syns tydligast under vintern, när huset behöver mest värme.
Hur du räknar ut din egen besparing steg för steg går vi igenom i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus? Här jämför vi bara de två pumparna med varandra.
Räkneexempel: samma hus med två olika pumpar
Vi utgår från samma hus som i vår lönsamhetsartikel: en villa med elpanna som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Vi räknar med ett rörligt elpris på 2 kronor per kWh, en årsvärmefaktor på 3 för bergvärmen och 2,5 för luft-vattenvärmepumpen. Årsvärmefaktorerna är antaganden för att visa skillnaden, inte uppgifter för ett visst hus eller en viss pump.
Elpanna i dag | Luft-vattenvärmepump | Bergvärme | |
El för värme och varmvatten per år | 18 000 kWh | 7 200 kWh | 6 000 kWh |
Kostnad per år | 36 000 kr | 14 400 kr | 12 000 kr |
Besparing per år jämfört med elpannan | – | 21 600 kr | 24 000 kr |
Återbetalningstid (investering från tabellen ovan) | – | knappt 6 år | cirka 7,5 år |
Exemplet visar två saker:
Luft-vattenvärmepumpen betalar sig snabbare, eftersom den kostar mindre att installera.
Bergvärmen sparar mer varje år. I exemplet blir skillnaden 1 200 kWh, eller 2 400 kronor per år.
Med 2 400 kronor per år tar det drygt 23 år innan bergvärmens merkostnad på cirka 56 000 kronor är intjänad. Det är längre än en värmepump brukar hålla. Men merkostnaden består till stor del av borrningen, och borrhålet kan användas betydligt längre än pumpen. Räknar du med borrhålets livslängd istället för pumpens har besparingen alltså längre tid på sig.
Skillnaden i årsvärmefaktor varierar också mellan hus. En luft-vattenvärmepump arbetar bäst när elementen klarar sig med måttligt varmt vatten. Boverkets energiguide om luftvärmepumpar rekommenderar därför att du kontrollerar att elementen och rören klarar en framledningstemperatur på 55 grader, alltså temperaturen på vattnet som går ut till elementen, innan du installerar en luft-vattenvärmepump. Om vi istället antar att luft-vattenvärmepumpen i samma hus bara når en årsvärmefaktor på 2,2 blir skillnaden drygt 4 300 kronor per år. Då är merkostnaden intjänad på knappt 13 år.
Bergvärmen blir alltså mer lönsam ju större värmebehov huset har, ju sämre luft-vattenvärmepumpen skulle fungera med husets element och ju längre du planerar att bo kvar. I ett litet eller välisolerat hus blir skillnaden i kronor ofta så liten att merkostnaden för bergvärme är svår att motivera.
Be installatören räkna på båda alternativen för ditt hus, med en årsvärmefaktor som utgår från husets värmebehov och hur varmt vatten elementen behöver.
Vilken håller längst?
Enligt värmepumpstillverkaren CTC:s genomgång av livslängd håller en bergvärmepump cirka 20–25 år och en luft-vattenvärmepump cirka 15–20 år. Skillnaden beror enligt CTC på att bergvärmepumpen arbetar med jämnare temperaturer, medan luft-vattenvärmepumpen står utomhus och påverkas mer av väder och vind. Hur länge en pump håller beror också på hur den är dimensionerad, installerad och skött.
Den stora skillnaden på lång sikt är borrhålet. Det håller betydligt längre än pumpen, och CTC anger att det kan hålla i över 100 år. När bergvärmepumpen är uttjänt byts i första hand själva pumpen, och då behöver du oftast inte borra igen. Därför blir nästa byte billigare än den första installationen. Ett exempel är vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda.
En luft-vattenvärmepump har inget borrhål att återanvända, men när den byts finns heller ingen borrning att betala. Utomhusdelen står ute året om och utsätts för regn, vind och frost, så den behöver hållas fri från löv, snö och is.
Fråga installatören om garantitid, rekommenderad service och vad ett framtida pumpbyte ungefär skulle innebära för den pump du väljer.
Vilken låter mest?
Här skiljer sig pumparna tydligt.
Bergvärme
Allt maskineri i en bergvärmepump sitter inomhus. Kompressorn och cirkulationspumparna hörs i rummet där pumpen står, men ingenting låter ute på tomten. Därför brukar pumpen placeras i ett pannrum, en tvättstuga eller ett förråd, och inte vägg i vägg med ett sovrum.
Luft-vattenvärmepump
En luft-vattenvärmepump har en utomhusdel med fläkt och kompressor. Den går mest när det är kallt, även på natten. Energimyndigheten skriver att utomhusdelen ska sitta där den inte stör grannar eller din egen nattsömn.
Enligt Boverket räknas buller från värmepumpar som verksamhetsbuller. Naturvårdsverkets vägledning om buller från industrier gäller även mindre installationer som värmepumpar. Där är utgångspunkten 50 dBA dagtid, 45 dBA på kvällen och 40 dBA på natten, mätt utomhus vid bostadens fasad. Om ljudet innehåller tydligt hörbara toner bör värdena sänkas med 5 dBA.
I Göteborg krävs inget tillstånd för att installera en luftvärmepump. Enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump får miljöförvaltningen ändå en del klagomål på buller från värmepumpar, och om klagomålen bedöms vara befogade kan förvaltningen kräva åtgärder.
Några saker att tänka på när utomhusdelen ska placeras:
Placera den inte under eller nära sovrumsfönster, varken dina egna eller grannens.
Undvik inåtvända hörn och trånga utrymmen mellan väggar, där ljudet kan studsa och förstärkas.
Jämför ljudeffekten på energimärkningen när du väljer pump. Boverket påpekar att energimärkningen kan hjälpa dig att bedöma hur mycket pumpen kommer att låta.
Prata med grannarna innan du bestämmer placering, särskilt i tätt villaområde.
Bergvärme och luft-vattenvärmepump värmer både huset och varmvattnet via element eller golvvärme. Skillnaden är var värmen hämtas. Bergvärmen tar den från ett borrhål i berget, luft-vattenvärmepumpen från uteluften. Det påverkar vad installationen kostar, hur mycket el du sparar, hur pumpen klarar kalla dagar och vad som syns och hörs på tomten.
Här jämför vi bergvärme och luft-vattenvärmepump punkt för punkt: investering, besparing, livslängd, ljudnivå, utrymmesbehov och prestanda under kalla perioder. Målet är att du ska kunna se vilket alternativ som passar ditt hus innan du tar in offerter.
Kort svar
Bergvärme passar oftast bäst i större hus med stort värmebehov, där man planerar att bo kvar länge och där tomten går att borra på. Den kostar mer att installera, men använder minst el och ger jämn värme även när det är riktigt kallt. När pumpen en dag behöver bytas kan borrhålet oftast användas igen.
Luft-vattenvärmepump passar oftast bäst i mindre eller välisolerade hus, på tomter där det är svårt att borra och när man vill hålla nere investeringen. Den är billigare och snabbare att installera, men använder mer el när det är kallt och har en utomhusdel som hörs.
Båda förutsätter att huset har element eller golvvärme med vatten i rören, ett så kallat vattenburet värmesystem. Det framgår av Energimyndighetens guide om att välja rätt värmepump. Har huset direktverkande el behöver ett sådant system byggas, oavsett vilken av pumparna du väljer.
Så skiljer sig bergvärme och luft-vattenvärmepump
Båda pumparna fungerar på samma sätt i grunden. De hämtar värme från omgivningen och höjer temperaturen med hjälp av en kompressor som drivs med el. Varje kilowattimme el ger därför flera kilowattimmar värme.
Skillnaden ligger i värmekällan. En bergvärmepump är kopplad till en slang i ett borrhål, där en vätska tar upp värme från berget. En luft-vattenvärmepump har en utomhusdel med en fläkt som suger in uteluft och tar värmen ur den. Berget har ungefär samma temperatur hela året, medan uteluften är som kallast när huset behöver mest värme.
Tabellen sammanfattar de viktigaste skillnaderna. Siffrorna förklaras i avsnitten nedan.
Bergvärme | Luft-vattenvärmepump | |
Värmekälla | Berget, via ett borrhål | Uteluften |
Ungefärlig investering före rotavdrag | 150 000–250 000 kr | 90 000–180 000 kr |
Elförbrukning | Lägst, jämn över året | Högre, ökar när det är kallt |
Ungefärlig livslängd | Pump 20–25 år, borrhålet betydligt längre | Pump 15–20 år |
Ljud | Bara inomhus | Utomhusdel som hörs ute |
Utrymme | Inomhusdel och borrhål på tomten | Utomhusdel och inomhusdel |
Kalla dagar | Jämn effekt | Lägre effekt, elpatronen går oftare |
Kommunens godkännande | Anmälan eller tillstånd innan borrning | I Göteborg krävs inget tillstånd |
Vad skiljer i investeringskostnad?
En komplett bergvärmeinstallation till en villa kostar enligt prisguiden Värmekalkyl oftast 150 000–250 000 kronor före rotavdrag. Hur priset fördelas på pump, borrning och installation går vi igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
En luft-vattenvärmepump kostar enligt Värmekalkyls genomgång av luft-vattenvärmepumpar oftast 90 000–180 000 kronor installerad, före rotavdrag. Den största skillnaden är att det inte behövs någon borrning, inget foderrör och inget dike från borrhålet in till huset. Enligt samma källa tar installationen 1–3 dagar. För bergvärme tillkommer borrningen och väntan på kommunens beslut, som vi beskriver i artikeln om hur installationen av bergvärme går till.
Vissa kostnader är ungefär desamma oavsett vilken pump du väljer:
konvertering till vattenburen värme om huset har direktverkande el
byte av element som är för små för en värmepump
elarbeten, till exempel om elcentralen behöver kompletteras eller huvudsäkringen höjas
bortforsling av gammal panna, oljetank eller varmvattenberedare
Så påverkar rotavdraget och bidraget
Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden. Vid en totalentreprenad till fast pris får arbetskostnaden räknas fram med en schablon. Enligt Skatteverkets schabloner för värmepumpar räknas 35 procent av totalpriset som arbete för en bergvärmepump och 30 procent för en luft-vattenvärmepump. Rotavdraget motsvarar då ungefär 10,5 procent av totalpriset för bergvärme och 9 procent för luft-vatten.
Ett räkneexempel med priser mitt i respektive spann. Det är inga offerter, utan ett sätt att se storleken på skillnaden.
Bergvärme | Luft-vattenvärmepump | |
Totalpris | 200 000 kr | 135 000 kr |
Rotavdrag | 21 000 kr | 12 150 kr |
Att betala | 179 000 kr | 122 850 kr |
I exemplet blir bergvärmen alltså cirka 56 000 kronor dyrare efter rotavdrag.
Båda pumptyperna kan också ge bidrag för materialet. Länsstyrelsens information om bidrag för energieffektivisering i småhus räknar upp både bergvärmepump och luft-vattenvärmepump bland åtgärderna. Bidraget är högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per hus, och huset ska bland annat ha värdeår före 1990. Villkoren går vi igenom i kostnadsartikeln.
Hur mycket mer sparar bergvärmen?
Hur mycket el en värmepump sparar beror på dess årsvärmefaktor. Det är ett mått på hur många kilowattimmar värmepumpen i genomsnitt ger för varje kilowattimme el under ett helt år. Ju högre årsvärmefaktor, desto lägre elräkning.
En bergvärmepump har oftast högre årsvärmefaktor än en luft-vattenvärmepump. Det beror på att berget håller ungefär samma temperatur året om, medan luft-vattenvärmepumpen måste arbeta hårdare ju kallare det blir ute. Det syns tydligast under vintern, när huset behöver mest värme.
Hur du räknar ut din egen besparing steg för steg går vi igenom i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus? Här jämför vi bara de två pumparna med varandra.
Räkneexempel: samma hus med två olika pumpar
Vi utgår från samma hus som i vår lönsamhetsartikel: en villa med elpanna som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten. Vi räknar med ett rörligt elpris på 2 kronor per kWh, en årsvärmefaktor på 3 för bergvärmen och 2,5 för luft-vattenvärmepumpen. Årsvärmefaktorerna är antaganden för att visa skillnaden, inte uppgifter för ett visst hus eller en viss pump.
Elpanna i dag | Luft-vattenvärmepump | Bergvärme | |
El för värme och varmvatten per år | 18 000 kWh | 7 200 kWh | 6 000 kWh |
Kostnad per år | 36 000 kr | 14 400 kr | 12 000 kr |
Besparing per år jämfört med elpannan | – | 21 600 kr | 24 000 kr |
Återbetalningstid (investering från tabellen ovan) | – | knappt 6 år | cirka 7,5 år |
Exemplet visar två saker:
Luft-vattenvärmepumpen betalar sig snabbare, eftersom den kostar mindre att installera.
Bergvärmen sparar mer varje år. I exemplet blir skillnaden 1 200 kWh, eller 2 400 kronor per år.
Med 2 400 kronor per år tar det drygt 23 år innan bergvärmens merkostnad på cirka 56 000 kronor är intjänad. Det är längre än en värmepump brukar hålla. Men merkostnaden består till stor del av borrningen, och borrhålet kan användas betydligt längre än pumpen. Räknar du med borrhålets livslängd istället för pumpens har besparingen alltså längre tid på sig.
Skillnaden i årsvärmefaktor varierar också mellan hus. En luft-vattenvärmepump arbetar bäst när elementen klarar sig med måttligt varmt vatten. Boverkets energiguide om luftvärmepumpar rekommenderar därför att du kontrollerar att elementen och rören klarar en framledningstemperatur på 55 grader, alltså temperaturen på vattnet som går ut till elementen, innan du installerar en luft-vattenvärmepump. Om vi istället antar att luft-vattenvärmepumpen i samma hus bara når en årsvärmefaktor på 2,2 blir skillnaden drygt 4 300 kronor per år. Då är merkostnaden intjänad på knappt 13 år.
Bergvärmen blir alltså mer lönsam ju större värmebehov huset har, ju sämre luft-vattenvärmepumpen skulle fungera med husets element och ju längre du planerar att bo kvar. I ett litet eller välisolerat hus blir skillnaden i kronor ofta så liten att merkostnaden för bergvärme är svår att motivera.
Be installatören räkna på båda alternativen för ditt hus, med en årsvärmefaktor som utgår från husets värmebehov och hur varmt vatten elementen behöver.
Vilken håller längst?
Enligt värmepumpstillverkaren CTC:s genomgång av livslängd håller en bergvärmepump cirka 20–25 år och en luft-vattenvärmepump cirka 15–20 år. Skillnaden beror enligt CTC på att bergvärmepumpen arbetar med jämnare temperaturer, medan luft-vattenvärmepumpen står utomhus och påverkas mer av väder och vind. Hur länge en pump håller beror också på hur den är dimensionerad, installerad och skött.
Den stora skillnaden på lång sikt är borrhålet. Det håller betydligt längre än pumpen, och CTC anger att det kan hålla i över 100 år. När bergvärmepumpen är uttjänt byts i första hand själva pumpen, och då behöver du oftast inte borra igen. Därför blir nästa byte billigare än den första installationen. Ett exempel är vårt byte av bergvärmepump i en 1920-talsvilla i Torslanda.
En luft-vattenvärmepump har inget borrhål att återanvända, men när den byts finns heller ingen borrning att betala. Utomhusdelen står ute året om och utsätts för regn, vind och frost, så den behöver hållas fri från löv, snö och is.
Fråga installatören om garantitid, rekommenderad service och vad ett framtida pumpbyte ungefär skulle innebära för den pump du väljer.
Vilken låter mest?
Här skiljer sig pumparna tydligt.
Bergvärme
Allt maskineri i en bergvärmepump sitter inomhus. Kompressorn och cirkulationspumparna hörs i rummet där pumpen står, men ingenting låter ute på tomten. Därför brukar pumpen placeras i ett pannrum, en tvättstuga eller ett förråd, och inte vägg i vägg med ett sovrum.
Luft-vattenvärmepump
En luft-vattenvärmepump har en utomhusdel med fläkt och kompressor. Den går mest när det är kallt, även på natten. Energimyndigheten skriver att utomhusdelen ska sitta där den inte stör grannar eller din egen nattsömn.
Enligt Boverket räknas buller från värmepumpar som verksamhetsbuller. Naturvårdsverkets vägledning om buller från industrier gäller även mindre installationer som värmepumpar. Där är utgångspunkten 50 dBA dagtid, 45 dBA på kvällen och 40 dBA på natten, mätt utomhus vid bostadens fasad. Om ljudet innehåller tydligt hörbara toner bör värdena sänkas med 5 dBA.
I Göteborg krävs inget tillstånd för att installera en luftvärmepump. Enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump får miljöförvaltningen ändå en del klagomål på buller från värmepumpar, och om klagomålen bedöms vara befogade kan förvaltningen kräva åtgärder.
Några saker att tänka på när utomhusdelen ska placeras:
Placera den inte under eller nära sovrumsfönster, varken dina egna eller grannens.
Undvik inåtvända hörn och trånga utrymmen mellan väggar, där ljudet kan studsa och förstärkas.
Jämför ljudeffekten på energimärkningen när du väljer pump. Boverket påpekar att energimärkningen kan hjälpa dig att bedöma hur mycket pumpen kommer att låta.
Prata med grannarna innan du bestämmer placering, särskilt i tätt villaområde.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Vilken tar mest plats?
Inomhus
En bergvärmepump med inbyggd varmvattenberedare är ungefär lika stor som ett kylskåp. Den står ofta där den gamla pannan stod. För luft-vattenvärmepumpen behövs också en inomhusdel, som styr värmen och ofta har en inbyggd varmvattenberedare. Den kan ta ungefär lika mycket plats som en bergvärmepump. Skillnaden i utrymme inomhus är därför ofta liten.
Utomhus och på tomten
Bergvärmen behöver ett borrhål. Det syns knappt när det är klart, men det måste placeras på rätt avstånd från grannarnas energibrunnar, dricksvattenbrunnar och avlopp. I Göteborg bör borrhålet enligt Göteborgs Stad ligga minst 20 meter från andra energibrunnar och minst 30 meter från borrade dricksvattenbrunnar. Borriggen behöver också kunna ta sig fram, och ett dike grävs från borrhålet in till huset. På en liten tomt i ett tätt villaområde kan det vara svårt att få till.
Luft-vattenvärmepumpen behöver istället en plats för utomhusdelen, på marken eller på ett väggstativ. Luften måste kunna strömma fritt genom den, och avfrostningsvattnet måste ledas bort. Både Energimyndigheten och Boverket varnar för att vattnet annars kan frysa till is under pumpen eller bli en isgata vid entrén, och Boverket nämner också risken att vattnet rinner in mot husgrunden.
Utomhusdelen syns också. Boverket påpekar att den påverkar husets utseende, vilket kan spela roll i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Hur fungerar pumparna under kalla perioder?
Det är här skillnaden märks mest i vardagen.
Bergvärme ger jämn effekt
Energimyndigheten beskriver att temperaturen i berget är ungefär densamma året om och att bergvärme fungerar i hela landet. Värmekällan blir alltså inte kallare för att det är kallt ute, och pumpen tappar därför inte effekt de kallaste dagarna på samma sätt som en luft-vattenvärmepump. Elpatronen, pumpens inbyggda elvärmare, kan ändå behöva hjälpa till om pumpen är för liten för huset.
Luft-vattenvärmepumpen tappar effekt när det är kallt
Ju kallare uteluften är, desto mindre värme finns det att hämta. Boverket skriver att det de kallaste dagarna kan behövas extra värme från en annan källa. I praktiken är det oftast elpatronen som tar över en del av uppvärmningen, och den ger bara lika mycket värme som den använder el.
Under vintern bildas dessutom frost på utomhusdelen, som pumpen behöver avfrosta. Det är därför Energimyndigheten påpekar att avfrostningsvattnet måste kunna ledas bort.
Vad betyder det för ett hus i Västra Götaland?
Energimyndigheten beskriver luft-vattenvärmepumpen som ett alternativ för både mindre och större hus i södra Sverige, men inte lika effektiv i norra Sverige med långa och kalla vintrar. För ett hus i Göteborgsområdet eller övriga Västra Götaland är luft-vattenvärmepumpen därför ett rimligt alternativ att jämföra med.
Det betyder inte att kalla perioder saknar betydelse. Även här kommer vinterveckor med minusgrader, och det är då både värmebehovet och luft-vattenvärmepumpens elförbrukning är som högst. Fråga installatören:
vid vilken utetemperatur elpatronen börjar hjälpa till
hur stor del av årets värmepumpen beräknas klara på egen hand
om husets huvudsäkring räcker när pumpen och elpatronen går samtidigt
Behövs tillstånd för bergvärme eller luft-vattenvärmepump?
För bergvärme behövs kommunens godkännande innan borrningen börjar. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska anläggningen anmälas till kommunen, och kommunen kan bestämma att det istället ska krävas tillstånd. Göteborg är en av kommunerna som kräver tillstånd. Vad det kostar finns i kostnadsartikeln, och hur lång tid handläggningen brukar ta går vi igenom i Så går installationen av bergvärme till.
För luft-vattenvärmepump krävs inget tillstånd från miljöförvaltningen i Göteborg. Boverket påpekar dock att det i vissa kommuner kan behövas bygglov för en luftvärmepump, och att detaljplanen kan ha regler för vad du får göra med huset. Kontrollera därför med kommunen innan du bestämmer var utomhusdelen ska sitta, särskilt om huset ligger i ett område med kulturvärden.
Vilket alternativ passar ditt hus?
Det finns inget svar som gäller alla hus. Listorna nedan kan hjälpa dig att se åt vilket håll ditt hus lutar.
Bergvärme brukar passa bäst när
huset använder mycket energi, till exempel ett större eller äldre hus
elementen behöver ganska varmt vatten för att huset ska bli varmt
du planerar att bo kvar länge
tomten har plats för ett borrhål på rätt avstånd från grannarnas brunnar och borrhål
grannarna bor nära och en utomhusdel skulle kunna störa
Luft-vattenvärmepump brukar passa bäst när
huset är mindre eller välisolerat och har ett lägre värmebehov
det inte går att borra, till exempel på grund av avstånd till andra borrhål
du vill hålla nere investeringen eller räknar med att flytta inom några år
det finns en bra plats för utomhusdelen, en bit från sovrum och grannar
Tre exempel
Villa från 1970-talet med elpanna. Huset är stort, använder mycket energi och har redan vattenburna element. Här är bergvärme värd att räkna på, särskilt om du planerar att bo kvar länge. Ju större skillnaden i årsvärmefaktor blir mellan pumparna i just ditt hus, desto snabbare tjänar bergvärmen in sin merkostnad.
Nyare villa med golvvärme. Huset är välisolerat och golvvärmen klarar sig med ljummet vatten. Värmebehovet är litet, så skillnaden i elförbrukning mellan pumparna blir liten i kronor. Då är luft-vattenvärmepumpen ofta det mer ekonomiska valet.
Villa på liten tomt i tätt villaområde. Om grannarna redan har borrhål kan det vara svårt att hitta en placering som håller avstånden. Då kan luft-vattenvärmepumpen vara det realistiska alternativet, men placeringen av utomhusdelen behöver planeras extra noga med tanke på ljudet.
Frågor att ställa innan du bestämmer dig
Det här är bra att få svar på från installatören, oavsett vilken pump du lutar åt:
Vilken årsvärmefaktor är rimlig för båda alternativen i just mitt hus?
Hur varmt vatten behöver mina element en kall dag, och behöver några element bytas?
Hur mycket el beräknas pumpen och elpatronen använda per år?
Var kan borrhålet respektive utomhusdelen placeras, och vad säger kommunen?
Hur hög är ljudeffekten för den luft-vattenvärmepump som föreslås?
Vilken garanti och vilken service ingår?
Med svaren kan du jämföra alternativen på samma underlag, istället för att bara jämföra priset.
Få hjälp med bergvärme för ditt hus
Funderar du på bergvärme och vill veta om det passar ditt hus? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms i dag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vilken tar mest plats?
Inomhus
En bergvärmepump med inbyggd varmvattenberedare är ungefär lika stor som ett kylskåp. Den står ofta där den gamla pannan stod. För luft-vattenvärmepumpen behövs också en inomhusdel, som styr värmen och ofta har en inbyggd varmvattenberedare. Den kan ta ungefär lika mycket plats som en bergvärmepump. Skillnaden i utrymme inomhus är därför ofta liten.
Utomhus och på tomten
Bergvärmen behöver ett borrhål. Det syns knappt när det är klart, men det måste placeras på rätt avstånd från grannarnas energibrunnar, dricksvattenbrunnar och avlopp. I Göteborg bör borrhålet enligt Göteborgs Stad ligga minst 20 meter från andra energibrunnar och minst 30 meter från borrade dricksvattenbrunnar. Borriggen behöver också kunna ta sig fram, och ett dike grävs från borrhålet in till huset. På en liten tomt i ett tätt villaområde kan det vara svårt att få till.
Luft-vattenvärmepumpen behöver istället en plats för utomhusdelen, på marken eller på ett väggstativ. Luften måste kunna strömma fritt genom den, och avfrostningsvattnet måste ledas bort. Både Energimyndigheten och Boverket varnar för att vattnet annars kan frysa till is under pumpen eller bli en isgata vid entrén, och Boverket nämner också risken att vattnet rinner in mot husgrunden.
Utomhusdelen syns också. Boverket påpekar att den påverkar husets utseende, vilket kan spela roll i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Hur fungerar pumparna under kalla perioder?
Det är här skillnaden märks mest i vardagen.
Bergvärme ger jämn effekt
Energimyndigheten beskriver att temperaturen i berget är ungefär densamma året om och att bergvärme fungerar i hela landet. Värmekällan blir alltså inte kallare för att det är kallt ute, och pumpen tappar därför inte effekt de kallaste dagarna på samma sätt som en luft-vattenvärmepump. Elpatronen, pumpens inbyggda elvärmare, kan ändå behöva hjälpa till om pumpen är för liten för huset.
Luft-vattenvärmepumpen tappar effekt när det är kallt
Ju kallare uteluften är, desto mindre värme finns det att hämta. Boverket skriver att det de kallaste dagarna kan behövas extra värme från en annan källa. I praktiken är det oftast elpatronen som tar över en del av uppvärmningen, och den ger bara lika mycket värme som den använder el.
Under vintern bildas dessutom frost på utomhusdelen, som pumpen behöver avfrosta. Det är därför Energimyndigheten påpekar att avfrostningsvattnet måste kunna ledas bort.
Vad betyder det för ett hus i Västra Götaland?
Energimyndigheten beskriver luft-vattenvärmepumpen som ett alternativ för både mindre och större hus i södra Sverige, men inte lika effektiv i norra Sverige med långa och kalla vintrar. För ett hus i Göteborgsområdet eller övriga Västra Götaland är luft-vattenvärmepumpen därför ett rimligt alternativ att jämföra med.
Det betyder inte att kalla perioder saknar betydelse. Även här kommer vinterveckor med minusgrader, och det är då både värmebehovet och luft-vattenvärmepumpens elförbrukning är som högst. Fråga installatören:
vid vilken utetemperatur elpatronen börjar hjälpa till
hur stor del av årets värmepumpen beräknas klara på egen hand
om husets huvudsäkring räcker när pumpen och elpatronen går samtidigt
Behövs tillstånd för bergvärme eller luft-vattenvärmepump?
För bergvärme behövs kommunens godkännande innan borrningen börjar. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska anläggningen anmälas till kommunen, och kommunen kan bestämma att det istället ska krävas tillstånd. Göteborg är en av kommunerna som kräver tillstånd. Vad det kostar finns i kostnadsartikeln, och hur lång tid handläggningen brukar ta går vi igenom i Så går installationen av bergvärme till.
För luft-vattenvärmepump krävs inget tillstånd från miljöförvaltningen i Göteborg. Boverket påpekar dock att det i vissa kommuner kan behövas bygglov för en luftvärmepump, och att detaljplanen kan ha regler för vad du får göra med huset. Kontrollera därför med kommunen innan du bestämmer var utomhusdelen ska sitta, särskilt om huset ligger i ett område med kulturvärden.
Vilket alternativ passar ditt hus?
Det finns inget svar som gäller alla hus. Listorna nedan kan hjälpa dig att se åt vilket håll ditt hus lutar.
Bergvärme brukar passa bäst när
huset använder mycket energi, till exempel ett större eller äldre hus
elementen behöver ganska varmt vatten för att huset ska bli varmt
du planerar att bo kvar länge
tomten har plats för ett borrhål på rätt avstånd från grannarnas brunnar och borrhål
grannarna bor nära och en utomhusdel skulle kunna störa
Luft-vattenvärmepump brukar passa bäst när
huset är mindre eller välisolerat och har ett lägre värmebehov
det inte går att borra, till exempel på grund av avstånd till andra borrhål
du vill hålla nere investeringen eller räknar med att flytta inom några år
det finns en bra plats för utomhusdelen, en bit från sovrum och grannar
Tre exempel
Villa från 1970-talet med elpanna. Huset är stort, använder mycket energi och har redan vattenburna element. Här är bergvärme värd att räkna på, särskilt om du planerar att bo kvar länge. Ju större skillnaden i årsvärmefaktor blir mellan pumparna i just ditt hus, desto snabbare tjänar bergvärmen in sin merkostnad.
Nyare villa med golvvärme. Huset är välisolerat och golvvärmen klarar sig med ljummet vatten. Värmebehovet är litet, så skillnaden i elförbrukning mellan pumparna blir liten i kronor. Då är luft-vattenvärmepumpen ofta det mer ekonomiska valet.
Villa på liten tomt i tätt villaområde. Om grannarna redan har borrhål kan det vara svårt att hitta en placering som håller avstånden. Då kan luft-vattenvärmepumpen vara det realistiska alternativet, men placeringen av utomhusdelen behöver planeras extra noga med tanke på ljudet.
Frågor att ställa innan du bestämmer dig
Det här är bra att få svar på från installatören, oavsett vilken pump du lutar åt:
Vilken årsvärmefaktor är rimlig för båda alternativen i just mitt hus?
Hur varmt vatten behöver mina element en kall dag, och behöver några element bytas?
Hur mycket el beräknas pumpen och elpatronen använda per år?
Var kan borrhålet respektive utomhusdelen placeras, och vad säger kommunen?
Hur hög är ljudeffekten för den luft-vattenvärmepump som föreslås?
Vilken garanti och vilken service ingår?
Med svaren kan du jämföra alternativen på samma underlag, istället för att bara jämföra priset.
Få hjälp med bergvärme för ditt hus
Funderar du på bergvärme och vill veta om det passar ditt hus? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms i dag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om bergvärme och luft-vattenvärmepump
Är bergvärme alltid bättre än luft-vattenvärmepump?
Nej. Bergvärme använder minst el, men kostar mer att installera. I hus med stort värmebehov brukar bergvärmen löna sig bäst på sikt. I mindre eller välisolerade hus kan luft-vattenvärmepumpen vara det bättre valet, eftersom skillnaden i elförbrukning blir liten.
Hur mycket billigare är en luft-vattenvärmepump att installera?
Enligt prisguiden Värmekalkyl kostar en luft-vattenvärmepump oftast 90 000–180 000 kronor och bergvärme oftast 150 000–250 000 kronor, före rotavdrag. Den största skillnaden är att luft-vattenvärmepumpen inte kräver någon borrning.
Fungerar en luft-vattenvärmepump i Göteborg på vintern?
Ja. Energimyndigheten beskriver luft-vattenvärmepumpen som ett alternativ i södra Sverige. Den blir dock mindre effektiv när det är kallt, och de kallaste dagarna behöver elpatronen ofta hjälpa till. Därför använder den mer el än bergvärme under kalla perioder.
Hur mycket låter en luft-vattenvärmepump?
Det beror på modell och placering. Ljudeffekten står på energimärkningen. Naturvårdsverkets vägledning för verksamhetsbuller, som även gäller värmepumpar, utgår från 40 dBA nattetid vid en bostads fasad. En bergvärmepump hörs bara inomhus.
Behöver man tillstånd för en luft-vattenvärmepump?
I Göteborg krävs inget tillstånd från miljöförvaltningen. I vissa kommuner kan det dock behövas bygglov, och detaljplanen kan ha egna regler. För bergvärme krävs anmälan eller tillstånd hos kommunen innan borrningen börjar.
Vilken värmepump håller längst?
Enligt värmepumpstillverkaren CTC håller en bergvärmepump cirka 20–25 år och en luft-vattenvärmepump cirka 15–20 år. Borrhålet till bergvärmen håller betydligt längre än pumpen och kan oftast användas igen, så nästa pumpbyte blir billigare än den första installationen.
Får man rotavdrag och bidrag för båda?
Ja. Rotavdraget räknas på arbetskostnaden och motsvarar ungefär 10,5 procent av totalpriset för bergvärme och 9 procent för luft-vattenvärmepump vid totalentreprenad. Båda pumptyperna kan också ge bidrag för energieffektivisering i småhus, om huset uppfyller villkoren.
Kan man byta från luft-vattenvärmepump till bergvärme senare?
Ja, eftersom båda använder husets vattenburna värmesystem. Det befintliga elementsystemet kan då oftast användas, men borrning, tillstånd och en ny pump tillkommer. Det kan vara ett alternativ när luft-vattenvärmepumpen är uttjänt.
Relaterade artiklar

Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Läs mer

Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Läs mer

Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Läs mer

Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer

Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer

Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer

Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer

Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer

Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer

Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer

Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer

Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer

Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer

Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer

Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer

Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer

Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer

Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer

Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer

Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer

Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer

Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer

Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer

Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer

Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer

Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer

Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
