Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Bergvärme fungerar ofta med gamla element. Så ser du om dina räcker och vilka som kan behöva bytas mot större
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ja, bergvärme fungerar ofta med de radiatorer som redan sitter i huset, även gamla. Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme kan en bergvärmepump installeras i hus med radiatorer eller golvvärme där varmt vatten cirkulerar. Radiatorer kallas också element. Det avgörande är inte hur gamla de är, utan hur varmt vatten de behöver för att hålla huset varmt en kall dag. Här går vi igenom hur framledningstemperatur, radiatorernas storlek och husets isolering hänger ihop, och hur du tar reda på om just dina element räcker.
Kort svar
Bergvärmen behöver inte nya element bara för att de gamla har några år på nacken. Det här är bra att veta:
Åldern avgör inte. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide om värmefördelning värmer äldre sektionsradiatorer i gjutjärn normalt bättre än dagens platta panelelement.
Vattnets temperatur är det viktiga. Ett faktablad hos Installatörsföretagen frågar om radiatorerna räcker med högst 55 grader i varje rum. Det är ett bra riktmärke, men ingen gräns.
Hetare vatten går, men kostar. Enligt samma faktablad minskar pumpens effektivitet med 1–3 procent för varje grad högre temperatur.
Ofta räcker det med att åtgärda några element. Faktabladet nämner att det kan vara nödvändigt att byta några radiatorer. Vår bedömning är att de rum som blir kalla först bestämmer hur varmt vattnet behöver vara.
Vad betyder framledningstemperatur?
Framledningstemperaturen är temperaturen på vattnet som lämnar värmepumpen på väg ut till elementen. Ju kallare det är ute, desto varmare vatten behövs. Sambandet ställs in med värmekurvan, som vi förklarar i artikeln Bergvärmen drar för mycket el.
Temperaturen spelar roll eftersom pumpen behöver mer el för att göra hetare vatten. Källorna anger olika siffror, men pekar åt samma håll:
Faktabladet hos Installatörsföretagen anger 1–3 procent per grad, och cirka 25 procent lägre årsvärmefaktor vid 55 grader jämfört med 45. Årsvärmefaktorn visar hur många kWh värme pumpen i snitt ger per kWh el. Faktabladet är från omkring 2011.
En rapport från Bengt Dahlgren och Peab, finansierad av bland andra SBUF, byggbranschens utvecklingsfond, hänvisar till tidigare studier med 1–2 procent per grad och 10–20 procent mindre köpt el vid en sänkning från 55 till 45 grader. Rapportens egna beräkningar ger 15–20 procent per 10 grader.
I produktbladet för NIBE S1256-13 är årsmåttet SCOP 6,13 vid 35 grader och 4,46 vid 55 grader i kallt klimat. Värdena gäller vid standardiserade tester, inte i ett visst hus.
Vad kan det betyda i kronor?
Vi utgår från samma hus som i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?, som behöver 18 000 kWh per år, med årsvärmefaktor 3 och elpriset 2 kronor per kWh. Vi antar att 20 procent av värmen går till varmvatten, som inte påverkas av elementen.
Då går cirka 4 800 kWh el per år till att värma huset. Är den köpta elen 10–25 procent lägre när framledningen sänks 10 grader, sparar huset cirka 480–1 200 kWh, eller ungefär 1 000–2 400 kronor per år. Det är vår egen förenklade uträkning.
Skillnaden märks på elräkningen, men är sällan i sig ett skäl att avstå från bergvärme. Rapporten, som räknar på en grupp större bostadshus i Göteborg och inte på villor, landar också i att den optimala temperaturen där ligger på 45–55 grader, eftersom lägre temperaturer kräver fler radiatorer och längre borrhål. Vid ett elpris kring 2 kronor per kWh var totalkostnaden ungefär densamma vid 35, 45 och 55 grader. Lägst möjliga temperatur är alltså inte alltid det mest lönsamma.
Hur varmt vatten kan en bergvärmepump ge?
NIBE S1256 kan enligt produktbladet ge 65 grader med enbart kompressorn och 70 grader med tillsats, alltså med hjälp av elpatronen. Andra modeller kan ha andra gränser, så fråga vad som gäller för den pump som föreslås.
Pumpen ger också något mindre effekt ju varmare vattnet ska vara, vilket vi visar i artikeln Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?. Klarar elementen sig inte med det pumpen ger kan elpatronen få hjälpa till, och den ger bara 1 kWh värme per kWh el.
Därför räcker inte alltid gamla element
En radiator avger värme efter hur mycket varmare den är än rummet. Sänks vattentemperaturen minskar därför effekten snabbare än man kan tro. Tabellen visar samma radiatorstorlek, 600 × 1 000 millimeter, i Purmos produktkatalog. Tabellen gäller 20 grader inne och visar dagens panelradiatorer, inte äldre modeller. Värdet för 75/65 grader är katalogens effekt vid en temperaturskillnad på 50 grader mot rummet.
Radiatortyp | 75/65 grader | 55/45 grader | 45/35 grader |
Enkel panel (typ 11) | 1 018 W | 517 W | 299 W |
Dubbel panel (typ 22) | 1 709 W | 857 W | 491 W |
Trippel panel (typ 33) | 2 356 W | 1 173 W | 668 W |
Siffrorna anger temperaturen på vattnet in och ut ur radiatorn. Effekten ungefär halveras från 75/65 till 55/45 grader.
Boverkets energiguide om luftvärmepumpar tar upp samma sak när det gäller luft-vattenvärmepumpar: kontrollera att rör och radiatorer klarar 55 grader, och är systemet byggt för varmare vatten kan vissa radiatorer behöva bytas mot större. SBUF-rapporten hänvisar också till en undersökning av radiatorsystem i svenska byggnader med fjärrvärme, där framledningen i genomsnitt var dimensionerad för 64 grader vid minus 16 grader ute. Ett hus med små element kan alltså behöva mer än 55 grader en kall dag.
Tabellen visar ändå bara ena sidan. Hur mycket effekt som behövs beror på husets värmebehov, och en artikel av forskaren Adnan Ploskić visar att det i huvudsak är värmebehovet som bestämmer framledningens temperatur. Har huset fått tilläggsisolering eller nya fönster sedan elementen sattes in kan de alltså vara större än vad som behövs idag.
Så tar du reda på om dina element räcker
Du kan själv komma långt innan du tar in offerter. Stegen är vårt eget förslag på arbetsgång och ersätter inte en beräkning. De passar bäst att göra under den kalla delen av året.
Läs av framledningstemperaturen en kall dag. Skriv upp temperaturen på vattnet till elementen och utetemperaturen. Du hittar den ofta i pumpens meny eller på en termometer vid pannan. Är du osäker på var den ska läsas, fråga din installatör.
Se till att systemet fungerar. Enligt Boverkets energiguide om att injustera och styra värmesystemet ska radiatorerna bli varma över hela ytan och termostaterna röra sig. Varma bara upptill eller nedtill kan betyda att de behöver luftas eller att cirkulationen inte fungerar.
Sänk värmekurvan i små steg, om din anläggning tillåter det. Vänta ett par dygn mellan ändringarna och ha termostaterna öppna. Fråga din installatör först om huset värms med panna, eftersom inställningarna fungerar olika.
Notera vilket rum som blir kallt först. Vår bedömning är att det rummets element då håller uppe temperaturen i hela huset, förutsatt att systemet är rätt injusterat.
Mät elementen. Skriv upp höjd, längd, antal paneler och vilket rum varje element sitter i.
Be om en beräkning rum för rum. Enligt guiden om värmefördelning krävs normalt en teknisk konsult för att räkna fram rätt effektbehov, och faktabladet hos Installatörsföretagen nämner att en VVS-projektör kan göra det. Installatören kan också göra en bedömning.
En enda avläsning ger bara en grov bild. Är det mildare ute när du testar behöver systemet klara mer de kallaste dagarna. I Göteborg räknas till exempel med drygt −10 grader, vilket vi förklarar i artikeln om pumpens storlek som länkas ovan.
Tabellen kan hjälpa dig att tolka resultatet. Indelningen är vår egen bedömning utifrån riktmärket på 55 grader, och gäller en riktigt kall dag.
Framledning en kall dag | Vad det brukar innebära | Nästa steg |
Upp till cirka 45 grader | Goda förutsättningar | Elementen kan oftast behållas |
Cirka 45–55 grader | Fungerar normalt bra | Se över enskilda element som håller uppe temperaturen |
Över 55 grader | Högre elförbrukning, och pumpens gräns kan komma närmare | Räkna på större element, injustering och isolering |
Vilken typ av element har du?
Gjutjärnselement
De tunga sektionsradiatorerna som finns i många äldre hus behöver inte bytas bara för att de är gamla. Guiden om värmefördelning anger att gamla järnrör och radiatorer med tjockt gods kan ha mycket lång livslängd, och att man bör utvärdera noga innan man byter ut dem. Guiden anger också att äldre kvarvarande rör ofta är starka och av hög kvalitet. Vi rekommenderar ändå en kontroll av att elementen är täta och fria från rost. Överväger du begagnade radiatorer behöver de enligt guiden granskas noga, just på grund av rost.
Äldre panelelement
Enkla panelelement från tiden när huset värmdes med panna kan vara det som begränsar systemet. Här finns ofta mest att vinna, eftersom ett element med fler paneler kan ge betydligt mer värme på samma väggyta, som tabellen ovan visar.
Ettrörssystem
De flesta svenska hus har tvårörssystem, där varje radiator får vatten med samma temperatur. I ett ettrörssystem är radiatorerna istället seriekopplade, och vattnet blir svalare för varje radiator. Enligt guiden om värmefördelning är de första radiatorerna därför oftast mindre och de senare större. Systemet är ovanligare. Har du ett sådant, eller om du är osäker, be installatören titta på det särskilt. Vår bedömning är att de sista radiatorerna kan bli svårast att få varma när vattnet ska hålla lägre temperatur.
Termostater och ventiler
Faktabladet hos Installatörsföretagen anger att termostater som är äldre än cirka 10 år bör bytas. Termostater som stänger flödet kan också ställa till det för pumpen. I NIBE:s produktblad för S1256 står att system där alla radiatorer har termostater ska ha en överströmningsventil, eller att några termostater tas bort, så att flödet räcker. Vi tar upp det i artikeln Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump.
Ja, bergvärme fungerar ofta med de radiatorer som redan sitter i huset, även gamla. Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme kan en bergvärmepump installeras i hus med radiatorer eller golvvärme där varmt vatten cirkulerar. Radiatorer kallas också element. Det avgörande är inte hur gamla de är, utan hur varmt vatten de behöver för att hålla huset varmt en kall dag. Här går vi igenom hur framledningstemperatur, radiatorernas storlek och husets isolering hänger ihop, och hur du tar reda på om just dina element räcker.
Kort svar
Bergvärmen behöver inte nya element bara för att de gamla har några år på nacken. Det här är bra att veta:
Åldern avgör inte. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide om värmefördelning värmer äldre sektionsradiatorer i gjutjärn normalt bättre än dagens platta panelelement.
Vattnets temperatur är det viktiga. Ett faktablad hos Installatörsföretagen frågar om radiatorerna räcker med högst 55 grader i varje rum. Det är ett bra riktmärke, men ingen gräns.
Hetare vatten går, men kostar. Enligt samma faktablad minskar pumpens effektivitet med 1–3 procent för varje grad högre temperatur.
Ofta räcker det med att åtgärda några element. Faktabladet nämner att det kan vara nödvändigt att byta några radiatorer. Vår bedömning är att de rum som blir kalla först bestämmer hur varmt vattnet behöver vara.
Vad betyder framledningstemperatur?
Framledningstemperaturen är temperaturen på vattnet som lämnar värmepumpen på väg ut till elementen. Ju kallare det är ute, desto varmare vatten behövs. Sambandet ställs in med värmekurvan, som vi förklarar i artikeln Bergvärmen drar för mycket el.
Temperaturen spelar roll eftersom pumpen behöver mer el för att göra hetare vatten. Källorna anger olika siffror, men pekar åt samma håll:
Faktabladet hos Installatörsföretagen anger 1–3 procent per grad, och cirka 25 procent lägre årsvärmefaktor vid 55 grader jämfört med 45. Årsvärmefaktorn visar hur många kWh värme pumpen i snitt ger per kWh el. Faktabladet är från omkring 2011.
En rapport från Bengt Dahlgren och Peab, finansierad av bland andra SBUF, byggbranschens utvecklingsfond, hänvisar till tidigare studier med 1–2 procent per grad och 10–20 procent mindre köpt el vid en sänkning från 55 till 45 grader. Rapportens egna beräkningar ger 15–20 procent per 10 grader.
I produktbladet för NIBE S1256-13 är årsmåttet SCOP 6,13 vid 35 grader och 4,46 vid 55 grader i kallt klimat. Värdena gäller vid standardiserade tester, inte i ett visst hus.
Vad kan det betyda i kronor?
Vi utgår från samma hus som i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?, som behöver 18 000 kWh per år, med årsvärmefaktor 3 och elpriset 2 kronor per kWh. Vi antar att 20 procent av värmen går till varmvatten, som inte påverkas av elementen.
Då går cirka 4 800 kWh el per år till att värma huset. Är den köpta elen 10–25 procent lägre när framledningen sänks 10 grader, sparar huset cirka 480–1 200 kWh, eller ungefär 1 000–2 400 kronor per år. Det är vår egen förenklade uträkning.
Skillnaden märks på elräkningen, men är sällan i sig ett skäl att avstå från bergvärme. Rapporten, som räknar på en grupp större bostadshus i Göteborg och inte på villor, landar också i att den optimala temperaturen där ligger på 45–55 grader, eftersom lägre temperaturer kräver fler radiatorer och längre borrhål. Vid ett elpris kring 2 kronor per kWh var totalkostnaden ungefär densamma vid 35, 45 och 55 grader. Lägst möjliga temperatur är alltså inte alltid det mest lönsamma.
Hur varmt vatten kan en bergvärmepump ge?
NIBE S1256 kan enligt produktbladet ge 65 grader med enbart kompressorn och 70 grader med tillsats, alltså med hjälp av elpatronen. Andra modeller kan ha andra gränser, så fråga vad som gäller för den pump som föreslås.
Pumpen ger också något mindre effekt ju varmare vattnet ska vara, vilket vi visar i artikeln Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?. Klarar elementen sig inte med det pumpen ger kan elpatronen få hjälpa till, och den ger bara 1 kWh värme per kWh el.
Därför räcker inte alltid gamla element
En radiator avger värme efter hur mycket varmare den är än rummet. Sänks vattentemperaturen minskar därför effekten snabbare än man kan tro. Tabellen visar samma radiatorstorlek, 600 × 1 000 millimeter, i Purmos produktkatalog. Tabellen gäller 20 grader inne och visar dagens panelradiatorer, inte äldre modeller. Värdet för 75/65 grader är katalogens effekt vid en temperaturskillnad på 50 grader mot rummet.
Radiatortyp | 75/65 grader | 55/45 grader | 45/35 grader |
Enkel panel (typ 11) | 1 018 W | 517 W | 299 W |
Dubbel panel (typ 22) | 1 709 W | 857 W | 491 W |
Trippel panel (typ 33) | 2 356 W | 1 173 W | 668 W |
Siffrorna anger temperaturen på vattnet in och ut ur radiatorn. Effekten ungefär halveras från 75/65 till 55/45 grader.
Boverkets energiguide om luftvärmepumpar tar upp samma sak när det gäller luft-vattenvärmepumpar: kontrollera att rör och radiatorer klarar 55 grader, och är systemet byggt för varmare vatten kan vissa radiatorer behöva bytas mot större. SBUF-rapporten hänvisar också till en undersökning av radiatorsystem i svenska byggnader med fjärrvärme, där framledningen i genomsnitt var dimensionerad för 64 grader vid minus 16 grader ute. Ett hus med små element kan alltså behöva mer än 55 grader en kall dag.
Tabellen visar ändå bara ena sidan. Hur mycket effekt som behövs beror på husets värmebehov, och en artikel av forskaren Adnan Ploskić visar att det i huvudsak är värmebehovet som bestämmer framledningens temperatur. Har huset fått tilläggsisolering eller nya fönster sedan elementen sattes in kan de alltså vara större än vad som behövs idag.
Så tar du reda på om dina element räcker
Du kan själv komma långt innan du tar in offerter. Stegen är vårt eget förslag på arbetsgång och ersätter inte en beräkning. De passar bäst att göra under den kalla delen av året.
Läs av framledningstemperaturen en kall dag. Skriv upp temperaturen på vattnet till elementen och utetemperaturen. Du hittar den ofta i pumpens meny eller på en termometer vid pannan. Är du osäker på var den ska läsas, fråga din installatör.
Se till att systemet fungerar. Enligt Boverkets energiguide om att injustera och styra värmesystemet ska radiatorerna bli varma över hela ytan och termostaterna röra sig. Varma bara upptill eller nedtill kan betyda att de behöver luftas eller att cirkulationen inte fungerar.
Sänk värmekurvan i små steg, om din anläggning tillåter det. Vänta ett par dygn mellan ändringarna och ha termostaterna öppna. Fråga din installatör först om huset värms med panna, eftersom inställningarna fungerar olika.
Notera vilket rum som blir kallt först. Vår bedömning är att det rummets element då håller uppe temperaturen i hela huset, förutsatt att systemet är rätt injusterat.
Mät elementen. Skriv upp höjd, längd, antal paneler och vilket rum varje element sitter i.
Be om en beräkning rum för rum. Enligt guiden om värmefördelning krävs normalt en teknisk konsult för att räkna fram rätt effektbehov, och faktabladet hos Installatörsföretagen nämner att en VVS-projektör kan göra det. Installatören kan också göra en bedömning.
En enda avläsning ger bara en grov bild. Är det mildare ute när du testar behöver systemet klara mer de kallaste dagarna. I Göteborg räknas till exempel med drygt −10 grader, vilket vi förklarar i artikeln om pumpens storlek som länkas ovan.
Tabellen kan hjälpa dig att tolka resultatet. Indelningen är vår egen bedömning utifrån riktmärket på 55 grader, och gäller en riktigt kall dag.
Framledning en kall dag | Vad det brukar innebära | Nästa steg |
Upp till cirka 45 grader | Goda förutsättningar | Elementen kan oftast behållas |
Cirka 45–55 grader | Fungerar normalt bra | Se över enskilda element som håller uppe temperaturen |
Över 55 grader | Högre elförbrukning, och pumpens gräns kan komma närmare | Räkna på större element, injustering och isolering |
Vilken typ av element har du?
Gjutjärnselement
De tunga sektionsradiatorerna som finns i många äldre hus behöver inte bytas bara för att de är gamla. Guiden om värmefördelning anger att gamla järnrör och radiatorer med tjockt gods kan ha mycket lång livslängd, och att man bör utvärdera noga innan man byter ut dem. Guiden anger också att äldre kvarvarande rör ofta är starka och av hög kvalitet. Vi rekommenderar ändå en kontroll av att elementen är täta och fria från rost. Överväger du begagnade radiatorer behöver de enligt guiden granskas noga, just på grund av rost.
Äldre panelelement
Enkla panelelement från tiden när huset värmdes med panna kan vara det som begränsar systemet. Här finns ofta mest att vinna, eftersom ett element med fler paneler kan ge betydligt mer värme på samma väggyta, som tabellen ovan visar.
Ettrörssystem
De flesta svenska hus har tvårörssystem, där varje radiator får vatten med samma temperatur. I ett ettrörssystem är radiatorerna istället seriekopplade, och vattnet blir svalare för varje radiator. Enligt guiden om värmefördelning är de första radiatorerna därför oftast mindre och de senare större. Systemet är ovanligare. Har du ett sådant, eller om du är osäker, be installatören titta på det särskilt. Vår bedömning är att de sista radiatorerna kan bli svårast att få varma när vattnet ska hålla lägre temperatur.
Termostater och ventiler
Faktabladet hos Installatörsföretagen anger att termostater som är äldre än cirka 10 år bör bytas. Termostater som stänger flödet kan också ställa till det för pumpen. I NIBE:s produktblad för S1256 står att system där alla radiatorer har termostater ska ha en överströmningsventil, eller att några termostater tas bort, så att flödet räcker. Vi tar upp det i artikeln Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Vad kan man göra om elementen inte räcker?
Börja med det som kostar minst. Att byta alla element är sällan första steget.
Åtgärd | Så hjälper det | Att tänka på |
Injustera systemet | Varje rum får rätt mängd värme, så att framledningstemperaturen kan sänkas | Guiden om värmefördelning rekommenderar en injustering ungefär vart tionde år |
Byta enstaka element | Rummet klarar sig med lägre temperatur | Det behöver finnas plats. Enligt guiden minskar ett element under fönstret risken för kallras |
Lägga till ett element | Mer värmeyta i rummet | Rör behöver dras dit |
Isolera och täta | Mindre värme behövs, så framledningen kan sänkas | Räkna med det när pumpen väljs |
Fläktkonvektor | Fläkten cirkulerar luften i rummet och temperaturen går relativt snabbt att reglera | Enligt guiden kan luften ha svårt att nå angränsande rum. Fläkten kräver el och kan höras. Enligt Boverket kan den också användas för frikyla på sommaren |
Golvvärme i några rum | Klarar sig med betydligt lägre temperatur | Är ett större ingrepp. Enligt NIBE:s produktblad kan olika temperaturer i samma hus lösas med en shuntventil |
Enligt guiden hindrar ett elementskydd strålningen från elementet, och det gör också en soffa som står framför det. Titta på det innan du byter något.
Ett exempel på byte av element
Ett rum behöver 800 W en kall dag. Ett enkelt panelelement på 600 × 1 000 millimeter ger 517 W vid 55/45 grader, och räcker inte. Ett dubbelt element med samma mått ger 857 W. Rummet klarar sig då utan att elementet behöver ta mer väggyta, men det blir djupare.
Så mycket kan isoleringen påverka
Minskar husets värmebehov med 20 procent behöver en dubbelpanel som ger 857 W vid 55/45 grader bara ge cirka 690 W. Medeltemperaturen i elementet kan då sänkas ungefär 5 grader. Det är vår egen uträkning utifrån effektdata i Purmos katalog. Med 1–3 procent per grad motsvarar det 5–15 procent bättre effektivitet, utöver att huset behöver mindre värme.
Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme ska sådana åtgärder räknas in när pumpen dimensioneras, eftersom det kan ge en mindre pump och ett kortare borrhål. Ta därför ställning till isoleringen innan elementen byts, så att du inte köper större element än du behöver.
Vad kostar det, och lönar det sig?
Vi har inte hittat någon aktuell prisuppgift för att byta enstaka element i en villa. SBUF-rapporten räknar med 5 030 kronor per radiator utan moms, utifrån erfarenhetsvärden för större bostadshus. Det blir cirka 6 300 kronor med moms, men det framgår inte om arbetet ingår. Se det därför bara som en fingervisning och be om en offert.
Det går att räkna så här: dela offertens pris med besparingen per år. Med samma nivå kostar två element cirka 12 600 kronor. Sparar de 1 000–2 400 kronor per år, som i exemplet ovan, tar det ungefär 5–13 år innan de har betalat sig. Det är vår egen uträkning. Den förutsätter också att bytet verkligen gör att framledningen kan sänkas 10 grader, vilket bara gäller om just de elementen var det som höll uppe temperaturen. Är det många element som behöver bytas blir kalkylen sämre. Elementen kan å andra sidan sitta kvar långt efter att pumpen har bytts.
Rotavdrag kan minska kostnaden. Enligt Skatteverket ger arbetet med att installera och reparera element rotavdrag, med 30 procent av arbetskostnaden. Elementen i sig ger inget avdrag.
Länsstyrelsen i Västra Götaland nämner att bidraget för energieffektivisering i småhus omfattar installation av ett nytt system för vattenburen värmedistribution. Där står inte uttryckligen om ett byte av enstaka element omfattas, så fråga innan du räknar med bidraget.
Går du från panna till bergvärme?
Är elementen anpassade till en olje-, ved- eller elpanna är det extra viktigt att kontrollera dem innan pumpen väljs. Faktabladet hos Installatörsföretagen påpekar att en värmepump ofta arbetar med lägre vattentemperatur än en el- eller oljepanna. Ett exempel är vårt kundprojekt i en 70-talsvilla i Lerum, där den nya pumpen kopplades till husets befintliga vattenburna system.
Slutar du elda med bränsle kan källaren också bli kallare, eftersom pannan och skorstenen inte längre avger värme. Boverket nämner att du då kan behöva komplettera med radiatorer där. Vad det innebär för ventilationen tar vi upp i artikeln Fungerar bergvärme i alla hus?
Har du redan bergvärme och ska byta pumpen har elementen fungerat med en värmepump tidigare. Vad som kan behållas då går vi igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump.
Frågor att ställa till installatören
Vilken framledningstemperatur räknar ni med den kallaste dagen, och klarar varje rum sig med den?
Vilka element föreslår ni att vi byter, och varför just de?
Hur mycket skulle elförbrukningen minska om vi byter dem?
Vilken årsvärmefaktor räknar ni med vid den temperaturen?
Vem ställer in värmekurvan och justerar in flödena efter installationen?
Vad händer om något rum ändå blir för kallt?
Vad offerten bör redovisa om pumpens effekt, elpatronen och borrdjupet går vi igenom i artikeln om pumpens storlek som länkas ovan.
Få hjälp att bedöma dina element
Undrar du om dina element räcker för bergvärme? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, hur det värms idag och vilka element du har, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vad kan man göra om elementen inte räcker?
Börja med det som kostar minst. Att byta alla element är sällan första steget.
Åtgärd | Så hjälper det | Att tänka på |
Injustera systemet | Varje rum får rätt mängd värme, så att framledningstemperaturen kan sänkas | Guiden om värmefördelning rekommenderar en injustering ungefär vart tionde år |
Byta enstaka element | Rummet klarar sig med lägre temperatur | Det behöver finnas plats. Enligt guiden minskar ett element under fönstret risken för kallras |
Lägga till ett element | Mer värmeyta i rummet | Rör behöver dras dit |
Isolera och täta | Mindre värme behövs, så framledningen kan sänkas | Räkna med det när pumpen väljs |
Fläktkonvektor | Fläkten cirkulerar luften i rummet och temperaturen går relativt snabbt att reglera | Enligt guiden kan luften ha svårt att nå angränsande rum. Fläkten kräver el och kan höras. Enligt Boverket kan den också användas för frikyla på sommaren |
Golvvärme i några rum | Klarar sig med betydligt lägre temperatur | Är ett större ingrepp. Enligt NIBE:s produktblad kan olika temperaturer i samma hus lösas med en shuntventil |
Enligt guiden hindrar ett elementskydd strålningen från elementet, och det gör också en soffa som står framför det. Titta på det innan du byter något.
Ett exempel på byte av element
Ett rum behöver 800 W en kall dag. Ett enkelt panelelement på 600 × 1 000 millimeter ger 517 W vid 55/45 grader, och räcker inte. Ett dubbelt element med samma mått ger 857 W. Rummet klarar sig då utan att elementet behöver ta mer väggyta, men det blir djupare.
Så mycket kan isoleringen påverka
Minskar husets värmebehov med 20 procent behöver en dubbelpanel som ger 857 W vid 55/45 grader bara ge cirka 690 W. Medeltemperaturen i elementet kan då sänkas ungefär 5 grader. Det är vår egen uträkning utifrån effektdata i Purmos katalog. Med 1–3 procent per grad motsvarar det 5–15 procent bättre effektivitet, utöver att huset behöver mindre värme.
Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme ska sådana åtgärder räknas in när pumpen dimensioneras, eftersom det kan ge en mindre pump och ett kortare borrhål. Ta därför ställning till isoleringen innan elementen byts, så att du inte köper större element än du behöver.
Vad kostar det, och lönar det sig?
Vi har inte hittat någon aktuell prisuppgift för att byta enstaka element i en villa. SBUF-rapporten räknar med 5 030 kronor per radiator utan moms, utifrån erfarenhetsvärden för större bostadshus. Det blir cirka 6 300 kronor med moms, men det framgår inte om arbetet ingår. Se det därför bara som en fingervisning och be om en offert.
Det går att räkna så här: dela offertens pris med besparingen per år. Med samma nivå kostar två element cirka 12 600 kronor. Sparar de 1 000–2 400 kronor per år, som i exemplet ovan, tar det ungefär 5–13 år innan de har betalat sig. Det är vår egen uträkning. Den förutsätter också att bytet verkligen gör att framledningen kan sänkas 10 grader, vilket bara gäller om just de elementen var det som höll uppe temperaturen. Är det många element som behöver bytas blir kalkylen sämre. Elementen kan å andra sidan sitta kvar långt efter att pumpen har bytts.
Rotavdrag kan minska kostnaden. Enligt Skatteverket ger arbetet med att installera och reparera element rotavdrag, med 30 procent av arbetskostnaden. Elementen i sig ger inget avdrag.
Länsstyrelsen i Västra Götaland nämner att bidraget för energieffektivisering i småhus omfattar installation av ett nytt system för vattenburen värmedistribution. Där står inte uttryckligen om ett byte av enstaka element omfattas, så fråga innan du räknar med bidraget.
Går du från panna till bergvärme?
Är elementen anpassade till en olje-, ved- eller elpanna är det extra viktigt att kontrollera dem innan pumpen väljs. Faktabladet hos Installatörsföretagen påpekar att en värmepump ofta arbetar med lägre vattentemperatur än en el- eller oljepanna. Ett exempel är vårt kundprojekt i en 70-talsvilla i Lerum, där den nya pumpen kopplades till husets befintliga vattenburna system.
Slutar du elda med bränsle kan källaren också bli kallare, eftersom pannan och skorstenen inte längre avger värme. Boverket nämner att du då kan behöva komplettera med radiatorer där. Vad det innebär för ventilationen tar vi upp i artikeln Fungerar bergvärme i alla hus?
Har du redan bergvärme och ska byta pumpen har elementen fungerat med en värmepump tidigare. Vad som kan behållas då går vi igenom i artikeln Byta en gammal bergvärmepump.
Frågor att ställa till installatören
Vilken framledningstemperatur räknar ni med den kallaste dagen, och klarar varje rum sig med den?
Vilka element föreslår ni att vi byter, och varför just de?
Hur mycket skulle elförbrukningen minska om vi byter dem?
Vilken årsvärmefaktor räknar ni med vid den temperaturen?
Vem ställer in värmekurvan och justerar in flödena efter installationen?
Vad händer om något rum ändå blir för kallt?
Vad offerten bör redovisa om pumpens effekt, elpatronen och borrdjupet går vi igenom i artikeln om pumpens storlek som länkas ovan.
Få hjälp att bedöma dina element
Undrar du om dina element räcker för bergvärme? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, hur det värms idag och vilka element du har, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om bergvärme och radiatorer
Fungerar bergvärme med gamla gjutjärnselement?
Ja, ofta. Gjutjärnselement värmer enligt Energi- och klimatrådgivningens guide normalt bättre än platta panelelement. Kontrollera att de är täta och att de räcker i varje rum vid den temperatur pumpen ska ge.
Vilken framledningstemperatur bör radiatorerna klara?
Högst 55 grader i varje rum är ett bra riktmärke, enligt ett faktablad hos Installatörsföretagen. Lägre är bättre för pumpen, men kan kräva större element. Det är ingen fast gräns, eftersom bergvärmepumpar kan ge hetare vatten.
Måste alla element bytas när man installerar bergvärme?
Inte nödvändigtvis. Faktabladet hos Installatörsföretagen nämner att det kan vara nödvändigt att byta några radiatorer. Be om en beräkning rum för rum, så att bara de som behövs byts.
Hur vet jag om mina element är för små?
Ett tecken är att vissa rum blir kalla trots att termostaten är öppen och elementet blir varmt över hela ytan. Ett annat är att du behöver hög framledningstemperatur för att huset ska hålla värmen. Installatören kan räkna på varje rum.
Blir bergvärmen dyrare med gamla element?
Det kan den bli, om elementen behöver hetare vatten. Effektiviteten minskar enligt källorna med 1–3 procent per grad. I vårt exempel motsvarar 10 grader ungefär 1 000–2 400 kronor per år.
Kan man ha olika typer av element i samma hus?
Ja, men fråga installatören om materialen passar ihop. Enligt Energi- och klimatrådgivningens guide kan det vara komplicerat att blanda rör av olika material, på grund av korrosion. Varje rum behöver också få rätt mängd värme, och därför bör systemet injusteras efter bytet.
Kan man behålla elementen om man tilläggsisolerar?
Ja, och de kan då räcka bättre. Huset behöver mindre värme, så samma element klarar sig med lägre temperatur. Berätta för installatören om planerad isolering innan pumpen väljs.
Ger byte av element rotavdrag?
Ja, arbetet kan ge rotavdrag. Enligt Skatteverket ger installation och reparation av element rotavdrag, med 30 procent av arbetskostnaden. Materialet ger inget avdrag.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Läs mer
Bergvärme
Fungerar bergvärme i alla hus?
Läs mer
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme i hus med radiatorer: fungerar det med gamla element?
Bergvärme fungerar ofta med gamla element. Så ser du om dina räcker och vilka som kan behöva bytas mot större
Läs mer
Bergvärme
Fungerar bergvärme i alla hus?
Tomt, berggrund, värmesystem och energibehov: så ser du om bergvärme fungerar i ditt hus och när annat passar bättre
Läs mer
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Elpatron, korta driftcykler, slitage och verkningsgrad: så märks fel storlek på bergvärmepumpen och så åtgärdas det
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer