Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Om bergvärmen drar mer el än du räknat med beror det ofta på inställningarna eller på att något i systemet inte fungerar som det ska, och inte nödvändigtvis på att pumpen är trasig. Elpatronen kan gå i onödan, värmekurvan kan vara för högt inställd eller radiatorerna kan vara dåligt injusterade. Ibland är det inte ens värmepumpen som har ökat förbrukningen. Här går vi igenom hur du tar reda på om förbrukningen verkligen är för hög, vilka orsaker som är vanligast och vad du kan kontrollera själv innan du ringer en installatör.
Översikt
De vanligaste orsakerna till att en bergvärmepump drar för mycket el är:
Elpatronen går mer än den behöver. Den ger bara lika mycket värme som den använder el, så varje timme den går i onödan märks på elräkningen.
Värmekurvan eller innetemperaturen är för hög. Ju varmare vatten pumpen skickar ut till radiatorerna, desto mer el går åt.
Radiatorerna är dåligt injusterade. Om vissa rum blir kalla är det lätt att höja värmen i hela huset istället för att åtgärda de kalla rummen.
Varmvattnet tar mer el än väntat. Höga temperaturer och funktioner för extra varmvatten använder ofta elpatronen.
Köldbärarvätskan från berget är för kall. Det kan bero på ett igensatt filter, för lite vätska i kretsen eller ett borrhål som inte räcker.
Pumpen är för liten eller har börjat slitas.
Pumpen har inte blivit sämre. En kallare vinter, mindre eldning i braskaminen, en elbil eller fler som bor i huset kan få det att se ut som att värmepumpen drar mer el än förut.
Börja med att jämföra förbrukningen i kilowattimmar och se i pumpens meny hur mycket elpatronen har gått. Det ger ofta svaret på var elen tar vägen.
Är förbrukningen verkligen för hög?
Innan du letar fel på pumpen är det bra att veta om förbrukningen faktiskt är högre än den borde vara. Det finns tre saker att kontrollera.
Börja med elräkningen
En högre elräkning behöver inte betyda att huset använder mer el, eftersom elpriset varierar mycket mellan åren. Utgå därför från antalet kilowattimmar (kWh) och jämför samma månader olika år. Förbrukningen står på elräkningen eller under Mina sidor hos ditt elnätsbolag.
Tänk också på vädret. En kall vinter ger högre förbrukning även när allt fungerar som det ska. Jämför därför gärna flera år, och var försiktig med att dra slutsatser av en enda kall månad.
Räkna fram en rimlig nivå för ditt hus
Du kan göra en grov uppskattning av vad bergvärmen borde använda. Dela husets värmebehov för uppvärmning och varmvatten med pumpens årsvärmefaktor, alltså hur många kWh värmepumpen i snitt ger per kWh el under ett år. Lägg sedan till hushållselen.
Ett exempel: ett hus som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten använder med en årsvärmefaktor på 3 omkring 6 000 kWh el till bergvärmen. Är hushållselen omkring 5 000 kWh blir husets totala förbrukning ungefär 11 000 kWh per år. Ligger huset betydligt högre än så finns det anledning att undersöka varför.
Hur du tar fram husets värmebehov och vilken årsvärmefaktor som är rimlig går vi igenom steg för steg i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Ta reda på vad elen går till
Många bergvärmepumpar har en meny där du kan se hur många timmar kompressorn och elpatronen har gått, och ibland hur mycket energi som har gått till uppvärmning respektive varmvatten. Det är ofta den mest användbara informationen när du felsöker.
Elpatronens drifttimmar. Om elpatronen har gått många timmar jämfört med tidigare år är den ofta förklaringen till en högre elräkning.
Kompressorns drifttimmar. Går både kompressorn och elpatronen ungefär lika mycket som förut, men husets elförbrukning har ökat, kan elen ha gått någon annanstans.
Larmloggen. Ett larm som har stoppat kompressorn kan ha gjort att elpatronen har värmt huset ensam under en period.
Kontrollera också om ditt elnätsbolag visar förbrukningen timme för timme på Mina sidor. Gör det kan du se när på dygnet förbrukningen är som högst, till exempel om den ökar när det är kallt ute eller när varmvattnet värms.
Vanliga orsaker till att bergvärmen drar för mycket el
Tabellen ger en översikt. Varje orsak förklaras närmare nedan.
Orsak | Vanliga tecken | Det här kan du kontrollera själv |
Elpatronen går i onödan | Många drifttimmar på elpatronen, höga timmar i elnätsbolagets statistik | Tillsatsinställningar och driftläge enligt manualen |
För hög värmekurva eller innetemperatur | Varmt inne, radiatorerna är mycket varma även vid måttlig kyla | Värmekurva och önskad innetemperatur |
Dåligt injusterade radiatorer | Vissa rum kalla, andra för varma | Att radiatorerna blir varma över hela ytan och att termostaterna rör sig |
Varmvattnet | Elpatronen går när varmvattnet värms | Varmvattenläge och funktioner för extra varmvatten |
Låg köldbärartemperatur | Larm för låg temperatur, pumpen går länge | Tryck, nivå och smutsfilter enligt manualen |
För liten eller sliten pump | Elpatronen går ofta när det är kallt, larm, ovanliga ljud | Pumpens ålder och hur huset har förändrats |
Pumpen har inte blivit sämre | Kallare vinter, eller pumpens mätare visar samma värden som tidigare | Vädret, nya elförbrukare och ändrade vanor i hushållet |
Elpatronen går mer än den behöver
Elpatronen är en inbyggd elvärmare som ska hjälpa till när värmepumpen inte räcker till, till exempel de kallaste dagarna. Den ger 1 kWh värme per kWh el, medan kompressorn ger flera. Varje timme elpatronen går istället för kompressorn kostar därför märkbart mer.
Att elpatronen går ibland är normalt. Det är när den går ofta, vid måttlig kyla eller under långa perioder som det finns anledning att titta närmare. Vanliga orsaker är att:
Elpatronen får starta för tidigt. Pumpen räknar ut hur stort värmebehovet är och startar elpatronen när kompressorn inte hinner med. När det ska ske, och hur mycket effekt elpatronen får använda, styrs av inställningar. I NIBE:s användarhandbok för bergvärmepumpen F1255 kallas måttet på värmebehovet gradminuter, och där framgår att det avgör när kompressorn och tillsatsen startar och stannar. Är inställningarna för generösa kan elpatronen ta över värme som kompressorn hade klarat själv.
Pumpen står i fel driftläge. Pumpar har ofta ett reservläge, där kompressorn stannar och elpatronen tar över. Enligt NIBE:s användarhandbok som länkas ovan ska det bara användas när pumpen är trasig. Det kan också finnas ett driftläge där bara tillsatsen värmer. Har pumpen ställts i ett sådant läge, till exempel vid ett fel eller ett servicebesök, och sedan inte ställts tillbaka, värmer bara elpatronen.
Kompressorn har stoppats av ett larm. Vissa larm gör att kompressorn stannar medan elpatronen fortsätter värma. NIBE:s användarhandbok för S1155 och S1255 beskriver till exempel en hjälpdrift, där pumpen fortsätter ge värme och varmvatten trots ett fel, och där det kan vara elpatronen som står för värmen. Huset håller sig varmt, men elförbrukningen stiger.
Pumpen räcker inte till. Är pumpen för liten för huset, eller är köldbärarvätskan för kall, behöver elpatronen hjälpa till oftare. Det tar vi upp längre ned.
Jämför tillsatsinställningarna med vad som står i manualen, och kontrollera att pumpen står i normalt driftläge. Är du osäker på vad inställningarna ska vara för ditt hus, fråga installatören istället för att ändra på måfå.
Värmekurvan eller innetemperaturen är för hög
Värmekurvan styr hur varmt vattnet till radiatorerna eller golvvärmen ska vara vid olika utetemperaturer. Vattnet som går ut kallas framledning. Ju lägre framledningstemperatur som räcker för att hålla huset varmt, desto mindre el behöver pumpen.
En för högt inställd värmekurva gör att pumpen värmer vattnet mer än huset behöver. Det märks ofta som att det är varmare inne än det behöver vara, eller att man vädrar bort värme. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärmepumpar beskriver att en rätt inställd värmekurva och rätt vattentryck i värmesystemet är viktigt för att energianvändningen ska bli så låg som möjligt, och tipsar om att ta hjälp av en expert.
Även innetemperaturen spelar roll. Enligt Energimyndighetens råd om energismarta vanor minskar energianvändningen för uppvärmning med ungefär fem procent för varje grad du sänker värmen inne.
Om du justerar själv:
Ändra en sak i taget, och i små steg.
Vänta ett par dygn mellan ändringarna, eftersom huset reagerar långsamt.
Skriv upp vad du ändrade och när, så att du kan gå tillbaka.
Radiatorerna är dåligt injusterade
Ett vattenburet värmesystem behöver vara injusterat, alltså inställt så att varje radiator får rätt mängd varmt vatten. Är det inte det blir vissa rum för varma och andra för kalla. Det vanliga är då att höja värmekurvan tills det kallaste rummet blir varmt, och då får pumpen värma hela huset mer än det behöver.
Boverkets energiguide om att injustera och styra värmesystemet tar upp några saker du kan kontrollera själv:
Blir radiatorerna varma över hela ytan? Är en radiator bara varm upptill eller nedtill kan den behöva luftas, eller så finns det ett problem med cirkulationen.
Rör sig termostaterna? Termostater som inte har använts under sommaren kan ha fastnat i stängt läge och behöva motioneras i början av värmesäsongen.
Är radiatorerna fria? Möbler och tjocka gardiner framför radiatorer och termostater gör att värmen inte når rummet, något även Energimyndigheten påpekar.
Inför själva injusteringen av flödena rekommenderar Boverket att du överväger att anlita en specialist. Injusteringen är särskilt värd att se över om huset har fått nya fönster, tilläggsisolerats eller fått nya radiatorer sedan värmesystemet sist justerades.
Varmvattnet tar mer el än väntat
Varmvatten kräver högre temperatur än uppvärmningen, och därför arbetar pumpen mindre effektivt när den värmer varmvatten. Många pumpar använder också elpatronen för att nå de högsta temperaturerna. Det som oftast ökar förbrukningen är:
att ett läge för extra varmvatten har slagits på och sedan blivit kvar
att varmvattnet är inställt på en högre temperatur än hushållet behöver
att hushållet använder mer varmvatten än förut, till exempel genom fler som bor i huset eller längre duschar
Sänk ändå inte varmvattentemperaturen på egen hand bara för att spara el. Legionellabakterier förökar sig i ljummet vatten, och enligt Boverkets information om legionella bör temperaturen i en varmvattenberedare där vattnet står stilla inte understiga 60 grader. Många pumpar har därför en funktion som regelbundet värmer vattnet extra. Värmepumpstillverkaren Thermia beskriver i sin guide Tips och råd kring elförbrukning, styrning och elavtal att varmvattnet i deras pumpar värms upp automatiskt varje vecka för att undvika legionella. Fråga installatören vilka inställningar som är rimliga för just din pump.
Köldbärarvätskan från berget är för kall
Köldbärarvätskan är vätskan som cirkulerar i kollektorslangen i borrhålet och hämtar värme ur berget. Ju kallare vätskan är när den kommer in till pumpen, desto mer el behöver kompressorn för att höja temperaturen. Blir den för kall kan pumpen larma, och elpatronen kan få ta över.
Vanliga orsaker till låg köldbärartemperatur är:
Igensatt smutsfilter. Det sitter ofta ett smutsfilter där köldbärarvätskan kommer in till pumpen. NIBE:s installatörshandbok för S1155 anger till exempel att ett sådant filter ska monteras på inkommande köldbärare. Sätts filtret igen kan flödet genom borrhålet minska. Var filtret sitter och hur det rengörs står i manualen.
För lite vätska eller luft i kretsen. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärmepumpar som länkas ovan tar upp att köldbärarvätska kan behöva fyllas på i expansionskärlet, den behållare som tar upp vätskans volymförändringar, vintern efter installationen. NIBE:s användarhandböcker anger att nivån i nivåkärlet eller trycket i expansionskärlet ska kontrolleras, och att installatören kan hjälpa till med påfyllning. Behöver kretsen fyllas på gång på gång bör en installatör ta reda på varför.
Borrhålet räcker inte. Ett hål som är för kort för den värme som tas ut kyler ner berget mer än det hinner återladdas. Det kan hända om hålet var för kort från början, om huset har byggts ut eller om en granne har borrat nära.
En ny pump i ett gammalt borrhål. En effektivare pump hämtar mer värme ur berget än den gamla. Har du nyligen bytt pump och förbrukningen inte blev som väntat kan hålet vara en del av förklaringen. Hur ett äldre borrhål bedöms går vi igenom i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Visar din pump köldbärartemperaturen in och ut i menyn kan du skriva upp den under kalla perioder. Det gör det lättare för installatören att se om temperaturen har sjunkit från vinter till vinter.
Om bergvärmen drar mer el än du räknat med beror det ofta på inställningarna eller på att något i systemet inte fungerar som det ska, och inte nödvändigtvis på att pumpen är trasig. Elpatronen kan gå i onödan, värmekurvan kan vara för högt inställd eller radiatorerna kan vara dåligt injusterade. Ibland är det inte ens värmepumpen som har ökat förbrukningen. Här går vi igenom hur du tar reda på om förbrukningen verkligen är för hög, vilka orsaker som är vanligast och vad du kan kontrollera själv innan du ringer en installatör.
Översikt
De vanligaste orsakerna till att en bergvärmepump drar för mycket el är:
Elpatronen går mer än den behöver. Den ger bara lika mycket värme som den använder el, så varje timme den går i onödan märks på elräkningen.
Värmekurvan eller innetemperaturen är för hög. Ju varmare vatten pumpen skickar ut till radiatorerna, desto mer el går åt.
Radiatorerna är dåligt injusterade. Om vissa rum blir kalla är det lätt att höja värmen i hela huset istället för att åtgärda de kalla rummen.
Varmvattnet tar mer el än väntat. Höga temperaturer och funktioner för extra varmvatten använder ofta elpatronen.
Köldbärarvätskan från berget är för kall. Det kan bero på ett igensatt filter, för lite vätska i kretsen eller ett borrhål som inte räcker.
Pumpen är för liten eller har börjat slitas.
Pumpen har inte blivit sämre. En kallare vinter, mindre eldning i braskaminen, en elbil eller fler som bor i huset kan få det att se ut som att värmepumpen drar mer el än förut.
Börja med att jämföra förbrukningen i kilowattimmar och se i pumpens meny hur mycket elpatronen har gått. Det ger ofta svaret på var elen tar vägen.
Är förbrukningen verkligen för hög?
Innan du letar fel på pumpen är det bra att veta om förbrukningen faktiskt är högre än den borde vara. Det finns tre saker att kontrollera.
Börja med elräkningen
En högre elräkning behöver inte betyda att huset använder mer el, eftersom elpriset varierar mycket mellan åren. Utgå därför från antalet kilowattimmar (kWh) och jämför samma månader olika år. Förbrukningen står på elräkningen eller under Mina sidor hos ditt elnätsbolag.
Tänk också på vädret. En kall vinter ger högre förbrukning även när allt fungerar som det ska. Jämför därför gärna flera år, och var försiktig med att dra slutsatser av en enda kall månad.
Räkna fram en rimlig nivå för ditt hus
Du kan göra en grov uppskattning av vad bergvärmen borde använda. Dela husets värmebehov för uppvärmning och varmvatten med pumpens årsvärmefaktor, alltså hur många kWh värmepumpen i snitt ger per kWh el under ett år. Lägg sedan till hushållselen.
Ett exempel: ett hus som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten använder med en årsvärmefaktor på 3 omkring 6 000 kWh el till bergvärmen. Är hushållselen omkring 5 000 kWh blir husets totala förbrukning ungefär 11 000 kWh per år. Ligger huset betydligt högre än så finns det anledning att undersöka varför.
Hur du tar fram husets värmebehov och vilken årsvärmefaktor som är rimlig går vi igenom steg för steg i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Ta reda på vad elen går till
Många bergvärmepumpar har en meny där du kan se hur många timmar kompressorn och elpatronen har gått, och ibland hur mycket energi som har gått till uppvärmning respektive varmvatten. Det är ofta den mest användbara informationen när du felsöker.
Elpatronens drifttimmar. Om elpatronen har gått många timmar jämfört med tidigare år är den ofta förklaringen till en högre elräkning.
Kompressorns drifttimmar. Går både kompressorn och elpatronen ungefär lika mycket som förut, men husets elförbrukning har ökat, kan elen ha gått någon annanstans.
Larmloggen. Ett larm som har stoppat kompressorn kan ha gjort att elpatronen har värmt huset ensam under en period.
Kontrollera också om ditt elnätsbolag visar förbrukningen timme för timme på Mina sidor. Gör det kan du se när på dygnet förbrukningen är som högst, till exempel om den ökar när det är kallt ute eller när varmvattnet värms.
Vanliga orsaker till att bergvärmen drar för mycket el
Tabellen ger en översikt. Varje orsak förklaras närmare nedan.
Orsak | Vanliga tecken | Det här kan du kontrollera själv |
Elpatronen går i onödan | Många drifttimmar på elpatronen, höga timmar i elnätsbolagets statistik | Tillsatsinställningar och driftläge enligt manualen |
För hög värmekurva eller innetemperatur | Varmt inne, radiatorerna är mycket varma även vid måttlig kyla | Värmekurva och önskad innetemperatur |
Dåligt injusterade radiatorer | Vissa rum kalla, andra för varma | Att radiatorerna blir varma över hela ytan och att termostaterna rör sig |
Varmvattnet | Elpatronen går när varmvattnet värms | Varmvattenläge och funktioner för extra varmvatten |
Låg köldbärartemperatur | Larm för låg temperatur, pumpen går länge | Tryck, nivå och smutsfilter enligt manualen |
För liten eller sliten pump | Elpatronen går ofta när det är kallt, larm, ovanliga ljud | Pumpens ålder och hur huset har förändrats |
Pumpen har inte blivit sämre | Kallare vinter, eller pumpens mätare visar samma värden som tidigare | Vädret, nya elförbrukare och ändrade vanor i hushållet |
Elpatronen går mer än den behöver
Elpatronen är en inbyggd elvärmare som ska hjälpa till när värmepumpen inte räcker till, till exempel de kallaste dagarna. Den ger 1 kWh värme per kWh el, medan kompressorn ger flera. Varje timme elpatronen går istället för kompressorn kostar därför märkbart mer.
Att elpatronen går ibland är normalt. Det är när den går ofta, vid måttlig kyla eller under långa perioder som det finns anledning att titta närmare. Vanliga orsaker är att:
Elpatronen får starta för tidigt. Pumpen räknar ut hur stort värmebehovet är och startar elpatronen när kompressorn inte hinner med. När det ska ske, och hur mycket effekt elpatronen får använda, styrs av inställningar. I NIBE:s användarhandbok för bergvärmepumpen F1255 kallas måttet på värmebehovet gradminuter, och där framgår att det avgör när kompressorn och tillsatsen startar och stannar. Är inställningarna för generösa kan elpatronen ta över värme som kompressorn hade klarat själv.
Pumpen står i fel driftläge. Pumpar har ofta ett reservläge, där kompressorn stannar och elpatronen tar över. Enligt NIBE:s användarhandbok som länkas ovan ska det bara användas när pumpen är trasig. Det kan också finnas ett driftläge där bara tillsatsen värmer. Har pumpen ställts i ett sådant läge, till exempel vid ett fel eller ett servicebesök, och sedan inte ställts tillbaka, värmer bara elpatronen.
Kompressorn har stoppats av ett larm. Vissa larm gör att kompressorn stannar medan elpatronen fortsätter värma. NIBE:s användarhandbok för S1155 och S1255 beskriver till exempel en hjälpdrift, där pumpen fortsätter ge värme och varmvatten trots ett fel, och där det kan vara elpatronen som står för värmen. Huset håller sig varmt, men elförbrukningen stiger.
Pumpen räcker inte till. Är pumpen för liten för huset, eller är köldbärarvätskan för kall, behöver elpatronen hjälpa till oftare. Det tar vi upp längre ned.
Jämför tillsatsinställningarna med vad som står i manualen, och kontrollera att pumpen står i normalt driftläge. Är du osäker på vad inställningarna ska vara för ditt hus, fråga installatören istället för att ändra på måfå.
Värmekurvan eller innetemperaturen är för hög
Värmekurvan styr hur varmt vattnet till radiatorerna eller golvvärmen ska vara vid olika utetemperaturer. Vattnet som går ut kallas framledning. Ju lägre framledningstemperatur som räcker för att hålla huset varmt, desto mindre el behöver pumpen.
En för högt inställd värmekurva gör att pumpen värmer vattnet mer än huset behöver. Det märks ofta som att det är varmare inne än det behöver vara, eller att man vädrar bort värme. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärmepumpar beskriver att en rätt inställd värmekurva och rätt vattentryck i värmesystemet är viktigt för att energianvändningen ska bli så låg som möjligt, och tipsar om att ta hjälp av en expert.
Även innetemperaturen spelar roll. Enligt Energimyndighetens råd om energismarta vanor minskar energianvändningen för uppvärmning med ungefär fem procent för varje grad du sänker värmen inne.
Om du justerar själv:
Ändra en sak i taget, och i små steg.
Vänta ett par dygn mellan ändringarna, eftersom huset reagerar långsamt.
Skriv upp vad du ändrade och när, så att du kan gå tillbaka.
Radiatorerna är dåligt injusterade
Ett vattenburet värmesystem behöver vara injusterat, alltså inställt så att varje radiator får rätt mängd varmt vatten. Är det inte det blir vissa rum för varma och andra för kalla. Det vanliga är då att höja värmekurvan tills det kallaste rummet blir varmt, och då får pumpen värma hela huset mer än det behöver.
Boverkets energiguide om att injustera och styra värmesystemet tar upp några saker du kan kontrollera själv:
Blir radiatorerna varma över hela ytan? Är en radiator bara varm upptill eller nedtill kan den behöva luftas, eller så finns det ett problem med cirkulationen.
Rör sig termostaterna? Termostater som inte har använts under sommaren kan ha fastnat i stängt läge och behöva motioneras i början av värmesäsongen.
Är radiatorerna fria? Möbler och tjocka gardiner framför radiatorer och termostater gör att värmen inte når rummet, något även Energimyndigheten påpekar.
Inför själva injusteringen av flödena rekommenderar Boverket att du överväger att anlita en specialist. Injusteringen är särskilt värd att se över om huset har fått nya fönster, tilläggsisolerats eller fått nya radiatorer sedan värmesystemet sist justerades.
Varmvattnet tar mer el än väntat
Varmvatten kräver högre temperatur än uppvärmningen, och därför arbetar pumpen mindre effektivt när den värmer varmvatten. Många pumpar använder också elpatronen för att nå de högsta temperaturerna. Det som oftast ökar förbrukningen är:
att ett läge för extra varmvatten har slagits på och sedan blivit kvar
att varmvattnet är inställt på en högre temperatur än hushållet behöver
att hushållet använder mer varmvatten än förut, till exempel genom fler som bor i huset eller längre duschar
Sänk ändå inte varmvattentemperaturen på egen hand bara för att spara el. Legionellabakterier förökar sig i ljummet vatten, och enligt Boverkets information om legionella bör temperaturen i en varmvattenberedare där vattnet står stilla inte understiga 60 grader. Många pumpar har därför en funktion som regelbundet värmer vattnet extra. Värmepumpstillverkaren Thermia beskriver i sin guide Tips och råd kring elförbrukning, styrning och elavtal att varmvattnet i deras pumpar värms upp automatiskt varje vecka för att undvika legionella. Fråga installatören vilka inställningar som är rimliga för just din pump.
Köldbärarvätskan från berget är för kall
Köldbärarvätskan är vätskan som cirkulerar i kollektorslangen i borrhålet och hämtar värme ur berget. Ju kallare vätskan är när den kommer in till pumpen, desto mer el behöver kompressorn för att höja temperaturen. Blir den för kall kan pumpen larma, och elpatronen kan få ta över.
Vanliga orsaker till låg köldbärartemperatur är:
Igensatt smutsfilter. Det sitter ofta ett smutsfilter där köldbärarvätskan kommer in till pumpen. NIBE:s installatörshandbok för S1155 anger till exempel att ett sådant filter ska monteras på inkommande köldbärare. Sätts filtret igen kan flödet genom borrhålet minska. Var filtret sitter och hur det rengörs står i manualen.
För lite vätska eller luft i kretsen. Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärmepumpar som länkas ovan tar upp att köldbärarvätska kan behöva fyllas på i expansionskärlet, den behållare som tar upp vätskans volymförändringar, vintern efter installationen. NIBE:s användarhandböcker anger att nivån i nivåkärlet eller trycket i expansionskärlet ska kontrolleras, och att installatören kan hjälpa till med påfyllning. Behöver kretsen fyllas på gång på gång bör en installatör ta reda på varför.
Borrhålet räcker inte. Ett hål som är för kort för den värme som tas ut kyler ner berget mer än det hinner återladdas. Det kan hända om hålet var för kort från början, om huset har byggts ut eller om en granne har borrat nära.
En ny pump i ett gammalt borrhål. En effektivare pump hämtar mer värme ur berget än den gamla. Har du nyligen bytt pump och förbrukningen inte blev som väntat kan hålet vara en del av förklaringen. Hur ett äldre borrhål bedöms går vi igenom i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Visar din pump köldbärartemperaturen in och ut i menyn kan du skriva upp den under kalla perioder. Det gör det lättare för installatören att se om temperaturen har sjunkit från vinter till vinter.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Pumpen är för liten för huset
En pump som är för liten klarar huset en vanlig vinterdag, men behöver ta hjälp av elpatronen de kallaste dagarna. Det kan bero på att pumpen valdes för snålt från början, eller på att huset har förändrats. En tillbyggnad eller en källare som har inretts och börjat värmas ökar värmebehovet, utan att pumpen blir större.
Går elpatronen främst när det är riktigt kallt ute, och är inställningarna rätt, är det värt att låta en installatör räkna på om pumpen räcker för huset som det är idag.
Pumpen har börjat slitas
En äldre pump kan gradvis bli mindre effektiv, och då kan elpatronen få gå allt oftare. Har pumpen gått i 15–20 år och dessutom larmar, låter annorlunda eller har svårt att hålla värmen, kan slitage vara förklaringen. Vilka tecken du ska hålla koll på och när det är dags att börja planera ett byte går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Kontrollera ändå inställningarna och de enklare orsakerna ovan först. En gammal pump som är felinställd kan dra mycket el utan att vara uttjänt.
Pumpen har inte blivit sämre
Ibland ökar förbrukningen utan att något är fel på pumpen. Det finns två typer av förklaringar.
Den första är att huset har behövt mer värme eller varmvatten. Då går pumpen mer, men av naturliga skäl:
vintern har varit kallare än året innan
braskaminen används mindre än förut, så att pumpen får göra mer av uppvärmningen
fler bor i huset och använder mer varmvatten
Den andra är att elen har gått till något annat än pumpen. Då visar pumpens mätare ungefär samma värden som tidigare år, trots att elräkningen har ökat. Vanliga förklaringar är:
en elbil som laddas hemma
en ny frys, bastu, pool eller ett spabad
elvärme i badrumsgolv, garage eller förråd
att någon arbetar hemifrån
Visar ditt elnätsbolag förbrukningen per timme kan du se när på dygnet den har ökat, och därmed vad som kan ligga bakom.
Styrs pumpen efter elpriset kan förbrukningen också öka något. Elprisstyrning låter pumpen arbeta hårdare när elen är billig. Enligt Thermias guide som länkas ovan förbrukar pumpen då förmodligen mer el än om den fått gå som vanligt, eftersom den arbetar mindre effektivt vid högre belastning, men elräkningen kan ändå bli lägre. Thermia varnar också för att snabba höjningar av temperaturen kan få elpatronen att starta i onödan. Jämför därför både kWh och kronor om pumpen styrs efter elpriset.
Så felsöker du steg för steg
Gå igenom stegen i ordning. De första kan du göra själv, de sista behöver oftast en installatör.
Jämför förbrukningen. Ta fram elförbrukningen i kWh för samma månader de senaste åren och fundera på om vintern har varit kallare än vanligt.
Läs av pumpens mätare. Skriv upp drifttimmar för kompressor och elpatron, och om pumpen visar det, hur mycket energi som har gått till värme och varmvatten.
Titta i larmloggen och kontrollera driftläget. Står pumpen i normalt läge, eller i ett reservläge där bara elpatronen värmer?
Jämför tillsatsinställningarna med manualen. Kontrollera när elpatronen får starta och hur mycket effekt den får använda.
Se över värmekurva och innetemperatur. Sänk i små steg och vänta ett par dygn mellan ändringarna.
Gå runt till radiatorerna. Kontrollera att de blir varma över hela ytan, att termostaterna rör sig och att inget står i vägen.
Kontrollera tryck och filter. Läs av trycket i värmesystemet och nivån i köldbärarkretsens expansionskärl, och rengör smutsfilter enligt manualen.
Notera köldbärartemperaturerna. Skriv upp temperaturen in och ut från berget under kalla perioder, om pumpen visar den.
Kontakta en installatör om samma larm kommer tillbaka, om trycket i köldbärarkretsen sjunker gång på gång, om köldbärarvätskan är ovanligt kall eller om du inte hittar någon förklaring.
Ta med det du har skrivit upp till installatören. Uppgifter om förbrukning, drifttimmar, larm och temperaturer gör felsökningen snabbare.
Det här kan du göra själv, och det här ska en fackman göra
En del av felsökningen kan du göra själv med hjälp av manualen:
läsa av mätare, drifttimmar och larm
ändra värmekurva, innetemperatur och varmvattenläge
lufta radiatorer och motionera termostater
kontrollera tryck och rengöra filter enligt manualen. Värmepumpstillverkaren CTC skriver i sin genomgång av värmepumpars livslängd att du kan rengöra pumpens filter själv
Annat ska överlåtas till en fackman:
Arbete på köldmediekretsen. Köldmediet är ämnet i pumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över, och många köldmedier är fluorerade växthusgaser. Enligt Naturvårdsverkets vägledning om f-gaser är det förbjudet för privatpersoner att själva installera, demontera, läckagekontrollera eller utföra service på värmepumpsutrustning som omfattas av EU:s f-gasförordning. Det ska göras av certifierad personal. Förbudet gäller arbete på pumpens köldmediesystem, inte den skötsel som manualen beskriver att du kan göra själv.
Elarbeten. Öppna inte pumpens elektriska delar och ändra inte i elcentralen. Elsäkerhetsverket beskriver vad du får göra själv med el, och elinstallationsarbete av det här slaget ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Injustering av värmesystemet. Flödesinjusteringen av radiatorerna görs oftast bäst av en specialist.
Bedömning av borrhålet. Om köldbärarvätskan är för kall behöver en installatör eller borrare bedöma om hålet räcker.
Ger felsökning och reparation rotavdrag?
Ja, delvis. Enligt Skatteverkets genomgång av vilka arbeten som ger rotavdrag ger felsökning och reparation av en värmepump rotavdrag. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden. Servicearbeten, kontroll och översyn ger däremot inget rotavdrag.
Fråga därför installatören hur arbetet kommer att redovisas på fakturan. Ett vanligt servicebesök ger inget avdrag, medan felsökning och reparation gör det.
Tre exempel på hög elförbrukning
Exemplen är förenklade och visar hur olika orsaker kan ge samma symptom. De bygger inte på enskilda kunder.
Villa där elpatronen fick starta för tidigt. Elräkningen hade ökat märkbart, men huset var varmt och pumpen larmade inte. I menyn syntes att elpatronen hade gått betydligt fler timmar än föregående vinter. Tillsatsinställningarna gjorde att elpatronen kopplades in redan vid måttlig kyla. När inställningarna justerades efter manualen tog kompressorn över mer av uppvärmningen.
Villa med kalla sovrum och för hög värmekurva. Sovrummen på övervåningen blev aldrig riktigt varma, och ägarna hade höjt värmekurvan i flera steg. Vardagsrummet blev då för varmt och pumpen arbetade hårdare än den behövde. Termostaterna i sovrummen hade fastnat under sommaren och en radiator behövde luftas. När radiatorerna fungerade igen kunde värmekurvan sänkas.
Villa där pumpen inte var orsaken. Husets elförbrukning hade ökat med några tusen kWh på ett år. Pumpens mätare visade ungefär samma drifttimmar som tidigare år. Förklaringen var en elbil som laddades hemma, och elnätsbolagets timstatistik visade ökningen nattetid.
Få hjälp med bergvärme som drar för mycket el
Har du gått igenom inställningarna och drar bergvärmen fortfarande mer el än den borde? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är, vad du har märkt och hur förbrukningen har förändrats, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Pumpen är för liten för huset
En pump som är för liten klarar huset en vanlig vinterdag, men behöver ta hjälp av elpatronen de kallaste dagarna. Det kan bero på att pumpen valdes för snålt från början, eller på att huset har förändrats. En tillbyggnad eller en källare som har inretts och börjat värmas ökar värmebehovet, utan att pumpen blir större.
Går elpatronen främst när det är riktigt kallt ute, och är inställningarna rätt, är det värt att låta en installatör räkna på om pumpen räcker för huset som det är idag.
Pumpen har börjat slitas
En äldre pump kan gradvis bli mindre effektiv, och då kan elpatronen få gå allt oftare. Har pumpen gått i 15–20 år och dessutom larmar, låter annorlunda eller har svårt att hålla värmen, kan slitage vara förklaringen. Vilka tecken du ska hålla koll på och när det är dags att börja planera ett byte går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Kontrollera ändå inställningarna och de enklare orsakerna ovan först. En gammal pump som är felinställd kan dra mycket el utan att vara uttjänt.
Pumpen har inte blivit sämre
Ibland ökar förbrukningen utan att något är fel på pumpen. Det finns två typer av förklaringar.
Den första är att huset har behövt mer värme eller varmvatten. Då går pumpen mer, men av naturliga skäl:
vintern har varit kallare än året innan
braskaminen används mindre än förut, så att pumpen får göra mer av uppvärmningen
fler bor i huset och använder mer varmvatten
Den andra är att elen har gått till något annat än pumpen. Då visar pumpens mätare ungefär samma värden som tidigare år, trots att elräkningen har ökat. Vanliga förklaringar är:
en elbil som laddas hemma
en ny frys, bastu, pool eller ett spabad
elvärme i badrumsgolv, garage eller förråd
att någon arbetar hemifrån
Visar ditt elnätsbolag förbrukningen per timme kan du se när på dygnet den har ökat, och därmed vad som kan ligga bakom.
Styrs pumpen efter elpriset kan förbrukningen också öka något. Elprisstyrning låter pumpen arbeta hårdare när elen är billig. Enligt Thermias guide som länkas ovan förbrukar pumpen då förmodligen mer el än om den fått gå som vanligt, eftersom den arbetar mindre effektivt vid högre belastning, men elräkningen kan ändå bli lägre. Thermia varnar också för att snabba höjningar av temperaturen kan få elpatronen att starta i onödan. Jämför därför både kWh och kronor om pumpen styrs efter elpriset.
Så felsöker du steg för steg
Gå igenom stegen i ordning. De första kan du göra själv, de sista behöver oftast en installatör.
Jämför förbrukningen. Ta fram elförbrukningen i kWh för samma månader de senaste åren och fundera på om vintern har varit kallare än vanligt.
Läs av pumpens mätare. Skriv upp drifttimmar för kompressor och elpatron, och om pumpen visar det, hur mycket energi som har gått till värme och varmvatten.
Titta i larmloggen och kontrollera driftläget. Står pumpen i normalt läge, eller i ett reservläge där bara elpatronen värmer?
Jämför tillsatsinställningarna med manualen. Kontrollera när elpatronen får starta och hur mycket effekt den får använda.
Se över värmekurva och innetemperatur. Sänk i små steg och vänta ett par dygn mellan ändringarna.
Gå runt till radiatorerna. Kontrollera att de blir varma över hela ytan, att termostaterna rör sig och att inget står i vägen.
Kontrollera tryck och filter. Läs av trycket i värmesystemet och nivån i köldbärarkretsens expansionskärl, och rengör smutsfilter enligt manualen.
Notera köldbärartemperaturerna. Skriv upp temperaturen in och ut från berget under kalla perioder, om pumpen visar den.
Kontakta en installatör om samma larm kommer tillbaka, om trycket i köldbärarkretsen sjunker gång på gång, om köldbärarvätskan är ovanligt kall eller om du inte hittar någon förklaring.
Ta med det du har skrivit upp till installatören. Uppgifter om förbrukning, drifttimmar, larm och temperaturer gör felsökningen snabbare.
Det här kan du göra själv, och det här ska en fackman göra
En del av felsökningen kan du göra själv med hjälp av manualen:
läsa av mätare, drifttimmar och larm
ändra värmekurva, innetemperatur och varmvattenläge
lufta radiatorer och motionera termostater
kontrollera tryck och rengöra filter enligt manualen. Värmepumpstillverkaren CTC skriver i sin genomgång av värmepumpars livslängd att du kan rengöra pumpens filter själv
Annat ska överlåtas till en fackman:
Arbete på köldmediekretsen. Köldmediet är ämnet i pumpens egen slutna krets som gör att värmen kan föras över, och många köldmedier är fluorerade växthusgaser. Enligt Naturvårdsverkets vägledning om f-gaser är det förbjudet för privatpersoner att själva installera, demontera, läckagekontrollera eller utföra service på värmepumpsutrustning som omfattas av EU:s f-gasförordning. Det ska göras av certifierad personal. Förbudet gäller arbete på pumpens köldmediesystem, inte den skötsel som manualen beskriver att du kan göra själv.
Elarbeten. Öppna inte pumpens elektriska delar och ändra inte i elcentralen. Elsäkerhetsverket beskriver vad du får göra själv med el, och elinstallationsarbete av det här slaget ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Injustering av värmesystemet. Flödesinjusteringen av radiatorerna görs oftast bäst av en specialist.
Bedömning av borrhålet. Om köldbärarvätskan är för kall behöver en installatör eller borrare bedöma om hålet räcker.
Ger felsökning och reparation rotavdrag?
Ja, delvis. Enligt Skatteverkets genomgång av vilka arbeten som ger rotavdrag ger felsökning och reparation av en värmepump rotavdrag. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden. Servicearbeten, kontroll och översyn ger däremot inget rotavdrag.
Fråga därför installatören hur arbetet kommer att redovisas på fakturan. Ett vanligt servicebesök ger inget avdrag, medan felsökning och reparation gör det.
Tre exempel på hög elförbrukning
Exemplen är förenklade och visar hur olika orsaker kan ge samma symptom. De bygger inte på enskilda kunder.
Villa där elpatronen fick starta för tidigt. Elräkningen hade ökat märkbart, men huset var varmt och pumpen larmade inte. I menyn syntes att elpatronen hade gått betydligt fler timmar än föregående vinter. Tillsatsinställningarna gjorde att elpatronen kopplades in redan vid måttlig kyla. När inställningarna justerades efter manualen tog kompressorn över mer av uppvärmningen.
Villa med kalla sovrum och för hög värmekurva. Sovrummen på övervåningen blev aldrig riktigt varma, och ägarna hade höjt värmekurvan i flera steg. Vardagsrummet blev då för varmt och pumpen arbetade hårdare än den behövde. Termostaterna i sovrummen hade fastnat under sommaren och en radiator behövde luftas. När radiatorerna fungerade igen kunde värmekurvan sänkas.
Villa där pumpen inte var orsaken. Husets elförbrukning hade ökat med några tusen kWh på ett år. Pumpens mätare visade ungefär samma drifttimmar som tidigare år. Förklaringen var en elbil som laddades hemma, och elnätsbolagets timstatistik visade ökningen nattetid.
Få hjälp med bergvärme som drar för mycket el
Har du gått igenom inställningarna och drar bergvärmen fortfarande mer el än den borde? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är, vad du har märkt och hur förbrukningen har förändrats, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om när bergvärmen drar för mycket el
Hur mycket el drar en bergvärmepump per år?
Det beror på husets värmebehov och pumpens årsvärmefaktor. Dela värmebehovet för uppvärmning och varmvatten med årsvärmefaktorn. Ett hus som behöver 18 000 kWh per år använder med en årsvärmefaktor på 3 omkring 6 000 kWh el till bergvärmen. Hushållselen kommer till utöver det.
Hur ser jag hur mycket elpatronen har gått?
I många pumpar finns elpatronens drifttimmar i menyn, ofta under driftinformation eller statistik. Skriv upp siffran varje år, så ser du om den ökar. Hur du hittar den i just din pump står i manualen.
Kan man stänga av elpatronen helt?
Det är sällan en bra idé. Elpatronen behövs de kallaste dagarna om pumpen inte räcker till, och ofta också när varmvattnet värms extra. Stängs den av kan huset bli kallt eller varmvattnet ta slut. Begränsa istället när och hur mycket den får gå, gärna med hjälp av installatören.
Hur mycket sparar man på att sänka innetemperaturen?
Enligt Energimyndigheten minskar energianvändningen för uppvärmning med ungefär fem procent för varje grad du sänker värmen inne. Med bergvärme blir besparingen i kronor mindre än med elvärme, eftersom pumpen redan använder mindre el för samma värme.
Kan jag sänka varmvattentemperaturen för att spara el?
Inte utan vidare. Legionellabakterier kan föröka sig i ljummet vatten, och Boverket anger att temperaturen i en varmvattenberedare där vattnet står stilla inte bör understiga 60 grader. Fråga installatören vilka inställningar som är rimliga för din pump.
Vad betyder det att köldbärartemperaturen är låg?
Det betyder att vätskan som kommer från borrhålet är kallare än den borde vara. Då behöver pumpen mer el för att ge samma värme. Orsaken kan vara ett igensatt filter, för lite vätska i kretsen eller ett borrhål som inte räcker för den värme som tas ut.
Kan elförbrukningen öka utan att något är fel på pumpen?
Ja. En kallare vinter eller fler som bor i huset gör att pumpen behöver gå mer. Nya elförbrukare som en elbil ökar förbrukningen utan att pumpen påverkas. Jämför pumpens drifttimmar med en tidigare vinter med liknande väder. Är de ungefär desamma har elen troligen gått till något annat.
Ger felsökning av bergvärmepumpen rotavdrag?
Ja. Enligt Skatteverket ger felsökning och reparation av en värmepump rotavdrag, med 30 procent av arbetskostnaden. Servicearbeten, kontroll och översyn ger inget avdrag.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer