Dränering av sekelskifteshus

Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Ett sekelskifteshus har stått på samma grund i mer än hundra år. Grundmuren är oftast murad av sten eller tegel, källaren byggdes för att vara kall och huset har hunnit byggas om flera gånger. Ett sätt att dränera som fungerar bra runt en villa från 1970-talet kan därför ge problem runt ett hus från 1905. Här går vi igenom vad som skiljer, vilka risker som finns när man gräver och vad du bör reda ut innan arbetet planeras.

Översikt

Att dränera ett sekelskifteshus kräver mer förarbete än att dränera ett yngre hus. Grundmuren saknar ofta en gjuten sula och kan röra sig när jorden runt den grävs bort. Huset kan ha flera grundtyper, källaren var aldrig tänkt att vara helt torr och fuktskyddet behöver anpassas till en ojämn mur.

Börja med att ta reda på hur huset är grundlagt, vad som har ändrats genom åren och vad källaren ska användas till. Låt sedan någon med erfarenhet av äldre grunder bedöma om, var och hur dräneringen ska läggas.

Vad räknas som ett sekelskifteshus?

Det finns ingen exakt gräns, men med sekelskifteshus menas oftast hus som byggdes ungefär mellan 1880 och 1920. Det kan vara en villa med snickarglädje på landet, en jugendvilla nära stadskärnan eller ett tidigt egnahem i en villaförort.

För dräneringen är byggåret mindre intressant än det som byggåret säger om grunden. Husen byggdes innan gjutna betongväggar blev det vanliga i villors källare och långt innan det fanns krav på dränering och fuktskydd som liknar dagens. Yngre hus har andra svaga punkter, och dem går vi igenom i artikeln om dränering av hus från 1940- till 1970-talet.

Så är ett sekelskifteshus ofta grundlagt

Grundmur av natursten, ofta utan sula

I många sekelskifteshus är källarväggarna murade av natursten, ibland med tegel i den övre delen. Stenarna kan vara lagda med kalkbruk eller helt utan bruk, så kallad kallmur. Under muren finns sällan en gjuten sula, alltså den bredare betongkant som yngre grunder står på. Muren vilar istället direkt på marken, på större stenar eller på en konstruktion av trä.

Det får två följder för dräneringen. Det finns inget tydligt mått att lägga röret i förhållande till, och muren tål sämre att jord grävs bort intill och under den. Hur en stengrund är byggd och hur den lagas förklarar vi i artikeln om naturstensgrund.

Ett hus med flera grunder

Ett sekelskifteshus kan ha källare under en del av huset och krypgrund eller torpargrund under resten. Till det kommer senare tillbyggnader, till exempel en köksutbyggnad på betong eller en glasveranda på stenplintar.

Varje grundtyp behöver sin egen lösning, och övergångarna mellan dem blir ofta de svagaste punkterna. Där källarmuren möter en lägre grund kan dräneringsröret behöva byta nivå, och marken vid en tillbyggnad kan ha fyllts upp så att den lutar in mot huset. Hur arbetet skiljer sig vid de lägre grundtyperna går vi igenom i dränering vid krypgrund eller torpargrund.

Källaren byggdes för att vara kall

Källaren i ett sekelskifteshus var oftast ett förråd för rotfrukter, ved och senare bränsle till värmepannan. Den skulle hålla en låg och jämn temperatur, och en viss fukt i väggar och golv hörde till. Golvet kan vara av jord, tegel eller betong som gjutits långt senare.

Det betyder inte att all fukt är ofarlig, men det påverkar vad en dränering kan förväntas uppnå. Mer om det längre ner.

Särskilda risker när man gräver runt ett sekelskifteshus

Muren kan röra sig när jorden tas bort

En gammal stenmur har stått i jämvikt med marken runt den i över hundra år. När jorden grävs bort ändras trycket mot muren, och marken under den kan ge efter. Svenska Byggnadsvårdsföreningen skriver i ett svar om ett hus från 1880 att källare från den tiden oftast murades av natursten. Enligt föreningen bör dräneringsdiket då läggas en bit från huset, eftersom grävning nära muren kan ge sättningar och rörelser i murverket.

Vid äldre grunder kan man därför behöva gräva i kortare etapper, lägga röret en bit ut från muren eller avstå från att gräva ända ner till murens underkant. Varje sådant val påverkar hur mycket vatten dräneringen kan ta hand om, så det behöver vägas mot vad huset tål.

Schaktet ska också vara säkert för dem som arbetar i det. Arbetsmiljöverket beskriver att markarbete ska planeras så att marken blir tillräckligt stabil, oftast med slänter eller stödkonstruktioner. Runt en djup källare blir schaktet djupt, och slänterna tar då mycket plats på tomten. Där plats saknas behöver schaktet stöttas.

Murens underkant kan ligga högre än du tror

I en del sekelskifteshus har källaren grävts ur eller källargolvet sänkts i efterhand för att få mer takhöjd. Murens underkant kan då ligga i nivå med golvet eller till och med ovanför det, utan att det syns från utsidan. Gräver man på utsidan ner till golvets nivå finns en risk att man gräver under muren.

Ta reda på det innan dräneringen planeras, till exempel genom att mäta inifrån källaren eller göra en provgrop vid ett hörn.

Vibrationer nära en kallmurad grund

Grävmaskiner, tunga transporter och vibratorplattor som packar återfyllningen skakar marken. En kallmur hålls ihop av stenarnas egen tyngd och kan ta skada av vibrationer på ett sätt som en gjuten vägg inte gör. Fråga hur fyllningen närmast muren ska packas och om lättare maskiner eller handgrävning behövs vid de känsligaste partierna.

Huset kan stå på trä

I Göteborgsområdet står en del äldre hus på träpålar eller på en rustbädd, det vill säga en bädd av timmer direkt på leran. Trä som har legat under grundvattnet sedan huset byggdes klarar sig så länge det förblir blött. En dränering påverkar främst vattnet närmast huset, men om vattennivån där sjunker kan det spela roll för en grund av trä. Dräneringens nivå behöver därför bedömas extra noga. Läs mer i artikeln om äldre hus i Göteborg på träpålar.

Spår i marken som inte står på någon ritning

Runt ett sekelskifteshus kan det finnas spår av hur tomten användes förr. Det kan vara en igenfylld grävd brunn, en gammal stenkista, igenmurade luckor där ved eller koks togs in, en källartrappa som har täckts över eller gamla avloppsledningar av lergods som går ut genom muren.

Sådana fynd kan kräva extra arbete och ibland ändra hur dräneringen dras. Räkna därför med fler oförutsedda moment än vid ett yngre hus, och be att offerten anger hur sådant hanteras och prissätts.

Ett sekelskifteshus har stått på samma grund i mer än hundra år. Grundmuren är oftast murad av sten eller tegel, källaren byggdes för att vara kall och huset har hunnit byggas om flera gånger. Ett sätt att dränera som fungerar bra runt en villa från 1970-talet kan därför ge problem runt ett hus från 1905. Här går vi igenom vad som skiljer, vilka risker som finns när man gräver och vad du bör reda ut innan arbetet planeras.

Översikt

Att dränera ett sekelskifteshus kräver mer förarbete än att dränera ett yngre hus. Grundmuren saknar ofta en gjuten sula och kan röra sig när jorden runt den grävs bort. Huset kan ha flera grundtyper, källaren var aldrig tänkt att vara helt torr och fuktskyddet behöver anpassas till en ojämn mur.

Börja med att ta reda på hur huset är grundlagt, vad som har ändrats genom åren och vad källaren ska användas till. Låt sedan någon med erfarenhet av äldre grunder bedöma om, var och hur dräneringen ska läggas.

Vad räknas som ett sekelskifteshus?

Det finns ingen exakt gräns, men med sekelskifteshus menas oftast hus som byggdes ungefär mellan 1880 och 1920. Det kan vara en villa med snickarglädje på landet, en jugendvilla nära stadskärnan eller ett tidigt egnahem i en villaförort.

För dräneringen är byggåret mindre intressant än det som byggåret säger om grunden. Husen byggdes innan gjutna betongväggar blev det vanliga i villors källare och långt innan det fanns krav på dränering och fuktskydd som liknar dagens. Yngre hus har andra svaga punkter, och dem går vi igenom i artikeln om dränering av hus från 1940- till 1970-talet.

Så är ett sekelskifteshus ofta grundlagt

Grundmur av natursten, ofta utan sula

I många sekelskifteshus är källarväggarna murade av natursten, ibland med tegel i den övre delen. Stenarna kan vara lagda med kalkbruk eller helt utan bruk, så kallad kallmur. Under muren finns sällan en gjuten sula, alltså den bredare betongkant som yngre grunder står på. Muren vilar istället direkt på marken, på större stenar eller på en konstruktion av trä.

Det får två följder för dräneringen. Det finns inget tydligt mått att lägga röret i förhållande till, och muren tål sämre att jord grävs bort intill och under den. Hur en stengrund är byggd och hur den lagas förklarar vi i artikeln om naturstensgrund.

Ett hus med flera grunder

Ett sekelskifteshus kan ha källare under en del av huset och krypgrund eller torpargrund under resten. Till det kommer senare tillbyggnader, till exempel en köksutbyggnad på betong eller en glasveranda på stenplintar.

Varje grundtyp behöver sin egen lösning, och övergångarna mellan dem blir ofta de svagaste punkterna. Där källarmuren möter en lägre grund kan dräneringsröret behöva byta nivå, och marken vid en tillbyggnad kan ha fyllts upp så att den lutar in mot huset. Hur arbetet skiljer sig vid de lägre grundtyperna går vi igenom i dränering vid krypgrund eller torpargrund.

Källaren byggdes för att vara kall

Källaren i ett sekelskifteshus var oftast ett förråd för rotfrukter, ved och senare bränsle till värmepannan. Den skulle hålla en låg och jämn temperatur, och en viss fukt i väggar och golv hörde till. Golvet kan vara av jord, tegel eller betong som gjutits långt senare.

Det betyder inte att all fukt är ofarlig, men det påverkar vad en dränering kan förväntas uppnå. Mer om det längre ner.

Särskilda risker när man gräver runt ett sekelskifteshus

Muren kan röra sig när jorden tas bort

En gammal stenmur har stått i jämvikt med marken runt den i över hundra år. När jorden grävs bort ändras trycket mot muren, och marken under den kan ge efter. Svenska Byggnadsvårdsföreningen skriver i ett svar om ett hus från 1880 att källare från den tiden oftast murades av natursten. Enligt föreningen bör dräneringsdiket då läggas en bit från huset, eftersom grävning nära muren kan ge sättningar och rörelser i murverket.

Vid äldre grunder kan man därför behöva gräva i kortare etapper, lägga röret en bit ut från muren eller avstå från att gräva ända ner till murens underkant. Varje sådant val påverkar hur mycket vatten dräneringen kan ta hand om, så det behöver vägas mot vad huset tål.

Schaktet ska också vara säkert för dem som arbetar i det. Arbetsmiljöverket beskriver att markarbete ska planeras så att marken blir tillräckligt stabil, oftast med slänter eller stödkonstruktioner. Runt en djup källare blir schaktet djupt, och slänterna tar då mycket plats på tomten. Där plats saknas behöver schaktet stöttas.

Murens underkant kan ligga högre än du tror

I en del sekelskifteshus har källaren grävts ur eller källargolvet sänkts i efterhand för att få mer takhöjd. Murens underkant kan då ligga i nivå med golvet eller till och med ovanför det, utan att det syns från utsidan. Gräver man på utsidan ner till golvets nivå finns en risk att man gräver under muren.

Ta reda på det innan dräneringen planeras, till exempel genom att mäta inifrån källaren eller göra en provgrop vid ett hörn.

Vibrationer nära en kallmurad grund

Grävmaskiner, tunga transporter och vibratorplattor som packar återfyllningen skakar marken. En kallmur hålls ihop av stenarnas egen tyngd och kan ta skada av vibrationer på ett sätt som en gjuten vägg inte gör. Fråga hur fyllningen närmast muren ska packas och om lättare maskiner eller handgrävning behövs vid de känsligaste partierna.

Huset kan stå på trä

I Göteborgsområdet står en del äldre hus på träpålar eller på en rustbädd, det vill säga en bädd av timmer direkt på leran. Trä som har legat under grundvattnet sedan huset byggdes klarar sig så länge det förblir blött. En dränering påverkar främst vattnet närmast huset, men om vattennivån där sjunker kan det spela roll för en grund av trä. Dräneringens nivå behöver därför bedömas extra noga. Läs mer i artikeln om äldre hus i Göteborg på träpålar.

Spår i marken som inte står på någon ritning

Runt ett sekelskifteshus kan det finnas spår av hur tomten användes förr. Det kan vara en igenfylld grävd brunn, en gammal stenkista, igenmurade luckor där ved eller koks togs in, en källartrappa som har täckts över eller gamla avloppsledningar av lergods som går ut genom muren.

Sådana fynd kan kräva extra arbete och ibland ändra hur dräneringen dras. Räkna därför med fler oförutsedda moment än vid ett yngre hus, och be att offerten anger hur sådant hanteras och prissätts.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?

Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Fuktskydd mot en gammal stenmur

Vid en dränering får källarväggen normalt ett fuktskydd på utsidan, oftast en skiva eller matta som leder vattnet ner mot röret. Vid en stenmur hänger fuktskyddet ihop med grävningen. Får man av hänsyn till muren inte gräva ända ner intill den, kan fuktskyddet inte heller nå lika långt ner. Det är en av anledningarna till att en dränering av ett sekelskifteshus sällan ger samma resultat som vid ett yngre hus. Själva fuktskyddet behöver dessutom anpassas av tre skäl.

  • Ytan är ojämn. En skiva eller matta ligger inte an mot en stenmur utan förarbete. Muren kan behöva lagas eller jämnas till, och då med ett bruk som passar muren. Hårt cementbruk låser en mur som är byggd för att röra sig lite, något vi förklarar närmare i artikeln om naturstensgrund.

  • Muren kan bara torka åt ett håll. Med ett tätt skikt på utsidan kan väggen i praktiken bara torka inåt. Insidan behöver då släppa igenom fukt, till exempel med kalkputs och kalkfärg istället för plastfärg eller invändig isolering med plast. Läs mer om vad som händer när färg och puts lossnar från källarväggen.

  • Fukt kommer fortfarande underifrån. Ett fuktskydd på utsidan hindrar inte att markfukt sugs upp i stenen från marken under muren och genom golvet.

Vilket fuktskydd som passar beror på murens skick och vad källaren ska användas till. Be entreprenören beskriva hur väggen förbereds och varför just den lösningen har valts för ditt hus.

Vad kan en dränering ge i en källare från sekelskiftet?

En dränering minskar mängden vatten som når muren från sidan. Den gör inte en stenkällare lika torr som en källare med gjutna väggar och isolerat golv.

I samma svar som ovan påpekar Svenska Byggnadsvårdsföreningen att äldre hus på fuktig mark ofta fungerar bra trots perioder med vatten i källaren. Om fukten inte är ny och inte har orsakat skador kan det vara klokare att följa utvecklingen än att göra stora ingrepp.

Ska källaren fortsätta vara ett kallt förråd räcker det ofta att dräneringen tar hand om vattnet vid regn och snösmältning. Ska den användas mer, till exempel som tvättstuga eller som rum att vistas i, räcker dräneringen sällan ensam i en stenkällare. Golv, uppvärmning, avfuktning och ventilation behöver då också ses över, och det är klokt att låta en fuktsakkunnig bedöma källaren innan du bestämmer dig.

Kulturvärden: sockeln är en del av husets karaktär

Många sekelskifteshus har kulturhistoriska värden, och det påverkar även arbeten under marknivån. Plan- och bygglagens varsamhetskrav innebär att ändringar ska göras med hänsyn till husets karaktär och värden. Som Göteborgs Stad förklarar gäller kravet alla byggnader, även när arbetet inte kräver bygglov. Är huset särskilt värdefullt gäller dessutom förbudet mot förvanskning. Är huset ett byggnadsminne krävs också tillstånd från Länsstyrelsen för ändringar som strider mot skyddsbestämmelserna.

För en dränering handlar det främst om det som syns när marken är återställd:

  • En sockel av huggen granit eller putsat tegel bör inte putsas över med cement eller täckas av synliga skivor.

  • Fuktskyddet ska nå upp till marknivån, men avslutningen ovanför marken bör utformas så att den stör sockelns utseende så lite som möjligt.

  • Källarfönster, ventiler och trappor bör behålla sitt utseende.

Kontakta kommunens bygglovsavdelning om du är osäker på om huset har skyddsbestämmelser i detaljplanen eller finns med i ett kulturmiljöprogram. Vilka lov och tillstånd som kan bli aktuella vid en dränering går vi igenom i artikeln behöver man bygglov eller tillstånd för dränering? För frågor om material och metoder i äldre hus erbjuder Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, kostnadsfri rådgivning till fastighetsägare i Västra Götaland.

Passa på att rätta till marknivån

Under hundra år har marken runt många hus höjts. Nya gångar, rabatter, asfalt och fyllning vid tillbyggnader gör att sockeln blir lägre än det var tänkt, att källarfönstren hamnar i gropar och att jord eller snö kan ligga mot träfasaden.

När marken ändå grävs upp är det ett bra tillfälle att återställa en marknivå som låter sockeln synas och som lutar bort från huset. Gamla fotografier av huset kan visa hur högt marken låg från början. Ändras marknivån mycket på en tomt inom detaljplan kan marklov krävas, så stäm av det med kommunen innan arbetet startar.

Checklista: grunden i ett sekelskifteshus

  1. Ta reda på vilka grundtyper huset har och var de möts.

  2. Kontrollera om källaren har grävts ur eller källargolvet har sänkts i efterhand.

  3. Se efter vad muren är byggd av, om den är kallmurad eller murad med bruk och om den har lagats med cement.

  4. Ta reda på om huset står på lera och i så fall på träpålar eller rustbädd.

  5. Bestäm vad källaren ska användas till framöver.

  6. Kontrollera om huset har skyddsbestämmelser eller ligger i en miljö som kommunen har pekat ut.

  7. Samla gamla fotografier, ritningar och uppgifter om tidigare dräneringar och ombyggnader.

  8. Fråga entreprenören om erfarenhet av hus med stengrund och hur muren ska skyddas vid grävning och packning.

  9. Se till att offerten beskriver hur oförutsedda fynd hanteras och prissätts.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Funderar du på att dränera ditt sekelskifteshus? Beskriv huset, grunden och vad du har sett i källaren, så hjälper vi dig att komma vidare. Tillsammans går vi igenom hur huset är grundlagt och vad som behöver redas ut innan en dränering planeras.

Fuktskydd mot en gammal stenmur

Vid en dränering får källarväggen normalt ett fuktskydd på utsidan, oftast en skiva eller matta som leder vattnet ner mot röret. Vid en stenmur hänger fuktskyddet ihop med grävningen. Får man av hänsyn till muren inte gräva ända ner intill den, kan fuktskyddet inte heller nå lika långt ner. Det är en av anledningarna till att en dränering av ett sekelskifteshus sällan ger samma resultat som vid ett yngre hus. Själva fuktskyddet behöver dessutom anpassas av tre skäl.

  • Ytan är ojämn. En skiva eller matta ligger inte an mot en stenmur utan förarbete. Muren kan behöva lagas eller jämnas till, och då med ett bruk som passar muren. Hårt cementbruk låser en mur som är byggd för att röra sig lite, något vi förklarar närmare i artikeln om naturstensgrund.

  • Muren kan bara torka åt ett håll. Med ett tätt skikt på utsidan kan väggen i praktiken bara torka inåt. Insidan behöver då släppa igenom fukt, till exempel med kalkputs och kalkfärg istället för plastfärg eller invändig isolering med plast. Läs mer om vad som händer när färg och puts lossnar från källarväggen.

  • Fukt kommer fortfarande underifrån. Ett fuktskydd på utsidan hindrar inte att markfukt sugs upp i stenen från marken under muren och genom golvet.

Vilket fuktskydd som passar beror på murens skick och vad källaren ska användas till. Be entreprenören beskriva hur väggen förbereds och varför just den lösningen har valts för ditt hus.

Vad kan en dränering ge i en källare från sekelskiftet?

En dränering minskar mängden vatten som når muren från sidan. Den gör inte en stenkällare lika torr som en källare med gjutna väggar och isolerat golv.

I samma svar som ovan påpekar Svenska Byggnadsvårdsföreningen att äldre hus på fuktig mark ofta fungerar bra trots perioder med vatten i källaren. Om fukten inte är ny och inte har orsakat skador kan det vara klokare att följa utvecklingen än att göra stora ingrepp.

Ska källaren fortsätta vara ett kallt förråd räcker det ofta att dräneringen tar hand om vattnet vid regn och snösmältning. Ska den användas mer, till exempel som tvättstuga eller som rum att vistas i, räcker dräneringen sällan ensam i en stenkällare. Golv, uppvärmning, avfuktning och ventilation behöver då också ses över, och det är klokt att låta en fuktsakkunnig bedöma källaren innan du bestämmer dig.

Kulturvärden: sockeln är en del av husets karaktär

Många sekelskifteshus har kulturhistoriska värden, och det påverkar även arbeten under marknivån. Plan- och bygglagens varsamhetskrav innebär att ändringar ska göras med hänsyn till husets karaktär och värden. Som Göteborgs Stad förklarar gäller kravet alla byggnader, även när arbetet inte kräver bygglov. Är huset särskilt värdefullt gäller dessutom förbudet mot förvanskning. Är huset ett byggnadsminne krävs också tillstånd från Länsstyrelsen för ändringar som strider mot skyddsbestämmelserna.

För en dränering handlar det främst om det som syns när marken är återställd:

  • En sockel av huggen granit eller putsat tegel bör inte putsas över med cement eller täckas av synliga skivor.

  • Fuktskyddet ska nå upp till marknivån, men avslutningen ovanför marken bör utformas så att den stör sockelns utseende så lite som möjligt.

  • Källarfönster, ventiler och trappor bör behålla sitt utseende.

Kontakta kommunens bygglovsavdelning om du är osäker på om huset har skyddsbestämmelser i detaljplanen eller finns med i ett kulturmiljöprogram. Vilka lov och tillstånd som kan bli aktuella vid en dränering går vi igenom i artikeln behöver man bygglov eller tillstånd för dränering? För frågor om material och metoder i äldre hus erbjuder Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, kostnadsfri rådgivning till fastighetsägare i Västra Götaland.

Passa på att rätta till marknivån

Under hundra år har marken runt många hus höjts. Nya gångar, rabatter, asfalt och fyllning vid tillbyggnader gör att sockeln blir lägre än det var tänkt, att källarfönstren hamnar i gropar och att jord eller snö kan ligga mot träfasaden.

När marken ändå grävs upp är det ett bra tillfälle att återställa en marknivå som låter sockeln synas och som lutar bort från huset. Gamla fotografier av huset kan visa hur högt marken låg från början. Ändras marknivån mycket på en tomt inom detaljplan kan marklov krävas, så stäm av det med kommunen innan arbetet startar.

Checklista: grunden i ett sekelskifteshus

  1. Ta reda på vilka grundtyper huset har och var de möts.

  2. Kontrollera om källaren har grävts ur eller källargolvet har sänkts i efterhand.

  3. Se efter vad muren är byggd av, om den är kallmurad eller murad med bruk och om den har lagats med cement.

  4. Ta reda på om huset står på lera och i så fall på träpålar eller rustbädd.

  5. Bestäm vad källaren ska användas till framöver.

  6. Kontrollera om huset har skyddsbestämmelser eller ligger i en miljö som kommunen har pekat ut.

  7. Samla gamla fotografier, ritningar och uppgifter om tidigare dräneringar och ombyggnader.

  8. Fråga entreprenören om erfarenhet av hus med stengrund och hur muren ska skyddas vid grävning och packning.

  9. Se till att offerten beskriver hur oförutsedda fynd hanteras och prissätts.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Funderar du på att dränera ditt sekelskifteshus? Beskriv huset, grunden och vad du har sett i källaren, så hjälper vi dig att komma vidare. Tillsammans går vi igenom hur huset är grundlagt och vad som behöver redas ut innan en dränering planeras.

Vanliga frågor om dränering av sekelskifteshus

Vilka hus räknas som sekelskifteshus?

Oftast hus byggda ungefär mellan 1880 och 1920. Gränsen är inte exakt, och för dräneringen är det viktigare hur grunden är byggd än vilket år huset står i papperen.

Kan källaren i ett sekelskifteshus bli lika torr som i ett modernt hus?

Sällan med enbart en dränering. Den minskar vattnet som når muren från sidan, men stenmuren och golvet tar fortfarande upp fukt från marken under. Ska källaren användas som bostadsrum behövs också andra åtgärder.

Vad gör man om huset har källare under ena delen och krypgrund under den andra?

Dräneringen planeras då i olika nivåer, med en lösning för varje grundtyp. Övergången mellan delarna behöver ritas ut särskilt, så att vattnet leds rätt och ingen del av grunden grävs under.

Påverkas glasverandan eller farstukvisten av dräneringen?

Det kan den. Verandor och trappor kan stå på egna plintar eller en enklare grund som kan behöva stöttas, demonteras eller grävas runt för hand. Fråga hur de hanteras innan arbetet startar.

Vad händer om man hittar en gammal brunn intill huset?

Då behöver man först ta reda på om brunnen används eller kan behövas, och hur djup den är. En brunn som inte längre används kan fyllas igen med lämpligt material så att den inte samlar vatten intill grunden. Det är ett typiskt oförutsett moment, så det är bra om offerten anger hur sådant hanteras.

Hur tar jag reda på om mitt sekelskifteshus har ett kulturhistoriskt skydd?

Fråga kommunens bygglovsavdelning. De kan berätta om detaljplanen har skyddsbestämmelser för huset och om det finns med i ett kulturmiljöprogram. Om huset är byggnadsminne vet Länsstyrelsen.

Vem kan bedöma om stenmuren tål en dränering?

En entreprenör med erfarenhet av äldre grunder kan göra en första bedömning. Vid lera, tydliga sättningar eller en grund av trä kan en konstruktör eller geotekniker behöva kopplas in. För frågor om material och metoder kan du vända dig till byggnadsvårdsrådgivning.