Vad är skillnaden mellan borrhål, energibrunn och kollektorslang?
Borrhål, energibrunn, kollektorslang: vad orden betyder och hur värmen tar sig från berget in i huset
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Borrhålet är hålet i berget. Energibrunnen är samma hål när det är färdigt för bergvärme, med foderrör, tätning och lock. Kollektorslangen är slangen som hänger i hålet och för värmen vidare till värmepumpen. Orden är lätta att blanda ihop när du läser en offert. Här reder vi ut vad som är vad och hur värmen tar sig från berget till elementen i huset.
Kort svar
Ord | Vad det är | Var det finns |
Borrhål | Det smala hålet som borras ner i berget, vanligen 115–165 mm brett | I berget under tomten |
Energibrunn | En borrad brunn för värme eller kyla: foderrör, borrhål och lock | Från markytan ner till botten av hålet |
Kollektorslang | En sluten plastslang med vätska som tar upp värme från berget | Ner i hålet, upp igen och vidare till värmepumpen |
Borrhålet är alltså den största delen av energibrunnen, och därför används orden ofta som synonymer. Kollektorslangen är en egen del som monteras i hålet.
Vad är ett borrhål?
Ett borrhål är det fysiska hålet. Enligt SGU:s information om bergvärme är brunnar för bergvärme oftast 115–165 millimeter i diameter och vanligen 100–300 meter djupa. Hur djupet räknas fram går vi igenom i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Hålet fylls med grundvatten upp till grundvattenytan. Vattnet behövs för värmeöverföringen. Enligt SGU-rapporten om geoenergianläggningar måste det finnas vatten eller återfyllningsmaterial i hålet för att värmen ska kunna ta sig från bergväggen till slangen.
Ordet borrhål säger inget om vad hålet används till. Även en dricksvattenbrunn är ett borrhål.
Vad är en energibrunn?
Energibrunn är namnet på en brunn som borras för att hämta värme eller kyla, inte vatten. Till skillnad från en dricksvattenbrunn tas normalt inget vatten upp ur den. SGU:s vägledning Normbrunn-16 beskriver att en bergborrad brunn anläggs i två steg: först drivs ett foderrör genom jordlagren och ner i berget, sedan borras hålet vidare till rätt djup. Vägledningen kallar borrhålet för själva brunnen, men för att brunnen ska fungera behövs fler delar än hålet:
Foderrör. Ett rör, vanligen av stål, som går genom jordlagret och ner i berget. Enligt Borrföretagens vanliga frågor hindrar det att jordlagren rasar in och att ytvatten förorenar grundvattnet. Normbrunn-16 anger minst sex meter foderrör, och att röret ska gå minst två meter ner i fast berg.
Tätning. Utrymmet mellan foderröret och berget tätas, vanligtvis med cement.
Borrhålslock. Ett tätt lock i foderröret som håller ute ytvatten och jord. Enligt Normbrunn-16 ska det också sitta så att kollektorn inte kan tryckas upp om det bildas is.
Är jordlagret tjockt blir foderröret längre, och det påverkar priset. Det tar vi upp i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Normbrunn-16 är en branschnorm och ingen lag, enligt Borrföretagen. Vill du vara säker på att den gäller för ditt arbete bör det alltså stå i avtalet. Vissa kommuner kräver också att den följs, vilket vi tar upp i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme? Rapporteringen av brunnen är däremot lagstyrd. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning ska borraren rapportera brunnen till SGU.
Vad är en kollektorslang?
Kollektorslangen, eller bara kollektorn, är den del som faktiskt hämtar värmen. Den är en sluten slinga som förbinder värmepumpen med borrhålet.
Så är den uppbyggd, enligt Borrföretagen och Normbrunn-16:
Slangen är av polyetenplast och omkring 40 millimeter grov.
Den går oftast ända ner till botten av hålet.
Längst ner sitter en U-böj, så att slangen inte viks och vätskan kan vända tillbaka upp.
Till U-böjen hör en bottenvikt, som drar ner slangen när den sänks i hålet.
Slangen ska vara helsvetsad och provtryckas med minst 3 bars övertryck, för att kontrollera att den är tät.
Eftersom slangen går både ner och upp blir den ungefär dubbelt så lång som hålet är djupt. Ett hål på 175 meter ger alltså omkring 350 meter slang, plus sträckan fram till huset. Det är vår egen uträkning.
Från hålet går slangen vidare i ett dike. Borrföretagen anger att den vanligen läggs cirka 50 centimeter under markytan och att den kalla delen, som går från huset till brunnen, normalt isoleras. Där slangen går in genom väggen eller grunden måste genomföringen vara tät, så att fukt inte kommer in i huset.
Kollektorslang finns inte bara i borrhål. Vid jordvärme grävs den ner i marken, och vid sjövärme läggs den i sjön. När systemet dimensioneras, alltså när storleken räknas fram, talar Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme om borrhålets längd vid bergvärme och om kollektorslangens längd vid jord- och sjövärme.
Hur tar sig värmen från berget in i huset?
En värmepumpsanläggning har tre kretsar som är åtskilda från varandra. Innehållet blandas inte, utan värmen förs över från den ena kretsen till den andra. Temperaturerna nedan är exempel från NIBE:s användarhandbok för F1145 och varierar mellan anläggningar och årstider.
Berget värmer vattnet i hålet. Enligt SGU-rapporten, som länkas ovan, är marktemperaturen omkring 9–10 grader i södra Sverige.
Vattnet värmer vätskan i slangen. Vätskan kallas köldbärare. Den kommer ner kall och värms några grader på vägen genom hålet, till exempel från −3 till 0 grader. Värme går från varmt till kallt, och därför behöver vätskan vara kallare än berget.
Vätskan lämnar värmen i värmepumpen. Inne i pumpen möter köldbäraren en värmeväxlare, som kallas förångare. Där tar pumpens köldmedium över värmen, och köldbäraren går tillbaka ner i hålet några grader kallare.
Kompressorn höjer temperaturen. Köldmediet kokar till gas redan vid låg temperatur. Kompressorn trycksätter gasen, och i NIBE:s exempel stiger temperaturen från ungefär −2 till ungefär 100 grader. Elen går framför allt till kompressorn.
Värmen går ut i huset. Den heta gasen lämnar värmen till husets värmesystem och till varmvattnet. Därefter sänks trycket, köldmediet kyls och kretsen börjar om.
Enligt SGU lämnar berget normalt ungefär dubbelt så mycket energi som den el som behöver tillföras. Därför behöver huset mindre el med bergvärme än med direktverkande el.
Borrhålet är hålet i berget. Energibrunnen är samma hål när det är färdigt för bergvärme, med foderrör, tätning och lock. Kollektorslangen är slangen som hänger i hålet och för värmen vidare till värmepumpen. Orden är lätta att blanda ihop när du läser en offert. Här reder vi ut vad som är vad och hur värmen tar sig från berget till elementen i huset.
Kort svar
Ord | Vad det är | Var det finns |
Borrhål | Det smala hålet som borras ner i berget, vanligen 115–165 mm brett | I berget under tomten |
Energibrunn | En borrad brunn för värme eller kyla: foderrör, borrhål och lock | Från markytan ner till botten av hålet |
Kollektorslang | En sluten plastslang med vätska som tar upp värme från berget | Ner i hålet, upp igen och vidare till värmepumpen |
Borrhålet är alltså den största delen av energibrunnen, och därför används orden ofta som synonymer. Kollektorslangen är en egen del som monteras i hålet.
Vad är ett borrhål?
Ett borrhål är det fysiska hålet. Enligt SGU:s information om bergvärme är brunnar för bergvärme oftast 115–165 millimeter i diameter och vanligen 100–300 meter djupa. Hur djupet räknas fram går vi igenom i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Hålet fylls med grundvatten upp till grundvattenytan. Vattnet behövs för värmeöverföringen. Enligt SGU-rapporten om geoenergianläggningar måste det finnas vatten eller återfyllningsmaterial i hålet för att värmen ska kunna ta sig från bergväggen till slangen.
Ordet borrhål säger inget om vad hålet används till. Även en dricksvattenbrunn är ett borrhål.
Vad är en energibrunn?
Energibrunn är namnet på en brunn som borras för att hämta värme eller kyla, inte vatten. Till skillnad från en dricksvattenbrunn tas normalt inget vatten upp ur den. SGU:s vägledning Normbrunn-16 beskriver att en bergborrad brunn anläggs i två steg: först drivs ett foderrör genom jordlagren och ner i berget, sedan borras hålet vidare till rätt djup. Vägledningen kallar borrhålet för själva brunnen, men för att brunnen ska fungera behövs fler delar än hålet:
Foderrör. Ett rör, vanligen av stål, som går genom jordlagret och ner i berget. Enligt Borrföretagens vanliga frågor hindrar det att jordlagren rasar in och att ytvatten förorenar grundvattnet. Normbrunn-16 anger minst sex meter foderrör, och att röret ska gå minst två meter ner i fast berg.
Tätning. Utrymmet mellan foderröret och berget tätas, vanligtvis med cement.
Borrhålslock. Ett tätt lock i foderröret som håller ute ytvatten och jord. Enligt Normbrunn-16 ska det också sitta så att kollektorn inte kan tryckas upp om det bildas is.
Är jordlagret tjockt blir foderröret längre, och det påverkar priset. Det tar vi upp i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme?
Normbrunn-16 är en branschnorm och ingen lag, enligt Borrföretagen. Vill du vara säker på att den gäller för ditt arbete bör det alltså stå i avtalet. Vissa kommuner kräver också att den följs, vilket vi tar upp i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme? Rapporteringen av brunnen är däremot lagstyrd. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning ska borraren rapportera brunnen till SGU.
Vad är en kollektorslang?
Kollektorslangen, eller bara kollektorn, är den del som faktiskt hämtar värmen. Den är en sluten slinga som förbinder värmepumpen med borrhålet.
Så är den uppbyggd, enligt Borrföretagen och Normbrunn-16:
Slangen är av polyetenplast och omkring 40 millimeter grov.
Den går oftast ända ner till botten av hålet.
Längst ner sitter en U-böj, så att slangen inte viks och vätskan kan vända tillbaka upp.
Till U-böjen hör en bottenvikt, som drar ner slangen när den sänks i hålet.
Slangen ska vara helsvetsad och provtryckas med minst 3 bars övertryck, för att kontrollera att den är tät.
Eftersom slangen går både ner och upp blir den ungefär dubbelt så lång som hålet är djupt. Ett hål på 175 meter ger alltså omkring 350 meter slang, plus sträckan fram till huset. Det är vår egen uträkning.
Från hålet går slangen vidare i ett dike. Borrföretagen anger att den vanligen läggs cirka 50 centimeter under markytan och att den kalla delen, som går från huset till brunnen, normalt isoleras. Där slangen går in genom väggen eller grunden måste genomföringen vara tät, så att fukt inte kommer in i huset.
Kollektorslang finns inte bara i borrhål. Vid jordvärme grävs den ner i marken, och vid sjövärme läggs den i sjön. När systemet dimensioneras, alltså när storleken räknas fram, talar Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme om borrhålets längd vid bergvärme och om kollektorslangens längd vid jord- och sjövärme.
Hur tar sig värmen från berget in i huset?
En värmepumpsanläggning har tre kretsar som är åtskilda från varandra. Innehållet blandas inte, utan värmen förs över från den ena kretsen till den andra. Temperaturerna nedan är exempel från NIBE:s användarhandbok för F1145 och varierar mellan anläggningar och årstider.
Berget värmer vattnet i hålet. Enligt SGU-rapporten, som länkas ovan, är marktemperaturen omkring 9–10 grader i södra Sverige.
Vattnet värmer vätskan i slangen. Vätskan kallas köldbärare. Den kommer ner kall och värms några grader på vägen genom hålet, till exempel från −3 till 0 grader. Värme går från varmt till kallt, och därför behöver vätskan vara kallare än berget.
Vätskan lämnar värmen i värmepumpen. Inne i pumpen möter köldbäraren en värmeväxlare, som kallas förångare. Där tar pumpens köldmedium över värmen, och köldbäraren går tillbaka ner i hålet några grader kallare.
Kompressorn höjer temperaturen. Köldmediet kokar till gas redan vid låg temperatur. Kompressorn trycksätter gasen, och i NIBE:s exempel stiger temperaturen från ungefär −2 till ungefär 100 grader. Elen går framför allt till kompressorn.
Värmen går ut i huset. Den heta gasen lämnar värmen till husets värmesystem och till varmvattnet. Därefter sänks trycket, köldmediet kyls och kretsen börjar om.
Enligt SGU lämnar berget normalt ungefär dubbelt så mycket energi som den el som behöver tillföras. Därför behöver huset mindre el med bergvärme än med direktverkande el.

Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Köldbärare, köldmedium och värmebärare: tre olika kretsar
Lika lätt att blanda ihop som delarna på tomten är det som cirkulerar i systemet.
Namn | Var det finns | Vad det gör | Exempel på innehåll |
Köldbärare | I kollektorslangen | Hämtar värme från berget till pumpen | Vatten och bioetanol |
Köldmedium | I pumpens egen slutna krets | För över värmen och höjer temperaturen | Många är fluorerade gaser, men andra ämnen förekommer |
Värmebärare | I radiatorer och golvvärme | För ut värmen i huset | Vatten |
Köldbäraren kallas också brine eller kollektorvätska. Etanolen ska hindra vätskan från att frysa. Normbrunn-16 anger ungefär 25 procent bioetanol och Borrföretagen ungefär en tredjedel, så källorna skiljer sig åt.
Vätskans sammansättning är en miljöfråga, eftersom slangen ligger i grundvattnet. SGU rekommenderar bioetanol i Normbrunn-16, som också beskriver att ett läckage kan ge lukt och smak i brunnar i närheten. Vid läckage över 50 liter har problemen ibland funnits kvar i mer än ett år, men enligt vägledningen är sådana läckage idag relativt ovanliga. Kommuner kan ställa egna krav. Alingsås kommun anger till exempel att anläggningen ska utföras så att högst 5 liter kan läcka ut, och att installatören och borraren ska använda samma typ av vätska. Fråga därför installatören hur ett läckage upptäcks och stoppas i din anläggning.
Fyra saker som är lätta att blanda ihop
Djupet i offerten är slangens längd. Nej, djupet avser hålet. Slangen är ungefär dubbelt så lång, så meterpriset för borrning och kostnaden för slang är två olika saker.
Energibrunnen ger vatten. Nej, köldbäraren går i en sluten krets, och i en vanlig energibrunn pumpas inget vatten upp. Vattnet i hålet används bara för att föra över värmen.
Slangen i berget och slangen i diket är olika system. Nej, de är samma slinga. En skada var som helst på sträckan påverkar hela kretsen.
Hela hålet ger lika mycket värme. Nej. Det är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet, som räknas. Den del som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Vad det innebär för beräkningen förklarar vi i artikeln om borrdjup som länkas ovan.
Därför är det bra att kunna skilja på delarna
Delarna åldras olika, görs ofta av olika företag och dokumenteras var för sig. Det har betydelse när du läser offerter och när något behöver åtgärdas.
Vem gör vad och vilka papper ska du få?
Enligt Borrföretagen är det vanligt att borrföretaget, utöver borrningen, också monterar kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Värmepumpen installeras sedan av en installatör. Hur stegen följer på varandra beskriver vi i artikeln Så går installationen av bergvärme till.
Kontrollera i offerten vem som ansvarar för varje del, och att du efter arbetet får:
Brunnsprotokoll. Originalet är ditt, och en kopia går till SGU. Det visar bland annat djup, dimension, foderrörets längd och grundvattennivån.
Provtryckningsprotokoll. Visar att kollektorslangen var tät när den provtrycktes.
Skiss över läget. Visar var hålet och slangen ligger, så att ingen gräver av slangen senare. Borrföretagen råder dig också att kräva en distansskylt, som visar var brunnen finns. Avslutas brunnen under mark ska läget enligt Normbrunn-16 anges med en bricka på husgrunden eller på annan väl synlig plats, med en noggrannhet på 0,1 meter.
Brunnen kan också få en inspektionsbrunn i markytan, som gör den lättare att komma åt. Har mekaniska kopplingar använts ska de enligt Normbrunn-16 kunna inspekteras, till exempel via en sådan brunn, och de får inte sitta direkt vid borrhålet.
Vilken del berörs när något händer?
Pumpen är uttjänt. Då byts pumpen. Borrhålet och slangen kan oftast användas vidare, vilket vi går igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Hålet räcker inte längre. Det beror på borrhålet och hur mycket värme som tas ut, och slangen behöver inte vara trasig. Vad som kan göras tar vi upp i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Trycket eller nivån i köldbärarkretsen sjunker. Enligt Boverkets energiguide, som länkas ovan, kan vätska behöva fyllas på vintern efter installationen. Sjunker trycket eller nivån igen längre fram kan det betyda ett läckage i slangen eller kopplingarna, och då bör du kontakta installatören.
Borrföretagen uppskattar att både foderrören och kollektorslangen håller i cirka 100 år, medan pumpen behöver bytas betydligt tidigare. Hur länge pumpen brukar hålla går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Få hjälp med din bergvärme
Funderar du på bergvärme, eller vill du veta vad offerten egentligen innehåller? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Köldbärare, köldmedium och värmebärare: tre olika kretsar
Lika lätt att blanda ihop som delarna på tomten är det som cirkulerar i systemet.
Namn | Var det finns | Vad det gör | Exempel på innehåll |
Köldbärare | I kollektorslangen | Hämtar värme från berget till pumpen | Vatten och bioetanol |
Köldmedium | I pumpens egen slutna krets | För över värmen och höjer temperaturen | Många är fluorerade gaser, men andra ämnen förekommer |
Värmebärare | I radiatorer och golvvärme | För ut värmen i huset | Vatten |
Köldbäraren kallas också brine eller kollektorvätska. Etanolen ska hindra vätskan från att frysa. Normbrunn-16 anger ungefär 25 procent bioetanol och Borrföretagen ungefär en tredjedel, så källorna skiljer sig åt.
Vätskans sammansättning är en miljöfråga, eftersom slangen ligger i grundvattnet. SGU rekommenderar bioetanol i Normbrunn-16, som också beskriver att ett läckage kan ge lukt och smak i brunnar i närheten. Vid läckage över 50 liter har problemen ibland funnits kvar i mer än ett år, men enligt vägledningen är sådana läckage idag relativt ovanliga. Kommuner kan ställa egna krav. Alingsås kommun anger till exempel att anläggningen ska utföras så att högst 5 liter kan läcka ut, och att installatören och borraren ska använda samma typ av vätska. Fråga därför installatören hur ett läckage upptäcks och stoppas i din anläggning.
Fyra saker som är lätta att blanda ihop
Djupet i offerten är slangens längd. Nej, djupet avser hålet. Slangen är ungefär dubbelt så lång, så meterpriset för borrning och kostnaden för slang är två olika saker.
Energibrunnen ger vatten. Nej, köldbäraren går i en sluten krets, och i en vanlig energibrunn pumpas inget vatten upp. Vattnet i hålet används bara för att föra över värmen.
Slangen i berget och slangen i diket är olika system. Nej, de är samma slinga. En skada var som helst på sträckan påverkar hela kretsen.
Hela hålet ger lika mycket värme. Nej. Det är den vattenfyllda delen, det aktiva djupet, som räknas. Den del som ligger ovanför grundvattenytan är fylld med luft och ger nästan ingen värme. Vad det innebär för beräkningen förklarar vi i artikeln om borrdjup som länkas ovan.
Därför är det bra att kunna skilja på delarna
Delarna åldras olika, görs ofta av olika företag och dokumenteras var för sig. Det har betydelse när du läser offerter och när något behöver åtgärdas.
Vem gör vad och vilka papper ska du få?
Enligt Borrföretagen är det vanligt att borrföretaget, utöver borrningen, också monterar kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Värmepumpen installeras sedan av en installatör. Hur stegen följer på varandra beskriver vi i artikeln Så går installationen av bergvärme till.
Kontrollera i offerten vem som ansvarar för varje del, och att du efter arbetet får:
Brunnsprotokoll. Originalet är ditt, och en kopia går till SGU. Det visar bland annat djup, dimension, foderrörets längd och grundvattennivån.
Provtryckningsprotokoll. Visar att kollektorslangen var tät när den provtrycktes.
Skiss över läget. Visar var hålet och slangen ligger, så att ingen gräver av slangen senare. Borrföretagen råder dig också att kräva en distansskylt, som visar var brunnen finns. Avslutas brunnen under mark ska läget enligt Normbrunn-16 anges med en bricka på husgrunden eller på annan väl synlig plats, med en noggrannhet på 0,1 meter.
Brunnen kan också få en inspektionsbrunn i markytan, som gör den lättare att komma åt. Har mekaniska kopplingar använts ska de enligt Normbrunn-16 kunna inspekteras, till exempel via en sådan brunn, och de får inte sitta direkt vid borrhålet.
Vilken del berörs när något händer?
Pumpen är uttjänt. Då byts pumpen. Borrhålet och slangen kan oftast användas vidare, vilket vi går igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Hålet räcker inte längre. Det beror på borrhålet och hur mycket värme som tas ut, och slangen behöver inte vara trasig. Vad som kan göras tar vi upp i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Trycket eller nivån i köldbärarkretsen sjunker. Enligt Boverkets energiguide, som länkas ovan, kan vätska behöva fyllas på vintern efter installationen. Sjunker trycket eller nivån igen längre fram kan det betyda ett läckage i slangen eller kopplingarna, och då bör du kontakta installatören.
Borrföretagen uppskattar att både foderrören och kollektorslangen håller i cirka 100 år, medan pumpen behöver bytas betydligt tidigare. Hur länge pumpen brukar hålla går vi igenom i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Få hjälp med din bergvärme
Funderar du på bergvärme, eller vill du veta vad offerten egentligen innehåller? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus och hur det värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om borrhål, energibrunn och kollektorslang
Är borrhål och energibrunn samma sak?
I vardagligt tal ja. Borrhålet är själva hålet i berget, och energibrunn är namnet på den färdiga brunnen för bergvärme, med foderrör, tätning och lock.
Vad är skillnaden mellan kollektorslang och köldbärare?
Kollektorslangen är plastslangen i borrhålet. Köldbäraren är vätskan inuti slangen, vanligen vatten och bioetanol, som hämtar värmen från berget.
Hur lång är kollektorslangen?
Ungefär dubbelt så lång som hålet är djupt, eftersom den går både ner och upp. Till det kommer sträckan från hålet in till värmepumpen.
Finns det vatten i en energibrunn?
Ja, oftast. Hålet fylls normalt med grundvatten upp till grundvattenytan. Är hålet helt tätt och torrt kan det enligt Borrföretagen fyllas med vatten manuellt, eller med ett cementbaserat material som ger kontakt mellan slangen och berget.
Kan samma brunn användas till både dricksvatten och bergvärme?
Det är tekniskt möjligt, enligt Borrföretagen, men det kräver ett bredare hål. Dricksvattnet kyls av anläggningen, och när vattennivån sjunker minskar den del av hålet som ger värme.
Syns en energibrunn på tomten?
Oftast inte, när spåren efter arbetet har försvunnit. Brunnen kan avslutas under mark med ett tätt lock, eller med en inspektionsbrunn i markytan som gör den lättare att komma åt.
Har jordvärme också en kollektorslang?
Ja. Vid jordvärme grävs slangen ner i marken, och vid sjövärme läggs den i sjön. Det är borrhålet som är utmärkande för bergvärme.
Behöver en energibrunn anmälas till kommunen?
Ja. Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska anläggningen anmälas innan den inrättas, och kommunen kan kräva tillstånd istället. Reglerna går vi igenom i artikeln om tillstånd som länkas ovan.
Relaterade artiklar

Bergvärme
Vad är skillnaden mellan borrhål, energibrunn och kollektorslang?
Läs mer

Bergvärme
Bergvärme och golvvärme: en energieffektiv kombination
Läs mer

Bergvärme
Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Läs mer

Bergvärme
Vad är skillnaden mellan borrhål, energibrunn och kollektorslang?
Borrhål, energibrunn, kollektorslang: vad orden betyder och hur värmen tar sig från berget in i huset
Läs mer

Bergvärme
Bergvärme och golvvärme: en energieffektiv kombination
Golvvärme låter bergvärmepumpen gå på lägre temperatur, men grunden avgör om elen minskar. Se om det passar ditt hus
Läs mer

Bergvärme
Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Bergvärme fungerar ofta med gamla element. Så ser du om dina räcker och vilka som kan behöva bytas mot större
Läs mer

Bergvärme
Fungerar bergvärme i alla hus?
Tomt, berggrund, värmesystem och energibehov: så ser du om bergvärme fungerar i ditt hus och när annat passar bättre
Läs mer

Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Elpatron, korta driftcykler, slitage och verkningsgrad: så märks fel storlek på bergvärmepumpen och så åtgärdas det
Läs mer

Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Läs mer

Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer

Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer

Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer

Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer

Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer

Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer

Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer

Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer

Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer

Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer

Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer

Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer

Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer

Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer

Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer

Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer

Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer

Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer

Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer

Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer

Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer

Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer

Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer

Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer

Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer

Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer

Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer

Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer

Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer

Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
