Fungerar bergvärme i alla hus?
Tomt, berggrund, värmesystem och energibehov: så ser du om bergvärme fungerar i ditt hus och när annat passar bättre
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Bergvärme fungerar i många villor, men inte i alla. Enligt Energimyndighetens guide om att välja värmepump fungerar bergvärme i hela landet, men den förutsätter att huset har element med vatten i rören och att det går att borra där huset ligger. Här går vi igenom vad som krävs av tomten, berggrunden, värmesystemet och husets energibehov, och när en annan lösning är ett bättre val.
Kort svar
Nej, inte i alla hus. Två frågor behöver besvaras: går det att installera bergvärme, och är det värt pengarna?
Att kontrollera | Goda förutsättningar | Då blir det svårare |
Tomten | Plats för borrhålet och väg för borriggen | Liten tomt, många brunnar och borrhål i närheten, vattenskyddsområde |
Berggrunden | Tunt jordlager och sött grundvatten | Tjock lera, risk för salt grundvatten nära kusten |
Värmesystemet | Vattenburna element eller golvvärme | Direktverkande el, som kräver ett nytt värmesystem |
Energibehovet | Stort behov av värme och varmvatten | Litet behov, som gör merkostnaden svår att räkna hem |
Går det inte att borra, eller är det inte tillåtet, faller bergvärme bort helt. Lera och ett litet energibehov gör det inte omöjligt i sig, men kan göra projektet dyrare eller svårare att räkna hem. Vid direktverkande el beror det på om och hur huset kan få ett vattenburet system.
Krav på tomten: går det att borra där du bor?
Borrhålet ska ligga på din egen tomt. Enligt Borrföretagen, borrbranschens organisation, gäller det även hålets väg ner i berget om det borras snett.
Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 bör en energibrunn, alltså borrhålet, om möjligt ligga 10 meter från tomtgränsen, 20 meter från andra energibrunnar och 30 meter från borrade dricksvattenbrunnar och avlopp. Närmare än 4 meter från ett hus bör den helst inte ligga. Riktvärdena och hur kommunerna tillämpar dem går vi igenom i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Det här kan ställa till det i praktiken:
Smal tomt. Ska hålet ligga 10 meter från tomtgränsen åt alla håll krävs minst 20 meters bredd där hålet placeras, och huset tar ytterligare plats. Det är vår egen uträkning. På en smal tomt, till exempel vid ett radhus, kan det alltså vara svårt att hålla riktvärdet. Då kan grannens medgivande eller yttrande behövas, beroende på kommun. Göteborgs Stad skriver att du bör placera hålet minst 10 meter från fastighetsgränsen om du har möjlighet, och att ansökan då kan gå snabbare.
Många borrhål i närheten. I områden där grannarna redan har bergvärme kan det vara svårt att hitta en plats 20 meter från deras hål. Normbrunn-16 nämner ett snett eller djupare hål som lösningar, men också att borraren kan avråda från borrning. I SGU:s kartvisare Brunnar kan du se många av de borrade brunnarna i området. Lägena kan enligt SGU vara osäkra, så kartan räcker inte för att mäta avstånden.
Egen brunn och eget avlopp. Med dricksvattenbrunn och enskilt avlopp, hos dig eller hos grannarna, kan avstånden ta upp en stor del av tomten. 30 meter åt alla håll motsvarar drygt 2 800 kvadratmeter runt brunnen, enligt vår egen uträkning. Enligt Göteborgs Stad finns inget heltäckande register över dricksvattenbrunnar, så fråga grannarna också.
Kommer borriggen fram?
Borrföretagen anger att du ska räkna med en körbar väg på minst 2 meters bredd och en arbetsyta på cirka 3 × 4 meter. Enligt organisationen är trånga passager och innergårdar generellt inget direkt hinder, eftersom det finns små riggar. Du får också räkna med avtryck i gräsmattan, och ett dike ska grävas från hålet in till huset.
Områden där det kan vara förbjudet
Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme ska anläggningen anmälas till kommunen, och i särskilt utpekade områden som vattenskyddsområden kan borrning vara förbjuden eller kräva tillstånd. Normbrunn-16 anger att borrning är förbjuden i primär zon och kräver tillstånd i sekundär zon, men föreskrifterna för just ditt område avgör. I Göteborg kräver föreskrifterna för Göta älv och Delsjöarna tillstånd, vilket vi beskriver i artikeln om markarbete i vattenskyddsområde.
Även tunnlar kan sätta stopp, befintliga eller planerade, som exemplet från Härryda i tillståndsartikeln visar. På förorenad mark ska borrning enligt Normbrunn-16 undvikas om en risk för borrarens hälsa inte kan uteslutas, eller om anläggningen väsentligt skulle försvåra en framtida sanering. Fråga därför kommunens miljöförvaltning redan innan du tar in offerter.
Krav på berggrunden: går det att borra i lera och nära kusten?
Enligt Borrföretagen finns det berg överallt, men på många ställen ligger det under ett jordlager. Enligt SGU:s rapport om geoenergianläggningar har jordlagrens tjocklek främst ekonomisk betydelse.
Tjocka lerlager
Samma rapport anger att jordlagren i större delen av Sverige vanligtvis är 5–20 meter tjocka, men att uppemot 100 meter tjocka lerlager förekommer i Göteborgsområdet. Lera behöver alltså inte hindra bergvärme, men hela jordlagret behöver klädas med foderrör, ett stålrör som håller hålet öppet och hindrar ytvatten från att rinna ner. SGU skriver på sin sida om data för geoenergi att det i de flesta fall är dyrare att driva foderrör genom jordlagret än att borra i berg, och att jorddjupet kan variera på små avstånd.
Kartvisaren Brunnar visar också jorddjup och foderrörslängd för brunnar som finns registrerade, vilket kan ge en fingervisning. Be borraren berätta vilket jorddjup offerten räknar med och vad varje extra meter foderrör kostar.
Lera innebär också en risk för huset. Enligt Normbrunn-16 kan luft tryckas ut i leran om foderröret sätts igen, och luftkudden kan i värsta fall lyfta eller spräcka en byggnads grund. Nära byggnader ska borrningen enligt vägledningen ske med låga lufttryck, och i särskilt känsliga lägen kan borraren avråda från att borra alls. Fråga därför borraren hur risken hanteras om huset står på lera.
Ovanligt, men möjligt i låglänta områden med lera, är artesiskt vatten, alltså grundvatten vars tryck når över markytan. Då kan borrningen enligt vägledningen bli tekniskt svårare och dyrare.
Nära kusten och på öar
Nära kusten och på öar kan borret nå salt grundvatten, och då kan saltet spridas till dricksvattenbrunnar i området. Källorna anger olika djup. Borrföretagen skriver att saltvatten kan finnas så grunt som 30–50 meter under marken nära kusten, medan SGU-rapporten anger att saltpåverkat grundvatten främst finns i borrhål djupare än 150 meter. Saltvatten från dagens hav förekommer enligt Normbrunn-16 sällan mer än 200 meter från strandlinjen, men salt grundvatten kan finnas även längre in i landet. Risken är enligt vägledningen störst på låga marker som en gång har varit täckta av hav.
Vägledningen beskriver att salthalten ska mätas och dokumenteras under borrningen, och att hålet kan behöva tätas eller fyllas igen om det når salt vatten. Fylls en energibrunn igen kan värmeutbytet enligt vägledningen minska med upp till 25–30 procent, och det behöver kompenseras med ett djupare hål. Har du en kustnära tomt, fråga därför innan du beställer:
Hur mäter ni salthalten under borrningen?
Vad händer med hålet och priset om ni når salt vatten?
Finns det dricksvattenbrunnar i närheten som kan påverkas?
Spelar bergarten någon roll?
SGU:s sida om data för geoenergi, som länkas ovan, räknar bergets värmeledningsförmåga till det som styr borrhålets djup och antalet brunnar. Berg som leder värme sämre kräver alltså ett längre hål. Enligt SGU-rapporten finns det också delar av Sverige med djupvittrat berg och sprick- och förkastningszoner, som kan vara besvärliga att borra i, och där det kan bli svårt att nå tillräckligt djupt. Vi förklarar sambandet i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Bergvärme fungerar i många villor, men inte i alla. Enligt Energimyndighetens guide om att välja värmepump fungerar bergvärme i hela landet, men den förutsätter att huset har element med vatten i rören och att det går att borra där huset ligger. Här går vi igenom vad som krävs av tomten, berggrunden, värmesystemet och husets energibehov, och när en annan lösning är ett bättre val.
Kort svar
Nej, inte i alla hus. Två frågor behöver besvaras: går det att installera bergvärme, och är det värt pengarna?
Att kontrollera | Goda förutsättningar | Då blir det svårare |
Tomten | Plats för borrhålet och väg för borriggen | Liten tomt, många brunnar och borrhål i närheten, vattenskyddsområde |
Berggrunden | Tunt jordlager och sött grundvatten | Tjock lera, risk för salt grundvatten nära kusten |
Värmesystemet | Vattenburna element eller golvvärme | Direktverkande el, som kräver ett nytt värmesystem |
Energibehovet | Stort behov av värme och varmvatten | Litet behov, som gör merkostnaden svår att räkna hem |
Går det inte att borra, eller är det inte tillåtet, faller bergvärme bort helt. Lera och ett litet energibehov gör det inte omöjligt i sig, men kan göra projektet dyrare eller svårare att räkna hem. Vid direktverkande el beror det på om och hur huset kan få ett vattenburet system.
Krav på tomten: går det att borra där du bor?
Borrhålet ska ligga på din egen tomt. Enligt Borrföretagen, borrbranschens organisation, gäller det även hålets väg ner i berget om det borras snett.
Enligt SGU:s vägledning Normbrunn-16 bör en energibrunn, alltså borrhålet, om möjligt ligga 10 meter från tomtgränsen, 20 meter från andra energibrunnar och 30 meter från borrade dricksvattenbrunnar och avlopp. Närmare än 4 meter från ett hus bör den helst inte ligga. Riktvärdena och hur kommunerna tillämpar dem går vi igenom i artikeln Behöver man tillstånd för bergvärme?
Det här kan ställa till det i praktiken:
Smal tomt. Ska hålet ligga 10 meter från tomtgränsen åt alla håll krävs minst 20 meters bredd där hålet placeras, och huset tar ytterligare plats. Det är vår egen uträkning. På en smal tomt, till exempel vid ett radhus, kan det alltså vara svårt att hålla riktvärdet. Då kan grannens medgivande eller yttrande behövas, beroende på kommun. Göteborgs Stad skriver att du bör placera hålet minst 10 meter från fastighetsgränsen om du har möjlighet, och att ansökan då kan gå snabbare.
Många borrhål i närheten. I områden där grannarna redan har bergvärme kan det vara svårt att hitta en plats 20 meter från deras hål. Normbrunn-16 nämner ett snett eller djupare hål som lösningar, men också att borraren kan avråda från borrning. I SGU:s kartvisare Brunnar kan du se många av de borrade brunnarna i området. Lägena kan enligt SGU vara osäkra, så kartan räcker inte för att mäta avstånden.
Egen brunn och eget avlopp. Med dricksvattenbrunn och enskilt avlopp, hos dig eller hos grannarna, kan avstånden ta upp en stor del av tomten. 30 meter åt alla håll motsvarar drygt 2 800 kvadratmeter runt brunnen, enligt vår egen uträkning. Enligt Göteborgs Stad finns inget heltäckande register över dricksvattenbrunnar, så fråga grannarna också.
Kommer borriggen fram?
Borrföretagen anger att du ska räkna med en körbar väg på minst 2 meters bredd och en arbetsyta på cirka 3 × 4 meter. Enligt organisationen är trånga passager och innergårdar generellt inget direkt hinder, eftersom det finns små riggar. Du får också räkna med avtryck i gräsmattan, och ett dike ska grävas från hålet in till huset.
Områden där det kan vara förbjudet
Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme ska anläggningen anmälas till kommunen, och i särskilt utpekade områden som vattenskyddsområden kan borrning vara förbjuden eller kräva tillstånd. Normbrunn-16 anger att borrning är förbjuden i primär zon och kräver tillstånd i sekundär zon, men föreskrifterna för just ditt område avgör. I Göteborg kräver föreskrifterna för Göta älv och Delsjöarna tillstånd, vilket vi beskriver i artikeln om markarbete i vattenskyddsområde.
Även tunnlar kan sätta stopp, befintliga eller planerade, som exemplet från Härryda i tillståndsartikeln visar. På förorenad mark ska borrning enligt Normbrunn-16 undvikas om en risk för borrarens hälsa inte kan uteslutas, eller om anläggningen väsentligt skulle försvåra en framtida sanering. Fråga därför kommunens miljöförvaltning redan innan du tar in offerter.
Krav på berggrunden: går det att borra i lera och nära kusten?
Enligt Borrföretagen finns det berg överallt, men på många ställen ligger det under ett jordlager. Enligt SGU:s rapport om geoenergianläggningar har jordlagrens tjocklek främst ekonomisk betydelse.
Tjocka lerlager
Samma rapport anger att jordlagren i större delen av Sverige vanligtvis är 5–20 meter tjocka, men att uppemot 100 meter tjocka lerlager förekommer i Göteborgsområdet. Lera behöver alltså inte hindra bergvärme, men hela jordlagret behöver klädas med foderrör, ett stålrör som håller hålet öppet och hindrar ytvatten från att rinna ner. SGU skriver på sin sida om data för geoenergi att det i de flesta fall är dyrare att driva foderrör genom jordlagret än att borra i berg, och att jorddjupet kan variera på små avstånd.
Kartvisaren Brunnar visar också jorddjup och foderrörslängd för brunnar som finns registrerade, vilket kan ge en fingervisning. Be borraren berätta vilket jorddjup offerten räknar med och vad varje extra meter foderrör kostar.
Lera innebär också en risk för huset. Enligt Normbrunn-16 kan luft tryckas ut i leran om foderröret sätts igen, och luftkudden kan i värsta fall lyfta eller spräcka en byggnads grund. Nära byggnader ska borrningen enligt vägledningen ske med låga lufttryck, och i särskilt känsliga lägen kan borraren avråda från att borra alls. Fråga därför borraren hur risken hanteras om huset står på lera.
Ovanligt, men möjligt i låglänta områden med lera, är artesiskt vatten, alltså grundvatten vars tryck når över markytan. Då kan borrningen enligt vägledningen bli tekniskt svårare och dyrare.
Nära kusten och på öar
Nära kusten och på öar kan borret nå salt grundvatten, och då kan saltet spridas till dricksvattenbrunnar i området. Källorna anger olika djup. Borrföretagen skriver att saltvatten kan finnas så grunt som 30–50 meter under marken nära kusten, medan SGU-rapporten anger att saltpåverkat grundvatten främst finns i borrhål djupare än 150 meter. Saltvatten från dagens hav förekommer enligt Normbrunn-16 sällan mer än 200 meter från strandlinjen, men salt grundvatten kan finnas även längre in i landet. Risken är enligt vägledningen störst på låga marker som en gång har varit täckta av hav.
Vägledningen beskriver att salthalten ska mätas och dokumenteras under borrningen, och att hålet kan behöva tätas eller fyllas igen om det når salt vatten. Fylls en energibrunn igen kan värmeutbytet enligt vägledningen minska med upp till 25–30 procent, och det behöver kompenseras med ett djupare hål. Har du en kustnära tomt, fråga därför innan du beställer:
Hur mäter ni salthalten under borrningen?
Vad händer med hålet och priset om ni når salt vatten?
Finns det dricksvattenbrunnar i närheten som kan påverkas?
Spelar bergarten någon roll?
SGU:s sida om data för geoenergi, som länkas ovan, räknar bergets värmeledningsförmåga till det som styr borrhålets djup och antalet brunnar. Berg som leder värme sämre kräver alltså ett längre hål. Enligt SGU-rapporten finns det också delar av Sverige med djupvittrat berg och sprick- och förkastningszoner, som kan vara besvärliga att borra i, och där det kan bli svårt att nå tillräckligt djupt. Vi förklarar sambandet i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Krav på värmesystemet: behöver huset ha element?
Ja, eller golvvärme. Enligt Boverkets energiguide, som länkas ovan, kan du installera bergvärme om huset har ett vattenburet värmesystem, alltså golvvärme eller radiatorer där varmt vatten cirkulerar. Vad det innebär beror på hur huset värms idag.
Huset har element eller golvvärme
Då finns det system som bergvärmen behöver. Enligt vår kostnadsartikel, som länkas nedan, kan de befintliga elementen oftast kopplas till pumpen, och ibland behöver enstaka element bytas mot större. Ett exempel är vårt kundprojekt i en 70-talsvilla i Lerum, där den nya pumpen kopplades till husets befintliga system.
Huset har direktverkande el
Med elelement på väggarna finns inget vattenburet system att koppla pumpen till. Då behöver rör dras genom huset och vattenburna element monteras innan bergvärme kan installeras. Enligt Energi- och klimatrådgivningen beror både kostnaden och möjligheten på husets planlösning. Det är en stor extra kostnad, som vi beskriver i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme? Där tar vi också upp rotavdrag och bidrag.
Huset eldas med olja, ved eller pellets
Då behöver även ventilationen ses över. Boverkets energiguide beskriver att självdragsventilation i ett äldre hus bygger på att skorstenen är varm. När pannan försvinner blir skorstenen kallare, och ventilationen minskar. Det kan ge lukt, fukt och sämre luft inomhus, och fuktproblem på vinden. Källaren kan också bli kallare, så att den behöver kompletteras med element.
Det gör inte huset olämpligt för bergvärme, men ventilationen behöver ingå i planeringen. Ibland kan mekanisk ventilation behövas.
Krav på energibehovet: när är huset för litet?
Energi- och klimatrådgivningen, kommunernas rådgivning med stöd från Energimyndigheten, beskriver bergvärme som ett lönsamt alternativ för större hus och familjer som behöver 15 000 kWh eller mer per år till värme och varmvatten. Boverkets energiguide anger också att bergvärme passar bäst i hus med stort behov av uppvärmning och varmvatten. Det är en vägledning och ingen gräns. Hur det blir i ditt hus beror också på hur huset värms idag och vad installationen kostar.
En del av kostnaden finns kvar även i ett hus med litet behov, medan besparingen krymper. Tabellen visar skillnaden mellan bergvärme och luft-vattenvärmepump i tre hus. Den är vår egen uträkning och visar inte besparingen jämfört med till exempel elvärme, som är större. Vi använder samma antaganden som i jämförelsen av bergvärme och luft-vattenvärmepump: årsvärmefaktor 3 för bergvärme och 2,5 för luft-vatten, 2 kronor per kWh och en merkostnad på cirka 56 000 kronor efter rotavdrag.
Värmebehov per år | Så mycket mindre el använder bergvärmen | Skillnad i kronor per år | Tid att tjäna in merkostnaden |
8 000 kWh | Cirka 530 kWh | Cirka 1 070 kr | Drygt 50 år |
18 000 kWh | 1 200 kWh | 2 400 kr | Drygt 23 år |
30 000 kWh | 2 000 kWh | 4 000 kr | 14 år |
Räkningen är förenklad. I verkligheten är merkostnaden lägre i ett litet hus och högre i ett stort, eftersom borrhålet blir kortare eller längre. Årsvärmefaktorn skiljer sig också mellan hus, och borrhålet kan användas i flera pumpgenerationer. Tabellen visar ändå varför energibehovet väger så tungt. Vill du räkna på ditt eget hus, följ stegen i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Planerar du att tilläggsisolera eller byta fönster, ta med det i bedömningen. Enligt Boverkets energiguide kan ett lägre effektbehov ge en mindre pump och ett kortare borrhål. Samtidigt blir det mindre att spara.
Några vanliga hustyper
Exemplen sammanfattar det vi har gått igenom ovan och ersätter inte en bedömning på plats.
Hus | Fungerar bergvärme? | Det här bör du kontrollera |
1970-talsvilla med elpanna och element | Ja, om tomten medger det och värmebehovet är stort | Tomten och om elementen räcker |
Äldre villa med oljepanna och element | Ja, om tomten medger det och värmebehovet är stort | Självdrag, skorsten och värmen i källaren |
Villa med direktverkande el | Om huset kan få ett vattenburet system | Planlösningen och vad hela projektet kostar jämfört med alternativen |
Nyare, välisolerad villa | Ja, men litet värmebehov ger liten besparing | Hur stort värmebehovet är |
Radhus eller villa på liten tomt | Om det finns en godtagbar plats för hålet | Avstånd till tomtgräns och grannarnas borrhål |
Villa nära kusten eller på en ö | Efter kontroll | Salt grundvatten och brunnar i närheten |
När är en annan lösning bättre?
Går det inte att borra, eller blir kalkylen för svag, finns flera alternativ. Värmepumparna i tabellen beskrivs i Energimyndighetens guide, utom sjövärmepumpen, som finns i Boverkets energiguide och hos Energi- och klimatrådgivningen.
Så ser det ut | Alternativ | Att tänka på |
Det går inte att borra, men tomten är stor | Markvärmepump | En slang grävs ner i marken, vilket kräver god tillgång på mark och vattenburet system. Anmälan eller tillstånd krävs även här, så ett vattenskyddsområde kan sätta stopp även för den här lösningen |
Huset ligger vid en sjö | Sjövärmepump | Slangen läggs i sjön. Kräver vattenburet system och att du kontrollerar med kommunen vad som gäller |
Mindre hus eller liten tomt med vattenburet system | Luft-vattenvärmepump | Passar enligt Energimyndigheten bra i södra Sverige, men utomhusdelen behöver placeras så att den inte stör |
Huset har mekanisk frånluftsventilation och relativt lågt energibehov | Frånluftsvärmepump | Inomhusluften räcker kanske inte till all värme och allt varmvatten |
Direktverkande el, och ett nytt värmesystem blir för dyrt | Luft-luftvärmepump | Sänker kostnaden för att värma rummen, men ger inget varmvatten |
Det finns en fjärrvärmeledning nära huset | Fjärrvärme | Kräver vattenburet system och binder dig till en leverantör |
Se också över om huset kan behöva mindre värme, till exempel efter tilläggsisolering, eftersom det påverkar vilken lösning som lönar sig.
Så tar du reda på om ditt hus passar
Fråga kommunen. Kontrollera vad som krävs och om tomten ligger i ett vattenskyddsområde eller ett område med tunnlar.
Skissa tomten. Markera tomtgräns, hus, brunnar, avlopp och grannarnas borrhål. Se om det finns en plats som håller avstånden och om riggen kommer dit.
Titta på värmesystemet. Har huset vattenburna element, golvvärme eller direktverkande el? Har det självdrag?
Ta fram husets energibehov. Utgå från de senaste årens förbrukning.
Fråga en opartisk rådgivare. Kommunens energi- och klimatrådgivning är enligt Boverkets energiguide gratis och opartisk.
Be om en bedömning på plats. Fråga var hålet kan placeras, vilket jorddjup som väntas och vad som händer om det inte går som planerat. Be också installatören förklara varför bergvärme är bättre än andra alternativ för just ditt hus.
Få hjälp att bedöma om bergvärme passar ditt hus
Är du osäker på om bergvärme fungerar i ditt hus? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, din tomt och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Krav på värmesystemet: behöver huset ha element?
Ja, eller golvvärme. Enligt Boverkets energiguide, som länkas ovan, kan du installera bergvärme om huset har ett vattenburet värmesystem, alltså golvvärme eller radiatorer där varmt vatten cirkulerar. Vad det innebär beror på hur huset värms idag.
Huset har element eller golvvärme
Då finns det system som bergvärmen behöver. Enligt vår kostnadsartikel, som länkas nedan, kan de befintliga elementen oftast kopplas till pumpen, och ibland behöver enstaka element bytas mot större. Ett exempel är vårt kundprojekt i en 70-talsvilla i Lerum, där den nya pumpen kopplades till husets befintliga system.
Huset har direktverkande el
Med elelement på väggarna finns inget vattenburet system att koppla pumpen till. Då behöver rör dras genom huset och vattenburna element monteras innan bergvärme kan installeras. Enligt Energi- och klimatrådgivningen beror både kostnaden och möjligheten på husets planlösning. Det är en stor extra kostnad, som vi beskriver i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme? Där tar vi också upp rotavdrag och bidrag.
Huset eldas med olja, ved eller pellets
Då behöver även ventilationen ses över. Boverkets energiguide beskriver att självdragsventilation i ett äldre hus bygger på att skorstenen är varm. När pannan försvinner blir skorstenen kallare, och ventilationen minskar. Det kan ge lukt, fukt och sämre luft inomhus, och fuktproblem på vinden. Källaren kan också bli kallare, så att den behöver kompletteras med element.
Det gör inte huset olämpligt för bergvärme, men ventilationen behöver ingå i planeringen. Ibland kan mekanisk ventilation behövas.
Krav på energibehovet: när är huset för litet?
Energi- och klimatrådgivningen, kommunernas rådgivning med stöd från Energimyndigheten, beskriver bergvärme som ett lönsamt alternativ för större hus och familjer som behöver 15 000 kWh eller mer per år till värme och varmvatten. Boverkets energiguide anger också att bergvärme passar bäst i hus med stort behov av uppvärmning och varmvatten. Det är en vägledning och ingen gräns. Hur det blir i ditt hus beror också på hur huset värms idag och vad installationen kostar.
En del av kostnaden finns kvar även i ett hus med litet behov, medan besparingen krymper. Tabellen visar skillnaden mellan bergvärme och luft-vattenvärmepump i tre hus. Den är vår egen uträkning och visar inte besparingen jämfört med till exempel elvärme, som är större. Vi använder samma antaganden som i jämförelsen av bergvärme och luft-vattenvärmepump: årsvärmefaktor 3 för bergvärme och 2,5 för luft-vatten, 2 kronor per kWh och en merkostnad på cirka 56 000 kronor efter rotavdrag.
Värmebehov per år | Så mycket mindre el använder bergvärmen | Skillnad i kronor per år | Tid att tjäna in merkostnaden |
8 000 kWh | Cirka 530 kWh | Cirka 1 070 kr | Drygt 50 år |
18 000 kWh | 1 200 kWh | 2 400 kr | Drygt 23 år |
30 000 kWh | 2 000 kWh | 4 000 kr | 14 år |
Räkningen är förenklad. I verkligheten är merkostnaden lägre i ett litet hus och högre i ett stort, eftersom borrhålet blir kortare eller längre. Årsvärmefaktorn skiljer sig också mellan hus, och borrhålet kan användas i flera pumpgenerationer. Tabellen visar ändå varför energibehovet väger så tungt. Vill du räkna på ditt eget hus, följ stegen i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Planerar du att tilläggsisolera eller byta fönster, ta med det i bedömningen. Enligt Boverkets energiguide kan ett lägre effektbehov ge en mindre pump och ett kortare borrhål. Samtidigt blir det mindre att spara.
Några vanliga hustyper
Exemplen sammanfattar det vi har gått igenom ovan och ersätter inte en bedömning på plats.
Hus | Fungerar bergvärme? | Det här bör du kontrollera |
1970-talsvilla med elpanna och element | Ja, om tomten medger det och värmebehovet är stort | Tomten och om elementen räcker |
Äldre villa med oljepanna och element | Ja, om tomten medger det och värmebehovet är stort | Självdrag, skorsten och värmen i källaren |
Villa med direktverkande el | Om huset kan få ett vattenburet system | Planlösningen och vad hela projektet kostar jämfört med alternativen |
Nyare, välisolerad villa | Ja, men litet värmebehov ger liten besparing | Hur stort värmebehovet är |
Radhus eller villa på liten tomt | Om det finns en godtagbar plats för hålet | Avstånd till tomtgräns och grannarnas borrhål |
Villa nära kusten eller på en ö | Efter kontroll | Salt grundvatten och brunnar i närheten |
När är en annan lösning bättre?
Går det inte att borra, eller blir kalkylen för svag, finns flera alternativ. Värmepumparna i tabellen beskrivs i Energimyndighetens guide, utom sjövärmepumpen, som finns i Boverkets energiguide och hos Energi- och klimatrådgivningen.
Så ser det ut | Alternativ | Att tänka på |
Det går inte att borra, men tomten är stor | Markvärmepump | En slang grävs ner i marken, vilket kräver god tillgång på mark och vattenburet system. Anmälan eller tillstånd krävs även här, så ett vattenskyddsområde kan sätta stopp även för den här lösningen |
Huset ligger vid en sjö | Sjövärmepump | Slangen läggs i sjön. Kräver vattenburet system och att du kontrollerar med kommunen vad som gäller |
Mindre hus eller liten tomt med vattenburet system | Luft-vattenvärmepump | Passar enligt Energimyndigheten bra i södra Sverige, men utomhusdelen behöver placeras så att den inte stör |
Huset har mekanisk frånluftsventilation och relativt lågt energibehov | Frånluftsvärmepump | Inomhusluften räcker kanske inte till all värme och allt varmvatten |
Direktverkande el, och ett nytt värmesystem blir för dyrt | Luft-luftvärmepump | Sänker kostnaden för att värma rummen, men ger inget varmvatten |
Det finns en fjärrvärmeledning nära huset | Fjärrvärme | Kräver vattenburet system och binder dig till en leverantör |
Se också över om huset kan behöva mindre värme, till exempel efter tilläggsisolering, eftersom det påverkar vilken lösning som lönar sig.
Så tar du reda på om ditt hus passar
Fråga kommunen. Kontrollera vad som krävs och om tomten ligger i ett vattenskyddsområde eller ett område med tunnlar.
Skissa tomten. Markera tomtgräns, hus, brunnar, avlopp och grannarnas borrhål. Se om det finns en plats som håller avstånden och om riggen kommer dit.
Titta på värmesystemet. Har huset vattenburna element, golvvärme eller direktverkande el? Har det självdrag?
Ta fram husets energibehov. Utgå från de senaste årens förbrukning.
Fråga en opartisk rådgivare. Kommunens energi- och klimatrådgivning är enligt Boverkets energiguide gratis och opartisk.
Be om en bedömning på plats. Fråga var hålet kan placeras, vilket jorddjup som väntas och vad som händer om det inte går som planerat. Be också installatören förklara varför bergvärme är bättre än andra alternativ för just ditt hus.
Få hjälp att bedöma om bergvärme passar ditt hus
Är du osäker på om bergvärme fungerar i ditt hus? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, din tomt och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om bergvärme i olika hus
Kan man ha bergvärme utan element?
Ja, om huset har vattenburen golvvärme. Har huset bara direktverkande el behöver ett vattenburet system installeras först.
Fungerar bergvärme i gamla hus?
Ja, om förutsättningarna finns. Det som behöver kontrolleras är främst om elementen räcker, hur mycket värme huset förlorar och om ventilationen påverkas när en panna och skorsten slutar användas.
Fungerar bergvärme i nya hus?
Ja, men ett välisolerat hus behöver lite värme, så besparingen blir mindre. Räkna på flera alternativ innan du bestämmer dig.
Hur stor tomt behövs för bergvärme?
Det finns inget fast mått. Det avgörande är om det finns en plats som håller avstånden till tomtgräns, hus, brunnar, avlopp och andra borrhål, och om borriggen kommer fram. Riggen behöver en arbetsyta på cirka 3 × 4 meter.
Går det att ha bergvärme i radhus?
Ibland, men det kan vara svårt att hålla 10 meter till tomtgränsen på en smal tomt. Kontrollera med kommunen vad som krävs och prata med grannarna tidigt.
Går det att borra för bergvärme i lera?
Ja. Hela lerlagret behöver då klädas med foderrör, vilket kan göra borrningen dyrare. Fråga också borraren hur risken för skador på husets grund hanteras.
Kan man ha bergvärme nära havet?
Det kan gå, men det behöver kontrolleras. Nära kusten och på öar kan borret nå salt grundvatten, och det kan påverka dricksvattenbrunnar i närheten. Salthalten ska därför mätas under borrningen, så att hålet kan tätas eller fyllas igen om det behövs.
Fungerar bergvärme i hela Sverige?
Ja. Enligt Energimyndighetens guide fungerar bergvärme över hela landet. Berget är kallare längre norrut, så borrhålen behöver där generellt vara längre.
Lönar sig bergvärme i ett fritidshus?
Det beror på förbrukningen, men för de flesta finns det sannolikt lite att spara. Enligt Energimyndighetens statistik använde fritidshus i genomsnitt 5 132 kWh under 2023, långt under de 15 000 kWh som nämns ovan. Vanligast var luft-luftvärmepump i kombination med annan uppvärmning. Räkna på husets verkliga förbrukning.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Fungerar bergvärme i alla hus?
Läs mer
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Läs mer
Bergvärme
Fungerar bergvärme i alla hus?
Tomt, berggrund, värmesystem och energibehov: så ser du om bergvärme fungerar i ditt hus och när annat passar bättre
Läs mer
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Elpatron, korta driftcykler, slitage och verkningsgrad: så märks fel storlek på bergvärmepumpen och så åtgärdas det
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer