Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Vilken storlek på bergvärmepump ett hus behöver beror på hur mycket värme huset förlorar en riktigt kall dag och hur mycket varmvatten hushållet använder. Boytan ger bara en första fingervisning, eftersom två lika stora hus kan ha helt olika värmebehov. Här går vi igenom hur tidigare förbrukning, effektbehov, boyta, isolering och varmvatten hänger ihop, så att du kan göra en egen rimlighetskontroll av det installatören föreslår.
Kort svar
Storleken på en bergvärmepump anges i kilowatt (kW) och ska räknas fram för just ditt hus. Som grov tumregel kan du utgå från husets energibehov för uppvärmning och varmvatten:
Ett genomsnittligt svenskt hus som behöver 18 000 kWh per år har enligt ett äldre faktablad hos Installatörsföretagen ett maximalt effektbehov på cirka 8 kW.
Pumpen väljs ofta mindre än så. I faktabladets exempel täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov. Resten kommer från elpatronen, pumpens inbyggda elvärmare.
Med 70–80 procent av effektbehovet hamnar huset i exemplet på en pump på ungefär 5,5–7 kW. En varvtalsstyrd pump anpassar effekten efter behovet, så fråga installatören hur stor del av effektbehovet den ska täcka.
Tumregeln räcker för att bedöma om ett förslag verkar rimligt. Den ersätter inte en beräkning, där installatören också räknar med ortens klimat, husets isolering och värmesystem och hur mycket varmvatten ni använder.
Effekt eller energi: vad betyder pumpens storlek?
Två enheter är lätta att blanda ihop:
Energi, kWh. Hur mycket värme huset behöver under ett helt år. Det är den siffran du kan få fram ur tidigare förbrukning.
Effekt, kW. Hur mycket värme som behövs just nu. Effektbehovet är som störst den kallaste tiden på året.
Pumpens storlek är en effekt. Energimyndighetens genomgång av energimärkningen av värmepumpar beskriver att kW visar hur mycket värme pumpen kan ge. Högst effekt är inte detsamma som bäst, utan pumpen ska väljas efter husets behov av värme och varmvatten.
Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme ska systemet täcka både värme och varmvatten. Dimensioneringen, alltså beräkningen av storleken, omfattar pumpens avgivna effekt och borrhålets längd.
Steg 1: Ta reda på husets energibehov
Utgå från vad huset har använt för uppvärmning och varmvatten under ett normalt år. Hur du får fram siffran från elräkningen, och drar bort hushållselen, går vi igenom i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
För storleken på pumpen är det särskilt viktigt att fundera på om siffran ger en rättvisande bild. Förbrukningen kan vara lägre eller högre än husets verkliga värmebehov:
Huset får värme från annat håll. Eldar du mycket i braskaminen, eller har du en luft-luftvärmepump, visar elräkningen bara en del av värmebehovet. Ska bergvärmen ta över den värmen behöver den räknas in. Faktabladet från Installatörsföretagen påpekar att du och installatören bör vara överens om hur mycket det ska eldas.
Du har redan en värmepump. Elförbrukningen är då lägre än det värmebehov pumpen täcker. Ett hus med en bergvärmepump som använder 6 000 kWh el per år och har en årsvärmefaktor på 3 behöver ungefär 18 000 kWh värme. Årsvärmefaktorn visar hur många kWh värme pumpen i snitt ger per kWh el.
Huset värms med olja eller pellets. En del av bränslets energi försvinner i pannan, så installatören behöver räkna om förbrukningen till värmebehov.
Delar av huset är ouppvärmda. Planerar du att inreda källaren eller vinden behöver de ytorna räknas in. Boverkets energiguide påpekar också att källaren kan bli kallare när en olje-, ved- eller pelletspanna tas bort, och att du då kan behöva komplettera med radiatorer där.
Vintern var ovanligt mild eller kall. Thermias checklista inför köp av värmepump rekommenderar att du tittar längre tillbaka än ett år, så att en enskild vinter inte ger en missvisande bild.
Tänk också på vad som har förändrats i hushållet. Har någon flyttat ut, eller har ni börjat ladda en elbil, stämmer inte alltid de senaste årens siffror med hur det ser ut framöver.
Steg 2: Räkna fram effektbehovet
Det finns ingen exakt omräkning från kWh till kW, eftersom effektbehovet beror på husets isolering, ventilation och läge. Faktabladet från Installatörsföretagen har ändå två exempel som ger en grov uppskattning: 18 000 kWh per år motsvarar cirka 8 kW, och 20 000 kWh motsvarar 10 kW. Det blir ungefär 1 kW för varje 2 000–2 250 kWh per år.
Faktabladet är från omkring 2011, så använd omräkningen som en kontroll av installatörens beräkning, inte som ett svar för ditt hus.
Därför spelar orten roll
Ett hus behöver mer effekt ju kallare det är ute. Boverket och SMHI redovisar dimensionerande vinterutetemperaturer för 310 orter, alltså temperaturer att räkna med när värmebehovet beräknas. Enligt uppgifterna för 1991–2020 är temperaturen för ett dygn −10,1 grader i Göteborg, −12,4 grader i Borås och −13 grader i Skövde.
Samma hus behöver alltså något mer effekt i Skövde än i Göteborg. Boverkets tabell innehåller också värden för längre perioder, upp till 30 dygn. Be installatören berätta vilken temperatur beräkningen utgår från, så att du kan jämföra offerter på samma underlag.
Steg 3: Välj hur mycket av effektbehovet pumpen ska täcka
En pump behöver inte alltid täcka hela effektbehovet själv. I Installatörsföretagens faktablad täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov, och elpatronen tar resten. Där finns också ett exempel på en villa med ett effektbehov på 10 kW som får en pump på cirka 7 kW.
Enligt faktabladet väljs pumpen ofta mindre än husets största effektbehov av ekonomiska och tekniska skäl. Tabellen visar vad 70–80 procent innebär för några exempelhus. Det är en grov uppskattning utifrån faktabladet, inte en rekommendation för ett visst hus.
Exempelhus | Energibehov per år | Uppskattat största effektbehov | Pump vid 70–80 procent |
120 m² från 2000-talet, välisolerat | 10 000 kWh | Cirka 4,5–5 kW | Cirka 3–4 kW |
170 m² från 1970-talet | 18 000 kWh | Cirka 8–9 kW | Cirka 5,5–7 kW |
150 m² med vattenburen elvärme | 20 000 kWh | Cirka 9–10 kW | Cirka 6–8 kW |
220 m² äldre hus med dålig isolering | 30 000 kWh | Cirka 13–15 kW | Cirka 9–12 kW |
De två första husen är samma som i räkneexemplen i vår lönsamhetsartikel, det tredje är faktabladets villa och det fjärde är ett exempel vi har valt själva. Pumpar säljs i bestämda storlekar, så det finns inte alltid en pump som exakt motsvarar siffrorna. NIBE:s S1256 finns till exempel i tre effektstorlekar: 1,5–8 kW, 3–13 kW och 4–18 kW.
Pumpar med och utan varvtalsstyrning
Faktabladet skiljer inte på pumpar med och utan varvtalsstyrning. Enligt Thermias genomgång av inverterstyrda kompressorer kan en traditionell kompressor bara köras med fast hastighet och regleras genom att slås av och på, medan en varvtalsstyrd kompressor varvar upp eller ner efter husets aktuella värmebehov. När det är riktigt kallt kan den öka effekten. Fråga därför installatören hur stor del av effektbehovet en varvtalsstyrd pump ska täcka i ditt hus.
En offert är alltså inte fel bara för att den föreslår fler kW än tabellen. I prisuppgifterna som vi går igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme? räknas det till exempel med pumpar på 7–12 kW. Fråga vilken effekt pumpen faktiskt ger den kallaste dagen, och hur stor del av årets värme den väntas klara utan elpatron.
Varför räcker det inte att utgå från boytan?
Boytan säger hur stort huset är, men inte hur mycket värme det förlorar. I tabellen ovan behöver huset på 150 kvadratmeter mer energi än huset på 170 kvadratmeter.
Skillnaden mellan äldre och nyare hus syns också i Energimyndighetens energistatistik för småhus. År 2024 använde hus byggda 1940 eller tidigare i genomsnitt 110 kWh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten, medan hus byggda 2021 eller senare använde 39 kWh. Energin som värmepumpar hämtar från till exempel berget ingår inte i statistiken, så siffrorna visar inte hela värmebehovet. De visar ändå varför samma boyta kan ge olika svar.
Utöver isoleringen kan det här påverka:
takhöjd och uppvärmd volym, till exempel rum med högt i tak
hur mycket värme som försvinner genom luftläckage och ventilation
om källare eller vind är uppvärmd
Thermia tar upp frågor som antal våningar, källare, vind, takhöjd, utbyggnadsplaner och om en pool ska värmas. Har du de uppgifterna klara blir det lättare för installatören att räkna rätt.
Så påverkar isoleringen storleken
Ett hus som tappar mindre värme behöver lägre effekt. Därför är det bra att ta ställning till tilläggsisolering, fönsterbyte och tätning innan pumpen väljs. Boverkets energiguide skriver att åtgärder som minskar effektbehovet ska räknas in när värmepumpen dimensioneras. Då kan du välja en mindre pump, och borrhålet behöver inte bli lika djupt. Installatörsföretagens faktablad nämner vindsisolering, tätning och byte av fönster som exempel och varnar för en onödigt dyr pump om åtgärderna inte räknas med.
Ett räkneexempel med tumregeln ovan: ett hus som behöver 18 000 kWh per år sänker behovet till 15 000 kWh efter tilläggsisolering. Det största effektbehovet går då från cirka 8–9 kW till cirka 6,5–7,5 kW. Siffrorna är bara ett exempel. Hur mycket en åtgärd sparar skiljer sig mellan hus.
Ska du isolera först efter installationen behöver åtgärden ändå räknas in, annars kan pumpen och borrhålet bli större än huset behöver. En planerad tillbyggnad ökar istället behovet och behöver också tas med.
Vilken storlek på bergvärmepump ett hus behöver beror på hur mycket värme huset förlorar en riktigt kall dag och hur mycket varmvatten hushållet använder. Boytan ger bara en första fingervisning, eftersom två lika stora hus kan ha helt olika värmebehov. Här går vi igenom hur tidigare förbrukning, effektbehov, boyta, isolering och varmvatten hänger ihop, så att du kan göra en egen rimlighetskontroll av det installatören föreslår.
Kort svar
Storleken på en bergvärmepump anges i kilowatt (kW) och ska räknas fram för just ditt hus. Som grov tumregel kan du utgå från husets energibehov för uppvärmning och varmvatten:
Ett genomsnittligt svenskt hus som behöver 18 000 kWh per år har enligt ett äldre faktablad hos Installatörsföretagen ett maximalt effektbehov på cirka 8 kW.
Pumpen väljs ofta mindre än så. I faktabladets exempel täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov. Resten kommer från elpatronen, pumpens inbyggda elvärmare.
Med 70–80 procent av effektbehovet hamnar huset i exemplet på en pump på ungefär 5,5–7 kW. En varvtalsstyrd pump anpassar effekten efter behovet, så fråga installatören hur stor del av effektbehovet den ska täcka.
Tumregeln räcker för att bedöma om ett förslag verkar rimligt. Den ersätter inte en beräkning, där installatören också räknar med ortens klimat, husets isolering och värmesystem och hur mycket varmvatten ni använder.
Effekt eller energi: vad betyder pumpens storlek?
Två enheter är lätta att blanda ihop:
Energi, kWh. Hur mycket värme huset behöver under ett helt år. Det är den siffran du kan få fram ur tidigare förbrukning.
Effekt, kW. Hur mycket värme som behövs just nu. Effektbehovet är som störst den kallaste tiden på året.
Pumpens storlek är en effekt. Energimyndighetens genomgång av energimärkningen av värmepumpar beskriver att kW visar hur mycket värme pumpen kan ge. Högst effekt är inte detsamma som bäst, utan pumpen ska väljas efter husets behov av värme och varmvatten.
Enligt Boverkets energiguide om berg-, sjö- och jordvärme ska systemet täcka både värme och varmvatten. Dimensioneringen, alltså beräkningen av storleken, omfattar pumpens avgivna effekt och borrhålets längd.
Steg 1: Ta reda på husets energibehov
Utgå från vad huset har använt för uppvärmning och varmvatten under ett normalt år. Hur du får fram siffran från elräkningen, och drar bort hushållselen, går vi igenom i artikeln Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
För storleken på pumpen är det särskilt viktigt att fundera på om siffran ger en rättvisande bild. Förbrukningen kan vara lägre eller högre än husets verkliga värmebehov:
Huset får värme från annat håll. Eldar du mycket i braskaminen, eller har du en luft-luftvärmepump, visar elräkningen bara en del av värmebehovet. Ska bergvärmen ta över den värmen behöver den räknas in. Faktabladet från Installatörsföretagen påpekar att du och installatören bör vara överens om hur mycket det ska eldas.
Du har redan en värmepump. Elförbrukningen är då lägre än det värmebehov pumpen täcker. Ett hus med en bergvärmepump som använder 6 000 kWh el per år och har en årsvärmefaktor på 3 behöver ungefär 18 000 kWh värme. Årsvärmefaktorn visar hur många kWh värme pumpen i snitt ger per kWh el.
Huset värms med olja eller pellets. En del av bränslets energi försvinner i pannan, så installatören behöver räkna om förbrukningen till värmebehov.
Delar av huset är ouppvärmda. Planerar du att inreda källaren eller vinden behöver de ytorna räknas in. Boverkets energiguide påpekar också att källaren kan bli kallare när en olje-, ved- eller pelletspanna tas bort, och att du då kan behöva komplettera med radiatorer där.
Vintern var ovanligt mild eller kall. Thermias checklista inför köp av värmepump rekommenderar att du tittar längre tillbaka än ett år, så att en enskild vinter inte ger en missvisande bild.
Tänk också på vad som har förändrats i hushållet. Har någon flyttat ut, eller har ni börjat ladda en elbil, stämmer inte alltid de senaste årens siffror med hur det ser ut framöver.
Steg 2: Räkna fram effektbehovet
Det finns ingen exakt omräkning från kWh till kW, eftersom effektbehovet beror på husets isolering, ventilation och läge. Faktabladet från Installatörsföretagen har ändå två exempel som ger en grov uppskattning: 18 000 kWh per år motsvarar cirka 8 kW, och 20 000 kWh motsvarar 10 kW. Det blir ungefär 1 kW för varje 2 000–2 250 kWh per år.
Faktabladet är från omkring 2011, så använd omräkningen som en kontroll av installatörens beräkning, inte som ett svar för ditt hus.
Därför spelar orten roll
Ett hus behöver mer effekt ju kallare det är ute. Boverket och SMHI redovisar dimensionerande vinterutetemperaturer för 310 orter, alltså temperaturer att räkna med när värmebehovet beräknas. Enligt uppgifterna för 1991–2020 är temperaturen för ett dygn −10,1 grader i Göteborg, −12,4 grader i Borås och −13 grader i Skövde.
Samma hus behöver alltså något mer effekt i Skövde än i Göteborg. Boverkets tabell innehåller också värden för längre perioder, upp till 30 dygn. Be installatören berätta vilken temperatur beräkningen utgår från, så att du kan jämföra offerter på samma underlag.
Steg 3: Välj hur mycket av effektbehovet pumpen ska täcka
En pump behöver inte alltid täcka hela effektbehovet själv. I Installatörsföretagens faktablad täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov, och elpatronen tar resten. Där finns också ett exempel på en villa med ett effektbehov på 10 kW som får en pump på cirka 7 kW.
Enligt faktabladet väljs pumpen ofta mindre än husets största effektbehov av ekonomiska och tekniska skäl. Tabellen visar vad 70–80 procent innebär för några exempelhus. Det är en grov uppskattning utifrån faktabladet, inte en rekommendation för ett visst hus.
Exempelhus | Energibehov per år | Uppskattat största effektbehov | Pump vid 70–80 procent |
120 m² från 2000-talet, välisolerat | 10 000 kWh | Cirka 4,5–5 kW | Cirka 3–4 kW |
170 m² från 1970-talet | 18 000 kWh | Cirka 8–9 kW | Cirka 5,5–7 kW |
150 m² med vattenburen elvärme | 20 000 kWh | Cirka 9–10 kW | Cirka 6–8 kW |
220 m² äldre hus med dålig isolering | 30 000 kWh | Cirka 13–15 kW | Cirka 9–12 kW |
De två första husen är samma som i räkneexemplen i vår lönsamhetsartikel, det tredje är faktabladets villa och det fjärde är ett exempel vi har valt själva. Pumpar säljs i bestämda storlekar, så det finns inte alltid en pump som exakt motsvarar siffrorna. NIBE:s S1256 finns till exempel i tre effektstorlekar: 1,5–8 kW, 3–13 kW och 4–18 kW.
Pumpar med och utan varvtalsstyrning
Faktabladet skiljer inte på pumpar med och utan varvtalsstyrning. Enligt Thermias genomgång av inverterstyrda kompressorer kan en traditionell kompressor bara köras med fast hastighet och regleras genom att slås av och på, medan en varvtalsstyrd kompressor varvar upp eller ner efter husets aktuella värmebehov. När det är riktigt kallt kan den öka effekten. Fråga därför installatören hur stor del av effektbehovet en varvtalsstyrd pump ska täcka i ditt hus.
En offert är alltså inte fel bara för att den föreslår fler kW än tabellen. I prisuppgifterna som vi går igenom i artikeln Vad kostar det att installera bergvärme? räknas det till exempel med pumpar på 7–12 kW. Fråga vilken effekt pumpen faktiskt ger den kallaste dagen, och hur stor del av årets värme den väntas klara utan elpatron.
Varför räcker det inte att utgå från boytan?
Boytan säger hur stort huset är, men inte hur mycket värme det förlorar. I tabellen ovan behöver huset på 150 kvadratmeter mer energi än huset på 170 kvadratmeter.
Skillnaden mellan äldre och nyare hus syns också i Energimyndighetens energistatistik för småhus. År 2024 använde hus byggda 1940 eller tidigare i genomsnitt 110 kWh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten, medan hus byggda 2021 eller senare använde 39 kWh. Energin som värmepumpar hämtar från till exempel berget ingår inte i statistiken, så siffrorna visar inte hela värmebehovet. De visar ändå varför samma boyta kan ge olika svar.
Utöver isoleringen kan det här påverka:
takhöjd och uppvärmd volym, till exempel rum med högt i tak
hur mycket värme som försvinner genom luftläckage och ventilation
om källare eller vind är uppvärmd
Thermia tar upp frågor som antal våningar, källare, vind, takhöjd, utbyggnadsplaner och om en pool ska värmas. Har du de uppgifterna klara blir det lättare för installatören att räkna rätt.
Så påverkar isoleringen storleken
Ett hus som tappar mindre värme behöver lägre effekt. Därför är det bra att ta ställning till tilläggsisolering, fönsterbyte och tätning innan pumpen väljs. Boverkets energiguide skriver att åtgärder som minskar effektbehovet ska räknas in när värmepumpen dimensioneras. Då kan du välja en mindre pump, och borrhålet behöver inte bli lika djupt. Installatörsföretagens faktablad nämner vindsisolering, tätning och byte av fönster som exempel och varnar för en onödigt dyr pump om åtgärderna inte räknas med.
Ett räkneexempel med tumregeln ovan: ett hus som behöver 18 000 kWh per år sänker behovet till 15 000 kWh efter tilläggsisolering. Det största effektbehovet går då från cirka 8–9 kW till cirka 6,5–7,5 kW. Siffrorna är bara ett exempel. Hur mycket en åtgärd sparar skiljer sig mellan hus.
Ska du isolera först efter installationen behöver åtgärden ändå räknas in, annars kan pumpen och borrhålet bli större än huset behöver. En planerad tillbyggnad ökar istället behovet och behöver också tas med.
Funderar du på om bergvärme passar ditt hus?
Vi hjälper dig att hitta en energieffektiv lösning som passar dina behöv och förutsättningar.
Så påverkar varmvattnet storleken
Enligt Thermias köpråd går ungefär 20 procent eller mer av en värmepumps energiuttag till varmvatten. Andelen blir större i ett välisolerat hus, eftersom uppvärmningen då tar mindre energi.
Varmvatten påverkar pumpvalet på två sätt:
Årsbehovet. Fler boende och längre duschar ökar energibehovet och därmed hur mycket pumpen behöver leverera under året.
Kapaciteten. Pumpen behöver kunna göra tillräckligt med varmvatten när många använder det efter varandra. Effekt som går till varmvatten kan inte samtidigt användas till att värma huset.
På energimärkningen visas en tapprofil, ett mått på hur mycket varmvatten pumpen klarar att producera. Skalan går från 3XS till XXL. Berätta för installatören hur många ni är och hur ni brukar använda varmvatten, till exempel om flera duschar direkt efter varandra eller om antalet boende kommer att ändras de närmaste åren.
Värmesystemet påverkar hur mycket effekt pumpen kan ge
En pump ger inte samma effekt under alla förhållanden. Effekten beror bland annat på hur varmt vatten den ska skicka ut till radiatorerna eller golvvärmen, den så kallade framledningstemperaturen. I produktbladet för NIBE S1256-13 sjunker den nominella avgivna effekten från 5,12 kW till 4,81 kW när vattnet som går ut ska hålla 45 grader istället för 35, med samma temperatur på köldbärarvätskan från berget.
Jämför därför inte bara siffran i modellnamnet. Energimyndigheten råder dig att framför allt titta på effekten vid kallare klimat på energimärkningen, eftersom den bäst visar vad pumpen ger i svenska förhållanden. Fråga också vilken framledningstemperatur husets radiatorer behöver den kallaste dagen.
Pumpens storlek och borrhålet hör ihop
En större pump kan ta ut mer värme ur berget åt gången, och borrhålet behöver klara det. Därför ska pump och borrhål beräknas tillsammans. Hur värmebehovet, berget och grundvattnet avgör djupet går vi igenom i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Byter du en gammal pump är den gamla pumpens storlek inget facit. Huset kan ha förändrats sedan den installerades, och ett befintligt borrhål kan begränsa vad som är lämpligt. Det tar vi upp i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Vad händer om storleken blir fel?
Storleken är en avvägning mellan investering och driftkostnad. Enligt Thermia ger en större pump högre investeringskostnad men lägre driftkostnad, och en för liten pump ger det omvända. Det beror på att elpatronen, som ger 1 kWh värme per kWh el, får göra mer av arbetet när pumpen inte räcker till.
Att välja den största pumpen är ändå inte en lösning i sig. Blir pumpen större än huset behöver betalar du för effekt du inte använder, och borrhålet kan behöva bli längre än nödvändigt.
Det här är bra att ta fram innan du begär offert
Med de här uppgifterna kan installatören räkna på rätt underlag, och du kan jämföra offerter med varandra:
Husets energiförbrukning de senaste åren, gärna månad för månad.
Uppskattad hushållsel, och annan värme som braskamin eller luft-luftvärmepump.
Boyta, byggår, antal våningar och om källare och vind är uppvärmda.
Genomförd och planerad isolering, fönsterbyte och tillbyggnad.
Radiatorer eller golvvärme, och hur varma de behöver vara en kall dag.
Antal boende och hur ni använder varmvatten.
Pool, spabad eller annat som ska värmas med pumpen.
Be sedan installatören redovisa det här i offerten:
vilket energi- och effektbehov beräkningen utgår från, och för vilken utetemperatur
vilken effekt pumpen ger vid den temperaturen och husets framledningstemperatur
hur stor del av årets värme pumpen klarar själv, och hur mycket el elpatronen väntas använda
vilket borrdjup som hör till pumpen
om husets säkringar räcker när pumpen och elpatronen går samtidigt
vilken årsvärmefaktor beräkningen räknar med
Får du flera offerter med olika storlekar, fråga vad skillnaden beror på. Det kan bero på att de bygger på olika värmebehov eller olika typer av pumpar.
Få hjälp att räkna på bergvärme för ditt hus
Vill du veta vilken storlek på bergvärmepump som kan passa ditt hus? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, hur det värms idag och hur mycket energi det använder, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Så påverkar varmvattnet storleken
Enligt Thermias köpråd går ungefär 20 procent eller mer av en värmepumps energiuttag till varmvatten. Andelen blir större i ett välisolerat hus, eftersom uppvärmningen då tar mindre energi.
Varmvatten påverkar pumpvalet på två sätt:
Årsbehovet. Fler boende och längre duschar ökar energibehovet och därmed hur mycket pumpen behöver leverera under året.
Kapaciteten. Pumpen behöver kunna göra tillräckligt med varmvatten när många använder det efter varandra. Effekt som går till varmvatten kan inte samtidigt användas till att värma huset.
På energimärkningen visas en tapprofil, ett mått på hur mycket varmvatten pumpen klarar att producera. Skalan går från 3XS till XXL. Berätta för installatören hur många ni är och hur ni brukar använda varmvatten, till exempel om flera duschar direkt efter varandra eller om antalet boende kommer att ändras de närmaste åren.
Värmesystemet påverkar hur mycket effekt pumpen kan ge
En pump ger inte samma effekt under alla förhållanden. Effekten beror bland annat på hur varmt vatten den ska skicka ut till radiatorerna eller golvvärmen, den så kallade framledningstemperaturen. I produktbladet för NIBE S1256-13 sjunker den nominella avgivna effekten från 5,12 kW till 4,81 kW när vattnet som går ut ska hålla 45 grader istället för 35, med samma temperatur på köldbärarvätskan från berget.
Jämför därför inte bara siffran i modellnamnet. Energimyndigheten råder dig att framför allt titta på effekten vid kallare klimat på energimärkningen, eftersom den bäst visar vad pumpen ger i svenska förhållanden. Fråga också vilken framledningstemperatur husets radiatorer behöver den kallaste dagen.
Pumpens storlek och borrhålet hör ihop
En större pump kan ta ut mer värme ur berget åt gången, och borrhålet behöver klara det. Därför ska pump och borrhål beräknas tillsammans. Hur värmebehovet, berget och grundvattnet avgör djupet går vi igenom i artikeln Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Byter du en gammal pump är den gamla pumpens storlek inget facit. Huset kan ha förändrats sedan den installerades, och ett befintligt borrhål kan begränsa vad som är lämpligt. Det tar vi upp i artikeln Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Vad händer om storleken blir fel?
Storleken är en avvägning mellan investering och driftkostnad. Enligt Thermia ger en större pump högre investeringskostnad men lägre driftkostnad, och en för liten pump ger det omvända. Det beror på att elpatronen, som ger 1 kWh värme per kWh el, får göra mer av arbetet när pumpen inte räcker till.
Att välja den största pumpen är ändå inte en lösning i sig. Blir pumpen större än huset behöver betalar du för effekt du inte använder, och borrhålet kan behöva bli längre än nödvändigt.
Det här är bra att ta fram innan du begär offert
Med de här uppgifterna kan installatören räkna på rätt underlag, och du kan jämföra offerter med varandra:
Husets energiförbrukning de senaste åren, gärna månad för månad.
Uppskattad hushållsel, och annan värme som braskamin eller luft-luftvärmepump.
Boyta, byggår, antal våningar och om källare och vind är uppvärmda.
Genomförd och planerad isolering, fönsterbyte och tillbyggnad.
Radiatorer eller golvvärme, och hur varma de behöver vara en kall dag.
Antal boende och hur ni använder varmvatten.
Pool, spabad eller annat som ska värmas med pumpen.
Be sedan installatören redovisa det här i offerten:
vilket energi- och effektbehov beräkningen utgår från, och för vilken utetemperatur
vilken effekt pumpen ger vid den temperaturen och husets framledningstemperatur
hur stor del av årets värme pumpen klarar själv, och hur mycket el elpatronen väntas använda
vilket borrdjup som hör till pumpen
om husets säkringar räcker när pumpen och elpatronen går samtidigt
vilken årsvärmefaktor beräkningen räknar med
Får du flera offerter med olika storlekar, fråga vad skillnaden beror på. Det kan bero på att de bygger på olika värmebehov eller olika typer av pumpar.
Få hjälp att räkna på bergvärme för ditt hus
Vill du veta vilken storlek på bergvärmepump som kan passa ditt hus? Läs mer på vår sida om bergvärme, eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Beskriv ditt hus, hur det värms idag och hur mycket energi det använder, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om storlek på bergvärmepump
Hur många kW behöver en villa på 150 kvadratmeter?
Det går inte att svara på utifrån boytan. Effektbehovet beror på isolering, täthet, klimat och varmvatten. Ta fram husets energibehov först. Som grov tumregel motsvarar 18 000 kWh per år ett största effektbehov på cirka 8–9 kW.
Kan man räkna ut pumpens storlek från elräkningen?
Du kan få en grov uppskattning om huset värms med el. Dra bort hushållselen från årsförbrukningen, så har du ungefär husets energibehov för värme och varmvatten. Installatören behöver sedan räkna på effektbehovet den kallaste tiden.
Ska bergvärmepumpen täcka hela husets effektbehov?
Inte nödvändigtvis. I ett exempel från Installatörsföretagen täcker en pump för 80 procent av effektbehovet 95 procent av årets energibehov, och elpatronen tar resten. En varvtalsstyrd pump anpassar effekten efter behovet, så fråga vad som gäller för den pump som föreslås.
Är det bättre med en för stor än en för liten bergvärmepump?
Ingen av dem är önskvärd. En för liten pump gör att elpatronen får göra mer av arbetet, och en för stor pump kostar mer än huset behöver. Be installatören räkna på det största effektbehovet och visa hur mycket el elpatronen väntas använda.
Ska jag isolera innan jag väljer bergvärmepump?
Planerar du att isolera är det bra att bestämma det först. Boverket skriver att åtgärder som minskar effektbehovet ska räknas in när pumpen dimensioneras, så att du kan välja en mindre pump och ett kortare borrhål.
Behöver en större familj en större bergvärmepump?
Det kan behövas. Fler boende använder mer varmvatten, och det ökar energibehovet. Pumpen behöver också kunna göra tillräckligt med varmvatten vid toppar. Jämför tapprofilen på energimärkningen och berätta för installatören hur ni använder varmvatten.
Kan samma storlek användas som på den gamla pumpen?
Inte utan kontroll. Har huset tilläggsisolerats, fått nya fönster eller byggts ut sedan den gamla pumpen installerades kan effektbehovet ha ändrats.
Vad säger pumpens kW på energimärkningen?
Märkningen visar hur mycket värme pumpen kan ge i olika klimatzoner. Energimyndigheten råder dig att framför allt titta på effekten vid kallare klimat, som bäst visar vad pumpen ger i svenska förhållanden.
Relaterade artiklar
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Läs mer
Bergvärme
Vilken storlek på bergvärmepump behöver huset?
Så räknar du fram storleken på bergvärmepumpen utifrån effektbehov, förbrukning, boyta, isolering och varmvatten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärmen drar för mycket el
Drar bergvärmen för mycket el? Se vanliga orsaker, från elpatron och värmekurva till köldbärare, och hur du felsöker
Läs mer
Bergvärme
Kan man använda ett gammalt eller för grunt borrhål till en ny bergvärmepump?
Så bedöms ett äldre borrhål inför en ny bergvärmepump, och när kompletteringsborrning eller ett extra hål behövs
Läs mer
Bergvärme
Byta en gammal bergvärmepump. Vad kan återanvändas?
Borrhål, kollektor, radiatorer och el kan ofta behållas när bergvärmepumpen byts. Så avgör du vad som kan återanvändas
Läs mer
Bergvärme
Hur länge håller en bergvärmepump och när behöver den bytas?
Pumpen håller ofta 20–25 år, borrhålet betydligt längre. Så känner du igen en bergvärmepump som börjar bli uttjänt
Läs mer
Bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Anmälan eller tillstånd? Så går kommunens prövning till, vilka handlingar som krävs och vilka avstånd som gäller
Läs mer
Bergvärme
Hur djupt behöver man borra för bergvärme?
Husets energibehov, berget, grundvattnet och läget avgör borrdjupet. Så förstår du djupet i offerten
Läs mer
Bergvärme
Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Vilket passar ditt hus bäst?
Vi jämför kostnad, besparing, livslängd, ljud, utrymme och kalla vintrar, så att du ser vilken värmepump som passar dig
Läs mer
Bergvärme
Så går installationen av bergvärme till
Från energiberäkning och offert till tillstånd, borrning, injustering och slutkontroll
Läs mer
Bergvärme
Är bergvärme lönsamt för ditt hus?
Så räknar du ut energibesparing, driftkostnad och återbetalningstid för bergvärme i just ditt hus
Läs mer
Bergvärme
Vad kostar det att installera bergvärme?
Läs om hur priset fördelas för bergvärme på värmepump, borrning, installation och tillstånd och om vad rotavdraget ger
Läs mer
Dränering
Dagvattenbrunn. Funktion, vanliga problem och när den behöver åtgärdas
Läs om hur dagvattenbrunn fungerar, vad stopp och dålig avrinning beror på och när den ska rensas, lagas eller bytas
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Så går dränering till steg för steg: besiktning, ledningskoll, schakt, fuktskydd, rör, återfyllning och slutkontroll
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Tio tecken på att dräneringen sviktar, hur du skiljer markfukt från kondens och läckor och när du behöver hjälp
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer