Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
En installation av bergvärme i en villa går igenom ungefär samma steg varje gång: först räknar installatören ut hur mycket värme huset behöver, sedan får du en offert, söker tillstånd eller gör en anmälan hos kommunen, borrar energibrunnen, kopplar in värmepumpen och ställer in anläggningen. Det mesta av arbetet på plats tar några dagar. Den längsta delen är oftast väntan på kommunens beslut.
Här går vi igenom varje steg i den ordning det brukar ske, vad som händer på tomten och i huset, och vad du som villaägare behöver göra eller kontrollera längs vägen. Vill du veta vad det kostar finns det i vår artikel om vad det kostar att installera bergvärme. Om du fortfarande funderar på om bergvärme passar ditt hus kan du börja med om bergvärme är lönsamt för ditt hus.
Översikt
Energiberäkning och dimensionering av värmepump och borrhål
Platsbesök och offert
Tillstånd eller anmälan till kommunen
Förberedelser på tomten
Borrning av energibrunnen
Grävning och inkoppling till huset
Installation av värmepumpen
Driftsättning och injustering
Slutkontroll och överlämning
Räkna med att hela processen ofta tar ett par månader från första kontakt till färdig anläggning. I kommuner där tillstånd krävs, som Göteborg, är handläggningen hos kommunen ofta den del som tar längst tid.
Ungefärlig tidsplan för installation av bergvärme
Tiderna nedan är vanliga riktvärden för en villa med ett borrhål. Jordlager, åtkomst på tomten, kommunens handläggning och hur mycket som behöver byggas om i huset påverkar hur lång tid varje steg tar.
Steg | Vad som händer | Ungefärlig tid |
Energiberäkning och offert | Genomgång av huset, platsbesök, jämförelse av offerter | Beror på hur många offerter du tar in |
Tillstånd eller anmälan | Ansökan till kommunens miljöförvaltning | I Göteborg normalt 4–6 veckor, ibland upp till 9 veckor |
Borrning | Borrning av energibrunn och nedsänkning av kollektorslang | Ofta en dag per borrhål |
Grävning och inkoppling | Dike från borrhålet in till huset | Ofta en dag |
Installation av värmepump | Montering, rördragning och elinkoppling | Ofta en till ett par dagar |
Injustering | Inställning av värmekurva och värmesystem | Görs vid start och följs upp de första veckorna |
Själva arbetet på plats tar alltså oftast några dagar upp till en vecka. Behöver huset konverteras från direktverkande el till vattenburen värme tar det längre tid, eftersom rör och element då ska dras och monteras i hela huset innan värmepumpen kan kopplas in.
Steg 1: Energiberäkning och dimensionering
Processen börjar med att installatören räknar ut hur mycket värme och varmvatten huset behöver under ett år, och hur stort effektbehovet är en riktigt kall dag. Beräkningen styr resten av projektet. Den avgör vilken effekt värmepumpen ska ha, hur djupt det behöver borras och om det räcker med ett borrhål. Pumpens effekt är också en av uppgifterna kommunen vill ha i ansökan i nästa steg.
Vilka uppgifter du behöver ta fram, som förbrukningen de senaste tolv månaderna, går vi igenom i artikeln om bergvärmens lönsamhet som länkas ovan.
Beräkningen kan också visa att något bör planeras in före eller i samma projekt:
Element som är för små. Behöver ett rum mycket varmt vatten i elementet för att bli varmt, kan elementet behöva bytas så att värmepumpen kan arbeta med lägre temperatur.
Direktverkande el. Finns inget vattenburet system måste det byggas först, vilket gör projektet längre (mer om det i steg 7).
Planerad isolering eller fönsterbyte. Minskar värmebehovet, så pumpen bör dimensioneras efter huset som det blir efteråt.
Be installatören visa hur beräkningen är gjord och vilket borrdjup den leder till. Är borrhålet för grunt för den värme som tas ut blir vätskan i kollektorn kallare, och då arbetar värmepumpen mindre effektivt.
Steg 2: Platsbesök och offert
Vid platsbesöket tittar installatören på både tomten och huset. På tomten handlar det om var borrhålet kan placeras och om borriggen kommer fram. I huset handlar det om var värmepumpen ska stå, hur den kopplas till värmesystemet och om elcentralen räcker.
Saker som brukar gås igenom vid besöket:
möjlig placering av borrhålet och avstånd till tomtgräns, egna och grannars brunnar, avlopp och andra energibrunnar
väg för borriggen, till exempel genom grind, över gräsmatta eller längs uppfarten
var dike och genomföring in i huset kan göras
plats för värmepumpen och eventuell borttagning av gammal panna eller oljetank
husets el, säkringar och om huvudsäkringen behöver höjas
En bra offert beskriver vad som ingår i varje del: borrning, kollektor, grävning, värmepump, rör- och elarbeten, återställning av tomten och vem som söker tillstånd. Vilka tilläggskostnader som är vanliga och vad offerten bör specificera går vi igenom i kostnadsartikeln.
Konsumentverket rekommenderar ett skriftligt avtal om omfattning, pris, betalning och tidsplan. När du godkänner en offert blir den ert avtal. Vid fast pris får priset inte överstigas, medan ett ungefärligt pris får överstigas med högst 15 procent om inget annat avtalats. Konsumentverket hänvisar också till standardavtalet Hantverkarformulär 17 för ombyggnader och reparationer. Vill du använda rotavdraget behöver det vara överenskommet innan arbetet börjar.
Kontrollera även vem som gör de olika delarna. Borrningen bör göras av en certifierad brunnsborrare, och i vissa kommuner är det ett krav (mer om det i nästa steg). Elarbetet får du inte göra själv. Enligt elsäkerhetslagen får elinstallationsarbete bara utföras av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. På Elsäkerhetsverkets webbplats kan du kontrollera att företaget är registrerat och får utföra det arbete du behöver.
Steg 3: Tillstånd eller anmälan till kommunen
Innan borrningen får börja måste anläggningen vara anmäld till kommunen, eller ha fått tillstånd om kommunen kräver det. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till kommunen för att inrätta en värmepumpsanläggning som hämtar värme ur mark eller grundvatten. Kommunen kan bestämma att det istället ska krävas tillstånd i hela eller delar av kommunen.
I Göteborg krävs tillstånd från miljöförvaltningen. Enligt Göteborgs Stads sida om att ansöka om tillstånd för värmepump ska ansökan bland annat innehålla:
uppgifter om värmepumpen, bland annat effekt och typ och mängd köldmedium, alltså ämnet i värmepumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över (det är inte samma sak som köldbärarvätskan i borrhålet)
namn och kontaktuppgifter till installationsföretaget, och borrföretaget om det är valt
en karta i skala 1:400 med borrhålets placering, vattenbrunnar och avloppsanläggningar inom 50 meter och andra bergvärmehål inom 20 meter
Eftersom ansökan kräver uppgifter om värmepumpen och installatören söks tillståndet oftast efter att du har valt företag. Många installatörer hjälper till med ansökan, men det är du som fastighetsägare som ansvarar för att tillstånd eller anmälan finns.
Handläggningen i Göteborg tar normalt fyra till sex veckor med en komplett ansökan. I vissa fall börjar beslutet gälla först tre veckor senare, när berörda grannar har fått del av det och ingen har överklagat. Det kan alltså dröja upp till nio veckor innan borrningen får starta. Andra kommuner har egna regler och handläggningstider, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Placeringen av borrhålet är en del av prövningen. Göteborgs Stads regler för installation av värmepump anger bland annat att borrhålet bör ligga minst 20 meter från andra energibrunnar och minst 30 meter från borrade dricksvattenbrunnar, och helst minst 10 meter från fastighetsgränsen. Borrföretaget ska vara certifierat av RISE. Där står också att det är förbjudet att borra utan tillstånd, och att det kan leda till miljösanktionsavgift och förbud mot att använda anläggningen.
En installation av bergvärme i en villa går igenom ungefär samma steg varje gång: först räknar installatören ut hur mycket värme huset behöver, sedan får du en offert, söker tillstånd eller gör en anmälan hos kommunen, borrar energibrunnen, kopplar in värmepumpen och ställer in anläggningen. Det mesta av arbetet på plats tar några dagar. Den längsta delen är oftast väntan på kommunens beslut.
Här går vi igenom varje steg i den ordning det brukar ske, vad som händer på tomten och i huset, och vad du som villaägare behöver göra eller kontrollera längs vägen. Vill du veta vad det kostar finns det i vår artikel om vad det kostar att installera bergvärme. Om du fortfarande funderar på om bergvärme passar ditt hus kan du börja med om bergvärme är lönsamt för ditt hus.
Översikt
Energiberäkning och dimensionering av värmepump och borrhål
Platsbesök och offert
Tillstånd eller anmälan till kommunen
Förberedelser på tomten
Borrning av energibrunnen
Grävning och inkoppling till huset
Installation av värmepumpen
Driftsättning och injustering
Slutkontroll och överlämning
Räkna med att hela processen ofta tar ett par månader från första kontakt till färdig anläggning. I kommuner där tillstånd krävs, som Göteborg, är handläggningen hos kommunen ofta den del som tar längst tid.
Ungefärlig tidsplan för installation av bergvärme
Tiderna nedan är vanliga riktvärden för en villa med ett borrhål. Jordlager, åtkomst på tomten, kommunens handläggning och hur mycket som behöver byggas om i huset påverkar hur lång tid varje steg tar.
Steg | Vad som händer | Ungefärlig tid |
Energiberäkning och offert | Genomgång av huset, platsbesök, jämförelse av offerter | Beror på hur många offerter du tar in |
Tillstånd eller anmälan | Ansökan till kommunens miljöförvaltning | I Göteborg normalt 4–6 veckor, ibland upp till 9 veckor |
Borrning | Borrning av energibrunn och nedsänkning av kollektorslang | Ofta en dag per borrhål |
Grävning och inkoppling | Dike från borrhålet in till huset | Ofta en dag |
Installation av värmepump | Montering, rördragning och elinkoppling | Ofta en till ett par dagar |
Injustering | Inställning av värmekurva och värmesystem | Görs vid start och följs upp de första veckorna |
Själva arbetet på plats tar alltså oftast några dagar upp till en vecka. Behöver huset konverteras från direktverkande el till vattenburen värme tar det längre tid, eftersom rör och element då ska dras och monteras i hela huset innan värmepumpen kan kopplas in.
Steg 1: Energiberäkning och dimensionering
Processen börjar med att installatören räknar ut hur mycket värme och varmvatten huset behöver under ett år, och hur stort effektbehovet är en riktigt kall dag. Beräkningen styr resten av projektet. Den avgör vilken effekt värmepumpen ska ha, hur djupt det behöver borras och om det räcker med ett borrhål. Pumpens effekt är också en av uppgifterna kommunen vill ha i ansökan i nästa steg.
Vilka uppgifter du behöver ta fram, som förbrukningen de senaste tolv månaderna, går vi igenom i artikeln om bergvärmens lönsamhet som länkas ovan.
Beräkningen kan också visa att något bör planeras in före eller i samma projekt:
Element som är för små. Behöver ett rum mycket varmt vatten i elementet för att bli varmt, kan elementet behöva bytas så att värmepumpen kan arbeta med lägre temperatur.
Direktverkande el. Finns inget vattenburet system måste det byggas först, vilket gör projektet längre (mer om det i steg 7).
Planerad isolering eller fönsterbyte. Minskar värmebehovet, så pumpen bör dimensioneras efter huset som det blir efteråt.
Be installatören visa hur beräkningen är gjord och vilket borrdjup den leder till. Är borrhålet för grunt för den värme som tas ut blir vätskan i kollektorn kallare, och då arbetar värmepumpen mindre effektivt.
Steg 2: Platsbesök och offert
Vid platsbesöket tittar installatören på både tomten och huset. På tomten handlar det om var borrhålet kan placeras och om borriggen kommer fram. I huset handlar det om var värmepumpen ska stå, hur den kopplas till värmesystemet och om elcentralen räcker.
Saker som brukar gås igenom vid besöket:
möjlig placering av borrhålet och avstånd till tomtgräns, egna och grannars brunnar, avlopp och andra energibrunnar
väg för borriggen, till exempel genom grind, över gräsmatta eller längs uppfarten
var dike och genomföring in i huset kan göras
plats för värmepumpen och eventuell borttagning av gammal panna eller oljetank
husets el, säkringar och om huvudsäkringen behöver höjas
En bra offert beskriver vad som ingår i varje del: borrning, kollektor, grävning, värmepump, rör- och elarbeten, återställning av tomten och vem som söker tillstånd. Vilka tilläggskostnader som är vanliga och vad offerten bör specificera går vi igenom i kostnadsartikeln.
Konsumentverket rekommenderar ett skriftligt avtal om omfattning, pris, betalning och tidsplan. När du godkänner en offert blir den ert avtal. Vid fast pris får priset inte överstigas, medan ett ungefärligt pris får överstigas med högst 15 procent om inget annat avtalats. Konsumentverket hänvisar också till standardavtalet Hantverkarformulär 17 för ombyggnader och reparationer. Vill du använda rotavdraget behöver det vara överenskommet innan arbetet börjar.
Kontrollera även vem som gör de olika delarna. Borrningen bör göras av en certifierad brunnsborrare, och i vissa kommuner är det ett krav (mer om det i nästa steg). Elarbetet får du inte göra själv. Enligt elsäkerhetslagen får elinstallationsarbete bara utföras av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. På Elsäkerhetsverkets webbplats kan du kontrollera att företaget är registrerat och får utföra det arbete du behöver.
Steg 3: Tillstånd eller anmälan till kommunen
Innan borrningen får börja måste anläggningen vara anmäld till kommunen, eller ha fått tillstånd om kommunen kräver det. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till kommunen för att inrätta en värmepumpsanläggning som hämtar värme ur mark eller grundvatten. Kommunen kan bestämma att det istället ska krävas tillstånd i hela eller delar av kommunen.
I Göteborg krävs tillstånd från miljöförvaltningen. Enligt Göteborgs Stads sida om att ansöka om tillstånd för värmepump ska ansökan bland annat innehålla:
uppgifter om värmepumpen, bland annat effekt och typ och mängd köldmedium, alltså ämnet i värmepumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över (det är inte samma sak som köldbärarvätskan i borrhålet)
namn och kontaktuppgifter till installationsföretaget, och borrföretaget om det är valt
en karta i skala 1:400 med borrhålets placering, vattenbrunnar och avloppsanläggningar inom 50 meter och andra bergvärmehål inom 20 meter
Eftersom ansökan kräver uppgifter om värmepumpen och installatören söks tillståndet oftast efter att du har valt företag. Många installatörer hjälper till med ansökan, men det är du som fastighetsägare som ansvarar för att tillstånd eller anmälan finns.
Handläggningen i Göteborg tar normalt fyra till sex veckor med en komplett ansökan. I vissa fall börjar beslutet gälla först tre veckor senare, när berörda grannar har fått del av det och ingen har överklagat. Det kan alltså dröja upp till nio veckor innan borrningen får starta. Andra kommuner har egna regler och handläggningstider, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Placeringen av borrhålet är en del av prövningen. Göteborgs Stads regler för installation av värmepump anger bland annat att borrhålet bör ligga minst 20 meter från andra energibrunnar och minst 30 meter från borrade dricksvattenbrunnar, och helst minst 10 meter från fastighetsgränsen. Borrföretaget ska vara certifierat av RISE. Där står också att det är förbjudet att borra utan tillstånd, och att det kan leda till miljösanktionsavgift och förbud mot att använda anläggningen.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Steg 4: Förberedelser på tomten
När tillståndet är klart, eller anmälan är gjord, bokas borrningen. Innan borriggen kommer är det bra att gå igenom tomten tillsammans med installatören eller borrfirman.
Ledningar och servitut. Var går el, vatten, avlopp, fiber och eventuella tunnlar? Göteborgs Stads regler, som länkas ovan, påpekar att du själv står för kostnaderna om ledningar, rör eller tunnlar skadas. Hur du tar reda på var ledningarna ligger via den kostnadsfria tjänsten Ledningskollen, och hur lång tid i förväg du bör göra det, går vi igenom i guiden om att kontrollera var ledningar och kablar ligger innan du gräver.
Väg för riggen. Borriggen är en tung maskin på band. Planera vägen så att den inte går över brunnslock, nylagd stenläggning eller rotsystem du vill spara.
Grannar. Borrningen låter mycket under en arbetsdag. Det underlättar att berätta för grannarna i förväg när det ska ske. Kommunen informerar bara berörda grannar om ansökan, och inte alltid.
Utrymme i huset. Röj platsen där värmepumpen ska stå och se till att det finns plats att ta ut en gammal panna eller ackumulatortank.
Steg 5: Borrning av energibrunnen
Borrhålet, som också kallas energibrunn, är ett smalt hål som oftast borras rakt ner i berget. Ibland borras det snett, till exempel för att hålla avståndet till ett annat borrhål. Enligt SGU är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa beroende på värmebehovet och geologin. Mediandjupet i SGU:s brunnsarkiv är ungefär 175 meter.
Så brukar själva borrningen gå till:
Genom jordlagret. Först borrar man ner genom jord, lera eller sand tills man når fast berg. Den delen kläs med foderrör, ett stålrör som hindrar att hålet rasar igen och att ytvatten rinner ner i brunnen. Röret tätas mot berget.
Ner i berget. Därefter borras resten av hålet i berget. Borrkax, alltså det krossade berget, och vatten kommer upp ur hålet och samlas upp. Vattnet behöver ofta få sedimentera innan det leds bort, så att slam inte hamnar i dagvattenbrunnar eller hos grannar.
Kollektorslangen sänks ner. När hålet har nått rätt djup sänks kollektorslangen ner. Det är en sluten slang i en ögla som fylls med köldbärarvätska, enligt SGU oftast en blandning av bioetanol och vatten. Vätskan hämtar upp värme från berget och leder den till värmepumpen.
Provtryckning. Slangen provtrycks för att kontrollera att den är tät.
Hur lång tid det tar beror främst på hur långt det är ner till berget och hur djupt hålet ska vara. Ett hål till normalt djup borras ofta på en dag. Är jordlagret djupt behövs mer foderrör, och då tar borrningen längre tid.
Efter borrningen ska brunnsborraren skicka ett brunnsprotokoll till SGU. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning gäller det också borrning för att ta vara på värme ur berget, och uppgifterna ska lämnas inom tre månader. Det är borraren som ansvarar för det, inte du. Protokollet visar bland annat hur djupt hålet är och hur långt foderröret går. Be om en egen kopia, eftersom den är värdefull om du någon gång byter värmepump eller säljer huset. SGU skriver också att vissa kommuner vill ha ett protokoll efter borrningen, så läs vad som står i ditt beslut.
Steg 6: Grävning och inkoppling till huset
Från borrhålet grävs ett dike in till huset där kollektorslangen läggs ner. Vätskan i slangen är kall, så slangen isoleras där den ligger grunt och nära huset. Annars kan marken frysa runt slangen och tjälen lyfta plattor eller påverka grunden. Där slangen går in genom grunden eller väggen måste genomföringen tätas noga, så att fukt och vatten inte tar sig in.
Diket brukar grävas med en mindre grävmaskin och fyllas igen samma dag eller dagen efter. Gräsmatta, plattor eller asfalt som har tagits upp behöver återställas. Kontrollera i offerten vad som ingår i återställningen och vad du själv förväntas göra. Om tomten behöver mer omfattande markarbete i samband med installationen kan det vara smart att planera det samtidigt.
Steg 7: Installation av värmepumpen
När kollektorn är på plats monteras värmepumpen inomhus, oftast där den gamla pannan stod. Arbetet brukar omfatta:
demontering och bortforsling av gammal panna, beredare eller oljetank om det ingår
montering av värmepumpen och anslutning till kollektorslangen
inkoppling till husets radiatorer eller golvvärme och till tappvarmvattnet
elinkoppling av värmepumpen, och vid behov ändringar i elcentralen
Under bytet kan huset vara utan värme och varmvatten under en kortare tid. Hur lång tid det blir beror på hur mycket rör som behöver dras om. Fråga installatören i förväg, särskilt om arbetet sker under en kall period.
Har huset direktverkande el måste ett vattenburet värmesystem finnas innan värmepumpen kan kopplas in. Den konverteringen görs då som ett eget moment före installationen av värmepumpen och förlänger tidsplanen. Vad den innebär och kostar beskriver vi i kostnadsartikeln.
Steg 8: Driftsättning och injustering
När allt är inkopplat fylls kollektorkretsen och värmesystemet, och luft släpps ut ur rören. Därefter startas värmepumpen och installatören kontrollerar tryck, flöden och temperaturer.
Efter starten kommer injusteringen, alltså att anpassa anläggningen efter just ditt hus. Det avgör hur mycket el värmepumpen kommer att använda, och handlar om två saker:
Värmekurvan. Den styr hur varmt vattnet till elementen ska vara vid olika utetemperaturer. Vattnet som går ut till elementen kallas framledning. Ju lägre framledningstemperatur som räcker för att hålla huset varmt, desto mindre el behöver värmepumpen.
Flödet i värmesystemet. Elementen justeras så att varje rum får rätt mängd värme. Om några rum blir för kalla är det lätt att höja hela värmekurvan, men det gör att pumpen arbetar mer än den behöver.
Boverkets energiguide om att injustera och styra värmesystemet beskriver att injustering ger effektivare energianvändning och jämnare inomhustemperatur, och rekommenderar att låta en specialist göra den. Själva styrningen, som att ändra värmekurvan och termostaterna, kan du göra själv när anläggningen är igång.
Första inställningen är en utgångspunkt. Hur huset reagerar syns först när det blir kallare ute. Det är därför vanligt att värmekurvan finjusteras de första veckorna. Om elpatronen går ofta när det inte är riktigt kallt ute kan det tyda på att inställningarna behöver ses över.
Steg 9: Slutkontroll och överlämning
När anläggningen är igång och inställd går installatören igenom den med dig. Det här är ett bra tillfälle att ställa frågor och kontrollera att du har de dokument du behöver.
Checklista vid överlämningen:
Du vet hur du läser av och ändrar värmekurva och inomhustemperatur.
Du vet var säkerhetsventiler, filter och tryckmätare sitter och vad du ska hålla koll på.
Du har fått driftsättningsprotokoll eller motsvarande dokumentation från installatören.
Du har fått en kopia av brunnsprotokollet och en skiss eller inmätning över var borrhål och kollektorslang ligger.
Garantier och servicevillkor för värmepump och arbete finns skriftligt.
Eventuella krav i kommunens beslut, till exempel protokoll efter borrning, är uppfyllda.
Tomten är återställd enligt avtalet.
Fakturan stämmer med offerten, och rotavdraget är rätt beräknat om det ingår.
Skissen över borrhålets placering är lätt att glömma men användbar senare, till exempel om du ska gräva för en altan, en pool eller ny dränering.
Upptäcker du fel efter installationen ska du reklamera till företaget inom skälig tid från att du märkte felet. Enligt Konsumentverkets råd om att reklamera en hantverkartjänst räknas två månader alltid som skälig tid, och för arbete på fast egendom kan du reklamera fel i tio år efter att arbetet blev klart. Gör det helst skriftligt. Konsumentverket avråder också från att betala i förskott. Betalar du när arbetet är utfört och klart kan du hålla inne betalning om något är fel.
Vad kan försena en bergvärmeinstallation?
De flesta förseningar uppstår före borrningen, inte under själva arbetet.
Ofullständig ansökan. Saknas uppgifter eller en korrekt karta förlängs handläggningen.
Placering som inte godkänns. Ligger borrhålet för nära en brunn, ett annat borrhål eller tomtgränsen kan kommunen kräva ändringar.
Djupt till berget. Mer jord än väntat ger mer foderrör och längre borrtid.
Svår åtkomst. Branta tomter, smala passager och känsliga ytor kan kräva andra lösningar för riggen.
El och säkringar. Behöver huvudsäkringen höjas måste det göras via elnätsbolaget, och det kan ta tid. Ta upp det redan vid platsbesöket.
Konvertering av värmesystemet. Ska vattenburna element installeras i ett hus med direktverkande el blir projektet större och tidsplanen längre.
Få hjälp med installation av bergvärme
Funderar du på bergvärme och vill veta hur processen skulle se ut för just ditt hus? Läs mer om bergvärme hos Hasselbacken, eller se hur det gick till när en äldre trävilla i Lindome bytte från oljepanna till bergvärme och när en villa i Jonsered fick ny bergvärmepump efter ett akut haveri.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Steg 4: Förberedelser på tomten
När tillståndet är klart, eller anmälan är gjord, bokas borrningen. Innan borriggen kommer är det bra att gå igenom tomten tillsammans med installatören eller borrfirman.
Ledningar och servitut. Var går el, vatten, avlopp, fiber och eventuella tunnlar? Göteborgs Stads regler, som länkas ovan, påpekar att du själv står för kostnaderna om ledningar, rör eller tunnlar skadas. Hur du tar reda på var ledningarna ligger via den kostnadsfria tjänsten Ledningskollen, och hur lång tid i förväg du bör göra det, går vi igenom i guiden om att kontrollera var ledningar och kablar ligger innan du gräver.
Väg för riggen. Borriggen är en tung maskin på band. Planera vägen så att den inte går över brunnslock, nylagd stenläggning eller rotsystem du vill spara.
Grannar. Borrningen låter mycket under en arbetsdag. Det underlättar att berätta för grannarna i förväg när det ska ske. Kommunen informerar bara berörda grannar om ansökan, och inte alltid.
Utrymme i huset. Röj platsen där värmepumpen ska stå och se till att det finns plats att ta ut en gammal panna eller ackumulatortank.
Steg 5: Borrning av energibrunnen
Borrhålet, som också kallas energibrunn, är ett smalt hål som oftast borras rakt ner i berget. Ibland borras det snett, till exempel för att hålla avståndet till ett annat borrhål. Enligt SGU är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa beroende på värmebehovet och geologin. Mediandjupet i SGU:s brunnsarkiv är ungefär 175 meter.
Så brukar själva borrningen gå till:
Genom jordlagret. Först borrar man ner genom jord, lera eller sand tills man når fast berg. Den delen kläs med foderrör, ett stålrör som hindrar att hålet rasar igen och att ytvatten rinner ner i brunnen. Röret tätas mot berget.
Ner i berget. Därefter borras resten av hålet i berget. Borrkax, alltså det krossade berget, och vatten kommer upp ur hålet och samlas upp. Vattnet behöver ofta få sedimentera innan det leds bort, så att slam inte hamnar i dagvattenbrunnar eller hos grannar.
Kollektorslangen sänks ner. När hålet har nått rätt djup sänks kollektorslangen ner. Det är en sluten slang i en ögla som fylls med köldbärarvätska, enligt SGU oftast en blandning av bioetanol och vatten. Vätskan hämtar upp värme från berget och leder den till värmepumpen.
Provtryckning. Slangen provtrycks för att kontrollera att den är tät.
Hur lång tid det tar beror främst på hur långt det är ner till berget och hur djupt hålet ska vara. Ett hål till normalt djup borras ofta på en dag. Är jordlagret djupt behövs mer foderrör, och då tar borrningen längre tid.
Efter borrningen ska brunnsborraren skicka ett brunnsprotokoll till SGU. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning gäller det också borrning för att ta vara på värme ur berget, och uppgifterna ska lämnas inom tre månader. Det är borraren som ansvarar för det, inte du. Protokollet visar bland annat hur djupt hålet är och hur långt foderröret går. Be om en egen kopia, eftersom den är värdefull om du någon gång byter värmepump eller säljer huset. SGU skriver också att vissa kommuner vill ha ett protokoll efter borrningen, så läs vad som står i ditt beslut.
Steg 6: Grävning och inkoppling till huset
Från borrhålet grävs ett dike in till huset där kollektorslangen läggs ner. Vätskan i slangen är kall, så slangen isoleras där den ligger grunt och nära huset. Annars kan marken frysa runt slangen och tjälen lyfta plattor eller påverka grunden. Där slangen går in genom grunden eller väggen måste genomföringen tätas noga, så att fukt och vatten inte tar sig in.
Diket brukar grävas med en mindre grävmaskin och fyllas igen samma dag eller dagen efter. Gräsmatta, plattor eller asfalt som har tagits upp behöver återställas. Kontrollera i offerten vad som ingår i återställningen och vad du själv förväntas göra. Om tomten behöver mer omfattande markarbete i samband med installationen kan det vara smart att planera det samtidigt.
Steg 7: Installation av värmepumpen
När kollektorn är på plats monteras värmepumpen inomhus, oftast där den gamla pannan stod. Arbetet brukar omfatta:
demontering och bortforsling av gammal panna, beredare eller oljetank om det ingår
montering av värmepumpen och anslutning till kollektorslangen
inkoppling till husets radiatorer eller golvvärme och till tappvarmvattnet
elinkoppling av värmepumpen, och vid behov ändringar i elcentralen
Under bytet kan huset vara utan värme och varmvatten under en kortare tid. Hur lång tid det blir beror på hur mycket rör som behöver dras om. Fråga installatören i förväg, särskilt om arbetet sker under en kall period.
Har huset direktverkande el måste ett vattenburet värmesystem finnas innan värmepumpen kan kopplas in. Den konverteringen görs då som ett eget moment före installationen av värmepumpen och förlänger tidsplanen. Vad den innebär och kostar beskriver vi i kostnadsartikeln.
Steg 8: Driftsättning och injustering
När allt är inkopplat fylls kollektorkretsen och värmesystemet, och luft släpps ut ur rören. Därefter startas värmepumpen och installatören kontrollerar tryck, flöden och temperaturer.
Efter starten kommer injusteringen, alltså att anpassa anläggningen efter just ditt hus. Det avgör hur mycket el värmepumpen kommer att använda, och handlar om två saker:
Värmekurvan. Den styr hur varmt vattnet till elementen ska vara vid olika utetemperaturer. Vattnet som går ut till elementen kallas framledning. Ju lägre framledningstemperatur som räcker för att hålla huset varmt, desto mindre el behöver värmepumpen.
Flödet i värmesystemet. Elementen justeras så att varje rum får rätt mängd värme. Om några rum blir för kalla är det lätt att höja hela värmekurvan, men det gör att pumpen arbetar mer än den behöver.
Boverkets energiguide om att injustera och styra värmesystemet beskriver att injustering ger effektivare energianvändning och jämnare inomhustemperatur, och rekommenderar att låta en specialist göra den. Själva styrningen, som att ändra värmekurvan och termostaterna, kan du göra själv när anläggningen är igång.
Första inställningen är en utgångspunkt. Hur huset reagerar syns först när det blir kallare ute. Det är därför vanligt att värmekurvan finjusteras de första veckorna. Om elpatronen går ofta när det inte är riktigt kallt ute kan det tyda på att inställningarna behöver ses över.
Steg 9: Slutkontroll och överlämning
När anläggningen är igång och inställd går installatören igenom den med dig. Det här är ett bra tillfälle att ställa frågor och kontrollera att du har de dokument du behöver.
Checklista vid överlämningen:
Du vet hur du läser av och ändrar värmekurva och inomhustemperatur.
Du vet var säkerhetsventiler, filter och tryckmätare sitter och vad du ska hålla koll på.
Du har fått driftsättningsprotokoll eller motsvarande dokumentation från installatören.
Du har fått en kopia av brunnsprotokollet och en skiss eller inmätning över var borrhål och kollektorslang ligger.
Garantier och servicevillkor för värmepump och arbete finns skriftligt.
Eventuella krav i kommunens beslut, till exempel protokoll efter borrning, är uppfyllda.
Tomten är återställd enligt avtalet.
Fakturan stämmer med offerten, och rotavdraget är rätt beräknat om det ingår.
Skissen över borrhålets placering är lätt att glömma men användbar senare, till exempel om du ska gräva för en altan, en pool eller ny dränering.
Upptäcker du fel efter installationen ska du reklamera till företaget inom skälig tid från att du märkte felet. Enligt Konsumentverkets råd om att reklamera en hantverkartjänst räknas två månader alltid som skälig tid, och för arbete på fast egendom kan du reklamera fel i tio år efter att arbetet blev klart. Gör det helst skriftligt. Konsumentverket avråder också från att betala i förskott. Betalar du när arbetet är utfört och klart kan du hålla inne betalning om något är fel.
Vad kan försena en bergvärmeinstallation?
De flesta förseningar uppstår före borrningen, inte under själva arbetet.
Ofullständig ansökan. Saknas uppgifter eller en korrekt karta förlängs handläggningen.
Placering som inte godkänns. Ligger borrhålet för nära en brunn, ett annat borrhål eller tomtgränsen kan kommunen kräva ändringar.
Djupt till berget. Mer jord än väntat ger mer foderrör och längre borrtid.
Svår åtkomst. Branta tomter, smala passager och känsliga ytor kan kräva andra lösningar för riggen.
El och säkringar. Behöver huvudsäkringen höjas måste det göras via elnätsbolaget, och det kan ta tid. Ta upp det redan vid platsbesöket.
Konvertering av värmesystemet. Ska vattenburna element installeras i ett hus med direktverkande el blir projektet större och tidsplanen längre.
Få hjälp med installation av bergvärme
Funderar du på bergvärme och vill veta hur processen skulle se ut för just ditt hus? Läs mer om bergvärme hos Hasselbacken, eller se hur det gick till när en äldre trävilla i Lindome bytte från oljepanna till bergvärme och när en villa i Jonsered fick ny bergvärmepump efter ett akut haveri.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om installation av bergvärme
Hur lång tid tar det att installera bergvärme?
Själva arbetet på plats tar oftast några dagar upp till en vecka. Hela processen, från energiberäkning och offert till färdig anläggning, tar ofta ett par månader. I Göteborg tar tillståndet normalt fyra till sex veckor, ibland upp till nio veckor.
Vem söker tillstånd för bergvärme?
Det är fastighetsägaren som ansvarar för att tillstånd eller anmälan finns innan borrningen börjar. Många installatörer hjälper till med ansökan. Ansökan kräver bland annat uppgifter om värmepumpen och installationsföretaget, så den skickas oftast in när du har valt företag.
Får man börja borra innan tillståndet är klart?
Nej. I Göteborg är det förbjudet att borra innan tillståndet har getts, och det kan leda till miljösanktionsavgift och användningsförbud för anläggningen. I kommuner där det räcker med anmälan gäller också att anmälan ska göras innan anläggningen inrättas.
Hur djupt borrar man för bergvärme?
Det beror på husets värmebehov och berggrunden. Enligt SGU är borrhål för bergvärme vanligen 100–300 meter djupa, med ett mediandjup på ungefär 175 meter.
Kan man bo kvar under installationen?
Ja, i de flesta fall. Borrningen låter mycket under en arbetsdag och huset kan vara utan värme och varmvatten en kortare tid när värmepumpen kopplas in.
Vad är ett brunnsprotokoll?
Det är borrarens dokumentation av energibrunnen, med uppgifter om bland annat djup och foderrör. Borraren skickar protokollet till SGU. Be om en egen kopia att spara tillsammans med husets övriga papper.
Varför behöver bergvärmen injusteras?
Injusteringen anpassar värmekurvan och flödet i värmesystemet efter ditt hus. En lägre framledningstemperatur som ändå håller huset varmt gör att värmepumpen använder mindre el. Det är vanligt att inställningarna finjusteras de första veckorna.
Vilka dokument ska jag få när bergvärmen är installerad?
Be om driftsättningsprotokoll eller motsvarande dokumentation från installatören, en kopia av brunnsprotokollet, en skiss över var borrhål och kollektorslang ligger samt garanti- och servicevillkor skriftligt. Kontrollera också om kommunens beslut kräver att något skickas in efter borrningen.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer