Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Innan du borrar för bergvärme behöver kommunen alltid få veta om det. I vissa kommuner räcker en anmälan, i andra krävs tillstånd för bergvärme innan borren får starta. Här går vi igenom vad regelverket säger, hur kommunens prövning går till, vilka handlingar du behöver lämna in och vilka avstånd borrhålet ska hålla till tomtgräns, ledningar, brunnar och andra borrhål.
Kort svar
En bergvärmeanläggning ska alltid anmälas till kommunen innan den inrättas. Kommunen får bestämma att det istället krävs tillstånd.
Göteborg och Härryda kräver tillstånd. Lerum kräver anmälan, men tillstånd kan krävas inom vattenskyddsområden.
I ansökan eller anmälan lämnar du uppgifter om värmepumpen, köldmediet, installatören och borrföretaget, och en skalenlig karta som visar borrhålet och vad som finns runt det.
Vanliga riktvärden är 20 meter till andra energibrunnar, 30 meter till borrade dricksvattenbrunnar, 20 meter till grävda brunnar, 30 meter till avloppets infiltration, 10 meter till tomtgränsen och 4 meter till husväggen.
För ledningar och tunnlar anger SGU:s vägledning inget avstånd. Där är det kommunen och ledningsägaren som sätter kraven.
Borrar du utan tillstånd eller anmälan kan du få betala en miljösanktionsavgift, och kommunen kan förbjuda dig att använda anläggningen.
Vilka regler gäller för bergvärme?
Grundregeln finns i 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Där står att det är förbjudet att inrätta en värmepumpsanläggning som hämtar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten utan att först anmäla det till kommunen. Samma paragraf ger kommunen rätt att kräva tillstånd istället, i hela kommunen eller i vissa delar av den, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Regeln gäller alltså bergvärme, jordvärme, sjövärme och grundvattenvärme. En luftvärmepump eller luft-vattenvärmepump omfattas inte. Göteborg kräver inget tillstånd för luftvärmepumpar, och Lerum och Härryda anger att de inte behöver anmälas.
Anledningen till att kommunen vill pröva bergvärme är att borrhålet når ner till grundvattnet. Göteborgs Stad beskriver att ett dåligt placerat hål kan påverka dricksvattenbrunnar i närheten, och att borrhål som ligger för nära varandra tar värme från samma berg. Lerums kommun lyfter också att kommunen genom anmälan får veta var det finns värmepumpar och vilka kemikalier de innehåller, om något skulle läcka.
Anmälan eller tillstånd: vad är skillnaden?
Anmälan | Tillstånd | |
När gäller det? | Grundregeln i hela landet | När kommunen har beslutat att tillstånd krävs |
När får du borra? | När anmälan är gjord. Vänta ändå in kommunens besked, eftersom kommunen kan ställa krav på hur anläggningen ska utformas | Först när du har fått ett skriftligt beslut om tillstånd |
Hur länge gäller beslutet? | Förordningen anger ingen giltighetstid | Fem år, men det förfaller om arbetet inte har påbörjats inom två år |
Miljösanktionsavgift om du borrar utan | 1 000 kr | 3 000 kr |
Giltighetstiden för tillstånd står i 19 § i samma förordning. Enligt 18 § kan kommunen dessutom bestämma i tillståndsbeslutet att anläggningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts.
Gäller anmälan där du bor, kontrollera hur långt i förväg kommunen vill ha den och skicka in den innan du bokar borrningen. Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 är det fastighetsägarens ansvar att kommunens krav följs.
Så skiljer sig reglerna mellan kommuner
Eftersom varje kommun själv bestämmer om det räcker med anmälan, kan reglerna skilja sig även mellan grannkommuner. Här är tre exempel från Göteborgsområdet.
Göteborg: tillstånd från miljöförvaltningen
I Göteborg krävs tillstånd för bergvärme. Enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump skickar miljöförvaltningen ansökan till de grannar som bedöms vara berörda, till exempel om borrhålet ligger närmare än 10 meter från grannens tomtgräns. Borrföretaget ska vara certifierat av RISE.
Ansökan kostar 5 624 kronor för 1–5 borrhål och 8 436 kronor för fler än fem. Avgiften tas ut även om ansökan får avslag. Hur lång tid handläggningen brukar ta och hur det påverkar tidsplanen beskriver vi i artikeln Så går installationen av bergvärme till.
Lerum: anmälan, men tillstånd i vattenskyddsområden
Lerums kommun kräver att berg-, jord- och sjövärme anmäls. Ligger anläggningen inom något av kommunens vattenskyddsområden kan det istället krävas tillstånd. Ligger borrhålet närmare tomtgränsen än 10 meter behövs ett godkännande från grannen, ett så kallat grannyttrande. Kommunen kräver också att borraren är RISE-certifierad och att SGU:s vägledning Normbrunn-16 följs.
Härryda: tillstånd och särskilda regler nära planerad järnvägstunnel
I Härryda krävs alltid tillstånd från miljö- och bygglovsnämnden för bergvärme, enligt kommunens e-tjänst för ansökan om värmepump. Ska borrhålet ligga inom 10 meter från fastighetsgränsen eller från vägens mitt räknas grannen som berörd, och då behöver du bifoga ett skriftligt yttrande från grannen.
Härryda kommun visar också hur planerad infrastruktur kan påverka. Ligger tomten där den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås enligt förslagen ska gå i tunnel, beslutar kommunen om förbud mot bergvärme. Där järnvägen ska gå på marken skickas ärendet på remiss till Trafikverket, vilket gör att handläggningen kan ta längre tid. I övriga fall anger kommunen att man kan räkna med upp till sex veckor till beslut, ofta kortare.
Bor du i en annan kommun kan du söka på värmepump på kommunens webbplats eller kontakta kommunens miljöförvaltning direkt.
Så går kommunens prövning till
Processen ser ungefär likadan ut oavsett om kommunen kräver anmälan eller tillstånd.
Kontrollera vad som gäller där du bor. Ta reda på om kommunen kräver anmälan eller tillstånd, och om tomten ligger inom ett vattenskyddsområde eller ett område med särskilda regler.
Välj en preliminär plats för borrhålet. Utgå från avstånden längre ned och från var borriggen kan ta sig fram. Göteborgs Stad påpekar att du annars riskerar att betala för ett tillstånd du inte kan använda.
Prata med grannarna. Fråga om de har dricksvattenbrunn, eget avlopp eller bergvärme. Göteborgs Stad skriver att det inte finns något heltäckande register över dricksvattenbrunnar, så grannarna är ofta den säkraste källan.
Välj installatör och borrföretag. Ansökan kräver uppgifter om värmepumpen och företagen, så den skickas oftast in när du har valt företag.
Skicka in kompletta handlingar. En ansökan som saknar uppgifter förlänger handläggningen.
Kommunen granskar ärendet. Ärendet kan skickas på remiss till berörda grannar, till den som ansvarar för en vattentäkt eller till Trafikverket.
Du får ett beslut. Ett beslut om tillstånd innehåller ofta villkor för hur borrningen och installationen ska göras.
Borrning och installation. Arbetet görs enligt villkoren i beslutet. Efter borrningen rapporterar borraren brunnen till SGU, något vi beskriver närmare i installationsartikeln som länkas ovan.
Många installatörer hjälper till med ansökan. Det är ändå du som fastighetsägare som ansvarar för att anmälan eller tillstånd finns och att kraven följs. Härryda kommun påpekar också att den som äger värmepumpen ansvarar för att installationen och driften inte orsakar oönskade miljöeffekter.
Vilka handlingar behöver du?
Exakt vad som efterfrågas skiljer sig mellan kommuner. Enligt Göteborgs Stads sida om att ansöka om tillstånd för värmepump, Lerums kommun och Härryda kommun brukar ansökan eller anmälan innehålla följande:
Fastighetsbeteckning och kontaktuppgifter till dig som fastighetsägare.
Uppgifter om värmepumpen, bland annat effekt samt typ och mängd köldmedium. Köldmediet är ämnet i värmepumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över.
Uppgifter om köldbärarvätskan, alltså vätskan som cirkulerar i slangen i borrhålet och hämtar upp värmen från berget. Lerum frågar efter den.
Installationsföretag och borrföretag, med namn och kontaktuppgifter. I Göteborg räcker det att ange borrföretaget om du redan har valt det. Härryda vill även ha borrarens certifieringsnummer.
Hur borrvattnet tas om hand. Vid borrning kommer vatten blandat med finkrossad sten upp ur hålet. Lerum vill veta hur det ska ledas bort. Härryda vill se var containern för borrkaxet ska stå och var det avslammade vattnet ska infiltreras, båda på den egna tomten. Avslammat betyder att stenmjölet har fått sjunka till botten innan vattnet släpps ut.
En karta i skala, med borrhålets placering. Göteborg kräver skala 1:400 med skalstreck.
Grannens skriftliga yttrande eller medgivande om borrhålet ska ligga närmare än 10 meter från grannens tomtgräns, i kommuner som kräver det.
På kartan ska du i Göteborg markera:
borrhålets placering, med numrering om det är flera hål
start- och slutpunkt om hålet ska borras snett
dricksvattenbrunnar och enskilda avlopp inom 50 meter, både hos dig och hos grannarna
bergvärmehål inom 20 meter, även hos grannarna
Kartunderlag går ofta att få kostnadsfritt. Göteborgs Stad skickar en karta om du mejlar adress och fastighetsbeteckning till miljöförvaltningen, och Härryda kommun hänvisar till Lantmäteriets tjänst Min karta.
Innan du borrar för bergvärme behöver kommunen alltid få veta om det. I vissa kommuner räcker en anmälan, i andra krävs tillstånd för bergvärme innan borren får starta. Här går vi igenom vad regelverket säger, hur kommunens prövning går till, vilka handlingar du behöver lämna in och vilka avstånd borrhålet ska hålla till tomtgräns, ledningar, brunnar och andra borrhål.
Kort svar
En bergvärmeanläggning ska alltid anmälas till kommunen innan den inrättas. Kommunen får bestämma att det istället krävs tillstånd.
Göteborg och Härryda kräver tillstånd. Lerum kräver anmälan, men tillstånd kan krävas inom vattenskyddsområden.
I ansökan eller anmälan lämnar du uppgifter om värmepumpen, köldmediet, installatören och borrföretaget, och en skalenlig karta som visar borrhålet och vad som finns runt det.
Vanliga riktvärden är 20 meter till andra energibrunnar, 30 meter till borrade dricksvattenbrunnar, 20 meter till grävda brunnar, 30 meter till avloppets infiltration, 10 meter till tomtgränsen och 4 meter till husväggen.
För ledningar och tunnlar anger SGU:s vägledning inget avstånd. Där är det kommunen och ledningsägaren som sätter kraven.
Borrar du utan tillstånd eller anmälan kan du få betala en miljösanktionsavgift, och kommunen kan förbjuda dig att använda anläggningen.
Vilka regler gäller för bergvärme?
Grundregeln finns i 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Där står att det är förbjudet att inrätta en värmepumpsanläggning som hämtar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten utan att först anmäla det till kommunen. Samma paragraf ger kommunen rätt att kräva tillstånd istället, i hela kommunen eller i vissa delar av den, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Regeln gäller alltså bergvärme, jordvärme, sjövärme och grundvattenvärme. En luftvärmepump eller luft-vattenvärmepump omfattas inte. Göteborg kräver inget tillstånd för luftvärmepumpar, och Lerum och Härryda anger att de inte behöver anmälas.
Anledningen till att kommunen vill pröva bergvärme är att borrhålet når ner till grundvattnet. Göteborgs Stad beskriver att ett dåligt placerat hål kan påverka dricksvattenbrunnar i närheten, och att borrhål som ligger för nära varandra tar värme från samma berg. Lerums kommun lyfter också att kommunen genom anmälan får veta var det finns värmepumpar och vilka kemikalier de innehåller, om något skulle läcka.
Anmälan eller tillstånd: vad är skillnaden?
Anmälan | Tillstånd | |
När gäller det? | Grundregeln i hela landet | När kommunen har beslutat att tillstånd krävs |
När får du borra? | När anmälan är gjord. Vänta ändå in kommunens besked, eftersom kommunen kan ställa krav på hur anläggningen ska utformas | Först när du har fått ett skriftligt beslut om tillstånd |
Hur länge gäller beslutet? | Förordningen anger ingen giltighetstid | Fem år, men det förfaller om arbetet inte har påbörjats inom två år |
Miljösanktionsavgift om du borrar utan | 1 000 kr | 3 000 kr |
Giltighetstiden för tillstånd står i 19 § i samma förordning. Enligt 18 § kan kommunen dessutom bestämma i tillståndsbeslutet att anläggningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts.
Gäller anmälan där du bor, kontrollera hur långt i förväg kommunen vill ha den och skicka in den innan du bokar borrningen. Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 är det fastighetsägarens ansvar att kommunens krav följs.
Så skiljer sig reglerna mellan kommuner
Eftersom varje kommun själv bestämmer om det räcker med anmälan, kan reglerna skilja sig även mellan grannkommuner. Här är tre exempel från Göteborgsområdet.
Göteborg: tillstånd från miljöförvaltningen
I Göteborg krävs tillstånd för bergvärme. Enligt Göteborgs Stads regler för installation av värmepump skickar miljöförvaltningen ansökan till de grannar som bedöms vara berörda, till exempel om borrhålet ligger närmare än 10 meter från grannens tomtgräns. Borrföretaget ska vara certifierat av RISE.
Ansökan kostar 5 624 kronor för 1–5 borrhål och 8 436 kronor för fler än fem. Avgiften tas ut även om ansökan får avslag. Hur lång tid handläggningen brukar ta och hur det påverkar tidsplanen beskriver vi i artikeln Så går installationen av bergvärme till.
Lerum: anmälan, men tillstånd i vattenskyddsområden
Lerums kommun kräver att berg-, jord- och sjövärme anmäls. Ligger anläggningen inom något av kommunens vattenskyddsområden kan det istället krävas tillstånd. Ligger borrhålet närmare tomtgränsen än 10 meter behövs ett godkännande från grannen, ett så kallat grannyttrande. Kommunen kräver också att borraren är RISE-certifierad och att SGU:s vägledning Normbrunn-16 följs.
Härryda: tillstånd och särskilda regler nära planerad järnvägstunnel
I Härryda krävs alltid tillstånd från miljö- och bygglovsnämnden för bergvärme, enligt kommunens e-tjänst för ansökan om värmepump. Ska borrhålet ligga inom 10 meter från fastighetsgränsen eller från vägens mitt räknas grannen som berörd, och då behöver du bifoga ett skriftligt yttrande från grannen.
Härryda kommun visar också hur planerad infrastruktur kan påverka. Ligger tomten där den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås enligt förslagen ska gå i tunnel, beslutar kommunen om förbud mot bergvärme. Där järnvägen ska gå på marken skickas ärendet på remiss till Trafikverket, vilket gör att handläggningen kan ta längre tid. I övriga fall anger kommunen att man kan räkna med upp till sex veckor till beslut, ofta kortare.
Bor du i en annan kommun kan du söka på värmepump på kommunens webbplats eller kontakta kommunens miljöförvaltning direkt.
Så går kommunens prövning till
Processen ser ungefär likadan ut oavsett om kommunen kräver anmälan eller tillstånd.
Kontrollera vad som gäller där du bor. Ta reda på om kommunen kräver anmälan eller tillstånd, och om tomten ligger inom ett vattenskyddsområde eller ett område med särskilda regler.
Välj en preliminär plats för borrhålet. Utgå från avstånden längre ned och från var borriggen kan ta sig fram. Göteborgs Stad påpekar att du annars riskerar att betala för ett tillstånd du inte kan använda.
Prata med grannarna. Fråga om de har dricksvattenbrunn, eget avlopp eller bergvärme. Göteborgs Stad skriver att det inte finns något heltäckande register över dricksvattenbrunnar, så grannarna är ofta den säkraste källan.
Välj installatör och borrföretag. Ansökan kräver uppgifter om värmepumpen och företagen, så den skickas oftast in när du har valt företag.
Skicka in kompletta handlingar. En ansökan som saknar uppgifter förlänger handläggningen.
Kommunen granskar ärendet. Ärendet kan skickas på remiss till berörda grannar, till den som ansvarar för en vattentäkt eller till Trafikverket.
Du får ett beslut. Ett beslut om tillstånd innehåller ofta villkor för hur borrningen och installationen ska göras.
Borrning och installation. Arbetet görs enligt villkoren i beslutet. Efter borrningen rapporterar borraren brunnen till SGU, något vi beskriver närmare i installationsartikeln som länkas ovan.
Många installatörer hjälper till med ansökan. Det är ändå du som fastighetsägare som ansvarar för att anmälan eller tillstånd finns och att kraven följs. Härryda kommun påpekar också att den som äger värmepumpen ansvarar för att installationen och driften inte orsakar oönskade miljöeffekter.
Vilka handlingar behöver du?
Exakt vad som efterfrågas skiljer sig mellan kommuner. Enligt Göteborgs Stads sida om att ansöka om tillstånd för värmepump, Lerums kommun och Härryda kommun brukar ansökan eller anmälan innehålla följande:
Fastighetsbeteckning och kontaktuppgifter till dig som fastighetsägare.
Uppgifter om värmepumpen, bland annat effekt samt typ och mängd köldmedium. Köldmediet är ämnet i värmepumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över.
Uppgifter om köldbärarvätskan, alltså vätskan som cirkulerar i slangen i borrhålet och hämtar upp värmen från berget. Lerum frågar efter den.
Installationsföretag och borrföretag, med namn och kontaktuppgifter. I Göteborg räcker det att ange borrföretaget om du redan har valt det. Härryda vill även ha borrarens certifieringsnummer.
Hur borrvattnet tas om hand. Vid borrning kommer vatten blandat med finkrossad sten upp ur hålet. Lerum vill veta hur det ska ledas bort. Härryda vill se var containern för borrkaxet ska stå och var det avslammade vattnet ska infiltreras, båda på den egna tomten. Avslammat betyder att stenmjölet har fått sjunka till botten innan vattnet släpps ut.
En karta i skala, med borrhålets placering. Göteborg kräver skala 1:400 med skalstreck.
Grannens skriftliga yttrande eller medgivande om borrhålet ska ligga närmare än 10 meter från grannens tomtgräns, i kommuner som kräver det.
På kartan ska du i Göteborg markera:
borrhålets placering, med numrering om det är flera hål
start- och slutpunkt om hålet ska borras snett
dricksvattenbrunnar och enskilda avlopp inom 50 meter, både hos dig och hos grannarna
bergvärmehål inom 20 meter, även hos grannarna
Kartunderlag går ofta att få kostnadsfritt. Göteborgs Stad skickar en karta om du mejlar adress och fastighetsbeteckning till miljöförvaltningen, och Härryda kommun hänvisar till Lantmäteriets tjänst Min karta.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Vilka avstånd gäller för borrhålet?
Kommunerna i exemplen ovan utgår från de avstånd som rekommenderas i SGU:s vägledning Normbrunn-16. Det är riktvärden, men kommunen kan göra dem till krav i sitt beslut. Lerum kräver till exempel att vägledningen följs, och Göteborg anger att avståndet till ett avlopps infiltration ska vara minst 30 meter.
Från borrhålet till | Riktvärde | Att tänka på |
Annan energibrunn | 20 meter | I Göteborg måste ett kortare avstånd kompenseras |
Borrad dricksvattenbrunn | 30 meter | Placera helst borrhålet lägre i terrängen än brunnen |
Grävd dricksvattenbrunn | 20 meter | Gäller både din egen och grannarnas brunnar |
Avloppets infiltration eller markbädd | 30 meter | Göteborg anger det som ett krav |
Tomtgräns | 10 meter | Närmare kan kräva grannens yttrande eller medgivande |
Husvägg | 4 meter | Om risk för skada på huset inte kan uteslutas |
Ledningar och tunnlar | Inget mått i SGU:s vägledning | Kontrollera med ledningsägare och kommun |
Avstånd till tomtgräns och grannar
Riktvärdet till tomtgränsen är 10 meter. Enligt Normbrunn-16 är syftet att inte hindra grannen från att borra en egen brunn längre fram, och Lerums kommun lägger till att ett nytt borrhål inte ska försämra grannarnas befintliga bergvärme.
Vill du borra närmare gäller olika saker i olika kommuner. I Göteborg får berörda grannar lämna synpunkter på ansökan. I Lerum och Härryda behöver du bifoga grannens skriftliga yttrande eller godkännande. Härryda räknar dessutom med 10 meter från vägens mitt. Att prata med grannarna innan du skickar in ansökan gör det enklare oavsett kommun. Hur ansvaret ser ut när du gräver nära gränsen beskriver vi i guiden om att gräva nära tomtgränsen.
Avstånd till brunnar och avlopp
Avstånden till dricksvattenbrunnar och avlopp skyddar vattnet. Göteborgs Stad beskriver två risker. Vid borrningen kan salt grundvatten från djupet tränga upp och nå närliggande brunnar. Dåligt renat vatten från ett enskilt avlopp kan också rinna ner i borrhålet och vidare till brunnarna.
Göteborgs Stad rekommenderar också att borrhålet placeras lägre i terrängen än dricksvattenbrunnen, så att det hamnar nedströms brunnen i grundvattnets riktning.
Avstånd till andra borrhål
Borrhål som ligger för nära varandra kyler ner samma berg och ger mindre värme var för sig. Både SGU och Göteborgs Stad utgår därför från minst 20 meter mellan energibrunnar. Kan avståndet inte hållas behöver du i Göteborg redovisa hur det kompenseras, till exempel genom att borra snett bort från grannens hål eller borra djupare. Hur det påverkar borrdjupet förklarar vi i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Avstånd till ledningar, rör och tunnlar
SGU:s vägledning anger inget avstånd till el-, tele-, fjärrvärme-, vatten- eller avloppsledningar. Kraven kommer istället från kommunen och från den som äger ledningen. Svenljunga kommun anger till exempel minst 6 meter till kommunala vatten- och avloppsledningar, med möjlighet till undantag efter tillåtelse.
Göteborgs Stad uppmanar dig att ta reda på var tunnlar, ledningar och servitut går innan du väljer plats för borrhålet. Skadas en ledning, ett rör eller en tunnel vid borrningen är det du som får stå för kostnaden. Hur du gör en kostnadsfri förfrågan i Ledningskollen går vi igenom i guiden om att kontrollera var ledningar och kablar ligger. Tänk också på dina egna ledningar, som kabel till garage eller gamla avloppsrör. Ledningskollen visar bara ledningsägarnas ledningar, inte dem du eller tidigare ägare har grävt ner.
Avstånd till huset
Normbrunn-16 rekommenderar minst 4 meter till husväggen om det är osäkert om borrningen kan skada huset. Har huset källare eller står det på mark som är känslig för vibrationer kan det behövas ett större avstånd. Vägledningen rekommenderar också att fasad, grund och källare inspekteras och dokumenteras innan borrningen börjar, så att du har något att jämföra med om skador skulle uppstå.
Särskilda områden där reglerna är strängare
I vissa områden är kraven strängare än i resten av kommunen.
Vattenskyddsområden. Enligt Normbrunn-16 råder normalt tillståndsplikt eller förbud för borrning inom skyddsområden för vattentäkter. Exakt vad som gäller står i föreskrifterna för just det området. I Göteborg kräver föreskrifterna för både Göta älv och Delsjöarna tillstånd för bergvärme, vilket vi beskriver i artikeln om markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Härryda kommun skickar sådana ärenden på remiss till den som ansvarar för vattentäkten.
Områden med tunnlar eller planerad infrastruktur. Borrhålet kan komma i konflikt med en befintlig eller planerad tunnel, som exemplet från Härryda visar.
Förorenad mark. Normbrunn-16 anger att kommunen kan kräva tillstånd eller förbjuda borrning i områden med förorenad mark.
Områden med brist på sött grundvatten. Enligt Normbrunn-16 kan kommunen föreskriva tillståndsplikt där det är ont om sött grundvatten. Det hänger ihop med risken för saltvatten, som Göteborgs Stad beskriver kan tränga upp från djupet vid borrning.
Detaljplan. Göteborgs Stad rekommenderar att du kontrollerar om detaljplanen har särskilda bestämmelser för området. Normbrunn-16 nämner också att kommunen i vissa områden kan kräva bygglov för borrning.
Vad händer om man borrar utan tillstånd eller anmälan?
Enligt 3 kap. 2 § förordningen om miljösanktionsavgifter är avgiften 3 000 kronor om du inrättar anläggningen utan tillstånd där kommunen kräver tillstånd, och 1 000 kronor om du gör det utan anmälan där anmälan räcker.
Avgiften är bara en del av konsekvenserna. Göteborgs Stad kan också förbjuda dig att använda anläggningen, och för att få förbudet hävt behöver du betala för en tillståndsprövning i efterhand. Visar det sig då att borrhålet ligger för nära en brunn eller ett annat borrhål kan det vara svårt att rätta till.
Checklista innan du skickar in ansökan eller anmälan
Du vet om din kommun kräver anmälan eller tillstånd, och om tomten ligger i ett vattenskyddsområde.
Du har kontrollerat ledningar, servitut och eventuella tunnlar.
Du har frågat grannarna om brunnar, avlopp och befintliga borrhål.
Borrhålets placering håller avstånden, eller så vet du hur ett kortare avstånd ska kompenseras.
Borriggen kan ta sig fram till platsen.
Du har valt installatör och ett RISE-certifierat borrföretag.
Du har uppgifter om värmepump, köldmedium och köldbärarvätska.
Kartan är i rätt skala och visar allt kommunen efterfrågar.
Du har grannens yttrande eller medgivande om det behövs.
Få hjälp med bergvärme
Funderar du på bergvärme och vill veta vad som krävs för just din tomt? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, din tomt och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vilka avstånd gäller för borrhålet?
Kommunerna i exemplen ovan utgår från de avstånd som rekommenderas i SGU:s vägledning Normbrunn-16. Det är riktvärden, men kommunen kan göra dem till krav i sitt beslut. Lerum kräver till exempel att vägledningen följs, och Göteborg anger att avståndet till ett avlopps infiltration ska vara minst 30 meter.
Från borrhålet till | Riktvärde | Att tänka på |
Annan energibrunn | 20 meter | I Göteborg måste ett kortare avstånd kompenseras |
Borrad dricksvattenbrunn | 30 meter | Placera helst borrhålet lägre i terrängen än brunnen |
Grävd dricksvattenbrunn | 20 meter | Gäller både din egen och grannarnas brunnar |
Avloppets infiltration eller markbädd | 30 meter | Göteborg anger det som ett krav |
Tomtgräns | 10 meter | Närmare kan kräva grannens yttrande eller medgivande |
Husvägg | 4 meter | Om risk för skada på huset inte kan uteslutas |
Ledningar och tunnlar | Inget mått i SGU:s vägledning | Kontrollera med ledningsägare och kommun |
Avstånd till tomtgräns och grannar
Riktvärdet till tomtgränsen är 10 meter. Enligt Normbrunn-16 är syftet att inte hindra grannen från att borra en egen brunn längre fram, och Lerums kommun lägger till att ett nytt borrhål inte ska försämra grannarnas befintliga bergvärme.
Vill du borra närmare gäller olika saker i olika kommuner. I Göteborg får berörda grannar lämna synpunkter på ansökan. I Lerum och Härryda behöver du bifoga grannens skriftliga yttrande eller godkännande. Härryda räknar dessutom med 10 meter från vägens mitt. Att prata med grannarna innan du skickar in ansökan gör det enklare oavsett kommun. Hur ansvaret ser ut när du gräver nära gränsen beskriver vi i guiden om att gräva nära tomtgränsen.
Avstånd till brunnar och avlopp
Avstånden till dricksvattenbrunnar och avlopp skyddar vattnet. Göteborgs Stad beskriver två risker. Vid borrningen kan salt grundvatten från djupet tränga upp och nå närliggande brunnar. Dåligt renat vatten från ett enskilt avlopp kan också rinna ner i borrhålet och vidare till brunnarna.
Göteborgs Stad rekommenderar också att borrhålet placeras lägre i terrängen än dricksvattenbrunnen, så att det hamnar nedströms brunnen i grundvattnets riktning.
Avstånd till andra borrhål
Borrhål som ligger för nära varandra kyler ner samma berg och ger mindre värme var för sig. Både SGU och Göteborgs Stad utgår därför från minst 20 meter mellan energibrunnar. Kan avståndet inte hållas behöver du i Göteborg redovisa hur det kompenseras, till exempel genom att borra snett bort från grannens hål eller borra djupare. Hur det påverkar borrdjupet förklarar vi i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Avstånd till ledningar, rör och tunnlar
SGU:s vägledning anger inget avstånd till el-, tele-, fjärrvärme-, vatten- eller avloppsledningar. Kraven kommer istället från kommunen och från den som äger ledningen. Svenljunga kommun anger till exempel minst 6 meter till kommunala vatten- och avloppsledningar, med möjlighet till undantag efter tillåtelse.
Göteborgs Stad uppmanar dig att ta reda på var tunnlar, ledningar och servitut går innan du väljer plats för borrhålet. Skadas en ledning, ett rör eller en tunnel vid borrningen är det du som får stå för kostnaden. Hur du gör en kostnadsfri förfrågan i Ledningskollen går vi igenom i guiden om att kontrollera var ledningar och kablar ligger. Tänk också på dina egna ledningar, som kabel till garage eller gamla avloppsrör. Ledningskollen visar bara ledningsägarnas ledningar, inte dem du eller tidigare ägare har grävt ner.
Avstånd till huset
Normbrunn-16 rekommenderar minst 4 meter till husväggen om det är osäkert om borrningen kan skada huset. Har huset källare eller står det på mark som är känslig för vibrationer kan det behövas ett större avstånd. Vägledningen rekommenderar också att fasad, grund och källare inspekteras och dokumenteras innan borrningen börjar, så att du har något att jämföra med om skador skulle uppstå.
Särskilda områden där reglerna är strängare
I vissa områden är kraven strängare än i resten av kommunen.
Vattenskyddsområden. Enligt Normbrunn-16 råder normalt tillståndsplikt eller förbud för borrning inom skyddsområden för vattentäkter. Exakt vad som gäller står i föreskrifterna för just det området. I Göteborg kräver föreskrifterna för både Göta älv och Delsjöarna tillstånd för bergvärme, vilket vi beskriver i artikeln om markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Härryda kommun skickar sådana ärenden på remiss till den som ansvarar för vattentäkten.
Områden med tunnlar eller planerad infrastruktur. Borrhålet kan komma i konflikt med en befintlig eller planerad tunnel, som exemplet från Härryda visar.
Förorenad mark. Normbrunn-16 anger att kommunen kan kräva tillstånd eller förbjuda borrning i områden med förorenad mark.
Områden med brist på sött grundvatten. Enligt Normbrunn-16 kan kommunen föreskriva tillståndsplikt där det är ont om sött grundvatten. Det hänger ihop med risken för saltvatten, som Göteborgs Stad beskriver kan tränga upp från djupet vid borrning.
Detaljplan. Göteborgs Stad rekommenderar att du kontrollerar om detaljplanen har särskilda bestämmelser för området. Normbrunn-16 nämner också att kommunen i vissa områden kan kräva bygglov för borrning.
Vad händer om man borrar utan tillstånd eller anmälan?
Enligt 3 kap. 2 § förordningen om miljösanktionsavgifter är avgiften 3 000 kronor om du inrättar anläggningen utan tillstånd där kommunen kräver tillstånd, och 1 000 kronor om du gör det utan anmälan där anmälan räcker.
Avgiften är bara en del av konsekvenserna. Göteborgs Stad kan också förbjuda dig att använda anläggningen, och för att få förbudet hävt behöver du betala för en tillståndsprövning i efterhand. Visar det sig då att borrhålet ligger för nära en brunn eller ett annat borrhål kan det vara svårt att rätta till.
Checklista innan du skickar in ansökan eller anmälan
Du vet om din kommun kräver anmälan eller tillstånd, och om tomten ligger i ett vattenskyddsområde.
Du har kontrollerat ledningar, servitut och eventuella tunnlar.
Du har frågat grannarna om brunnar, avlopp och befintliga borrhål.
Borrhålets placering håller avstånden, eller så vet du hur ett kortare avstånd ska kompenseras.
Borriggen kan ta sig fram till platsen.
Du har valt installatör och ett RISE-certifierat borrföretag.
Du har uppgifter om värmepump, köldmedium och köldbärarvätska.
Kartan är i rätt skala och visar allt kommunen efterfrågar.
Du har grannens yttrande eller medgivande om det behövs.
Få hjälp med bergvärme
Funderar du på bergvärme och vill veta vad som krävs för just din tomt? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, din tomt och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om tillstånd för bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme i Göteborg?
Ja. I Göteborg krävs tillstånd från miljöförvaltningen innan du får börja borra. Berörda grannar får lämna synpunkter på ansökan, och borrföretaget ska vara certifierat av RISE.
Räcker det med en anmälan för bergvärme?
Det beror på kommunen. Grundregeln i förordningen är anmälan, men kommunen får kräva tillstånd i hela eller delar av kommunen. Lerum kräver till exempel anmälan, men kan kräva tillstånd inom vattenskyddsområden.
Kan man borra för bergvärme i ett vattenskyddsområde?
Ibland. Enligt SGU:s vägledning råder normalt tillståndsplikt eller förbud inom skyddsområden för vattentäkter. Vad som gäller på din tomt står i föreskrifterna för området, så kontakta kommunen innan du planerar borrningen.
Hur nära tomtgränsen får man borra för bergvärme?
Riktvärdet är 10 meter. Det går ofta att borra närmare, men beroende på kommun får grannen då yttra sig eller så behöver du bifoga grannens skriftliga yttrande eller godkännande.
Hur långt från en dricksvattenbrunn ska borrhålet ligga?
Minst 30 meter från en borrad brunn och minst 20 meter från en grävd brunn, enligt SGU:s rekommendationer. Borrhålet bör helst ligga lägre i terrängen än brunnen.
Hur länge gäller ett tillstånd för bergvärme?
Ett tillstånd gäller i fem år, men förfaller om arbetet inte har påbörjats inom två år.
Behöver man bygglov för bergvärme?
Oftast inte. Enligt Normbrunn-16 kan kommunen i vissa områden kräva bygglov för borrning, och det framgår då av detaljplanen. Kontrollera detaljplanen och fråga kommunen om du är osäker.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer