Vad är skillnaden mellan borrhål, energibrunn och kollektorslang?

Borrhål, energibrunn, kollektorslang: vad orden betyder och hur värmen tar sig från berget in i huset

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Borrhålet är hålet i berget. Energibrunnen är samma hål när det är färdigt för bergvärme, med foderrör, tätning och lock. Kollektorslangen är slangen som hänger i hålet och för värmen vidare till värmepumpen. Orden är lätta att blanda ihop när du läser en offert. Här reder vi ut vad som är vad och hur värmen tar sig från berget till elementen i huset.

Kort svar

Ord

Vad det är

Var det finns

Borrhål

Det smala hålet som borras ner i berget, vanligen 115–165 mm brett

I berget under tomten

Energibrunn

En borrad brunn för värme eller kyla: foderrör, borrhål och lock

Från markytan ner till botten av hålet

Kollektorslang

En sluten plastslang med vätska som tar upp värme från berget

Ner i hålet, upp igen och vidare till värmepumpen

Borrhålet är alltså den största delen av energibrunnen, och därför används orden ofta som synonymer. Kollektorslangen är en egen del som monteras i hålet.

Vad är ett borrhål?

Ett borrhål är det fysiska hålet. Enligt SGU:s information om bergvärme är brunnar för bergvärme oftast 115–165 millimeter i diameter och vanligen 100–300 meter djupa. Hur djupet räknas fram går vi igenom i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?

Hålet fylls med grundvatten upp till grundvattenytan. Vattnet behövs för värmeöverföringen. Enligt SGU-rapporten om geoenergianläggningar måste det finnas vatten eller återfyllningsmaterial i hålet för att värmen ska kunna ta sig från bergväggen till slangen.

Ordet borrhål säger inget om vad hålet används till. Även en dricksvattenbrunn är ett borrhål.

Vad är en energibrunn?

Energibrunn är namnet på en brunn som borras för att hämta värme eller kyla, inte vatten. Till skillnad från en dricksvattenbrunn tas normalt inget vatten upp ur den. SGU:s vägledning Normbrunn-16 beskriver att en bergborrad brunn anläggs i två steg: först drivs ett foderrör genom jordlagren och ner i berget, sedan borras hålet vidare till rätt djup. Vägledningen kallar borrhålet för själva brunnen, men för att brunnen ska fungera behövs fler delar än hålet:

  • Foderrör. Ett rör, vanligen av stål, som går genom jordlagret och ner i berget. Enligt Borrföretagens vanliga frågor hindrar det att jordlagren rasar in och att ytvatten förorenar grundvattnet. Normbrunn-16 anger minst sex meter foderrör, och att röret ska gå minst två meter ner i fast berg.

  • Tätning. Utrymmet mellan foderröret och berget tätas, vanligtvis med cement.

  • Borrhålslock. Ett tätt lock i foderröret som håller ute ytvatten och jord. Enligt Normbrunn-16 ska det också sitta så att kollektorn inte kan tryckas upp om det bildas is.

Är jordlagret tjockt blir foderröret längre, och det påverkar priset. Det tar vi upp i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?

Normbrunn-16 är en branschnorm och ingen lag, enligt Borrföretagen. Vill du vara säker på att den gäller för ditt arbete bör det alltså stå i avtalet. Vissa kommuner kräver också att den följs, vilket vi tar upp i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme? Rapporteringen av brunnen är däremot lagstyrd. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning ska borraren rapportera brunnen till SGU.

Vad är en kollektorslang?

Kollektorslangen, eller bara kollektorn, är den del som faktiskt hämtar värmen. Den är en sluten slinga som förbinder värmepumpen med borrhålet.

Så är den uppbyggd, enligt Borrföretagen och Normbrunn-16:

  • Slangen är av polyetenplast och omkring 40 millimeter grov.

  • Den går oftast ända ner till botten av hålet.

  • Längst ner sitter en U-böj, så att slangen inte viks och vätskan kan vända tillbaka upp.

  • Till U-böjen hör en bottenvikt, som drar ner slangen när den sänks i hålet.

  • Slangen ska vara helsvetsad och provtryckas med minst 3 bars övertryck, för att kontrollera att den är tät.

Eftersom slangen går både ner och upp blir den ungefär dubbelt så lång som hålet är djupt. Ett hål på 175 meter ger alltså omkring 350 meter slang, plus sträckan fram till huset. Det är vår egen uträkning.

Från hålet går slangen vidare i ett dike. Borrföretagen anger att den vanligen läggs cirka 50 centimeter under markytan och att den kalla delen, som går från huset till brunnen, normalt isoleras. Där slangen går in genom väggen eller grunden måste genomföringen vara tät, så att fukt inte kommer in i huset.

Kollektorslang finns inte bara i borrhål. Vid jordvärme grävs den ner i marken, och vid sjövärme läggs den i sjön. När systemet dimensioneras, alltså när storleken räknas fram, talar Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme om borrhålets längd vid bergvärme och om kollektorslangens längd vid jord- och sjövärme.

Hur tar sig värmen från berget in i huset?

En värmepumpsanläggning har tre kretsar som är åtskilda från varandra. Innehållet blandas inte, utan värmen förs över från den ena kretsen till den andra. Temperaturerna nedan är exempel från NIBE:s användarhandbok för F1145 och varierar mellan anläggningar och årstider.

  1. Berget värmer vattnet i hålet. Enligt SGU-rapporten, som länkas ovan, är marktemperaturen omkring 9–10 grader i södra Sverige.

  2. Vattnet värmer vätskan i slangen. Vätskan kallas köldbärare. Den kommer ner kall och värms några grader på vägen genom hålet, till exempel från −3 till 0 grader. Värme går från varmt till kallt, och därför behöver vätskan vara kallare än berget.

  3. Vätskan lämnar värmen i värmepumpen. Inne i pumpen möter köldbäraren en värmeväxlare, som kallas förångare. Där tar pumpens köldmedium över värmen, och köldbäraren går tillbaka ner i hålet några grader kallare.

  4. Kompressorn höjer temperaturen. Köldmediet kokar till gas redan vid låg temperatur. Kompressorn trycksätter gasen, och i NIBE:s exempel stiger temperaturen från ungefär −2 till ungefär 100 grader. Elen går framför allt till kompressorn.

  5. Värmen går ut i huset. Den heta gasen lämnar värmen till husets värmesystem och till varmvattnet. Därefter sänks trycket, köldmediet kyls och kretsen börjar om.

Enligt SGU lämnar berget normalt ungefär dubbelt så mycket energi som den el som behöver tillföras. Därför behöver huset mindre el med bergvärme än med direktverkande el.

Borrhålet är hålet i berget. Energibrunnen är samma hål när det är färdigt för bergvärme, med foderrör, tätning och lock. Kollektorslangen är slangen som hänger i hålet och för värmen vidare till värmepumpen. Orden är lätta att blanda ihop när du läser en offert. Här reder vi ut vad som är vad och hur värmen tar sig från berget till elementen i huset.

Kort svar

Ord

Vad det är

Var det finns

Borrhål

Det smala hålet som borras ner i berget, vanligen 115–165 mm brett

I berget under tomten

Energibrunn

En borrad brunn för värme eller kyla: foderrör, borrhål och lock

Från markytan ner till botten av hålet

Kollektorslang

En sluten plastslang med vätska som tar upp värme från berget

Ner i hålet, upp igen och vidare till värmepumpen

Borrhålet är alltså den största delen av energibrunnen, och därför används orden ofta som synonymer. Kollektorslangen är en egen del som monteras i hålet.

Vad är ett borrhål?

Ett borrhål är det fysiska hålet. Enligt SGU:s information om bergvärme är brunnar för bergvärme oftast 115–165 millimeter i diameter och vanligen 100–300 meter djupa. Hur djupet räknas fram går vi igenom i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?

Hålet fylls med grundvatten upp till grundvattenytan. Vattnet behövs för värmeöverföringen. Enligt SGU-rapporten om geoenergianläggningar måste det finnas vatten eller återfyllningsmaterial i hålet för att värmen ska kunna ta sig från bergväggen till slangen.

Ordet borrhål säger inget om vad hålet används till. Även en dricksvattenbrunn är ett borrhål.

Vad är en energibrunn?

Energibrunn är namnet på en brunn som borras för att hämta värme eller kyla, inte vatten. Till skillnad från en dricksvattenbrunn tas normalt inget vatten upp ur den. SGU:s vägledning Normbrunn-16 beskriver att en bergborrad brunn anläggs i två steg: först drivs ett foderrör genom jordlagren och ner i berget, sedan borras hålet vidare till rätt djup. Vägledningen kallar borrhålet för själva brunnen, men för att brunnen ska fungera behövs fler delar än hålet:

  • Foderrör. Ett rör, vanligen av stål, som går genom jordlagret och ner i berget. Enligt Borrföretagens vanliga frågor hindrar det att jordlagren rasar in och att ytvatten förorenar grundvattnet. Normbrunn-16 anger minst sex meter foderrör, och att röret ska gå minst två meter ner i fast berg.

  • Tätning. Utrymmet mellan foderröret och berget tätas, vanligtvis med cement.

  • Borrhålslock. Ett tätt lock i foderröret som håller ute ytvatten och jord. Enligt Normbrunn-16 ska det också sitta så att kollektorn inte kan tryckas upp om det bildas is.

Är jordlagret tjockt blir foderröret längre, och det påverkar priset. Det tar vi upp i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?

Normbrunn-16 är en branschnorm och ingen lag, enligt Borrföretagen. Vill du vara säker på att den gäller för ditt arbete bör det alltså stå i avtalet. Vissa kommuner kräver också att den följs, vilket vi tar upp i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme? Rapporteringen av brunnen är däremot lagstyrd. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning ska borraren rapportera brunnen till SGU.

Vad är en kollektorslang?

Kollektorslangen, eller bara kollektorn, är den del som faktiskt hämtar värmen. Den är en sluten slinga som förbinder värmepumpen med borrhålet.

Så är den uppbyggd, enligt Borrföretagen och Normbrunn-16:

  • Slangen är av polyetenplast och omkring 40 millimeter grov.

  • Den går oftast ända ner till botten av hålet.

  • Längst ner sitter en U-böj, så att slangen inte viks och vätskan kan vända tillbaka upp.

  • Till U-böjen hör en bottenvikt, som drar ner slangen när den sänks i hålet.

  • Slangen ska vara helsvetsad och provtryckas med minst 3 bars övertryck, för att kontrollera att den är tät.

Eftersom slangen går både ner och upp blir den ungefär dubbelt så lång som hålet är djupt. Ett hål på 175 meter ger alltså omkring 350 meter slang, plus sträckan fram till huset. Det är vår egen uträkning.

Från hålet går slangen vidare i ett dike. Borrföretagen anger att den vanligen läggs cirka 50 centimeter under markytan och att den kalla delen, som går från huset till brunnen, normalt isoleras. Där slangen går in genom väggen eller grunden måste genomföringen vara tät, så att fukt inte kommer in i huset.

Kollektorslang finns inte bara i borrhål. Vid jordvärme grävs den ner i marken, och vid sjövärme läggs den i sjön. När systemet dimensioneras, alltså när storleken räknas fram, talar Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme om borrhålets längd vid bergvärme och om kollektorslangens längd vid jord- och sjövärme.

Hur tar sig värmen från berget in i huset?

En värmepumpsanläggning har tre kretsar som är åtskilda från varandra. Innehållet blandas inte, utan värmen förs över från den ena kretsen till den andra. Temperaturerna nedan är exempel från NIBE:s användarhandbok för F1145 och varierar mellan anläggningar och årstider.

  1. Berget värmer vattnet i hålet. Enligt SGU-rapporten, som länkas ovan, är marktemperaturen omkring 9–10 grader i södra Sverige.

  2. Vattnet värmer vätskan i slangen. Vätskan kallas köldbärare. Den kommer ner kall och värms några grader på vägen genom hålet, till exempel från −3 till 0 grader. Värme går från varmt till kallt, och därför behöver vätskan vara kallare än berget.

  3. Vätskan lämnar värmen i värmepumpen. Inne i pumpen möter köldbäraren en värmeväxlare, som kallas förångare. Där tar pumpens köldmedium över värmen, och köldbäraren går tillbaka ner i hålet några grader kallare.

  4. Kompressorn höjer temperaturen. Köldmediet kokar till gas redan vid låg temperatur. Kompressorn trycksätter gasen, och i NIBE:s exempel stiger temperaturen från ungefär −2 till ungefär 100 grader. Elen går framför allt till kompressorn.

  5. Värmen går ut i huset. Den heta gasen lämnar värmen till husets värmesystem och till varmvattnet. Därefter sänks trycket, köldmediet kyls och kretsen börjar om.

Enligt SGU lämnar berget normalt ungefär dubbelt så mycket energi som den el som behöver tillföras. Därför behöver huset mindre el med bergvärme än med direktverkande el.

Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?

Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.

Köldbärare, köldmedium och värmebärare: tre olika kretsar

Lika lätt att blanda ihop som delarna på tomten är det som cirkulerar i systemet.

Namn

Var det finns

Vad det gör

Exempel på innehåll

Köldbärare

I kollektorslangen

Hämtar värme från berget till pumpen

Vatten och bioetanol

Köldmedium

I pumpens egen slutna krets

För över värmen och höjer temperaturen

Många är fluorerade gaser, men andra ämnen förekommer

Värmebärare

I radiatorer och golvvärme

För ut värmen i huset

Vatten

Köldbäraren kallas också brine eller kollektorvätska. Etanolen ska hindra vätskan från att frysa. Normbrunn-16 anger ungefär 25 procent bioetanol och Borrföretagen ungefär en tredjedel, så källorna skiljer sig åt.

Vätskans sammansättning är en miljöfråga, eftersom slangen ligger i grundvattnet. SGU rekommenderar bioetanol i Normbrunn-16, som också beskriver att ett läckage kan ge lukt och smak i brunnar i närheten. Vid läckage över 50 liter har problemen ibland funnits kvar i mer än ett år, men enligt vägledningen är sådana läckage idag relativt ovanliga. Kommuner kan ställa egna krav. Alingsås kommun anger till exempel att anläggningen ska utföras så att högst 5 liter kan läcka ut, och att installatören och borraren ska använda samma typ av vätska. Fråga därför installatören hur ett läckage upptäcks och stoppas i din anläggning.

Fyra saker som är lätta att blanda ihop

Djupet i offerten är slangens längd. Nej, djupet avser hålet. Slangen är ungefär dubbelt så lång, så meterpriset för borrning och kostnaden för slang är två olika saker.

Energibrunnen ger vatten. Nej, köldbäraren går i en sluten krets, och i en vanlig energibrunn pumpas inget vatten upp. Vattnet i hålet används bara för att föra över värmen.

Slangen i berget och slangen i diket är olika system. Nej, de är samma slinga. En skada var som helst på sträckan påverkar hela kretsen.

Hela hålet ger lika mycket värme. Nej. Det är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet, som räknas. Den del som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Vad det innebär för beräkningen förklarar vi i artikeln om borrdjup som länkas ovan.

Därför är det bra att kunna skilja på delarna

Delarna åldras olika, görs ofta av olika företag och dokumenteras var för sig. Det har betydelse när du läser offerter och när något behöver åtgärdas.

Vem gör vad och vilka papper ska du få?

Enligt Borrföretagen är det vanligt att borrföretaget, utöver borrningen, också monterar kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Värmepumpen installeras sedan av en installatör. Hur stegen följer på varandra beskriver vi i artikeln Så går installationen av bergvärme till.

Kontrollera i offerten vem som ansvarar för varje del, och att du efter arbetet får:

  • Brunnsprotokoll. Originalet är ditt, och en kopia går till SGU. Det visar bland annat djup, dimension, foderrörets längd och grundvattennivån.

  • Provtryckningsprotokoll. Visar att kollektorslangen var tät när den provtrycktes.

  • Skiss över läget. Visar var hålet och slangen ligger, så att ingen gräver av slangen senare. Borrföretagen råder dig också att kräva en distansskylt, som visar var brunnen finns. Avslutas brunnen under mark ska läget enligt Normbrunn-16 anges med en bricka på husgrunden eller på annan väl synlig plats, med en noggrannhet på 0,1 meter.

Brunnen kan också få en inspektionsbrunn i markytan, som gör den lättare att komma åt. Har mekaniska kopplingar använts ska de enligt Normbrunn-16 kunna inspekteras, till exempel via en sådan brunn, och de får inte sitta direkt vid borrhålet.

Vilken del berörs när något händer?

  • Pumpen är uttjänt. Då byts pumpen. Borrhålet och slangen kan oftast användas vidare, vilket vi går igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?

  • Hålet räcker inte längre. Det beror på borrhålet och hur mycket värme som tas ut, och slangen behöver inte vara trasig. Vad som kan göras tar vi upp i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?

  • Trycket eller nivån i köldbärarkretsen sjunker. Enligt Boverkets energiguide, som länkas ovan, kan vätska behöva fyllas på vintern efter installationen. Sjunker trycket eller nivån igen längre fram kan det betyda ett läckage i slangen eller kopplingarna, och då bör du kontakta installatören.

Borrföretagen uppskattar att både foderrören och kollektorslangen håller i cirka 100 år, medan pumpen behöver bytas betydligt tidigare. Hur länge pumpen brukar hålla går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?

Få hjälp med din bergvärme

Funderar du på bergvärme, eller vill du veta vad offerten egentligen innehåller? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Beskriv ditt hus och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Köldbärare, köldmedium och värmebärare: tre olika kretsar

Lika lätt att blanda ihop som delarna på tomten är det som cirkulerar i systemet.

Namn

Var det finns

Vad det gör

Exempel på innehåll

Köldbärare

I kollektorslangen

Hämtar värme från berget till pumpen

Vatten och bioetanol

Köldmedium

I pumpens egen slutna krets

För över värmen och höjer temperaturen

Många är fluorerade gaser, men andra ämnen förekommer

Värmebärare

I radiatorer och golvvärme

För ut värmen i huset

Vatten

Köldbäraren kallas också brine eller kollektorvätska. Etanolen ska hindra vätskan från att frysa. Normbrunn-16 anger ungefär 25 procent bioetanol och Borrföretagen ungefär en tredjedel, så källorna skiljer sig åt.

Vätskans sammansättning är en miljöfråga, eftersom slangen ligger i grundvattnet. SGU rekommenderar bioetanol i Normbrunn-16, som också beskriver att ett läckage kan ge lukt och smak i brunnar i närheten. Vid läckage över 50 liter har problemen ibland funnits kvar i mer än ett år, men enligt vägledningen är sådana läckage idag relativt ovanliga. Kommuner kan ställa egna krav. Alingsås kommun anger till exempel att anläggningen ska utföras så att högst 5 liter kan läcka ut, och att installatören och borraren ska använda samma typ av vätska. Fråga därför installatören hur ett läckage upptäcks och stoppas i din anläggning.

Fyra saker som är lätta att blanda ihop

Djupet i offerten är slangens längd. Nej, djupet avser hålet. Slangen är ungefär dubbelt så lång, så meterpriset för borrning och kostnaden för slang är två olika saker.

Energibrunnen ger vatten. Nej, köldbäraren går i en sluten krets, och i en vanlig energibrunn pumpas inget vatten upp. Vattnet i hålet används bara för att föra över värmen.

Slangen i berget och slangen i diket är olika system. Nej, de är samma slinga. En skada var som helst på sträckan påverkar hela kretsen.

Hela hålet ger lika mycket värme. Nej. Det är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet, som räknas. Den del som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Vad det innebär för beräkningen förklarar vi i artikeln om borrdjup som länkas ovan.

Därför är det bra att kunna skilja på delarna

Delarna åldras olika, görs ofta av olika företag och dokumenteras var för sig. Det har betydelse när du läser offerter och när något behöver åtgärdas.

Vem gör vad och vilka papper ska du få?

Enligt Borrföretagen är det vanligt att borrföretaget, utöver borrningen, också monterar kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Värmepumpen installeras sedan av en installatör. Hur stegen följer på varandra beskriver vi i artikeln Så går installationen av bergvärme till.

Kontrollera i offerten vem som ansvarar för varje del, och att du efter arbetet får:

  • Brunnsprotokoll. Originalet är ditt, och en kopia går till SGU. Det visar bland annat djup, dimension, foderrörets längd och grundvattennivån.

  • Provtryckningsprotokoll. Visar att kollektorslangen var tät när den provtrycktes.

  • Skiss över läget. Visar var hålet och slangen ligger, så att ingen gräver av slangen senare. Borrföretagen råder dig också att kräva en distansskylt, som visar var brunnen finns. Avslutas brunnen under mark ska läget enligt Normbrunn-16 anges med en bricka på husgrunden eller på annan väl synlig plats, med en noggrannhet på 0,1 meter.

Brunnen kan också få en inspektionsbrunn i markytan, som gör den lättare att komma åt. Har mekaniska kopplingar använts ska de enligt Normbrunn-16 kunna inspekteras, till exempel via en sådan brunn, och de får inte sitta direkt vid borrhålet.

Vilken del berörs när något händer?

  • Pumpen är uttjänt. Då byts pumpen. Borrhålet och slangen kan oftast användas vidare, vilket vi går igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?

  • Hålet räcker inte längre. Det beror på borrhålet och hur mycket värme som tas ut, och slangen behöver inte vara trasig. Vad som kan göras tar vi upp i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?

  • Trycket eller nivån i köldbärarkretsen sjunker. Enligt Boverkets energiguide, som länkas ovan, kan vätska behöva fyllas på vintern efter installationen. Sjunker trycket eller nivån igen längre fram kan det betyda ett läckage i slangen eller kopplingarna, och då bör du kontakta installatören.

Borrföretagen uppskattar att både foderrören och kollektorslangen håller i cirka 100 år, medan pumpen behöver bytas betydligt tidigare. Hur länge pumpen brukar hålla går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?

Få hjälp med din bergvärme

Funderar du på bergvärme, eller vill du veta vad offerten egentligen innehåller? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Beskriv ditt hus och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Vanliga frågor om borrhål, energibrunn och kollektorslang

Är borrhål och energibrunn samma sak?

I vardagligt tal ja. Borrhålet är själva hålet i berget, och energibrunn är namnet på den färdiga brunnen för bergvärme, med foderrör, tätning och lock.

Vad är skillnaden mellan kollektorslang och köldbärare?

Kollektorslangen är plastslangen i borrhålet. Köldbäraren är vätskan inuti slangen, vanligen vatten och bioetanol, som hämtar värmen från berget.

Hur lång är kollektorslangen?

Ungefär dubbelt så lång som hålet är djupt, eftersom den går både ner och upp. Till det kommer sträckan från hålet in till värmepumpen.

Finns det vatten i en energibrunn?

Ja, oftast. Hålet fylls normalt med grundvatten upp till grundvattenytan. Är hålet helt tätt och torrt kan det enligt Borrföretagen fyllas med vatten manuellt, eller med ett cementbaserat material som ger kontakt mellan slangen och berget.

Kan samma brunn användas till både dricksvatten och bergvärme?

Det är tekniskt möjligt, enligt Borrföretagen, men det kräver ett bredare hål. Dricksvattnet kyls av anläggningen, och när vattennivån sjunker minskar den del av hålet som ger värme.

Syns en energibrunn på tomten?

Oftast inte, när spåren efter arbetet har försvunnit. Brunnen kan avslutas under mark med ett tätt lock, eller med en inspektionsbrunn i markytan som gör den lättare att komma åt.

Har jordvärme också en kollektorslang?

Ja. Vid jordvärme grävs slangen ner i marken, och vid sjövärme läggs den i sjön. Det är borrhålet som är utmärkande för bergvärme.

Behöver en energibrunn anmälas till kommunen?

Ja. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska anläggningen anmälas innan den inrättas, och kommunen kan kräva tillstånd istället. Reglerna går vi igenom i artikeln om tillstånd som länkas ovan.