Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Elpatron, korta driftcykler, slitage och verkningsgrad: så märks fel storlek på bergvärmepumpen och så åtgärdas det
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
En underdimensionerad bergvärmepump låter elpatronen göra mer av uppvärmningen, och då stiger elförbrukningen. En överdimensionerad bergvärmepump kostar mer än huset behöver, kan starta och stoppa oftare och drar mer värme ur borrhålet åt gången. Här går vi igenom vilka problem som kan uppstå, hur du skiljer dem från andra fel och vad du kan göra när pumpen redan sitter i huset.
Kort svar
En bergvärmepump behöver inte klara all värme själv. Enligt Energi- och klimatrådgivningen, ett samarbete mellan Energimyndigheten och kommunerna, är en vanlig tumregel att pumpen täcker cirka 95 procent av årets energibehov. Under mycket kalla perioder kan elpatronen behöva hjälpa till. Problemen kommer när storleken hamnar för långt från vad huset behöver.
För liten pump: Elpatronen går mycket, verkningsgraden över året sjunker och elräkningen blir högre. Pumpen kan också gå länge på hög belastning.
För stor pump: Investeringen blir onödigt hög. En pump med fast varvtal kan få korta driftcykler med många starter, och även en varvtalsstyrd pump kan behöva stanna när värmebehovet är lågt. Borrhålet behöver också klara ett större uttag åt gången.
Många av tecknen kan ha andra orsaker. Kontrollera därför inställningar, flöden och borrhål innan du drar slutsatsen att pumpen har fel storlek.
Vad betyder underdimensionerad och överdimensionerad?
Orden beskriver pumpens effekt, alltså hur mycket värme den kan ge just nu, i förhållande till husets effektbehov den kallaste tiden på året. Hur effektbehovet räknas fram går vi igenom i artikeln Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
En viss underdimensionering behöver inte vara ett fel. Enligt ett äldre faktablad hos Installatörsföretagen väljs pumpen ofta mindre än husets största effektbehov. I faktabladets exempel täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov, vilket stämmer med tumregeln ovan. Elpatronen tar resten.
Faktabladet är från omkring 2011 och skiljer inte på pumpar med och utan varvtalsstyrning. Se därför 80 procent som ett exempel, inte som en gräns mellan rätt och fel.
Överdimensionering kan uppstå i efterhand. Faktabladet varnar för att pumpen blir överdimensionerad och onödigt dyr om planerade åtgärder som vindsisolering, tätning eller fönsterbyte inte räknas med. På samma sätt kan en tillbyggnad göra att en pump som var lagom från början blir för liten.
Vilka problem kan en underdimensionerad bergvärmepump ge?
Elpatronen får göra mer av uppvärmningen
Elpatronen är en inbyggd elvärmare som hjälper till när pumpen inte räcker till. Den ger 1 kWh värme per kWh el, medan kompressorn ger flera. Ju större del av värmen som kommer från elpatronen, desto dyrare blir den.
Att elpatronen går de kallaste dagarna är normalt. Det är en större del av året, eller allt högre drifttider vid liknande väder, som är ett tecken på att något kan vara fel.
Verkningsgraden över året sjunker
Verkningsgraden beskriver här hur mycket värme huset får per kWh el. Över ett helt år kallas måttet årsvärmefaktor. Tabellen visar vad elpatronens andel kan betyda för ett hus som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten.
Vi har räknat med att pumpen själv ger 3 kWh värme per kWh el och att elen kostar 2 kronor per kWh. Andelen 5 procent motsvarar tumregeln om 95 procent. De andra andelarna har vi valt för att visa skillnaden, och de bygger inte på mätningar.
Elpatronens andel av värmen | El per år | Årsvärmefaktor | Kostnad per år | Merkostnad jämfört med ingen elpatron |
0 procent | 6 000 kWh | 3,0 | 12 000 kr | – |
5 procent | 6 600 kWh | 2,7 | 13 200 kr | 1 200 kr |
15 procent | 7 800 kWh | 2,3 | 15 600 kr | 3 600 kr |
30 procent | 9 600 kWh | 1,9 | 19 200 kr | 7 200 kr |
En liten andel kostar alltså ganska lite. Enligt Thermias köpråd ger en större pump högre investeringskostnad men lägre driftkostnad, och en för liten pump det omvända. Målet är en balans mellan de två, inte att elpatronen ska stå stilla hela året.
En för liten pump kan också ha svårare att hinna med både uppvärmning och varmvatten när det är kallt, eftersom effekt som går till varmvatten inte samtidigt kan värma huset.
Effekttopparna blir högre
När elpatronen går samtidigt som kompressorn använder huset mycket el på samma gång. Eltillskottet i Boschs bergvärmepump Compress 7800i LW är till exempel upp till 9 kW.
Det kan ha betydelse för säkringarna, och för elnätsavgiften om ditt elnätsbolag tar ut en effektavgift. Göteborg Energi har en effektavgift för villakunder, som gör att elnätsavgiften påverkas av hur mycket du använder elnätet. Modellerna skiljer sig mellan elnätsbolag, så läs vad som gäller för ditt.
Pumpen kan belastas hårdare
En för liten pump går mycket när det är kallt. CTC skriver att värmepumpar kan hålla längre om de inte körs på max, och att livslängden bland annat beror på hur hårt belastad pumpen har varit. CTC anger också upp till 100 000 driftstimmar för en bergvärmepump. Vilka tecken som visar att en pump börjar bli sliten tar vi upp i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Långa drifttider är ändå inte ett fel i sig. Installatörsföretagens faktablad räknar färre starter och stopp som en fördel med en mindre pump, eftersom det sliter mindre på delarna. Slitaget påverkas alltså både av hur länge pumpen går och av hur ofta den startar. Vi har inte hittat någon källa som visar vilket av dem som väger tyngst i en villa.
Vilka problem kan en överdimensionerad bergvärmepump ge?
Du betalar för effekt som huset inte behöver
Det mest direkta problemet är investeringen. Enligt Värmekalkyl kostar en pump på 7–12 kW ungefär 70 000–120 000 kronor. Borrningen kostar 300–600 kronor per meter, och kollektorslang och foderrör tillkommer. Blir borrhålet 30 meter längre än det hade behövt vara blir det 9 000–18 000 kronor bara för borrningen, före rotavdrag.
Korta driftcykler och många starter
En kompressor utan varvtalsstyrning kan bara köras med en hastighet. Enligt Thermias genomgång av inverterstyrda kompressorer regleras den genom att slås av och på. Thermia skriver också att färre starter och stopp minskar slitaget och ökar livslängden.
Installatörsföretagens faktablad beskriver sambandet med storleken: en pump för 80 procent av effektbehovet går med färre starter och stopp under året än en pump för 100 procent. Värmepumpstillverkaren IVT skriver att en kompressor utan varvtalsstyrning arbetar i väldigt korta cykler vid normala vintertemperaturer och kallare höst- och vårdagar. En varvtalsstyrd kompressor går då istället på lågt varv, vilket enligt IVT är mer skonsamt för pumpens delar.
En varvtalsstyrd pump kan sänka effekten, men bara ned till en viss nivå. NIBE:s S1256 finns till exempel i varianterna 1,5–8 kW, 3–13 kW och 4–18 kW. I ett välisolerat hus där största effektbehovet är cirka 5 kW är behovet under stora delar av året lägre än 4 kW. Den största varianten skulle då behöva stanna oftare än den minsta. Det är vår egen slutsats utifrån effektområdena, och därför är det bra att fråga efter pumpens lägsta effekt.
Det finns inget gränsvärde för antal starter som gäller alla pumpar. Boschs installationshandledning anger högst 10 kompressorstarter per timme för Compress 7800i LW. Det är tillverkarens gräns för den pumpen, inte ett riktvärde för normal drift.
Borrhålet får ett större uttag åt gången
En större pump drar mer värme ur hålet åt gången, vilket vi förklarar i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme? Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme omfattar dimensioneringen både pumpens effekt och borrhålets längd, och ett minskat effektbehov gör att hålet inte behöver bli lika djupt.
Risken märks särskilt om en större pump kopplas till ett befintligt hål. Vätskan från berget kan då bli kallare, och i värsta fall kan det frysa runt hålet. Det tar vi upp i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Elräkningen blir inte nödvändigtvis högre
En större pump ger enligt Thermia lägre driftkostnad. En förklaring är att elpatronen då behöver hjälpa till mindre. Vad gäller verkningsgraden pekar källorna åt olika håll. Installatörsföretagens äldre faktablad anger att pumpen har bäst effektivitet när den arbetar för fullt, men skiljer inte på pumptyper. Thermia skriver att en varvtalsstyrd kompressor kan arbeta effektivt både vid stort och litet värmebehov.
Hur en viss pump fungerar i ditt hus går alltså inte att läsa ut av storleken. Be istället om en dimensioneringsberäkning. Enligt Thermias köpråd ger den ett beräknat SPF-värde, en årsvärmefaktor där även varmvattnet räknas med.
En underdimensionerad bergvärmepump låter elpatronen göra mer av uppvärmningen, och då stiger elförbrukningen. En överdimensionerad bergvärmepump kostar mer än huset behöver, kan starta och stoppa oftare och drar mer värme ur borrhålet åt gången. Här går vi igenom vilka problem som kan uppstå, hur du skiljer dem från andra fel och vad du kan göra när pumpen redan sitter i huset.
Kort svar
En bergvärmepump behöver inte klara all värme själv. Enligt Energi- och klimatrådgivningen, ett samarbete mellan Energimyndigheten och kommunerna, är en vanlig tumregel att pumpen täcker cirka 95 procent av årets energibehov. Under mycket kalla perioder kan elpatronen behöva hjälpa till. Problemen kommer när storleken hamnar för långt från vad huset behöver.
För liten pump: Elpatronen går mycket, verkningsgraden över året sjunker och elräkningen blir högre. Pumpen kan också gå länge på hög belastning.
För stor pump: Investeringen blir onödigt hög. En pump med fast varvtal kan få korta driftcykler med många starter, och även en varvtalsstyrd pump kan behöva stanna när värmebehovet är lågt. Borrhålet behöver också klara ett större uttag åt gången.
Många av tecknen kan ha andra orsaker. Kontrollera därför inställningar, flöden och borrhål innan du drar slutsatsen att pumpen har fel storlek.
Vad betyder underdimensionerad och överdimensionerad?
Orden beskriver pumpens effekt, alltså hur mycket värme den kan ge just nu, i förhållande till husets effektbehov den kallaste tiden på året. Hur effektbehovet räknas fram går vi igenom i artikeln Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
En viss underdimensionering behöver inte vara ett fel. Enligt ett äldre faktablad hos Installatörsföretagen väljs pumpen ofta mindre än husets största effektbehov. I faktabladets exempel täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov, vilket stämmer med tumregeln ovan. Elpatronen tar resten.
Faktabladet är från omkring 2011 och skiljer inte på pumpar med och utan varvtalsstyrning. Se därför 80 procent som ett exempel, inte som en gräns mellan rätt och fel.
Överdimensionering kan uppstå i efterhand. Faktabladet varnar för att pumpen blir överdimensionerad och onödigt dyr om planerade åtgärder som vindsisolering, tätning eller fönsterbyte inte räknas med. På samma sätt kan en tillbyggnad göra att en pump som var lagom från början blir för liten.
Vilka problem kan en underdimensionerad bergvärmepump ge?
Elpatronen får göra mer av uppvärmningen
Elpatronen är en inbyggd elvärmare som hjälper till när pumpen inte räcker till. Den ger 1 kWh värme per kWh el, medan kompressorn ger flera. Ju större del av värmen som kommer från elpatronen, desto dyrare blir den.
Att elpatronen går de kallaste dagarna är normalt. Det är en större del av året, eller allt högre drifttider vid liknande väder, som är ett tecken på att något kan vara fel.
Verkningsgraden över året sjunker
Verkningsgraden beskriver här hur mycket värme huset får per kWh el. Över ett helt år kallas måttet årsvärmefaktor. Tabellen visar vad elpatronens andel kan betyda för ett hus som behöver 18 000 kWh per år för uppvärmning och varmvatten.
Vi har räknat med att pumpen själv ger 3 kWh värme per kWh el och att elen kostar 2 kronor per kWh. Andelen 5 procent motsvarar tumregeln om 95 procent. De andra andelarna har vi valt för att visa skillnaden, och de bygger inte på mätningar.
Elpatronens andel av värmen | El per år | Årsvärmefaktor | Kostnad per år | Merkostnad jämfört med ingen elpatron |
0 procent | 6 000 kWh | 3,0 | 12 000 kr | – |
5 procent | 6 600 kWh | 2,7 | 13 200 kr | 1 200 kr |
15 procent | 7 800 kWh | 2,3 | 15 600 kr | 3 600 kr |
30 procent | 9 600 kWh | 1,9 | 19 200 kr | 7 200 kr |
En liten andel kostar alltså ganska lite. Enligt Thermias köpråd ger en större pump högre investeringskostnad men lägre driftkostnad, och en för liten pump det omvända. Målet är en balans mellan de två, inte att elpatronen ska stå stilla hela året.
En för liten pump kan också ha svårare att hinna med både uppvärmning och varmvatten när det är kallt, eftersom effekt som går till varmvatten inte samtidigt kan värma huset.
Effekttopparna blir högre
När elpatronen går samtidigt som kompressorn använder huset mycket el på samma gång. Eltillskottet i Boschs bergvärmepump Compress 7800i LW är till exempel upp till 9 kW.
Det kan ha betydelse för säkringarna, och för elnätsavgiften om ditt elnätsbolag tar ut en effektavgift. Göteborg Energi har en effektavgift för villakunder, som gör att elnätsavgiften påverkas av hur mycket du använder elnätet. Modellerna skiljer sig mellan elnätsbolag, så läs vad som gäller för ditt.
Pumpen kan belastas hårdare
En för liten pump går mycket när det är kallt. CTC skriver att värmepumpar kan hålla längre om de inte körs på max, och att livslängden bland annat beror på hur hårt belastad pumpen har varit. CTC anger också upp till 100 000 driftstimmar för en bergvärmepump. Vilka tecken som visar att en pump börjar bli sliten tar vi upp i artikeln Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Långa drifttider är ändå inte ett fel i sig. Installatörsföretagens faktablad räknar färre starter och stopp som en fördel med en mindre pump, eftersom det sliter mindre på delarna. Slitaget påverkas alltså både av hur länge pumpen går och av hur ofta den startar. Vi har inte hittat någon källa som visar vilket av dem som väger tyngst i en villa.
Vilka problem kan en överdimensionerad bergvärmepump ge?
Du betalar för effekt som huset inte behöver
Det mest direkta problemet är investeringen. Enligt Värmekalkyl kostar en pump på 7–12 kW ungefär 70 000–120 000 kronor. Borrningen kostar 300–600 kronor per meter, och kollektorslang och foderrör tillkommer. Blir borrhålet 30 meter längre än det hade behövt vara blir det 9 000–18 000 kronor bara för borrningen, före rotavdrag.
Korta driftcykler och många starter
En kompressor utan varvtalsstyrning kan bara köras med en hastighet. Enligt Thermias genomgång av inverterstyrda kompressorer regleras den genom att slås av och på. Thermia skriver också att färre starter och stopp minskar slitaget och ökar livslängden.
Installatörsföretagens faktablad beskriver sambandet med storleken: en pump för 80 procent av effektbehovet går med färre starter och stopp under året än en pump för 100 procent. Värmepumpstillverkaren IVT skriver att en kompressor utan varvtalsstyrning arbetar i väldigt korta cykler vid normala vintertemperaturer och kallare höst- och vårdagar. En varvtalsstyrd kompressor går då istället på lågt varv, vilket enligt IVT är mer skonsamt för pumpens delar.
En varvtalsstyrd pump kan sänka effekten, men bara ned till en viss nivå. NIBE:s S1256 finns till exempel i varianterna 1,5–8 kW, 3–13 kW och 4–18 kW. I ett välisolerat hus där största effektbehovet är cirka 5 kW är behovet under stora delar av året lägre än 4 kW. Den största varianten skulle då behöva stanna oftare än den minsta. Det är vår egen slutsats utifrån effektområdena, och därför är det bra att fråga efter pumpens lägsta effekt.
Det finns inget gränsvärde för antal starter som gäller alla pumpar. Boschs installationshandledning anger högst 10 kompressorstarter per timme för Compress 7800i LW. Det är tillverkarens gräns för den pumpen, inte ett riktvärde för normal drift.
Borrhålet får ett större uttag åt gången
En större pump drar mer värme ur hålet åt gången, vilket vi förklarar i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme? Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme omfattar dimensioneringen både pumpens effekt och borrhålets längd, och ett minskat effektbehov gör att hålet inte behöver bli lika djupt.
Risken märks särskilt om en större pump kopplas till ett befintligt hål. Vätskan från berget kan då bli kallare, och i värsta fall kan det frysa runt hålet. Det tar vi upp i artikeln Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Elräkningen blir inte nödvändigtvis högre
En större pump ger enligt Thermia lägre driftkostnad. En förklaring är att elpatronen då behöver hjälpa till mindre. Vad gäller verkningsgraden pekar källorna åt olika håll. Installatörsföretagens äldre faktablad anger att pumpen har bäst effektivitet när den arbetar för fullt, men skiljer inte på pumptyper. Thermia skriver att en varvtalsstyrd kompressor kan arbeta effektivt både vid stort och litet värmebehov.
Hur en viss pump fungerar i ditt hus går alltså inte att läsa ut av storleken. Be istället om en dimensioneringsberäkning. Enligt Thermias köpråd ger den ett beräknat SPF-värde, en årsvärmefaktor där även varmvattnet räknas med.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Är det storleken eller något annat?
Tecknen på fel storlek liknar andra fel. Tabellen visar vad du bör kontrollera innan du misstänker pumpens storlek.
Det du märker | Kan tyda på | Kan också bero på |
Elpatronen går mycket även vid måttlig kyla | För liten pump | Felinställd tillsats, för hög värmekurva, kall köldbärarvätska, sliten pump |
Elpatronen går bara den kallaste tiden | Normalt, eller en något liten pump | Varmvatten eller funktioner för extra varmvatten |
Pumpen startar och stoppar ofta | För stor pump | Inställningar, stängda termostater, liten vattenvolym, milt väder |
Larm för låg köldbärartemperatur | Pumpen tar ut mer än borrhålet klarar | Igensatt filter, för lite vätska i kretsen, en granne som har borrat nära |
Förbrukningen har ökat på senare år | Huset har förändrats | Sliten pump, kallare vinter, nya elförbrukare |
Hur du felsöker hög elförbrukning går vi igenom i artikeln Bergvärmen drar för mycket el. Där finns också förklaringar till inställningarna som nämns i tabellen.
Så kan du läsa av pumpen
Många pumpar sparar uppgifter som hjälper dig att skilja orsakerna åt. I NIBE:s användarhandbok för F1255 finns till exempel antal starter och total drifttid för kompressorn, och drifttider för tillsatsen. Var uppgifterna finns i din pump står i manualen.
Räkna ut tiden per start. Dela kompressorns drifttid med antalet starter. 40 000 timmar och 20 000 starter ger i snitt 2 timmar per start.
Räkna ungefär på elpatronen. Ta drifttimmarna under ett år gånger den effekt elpatronen brukar gå på. 300 timmar med 3 kW ger 900 kWh, alltså ungefär raden med 5 procent i tabellen ovan för det huset. Effekten kan variera under driften, så det blir bara en grov uppskattning.
Jämför år för år. Skriv upp siffrorna en gång om året. Förändringen säger ofta mer än ett enskilt värde.
Notera när det händer. Korta cykler vid milt väder och elpatron de kallaste dagarna kan vara normalt. Elpatron vid måttlig kyla är mer värt att undersöka.
Vill du följa förbrukningen noggrannare nämner Installatörsföretagens faktablad att en extra elmätare för värmepump och elpatron kan vara en god idé. Ta med uppgifterna till installatören, som kan jämföra dem med husets beräknade effektbehov.
Vad kan man göra om pumpen är för liten?
Börja med inställningarna, som kostar minst. Ett byte är oftast det dyraste alternativet.
Kontrollera tillsatsinställningarna. Elpatronen kan få starta för tidigt även om pumpen räcker till, vilket vi beskriver i artikeln om elförbrukningen.
Minska husets värmebehov. Tilläggsisolering, fönsterbyte och tätning sänker effektbehovet, så att pumpen räcker längre. Enligt Boverket kan du dessutom välja en mindre pump när den en dag ska bytas.
Se över radiatorerna. Pumpens effekt beror på hur varmt vatten den ska skicka ut, vilket vi visar med ett exempel i artikeln om storleken. Klarar en större radiator rummet med lägre temperatur kan pumpen ge något mer effekt.
Använd annan värme de kallaste dagarna. Installatörsföretagens faktablad nämner till exempel braskamin som ett alternativ till elpatronen.
Räkna på ett byte när pumpen ändå är sliten. Med tabellen ovan kan du jämföra merkostnaden per år med vad en större pump skulle kosta. Ett liknande resonemang finns i räkneexemplet med pumpbyte i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?, där en effektivare pump sparar omkring 4 200 kronor per år. Det räcker oftast inte för att ensam motivera ett byte.
Kontrollera också att borrhålet räcker innan en större pump väljs.
Vad kan man göra om pumpen är för stor?
Har huset en för stor pump som fungerar kan målet vara att få den att gå jämnare. Vad som passar beror på pumpen och värmesystemet, så be installatören bedöma det.
Be installatören se över startinställningarna. I NIBE:s användarhandbok avgör måttet gradminuter när kompressorn startar. Enligt handboken kan ett högre startvärde ge fler kompressorstarter och ökat slitage, medan ett för lågt värde kan ge ojämn innetemperatur. Be därför installatören om hjälp med att ändra värdet.
Kontrollera flödet. NIBE:s installatörshandbok för S1155 anger att system där alla radiatorer har termostater behöver en överströmningsventil, eller att några termostater tas bort, så att flödet genom pumpen räcker. Handboken tar inte upp antalet starter här, så kopplingen till korta driftcykler är vår slutsats.
Fråga om mer vattenvolym. NIBE:s handbok anger att systemet kan kompletteras med ett utjämningskärl om volymen är för liten för pumpens effekt. IVT skriver att en större vattenvolym i en så kallad arbetstank ger färre starter och stopp med en kompressor utan varvtalsstyrning, och att en varvtalsstyrd pump inte behöver någon. Boschs handledning kräver en bufferttank, alltså en tank med extra vatten, bara i vissa installationer och anger att pumpen annars fungerar bäst utan.
Välj rätt vid nästa byte. Fungerar pumpen är den större pumpens kostnad redan betald. När den är uttjänt kan du välja en pump vars lägsta effekt passar husets behov under större delen av året.
Har pumpen blivit för stor efter att du har isolerat eller bytt fönster är resultatet ändå ett lägre värmebehov, och det är en besparing i sig.
Om pumpen är ny och storleken verkar fel
Börja med att ta fram offerten, energikalkylen och uppgifter om förbrukningen. Stämmer inte det ni kom överens om med resultatet, eller verkar beräkningen inte stämma med huset, kontakta företaget skriftligt och be dem förklara.
Enligt Konsumentverkets råd om att reklamera hantverkare kan du enligt konsumenttjänstlagen klaga om resultatet inte motsvarar det ni kommit överens om eller om arbetet inte är fackmässigt utfört. Klaga inom två månader från att du upptäckte felet. Enligt 17 § konsumenttjänstlagen räknas en reklamation inom två månader alltid som gjord i rätt tid, och för arbete på fast egendom är den yttersta gränsen tio år efter att arbetet avslutades.
Tänk på att en pump som är mindre än det största effektbehovet inte automatiskt är fel, eftersom det ofta är ett medvetet val. Det som spelar roll är vad beräkningen visade och vad ni kom överens om. Är du osäker kan du fråga kommunens energi- och klimatrådgivning, som enligt Boverket är gratis och opartisk.
Frågor att ställa innan du godkänner offerten
Vad offerten bör redovisa om effekt, elpatron och borrdjup går vi igenom i artikeln om storleken ovan. Utöver det kan du fråga:
Vilken är pumpens lägsta effekt, och hur stor del av året ligger husets behov under den?
Behövs överströmningsventil, utjämningskärl eller bufferttank i vårt värmesystem?
Vad händer med beräkningen om vi isolerar eller bygger ut?
Få hjälp att bedöma din bergvärmepump
Misstänker du att din bergvärmepump är för liten eller för stor? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är, vad du har märkt och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Är det storleken eller något annat?
Tecknen på fel storlek liknar andra fel. Tabellen visar vad du bör kontrollera innan du misstänker pumpens storlek.
Det du märker | Kan tyda på | Kan också bero på |
Elpatronen går mycket även vid måttlig kyla | För liten pump | Felinställd tillsats, för hög värmekurva, kall köldbärarvätska, sliten pump |
Elpatronen går bara den kallaste tiden | Normalt, eller en något liten pump | Varmvatten eller funktioner för extra varmvatten |
Pumpen startar och stoppar ofta | För stor pump | Inställningar, stängda termostater, liten vattenvolym, milt väder |
Larm för låg köldbärartemperatur | Pumpen tar ut mer än borrhålet klarar | Igensatt filter, för lite vätska i kretsen, en granne som har borrat nära |
Förbrukningen har ökat på senare år | Huset har förändrats | Sliten pump, kallare vinter, nya elförbrukare |
Hur du felsöker hög elförbrukning går vi igenom i artikeln Bergvärmen drar för mycket el. Där finns också förklaringar till inställningarna som nämns i tabellen.
Så kan du läsa av pumpen
Många pumpar sparar uppgifter som hjälper dig att skilja orsakerna åt. I NIBE:s användarhandbok för F1255 finns till exempel antal starter och total drifttid för kompressorn, och drifttider för tillsatsen. Var uppgifterna finns i din pump står i manualen.
Räkna ut tiden per start. Dela kompressorns drifttid med antalet starter. 40 000 timmar och 20 000 starter ger i snitt 2 timmar per start.
Räkna ungefär på elpatronen. Ta drifttimmarna under ett år gånger den effekt elpatronen brukar gå på. 300 timmar med 3 kW ger 900 kWh, alltså ungefär raden med 5 procent i tabellen ovan för det huset. Effekten kan variera under driften, så det blir bara en grov uppskattning.
Jämför år för år. Skriv upp siffrorna en gång om året. Förändringen säger ofta mer än ett enskilt värde.
Notera när det händer. Korta cykler vid milt väder och elpatron de kallaste dagarna kan vara normalt. Elpatron vid måttlig kyla är mer värt att undersöka.
Vill du följa förbrukningen noggrannare nämner Installatörsföretagens faktablad att en extra elmätare för värmepump och elpatron kan vara en god idé. Ta med uppgifterna till installatören, som kan jämföra dem med husets beräknade effektbehov.
Vad kan man göra om pumpen är för liten?
Börja med inställningarna, som kostar minst. Ett byte är oftast det dyraste alternativet.
Kontrollera tillsatsinställningarna. Elpatronen kan få starta för tidigt även om pumpen räcker till, vilket vi beskriver i artikeln om elförbrukningen.
Minska husets värmebehov. Tilläggsisolering, fönsterbyte och tätning sänker effektbehovet, så att pumpen räcker längre. Enligt Boverket kan du dessutom välja en mindre pump när den en dag ska bytas.
Se över radiatorerna. Pumpens effekt beror på hur varmt vatten den ska skicka ut, vilket vi visar med ett exempel i artikeln om storleken. Klarar en större radiator rummet med lägre temperatur kan pumpen ge något mer effekt.
Använd annan värme de kallaste dagarna. Installatörsföretagens faktablad nämner till exempel braskamin som ett alternativ till elpatronen.
Räkna på ett byte när pumpen ändå är sliten. Med tabellen ovan kan du jämföra merkostnaden per år med vad en större pump skulle kosta. Ett liknande resonemang finns i räkneexemplet med pumpbyte i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?, där en effektivare pump sparar omkring 4 200 kronor per år. Det räcker oftast inte för att ensam motivera ett byte.
Kontrollera också att borrhålet räcker innan en större pump väljs.
Vad kan man göra om pumpen är för stor?
Har huset en för stor pump som fungerar kan målet vara att få den att gå jämnare. Vad som passar beror på pumpen och värmesystemet, så be installatören bedöma det.
Be installatören se över startinställningarna. I NIBE:s användarhandbok avgör måttet gradminuter när kompressorn startar. Enligt handboken kan ett högre startvärde ge fler kompressorstarter och ökat slitage, medan ett för lågt värde kan ge ojämn innetemperatur. Be därför installatören om hjälp med att ändra värdet.
Kontrollera flödet. NIBE:s installatörshandbok för S1155 anger att system där alla radiatorer har termostater behöver en överströmningsventil, eller att några termostater tas bort, så att flödet genom pumpen räcker. Handboken tar inte upp antalet starter här, så kopplingen till korta driftcykler är vår slutsats.
Fråga om mer vattenvolym. NIBE:s handbok anger att systemet kan kompletteras med ett utjämningskärl om volymen är för liten för pumpens effekt. IVT skriver att en större vattenvolym i en så kallad arbetstank ger färre starter och stopp med en kompressor utan varvtalsstyrning, och att en varvtalsstyrd pump inte behöver någon. Boschs handledning kräver en bufferttank, alltså en tank med extra vatten, bara i vissa installationer och anger att pumpen annars fungerar bäst utan.
Välj rätt vid nästa byte. Fungerar pumpen är den större pumpens kostnad redan betald. När den är uttjänt kan du välja en pump vars lägsta effekt passar husets behov under större delen av året.
Har pumpen blivit för stor efter att du har isolerat eller bytt fönster är resultatet ändå ett lägre värmebehov, och det är en besparing i sig.
Om pumpen är ny och storleken verkar fel
Börja med att ta fram offerten, energikalkylen och uppgifter om förbrukningen. Stämmer inte det ni kom överens om med resultatet, eller verkar beräkningen inte stämma med huset, kontakta företaget skriftligt och be dem förklara.
Enligt Konsumentverkets råd om att reklamera hantverkare kan du enligt konsumenttjänstlagen klaga om resultatet inte motsvarar det ni kommit överens om eller om arbetet inte är fackmässigt utfört. Klaga inom två månader från att du upptäckte felet. Enligt 17 § konsumenttjänstlagen räknas en reklamation inom två månader alltid som gjord i rätt tid, och för arbete på fast egendom är den yttersta gränsen tio år efter att arbetet avslutades.
Tänk på att en pump som är mindre än det största effektbehovet inte automatiskt är fel, eftersom det ofta är ett medvetet val. Det som spelar roll är vad beräkningen visade och vad ni kom överens om. Är du osäker kan du fråga kommunens energi- och klimatrådgivning, som enligt Boverket är gratis och opartisk.
Frågor att ställa innan du godkänner offerten
Vad offerten bör redovisa om effekt, elpatron och borrdjup går vi igenom i artikeln om storleken ovan. Utöver det kan du fråga:
Vilken är pumpens lägsta effekt, och hur stor del av året ligger husets behov under den?
Behövs överströmningsventil, utjämningskärl eller bufferttank i vårt värmesystem?
Vad händer med beräkningen om vi isolerar eller bygger ut?
Få hjälp att bedöma din bergvärmepump
Misstänker du att din bergvärmepump är för liten eller för stor? Läs mer om hur vi arbetar med bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv hur gammal pumpen är, vad du har märkt och hur huset värms idag, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om underdimensionerad och överdimensionerad bergvärmepump
Hur vet man om bergvärmepumpen är för liten?
Ett vanligt tecken är att elpatronen går mycket även när det inte är riktigt kallt, trots att inställningarna är rätt. Elpatronens drifttimmar i menyn ger en bra början. Låt sedan en installatör jämföra pumpens effekt med husets effektbehov.
Hur vet man om bergvärmepumpen är för stor?
Pumpen kan starta och stoppa ofta, särskilt när värmebehovet är lågt. Dela kompressorns drifttid med antalet starter och följ siffran över tid. Många starter kan också bero på inställningar eller för lite vatten i systemet.
Är det farligt att elpatronen går?
Nej. Den ska hjälpa till när pumpen inte räcker till. Det som kostar är när den går mycket, eftersom den bara ger 1 kWh värme per kWh el.
Sliter korta driftcykler på pumpen?
Ja, starter och stopp sliter. Både Installatörsföretagens faktablad och Thermia räknar färre starter som en fördel för pumpens delar. Hur mycket det påverkar livslängden beror på pumpen, och det finns inget antal starter som gäller alla modeller.
Är en varvtalsstyrd pump bättre om man är osäker på storleken?
Den ger större marginal. Enligt Thermia kan en varvtalsstyrd kompressor öka effekten när det är riktigt kallt och klara ökad effekt vid om- och tillbyggnader. Den behöver ändå väljas efter huset, eftersom den har en lägsta effekt och kan behöva stanna under den.
Kan pumpen bli för stor efter att vi har isolerat?
Ja, det kan den. Ett lägre värmebehov gör att en pump som var lagom från början kan bli större än huset behöver. Märker du inga problem finns ingen anledning att byta en fungerande pump bara av det skälet.
Går det att byta till en större pump i samma borrhål?
Ibland, men hålet behöver kontrolleras först. En större eller effektivare pump kan behöva mer värme ur berget än hålet klarar. Installatören behöver jämföra hålets aktiva djup, alltså den vattenfyllda delen, med vad den nya pumpen ska ta ut.
Kan man reklamera en bergvärmepump med fel storlek?
Det kan gå om resultatet inte motsvarar det ni kommit överens om eller om arbetet inte är fackmässigt utfört. Klaga gärna skriftligt och inom två månader från att du upptäckte felet, och spara offert, energikalkyl och uppgifter om förbrukningen.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Läs mer
Bergvärme
Underdimensionerad eller överdimensionerad bergvärmepump?
Elpatron, korta driftcykler, slitage och verkningsgrad: så märks fel storlek på bergvärmepumpen och så åtgärdas det
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer