Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ett sekelskifteshus har stått på samma grund i mer än hundra år. Grundmuren är oftast murad av sten eller tegel, källaren byggdes för att vara kall och huset har hunnit byggas om flera gånger. Ett sätt att dränera som fungerar bra runt en villa från 1970-talet kan därför ge problem runt ett hus från 1905. Här går vi igenom vad som skiljer, vilka risker som finns när man gräver och vad du bör reda ut innan arbetet planeras.
Översikt
Att dränera ett sekelskifteshus kräver mer förarbete än att dränera ett yngre hus. Grundmuren saknar ofta en gjuten sula och kan röra sig när jorden runt den grävs bort. Huset kan ha flera grundtyper, källaren var aldrig tänkt att vara helt torr och fuktskyddet behöver anpassas till en ojämn mur.
Börja med att ta reda på hur huset är grundlagt, vad som har ändrats genom åren och vad källaren ska användas till. Låt sedan någon med erfarenhet av äldre grunder bedöma om, var och hur dräneringen ska läggas.
Vad räknas som ett sekelskifteshus?
Det finns ingen exakt gräns, men med sekelskifteshus menas oftast hus som byggdes ungefär mellan 1880 och 1920. Det kan vara en villa med snickarglädje på landet, en jugendvilla nära stadskärnan eller ett tidigt egnahem i en villaförort.
För dräneringen är byggåret mindre intressant än det som byggåret säger om grunden. Husen byggdes innan gjutna betongväggar blev det vanliga i villors källare och långt innan det fanns krav på dränering och fuktskydd som liknar dagens. Yngre hus har andra svaga punkter, och dem går vi igenom i artikeln om dränering av hus från 1940- till 1970-talet.
Så är ett sekelskifteshus ofta grundlagt
Grundmur av natursten, ofta utan sula
I många sekelskifteshus är källarväggarna murade av natursten, ibland med tegel i den övre delen. Stenarna kan vara lagda med kalkbruk eller helt utan bruk, så kallad kallmur. Under muren finns sällan en gjuten sula, alltså den bredare betongkant som yngre grunder står på. Muren vilar istället direkt på marken, på större stenar eller på en konstruktion av trä.
Det får två följder för dräneringen. Det finns inget tydligt mått att lägga röret i förhållande till, och muren tål sämre att jord grävs bort intill och under den. Hur en stengrund är byggd och hur den lagas förklarar vi i artikeln om naturstensgrund.
Ett hus med flera grunder
Ett sekelskifteshus kan ha källare under en del av huset och krypgrund eller torpargrund under resten. Till det kommer senare tillbyggnader, till exempel en köksutbyggnad på betong eller en glasveranda på stenplintar.
Varje grundtyp behöver sin egen lösning, och övergångarna mellan dem blir ofta de svagaste punkterna. Där källarmuren möter en lägre grund kan dräneringsröret behöva byta nivå, och marken vid en tillbyggnad kan ha fyllts upp så att den lutar in mot huset. Hur arbetet skiljer sig vid de lägre grundtyperna går vi igenom i dränering vid krypgrund eller torpargrund.
Källaren byggdes för att vara kall
Källaren i ett sekelskifteshus var oftast ett förråd för rotfrukter, ved och senare bränsle till värmepannan. Den skulle hålla en låg och jämn temperatur, och en viss fukt i väggar och golv hörde till. Golvet kan vara av jord, tegel eller betong som gjutits långt senare.
Det betyder inte att all fukt är ofarlig, men det påverkar vad en dränering kan förväntas uppnå. Mer om det längre ner.
Särskilda risker när man gräver runt ett sekelskifteshus
Muren kan röra sig när jorden tas bort
En gammal stenmur har stått i jämvikt med marken runt den i över hundra år. När jorden grävs bort ändras trycket mot muren, och marken under den kan ge efter. Svenska Byggnadsvårdsföreningen skriver i ett svar om ett hus från 1880 att källare från den tiden oftast murades av natursten. Enligt föreningen bör dräneringsdiket då läggas en bit från huset, eftersom grävning nära muren kan ge sättningar och rörelser i murverket.
Vid äldre grunder kan man därför behöva gräva i kortare etapper, lägga röret en bit ut från muren eller avstå från att gräva ända ner till murens underkant. Varje sådant val påverkar hur mycket vatten dräneringen kan ta hand om, så det behöver vägas mot vad huset tål.
Schaktet ska också vara säkert för dem som arbetar i det. Arbetsmiljöverket beskriver att markarbete ska planeras så att marken blir tillräckligt stabil, oftast med slänter eller stödkonstruktioner. Runt en djup källare blir schaktet djupt, och slänterna tar då mycket plats på tomten. Där plats saknas behöver schaktet stöttas.
Murens underkant kan ligga högre än du tror
I en del sekelskifteshus har källaren grävts ur eller källargolvet sänkts i efterhand för att få mer takhöjd. Murens underkant kan då ligga i nivå med golvet eller till och med ovanför det, utan att det syns från utsidan. Gräver man på utsidan ner till golvets nivå finns en risk att man gräver under muren.
Ta reda på det innan dräneringen planeras, till exempel genom att mäta inifrån källaren eller göra en provgrop vid ett hörn.
Vibrationer nära en kallmurad grund
Grävmaskiner, tunga transporter och vibratorplattor som packar återfyllningen skakar marken. En kallmur hålls ihop av stenarnas egen tyngd och kan ta skada av vibrationer på ett sätt som en gjuten vägg inte gör. Fråga hur fyllningen närmast muren ska packas och om lättare maskiner eller handgrävning behövs vid de känsligaste partierna.
Huset kan stå på trä
I Göteborgsområdet står en del äldre hus på träpålar eller på en rustbädd, det vill säga en bädd av timmer direkt på leran. Trä som har legat under grundvattnet sedan huset byggdes klarar sig så länge det förblir blött. En dränering påverkar främst vattnet närmast huset, men om vattennivån där sjunker kan det spela roll för en grund av trä. Dräneringens nivå behöver därför bedömas extra noga. Läs mer i artikeln om äldre hus i Göteborg på träpålar.
Spår i marken som inte står på någon ritning
Runt ett sekelskifteshus kan det finnas spår av hur tomten användes förr. Det kan vara en igenfylld grävd brunn, en gammal stenkista, igenmurade luckor där ved eller koks togs in, en källartrappa som har täckts över eller gamla avloppsledningar av lergods som går ut genom muren.
Sådana fynd kan kräva extra arbete och ibland ändra hur dräneringen dras. Räkna därför med fler oförutsedda moment än vid ett yngre hus, och be att offerten anger hur sådant hanteras och prissätts.
Ett sekelskifteshus har stått på samma grund i mer än hundra år. Grundmuren är oftast murad av sten eller tegel, källaren byggdes för att vara kall och huset har hunnit byggas om flera gånger. Ett sätt att dränera som fungerar bra runt en villa från 1970-talet kan därför ge problem runt ett hus från 1905. Här går vi igenom vad som skiljer, vilka risker som finns när man gräver och vad du bör reda ut innan arbetet planeras.
Översikt
Att dränera ett sekelskifteshus kräver mer förarbete än att dränera ett yngre hus. Grundmuren saknar ofta en gjuten sula och kan röra sig när jorden runt den grävs bort. Huset kan ha flera grundtyper, källaren var aldrig tänkt att vara helt torr och fuktskyddet behöver anpassas till en ojämn mur.
Börja med att ta reda på hur huset är grundlagt, vad som har ändrats genom åren och vad källaren ska användas till. Låt sedan någon med erfarenhet av äldre grunder bedöma om, var och hur dräneringen ska läggas.
Vad räknas som ett sekelskifteshus?
Det finns ingen exakt gräns, men med sekelskifteshus menas oftast hus som byggdes ungefär mellan 1880 och 1920. Det kan vara en villa med snickarglädje på landet, en jugendvilla nära stadskärnan eller ett tidigt egnahem i en villaförort.
För dräneringen är byggåret mindre intressant än det som byggåret säger om grunden. Husen byggdes innan gjutna betongväggar blev det vanliga i villors källare och långt innan det fanns krav på dränering och fuktskydd som liknar dagens. Yngre hus har andra svaga punkter, och dem går vi igenom i artikeln om dränering av hus från 1940- till 1970-talet.
Så är ett sekelskifteshus ofta grundlagt
Grundmur av natursten, ofta utan sula
I många sekelskifteshus är källarväggarna murade av natursten, ibland med tegel i den övre delen. Stenarna kan vara lagda med kalkbruk eller helt utan bruk, så kallad kallmur. Under muren finns sällan en gjuten sula, alltså den bredare betongkant som yngre grunder står på. Muren vilar istället direkt på marken, på större stenar eller på en konstruktion av trä.
Det får två följder för dräneringen. Det finns inget tydligt mått att lägga röret i förhållande till, och muren tål sämre att jord grävs bort intill och under den. Hur en stengrund är byggd och hur den lagas förklarar vi i artikeln om naturstensgrund.
Ett hus med flera grunder
Ett sekelskifteshus kan ha källare under en del av huset och krypgrund eller torpargrund under resten. Till det kommer senare tillbyggnader, till exempel en köksutbyggnad på betong eller en glasveranda på stenplintar.
Varje grundtyp behöver sin egen lösning, och övergångarna mellan dem blir ofta de svagaste punkterna. Där källarmuren möter en lägre grund kan dräneringsröret behöva byta nivå, och marken vid en tillbyggnad kan ha fyllts upp så att den lutar in mot huset. Hur arbetet skiljer sig vid de lägre grundtyperna går vi igenom i dränering vid krypgrund eller torpargrund.
Källaren byggdes för att vara kall
Källaren i ett sekelskifteshus var oftast ett förråd för rotfrukter, ved och senare bränsle till värmepannan. Den skulle hålla en låg och jämn temperatur, och en viss fukt i väggar och golv hörde till. Golvet kan vara av jord, tegel eller betong som gjutits långt senare.
Det betyder inte att all fukt är ofarlig, men det påverkar vad en dränering kan förväntas uppnå. Mer om det längre ner.
Särskilda risker när man gräver runt ett sekelskifteshus
Muren kan röra sig när jorden tas bort
En gammal stenmur har stått i jämvikt med marken runt den i över hundra år. När jorden grävs bort ändras trycket mot muren, och marken under den kan ge efter. Svenska Byggnadsvårdsföreningen skriver i ett svar om ett hus från 1880 att källare från den tiden oftast murades av natursten. Enligt föreningen bör dräneringsdiket då läggas en bit från huset, eftersom grävning nära muren kan ge sättningar och rörelser i murverket.
Vid äldre grunder kan man därför behöva gräva i kortare etapper, lägga röret en bit ut från muren eller avstå från att gräva ända ner till murens underkant. Varje sådant val påverkar hur mycket vatten dräneringen kan ta hand om, så det behöver vägas mot vad huset tål.
Schaktet ska också vara säkert för dem som arbetar i det. Arbetsmiljöverket beskriver att markarbete ska planeras så att marken blir tillräckligt stabil, oftast med slänter eller stödkonstruktioner. Runt en djup källare blir schaktet djupt, och slänterna tar då mycket plats på tomten. Där plats saknas behöver schaktet stöttas.
Murens underkant kan ligga högre än du tror
I en del sekelskifteshus har källaren grävts ur eller källargolvet sänkts i efterhand för att få mer takhöjd. Murens underkant kan då ligga i nivå med golvet eller till och med ovanför det, utan att det syns från utsidan. Gräver man på utsidan ner till golvets nivå finns en risk att man gräver under muren.
Ta reda på det innan dräneringen planeras, till exempel genom att mäta inifrån källaren eller göra en provgrop vid ett hörn.
Vibrationer nära en kallmurad grund
Grävmaskiner, tunga transporter och vibratorplattor som packar återfyllningen skakar marken. En kallmur hålls ihop av stenarnas egen tyngd och kan ta skada av vibrationer på ett sätt som en gjuten vägg inte gör. Fråga hur fyllningen närmast muren ska packas och om lättare maskiner eller handgrävning behövs vid de känsligaste partierna.
Huset kan stå på trä
I Göteborgsområdet står en del äldre hus på träpålar eller på en rustbädd, det vill säga en bädd av timmer direkt på leran. Trä som har legat under grundvattnet sedan huset byggdes klarar sig så länge det förblir blött. En dränering påverkar främst vattnet närmast huset, men om vattennivån där sjunker kan det spela roll för en grund av trä. Dräneringens nivå behöver därför bedömas extra noga. Läs mer i artikeln om äldre hus i Göteborg på träpålar.
Spår i marken som inte står på någon ritning
Runt ett sekelskifteshus kan det finnas spår av hur tomten användes förr. Det kan vara en igenfylld grävd brunn, en gammal stenkista, igenmurade luckor där ved eller koks togs in, en källartrappa som har täckts över eller gamla avloppsledningar av lergods som går ut genom muren.
Sådana fynd kan kräva extra arbete och ibland ändra hur dräneringen dras. Räkna därför med fler oförutsedda moment än vid ett yngre hus, och be att offerten anger hur sådant hanteras och prissätts.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Fuktskydd mot en gammal stenmur
Vid en dränering får källarväggen normalt ett fuktskydd på utsidan, oftast en skiva eller matta som leder vattnet ner mot röret. Vid en stenmur hänger fuktskyddet ihop med grävningen. Får man av hänsyn till muren inte gräva ända ner intill den, kan fuktskyddet inte heller nå lika långt ner. Det är en av anledningarna till att en dränering av ett sekelskifteshus sällan ger samma resultat som vid ett yngre hus. Själva fuktskyddet behöver dessutom anpassas av tre skäl.
Ytan är ojämn. En skiva eller matta ligger inte an mot en stenmur utan förarbete. Muren kan behöva lagas eller jämnas till, och då med ett bruk som passar muren. Hårt cementbruk låser en mur som är byggd för att röra sig lite, något vi förklarar närmare i artikeln om naturstensgrund.
Muren kan bara torka åt ett håll. Med ett tätt skikt på utsidan kan väggen i praktiken bara torka inåt. Insidan behöver då släppa igenom fukt, till exempel med kalkputs och kalkfärg istället för plastfärg eller invändig isolering med plast. Läs mer om vad som händer när färg och puts lossnar från källarväggen.
Fukt kommer fortfarande underifrån. Ett fuktskydd på utsidan hindrar inte att markfukt sugs upp i stenen från marken under muren och genom golvet.
Vilket fuktskydd som passar beror på murens skick och vad källaren ska användas till. Be entreprenören beskriva hur väggen förbereds och varför just den lösningen har valts för ditt hus.
Vad kan en dränering ge i en källare från sekelskiftet?
En dränering minskar mängden vatten som når muren från sidan. Den gör inte en stenkällare lika torr som en källare med gjutna väggar och isolerat golv.
I samma svar som ovan påpekar Svenska Byggnadsvårdsföreningen att äldre hus på fuktig mark ofta fungerar bra trots perioder med vatten i källaren. Om fukten inte är ny och inte har orsakat skador kan det vara klokare att följa utvecklingen än att göra stora ingrepp.
Ska källaren fortsätta vara ett kallt förråd räcker det ofta att dräneringen tar hand om vattnet vid regn och snösmältning. Ska den användas mer, till exempel som tvättstuga eller som rum att vistas i, räcker dräneringen sällan ensam i en stenkällare. Golv, uppvärmning, avfuktning och ventilation behöver då också ses över, och det är klokt att låta en fuktsakkunnig bedöma källaren innan du bestämmer dig.
Kulturvärden: sockeln är en del av husets karaktär
Många sekelskifteshus har kulturhistoriska värden, och det påverkar även arbeten under marknivån. Plan- och bygglagens varsamhetskrav innebär att ändringar ska göras med hänsyn till husets karaktär och värden. Som Göteborgs Stad förklarar gäller kravet alla byggnader, även när arbetet inte kräver bygglov. Är huset särskilt värdefullt gäller dessutom förbudet mot förvanskning. Är huset ett byggnadsminne krävs också tillstånd från Länsstyrelsen för ändringar som strider mot skyddsbestämmelserna.
För en dränering handlar det främst om det som syns när marken är återställd:
En sockel av huggen granit eller putsat tegel bör inte putsas över med cement eller täckas av synliga skivor.
Fuktskyddet ska nå upp till marknivån, men avslutningen ovanför marken bör utformas så att den stör sockelns utseende så lite som möjligt.
Källarfönster, ventiler och trappor bör behålla sitt utseende.
Kontakta kommunens bygglovsavdelning om du är osäker på om huset har skyddsbestämmelser i detaljplanen eller finns med i ett kulturmiljöprogram. Vilka lov och tillstånd som kan bli aktuella vid en dränering går vi igenom i artikeln behöver man bygglov eller tillstånd för dränering? För frågor om material och metoder i äldre hus erbjuder Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, kostnadsfri rådgivning till fastighetsägare i Västra Götaland.
Passa på att rätta till marknivån
Under hundra år har marken runt många hus höjts. Nya gångar, rabatter, asfalt och fyllning vid tillbyggnader gör att sockeln blir lägre än det var tänkt, att källarfönstren hamnar i gropar och att jord eller snö kan ligga mot träfasaden.
När marken ändå grävs upp är det ett bra tillfälle att återställa en marknivå som låter sockeln synas och som lutar bort från huset. Gamla fotografier av huset kan visa hur högt marken låg från början. Ändras marknivån mycket på en tomt inom detaljplan kan marklov krävas, så stäm av det med kommunen innan arbetet startar.
Checklista: grunden i ett sekelskifteshus
Ta reda på vilka grundtyper huset har och var de möts.
Kontrollera om källaren har grävts ur eller källargolvet har sänkts i efterhand.
Se efter vad muren är byggd av, om den är kallmurad eller murad med bruk och om den har lagats med cement.
Ta reda på om huset står på lera och i så fall på träpålar eller rustbädd.
Bestäm vad källaren ska användas till framöver.
Kontrollera om huset har skyddsbestämmelser eller ligger i en miljö som kommunen har pekat ut.
Samla gamla fotografier, ritningar och uppgifter om tidigare dräneringar och ombyggnader.
Fråga entreprenören om erfarenhet av hus med stengrund och hur muren ska skyddas vid grävning och packning.
Se till att offerten beskriver hur oförutsedda fynd hanteras och prissätts.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Funderar du på att dränera ditt sekelskifteshus? Beskriv huset, grunden och vad du har sett i källaren, så hjälper vi dig att komma vidare. Tillsammans går vi igenom hur huset är grundlagt och vad som behöver redas ut innan en dränering planeras.
Fuktskydd mot en gammal stenmur
Vid en dränering får källarväggen normalt ett fuktskydd på utsidan, oftast en skiva eller matta som leder vattnet ner mot röret. Vid en stenmur hänger fuktskyddet ihop med grävningen. Får man av hänsyn till muren inte gräva ända ner intill den, kan fuktskyddet inte heller nå lika långt ner. Det är en av anledningarna till att en dränering av ett sekelskifteshus sällan ger samma resultat som vid ett yngre hus. Själva fuktskyddet behöver dessutom anpassas av tre skäl.
Ytan är ojämn. En skiva eller matta ligger inte an mot en stenmur utan förarbete. Muren kan behöva lagas eller jämnas till, och då med ett bruk som passar muren. Hårt cementbruk låser en mur som är byggd för att röra sig lite, något vi förklarar närmare i artikeln om naturstensgrund.
Muren kan bara torka åt ett håll. Med ett tätt skikt på utsidan kan väggen i praktiken bara torka inåt. Insidan behöver då släppa igenom fukt, till exempel med kalkputs och kalkfärg istället för plastfärg eller invändig isolering med plast. Läs mer om vad som händer när färg och puts lossnar från källarväggen.
Fukt kommer fortfarande underifrån. Ett fuktskydd på utsidan hindrar inte att markfukt sugs upp i stenen från marken under muren och genom golvet.
Vilket fuktskydd som passar beror på murens skick och vad källaren ska användas till. Be entreprenören beskriva hur väggen förbereds och varför just den lösningen har valts för ditt hus.
Vad kan en dränering ge i en källare från sekelskiftet?
En dränering minskar mängden vatten som når muren från sidan. Den gör inte en stenkällare lika torr som en källare med gjutna väggar och isolerat golv.
I samma svar som ovan påpekar Svenska Byggnadsvårdsföreningen att äldre hus på fuktig mark ofta fungerar bra trots perioder med vatten i källaren. Om fukten inte är ny och inte har orsakat skador kan det vara klokare att följa utvecklingen än att göra stora ingrepp.
Ska källaren fortsätta vara ett kallt förråd räcker det ofta att dräneringen tar hand om vattnet vid regn och snösmältning. Ska den användas mer, till exempel som tvättstuga eller som rum att vistas i, räcker dräneringen sällan ensam i en stenkällare. Golv, uppvärmning, avfuktning och ventilation behöver då också ses över, och det är klokt att låta en fuktsakkunnig bedöma källaren innan du bestämmer dig.
Kulturvärden: sockeln är en del av husets karaktär
Många sekelskifteshus har kulturhistoriska värden, och det påverkar även arbeten under marknivån. Plan- och bygglagens varsamhetskrav innebär att ändringar ska göras med hänsyn till husets karaktär och värden. Som Göteborgs Stad förklarar gäller kravet alla byggnader, även när arbetet inte kräver bygglov. Är huset särskilt värdefullt gäller dessutom förbudet mot förvanskning. Är huset ett byggnadsminne krävs också tillstånd från Länsstyrelsen för ändringar som strider mot skyddsbestämmelserna.
För en dränering handlar det främst om det som syns när marken är återställd:
En sockel av huggen granit eller putsat tegel bör inte putsas över med cement eller täckas av synliga skivor.
Fuktskyddet ska nå upp till marknivån, men avslutningen ovanför marken bör utformas så att den stör sockelns utseende så lite som möjligt.
Källarfönster, ventiler och trappor bör behålla sitt utseende.
Kontakta kommunens bygglovsavdelning om du är osäker på om huset har skyddsbestämmelser i detaljplanen eller finns med i ett kulturmiljöprogram. Vilka lov och tillstånd som kan bli aktuella vid en dränering går vi igenom i artikeln behöver man bygglov eller tillstånd för dränering? För frågor om material och metoder i äldre hus erbjuder Slöjd & Byggnadsvård, som är en del av Västra Götalandsregionen, kostnadsfri rådgivning till fastighetsägare i Västra Götaland.
Passa på att rätta till marknivån
Under hundra år har marken runt många hus höjts. Nya gångar, rabatter, asfalt och fyllning vid tillbyggnader gör att sockeln blir lägre än det var tänkt, att källarfönstren hamnar i gropar och att jord eller snö kan ligga mot träfasaden.
När marken ändå grävs upp är det ett bra tillfälle att återställa en marknivå som låter sockeln synas och som lutar bort från huset. Gamla fotografier av huset kan visa hur högt marken låg från början. Ändras marknivån mycket på en tomt inom detaljplan kan marklov krävas, så stäm av det med kommunen innan arbetet startar.
Checklista: grunden i ett sekelskifteshus
Ta reda på vilka grundtyper huset har och var de möts.
Kontrollera om källaren har grävts ur eller källargolvet har sänkts i efterhand.
Se efter vad muren är byggd av, om den är kallmurad eller murad med bruk och om den har lagats med cement.
Ta reda på om huset står på lera och i så fall på träpålar eller rustbädd.
Bestäm vad källaren ska användas till framöver.
Kontrollera om huset har skyddsbestämmelser eller ligger i en miljö som kommunen har pekat ut.
Samla gamla fotografier, ritningar och uppgifter om tidigare dräneringar och ombyggnader.
Fråga entreprenören om erfarenhet av hus med stengrund och hur muren ska skyddas vid grävning och packning.
Se till att offerten beskriver hur oförutsedda fynd hanteras och prissätts.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Funderar du på att dränera ditt sekelskifteshus? Beskriv huset, grunden och vad du har sett i källaren, så hjälper vi dig att komma vidare. Tillsammans går vi igenom hur huset är grundlagt och vad som behöver redas ut innan en dränering planeras.
Vanliga frågor om dränering av sekelskifteshus
Vilka hus räknas som sekelskifteshus?
Oftast hus byggda ungefär mellan 1880 och 1920. Gränsen är inte exakt, och för dräneringen är det viktigare hur grunden är byggd än vilket år huset står i papperen.
Kan källaren i ett sekelskifteshus bli lika torr som i ett modernt hus?
Sällan med enbart en dränering. Den minskar vattnet som når muren från sidan, men stenmuren och golvet tar fortfarande upp fukt från marken under. Ska källaren användas som bostadsrum behövs också andra åtgärder.
Vad gör man om huset har källare under ena delen och krypgrund under den andra?
Dräneringen planeras då i olika nivåer, med en lösning för varje grundtyp. Övergången mellan delarna behöver ritas ut särskilt, så att vattnet leds rätt och ingen del av grunden grävs under.
Påverkas glasverandan eller farstukvisten av dräneringen?
Det kan den. Verandor och trappor kan stå på egna plintar eller en enklare grund som kan behöva stöttas, demonteras eller grävas runt för hand. Fråga hur de hanteras innan arbetet startar.
Vad händer om man hittar en gammal brunn intill huset?
Då behöver man först ta reda på om brunnen används eller kan behövas, och hur djup den är. En brunn som inte längre används kan fyllas igen med lämpligt material så att den inte samlar vatten intill grunden. Det är ett typiskt oförutsett moment, så det är bra om offerten anger hur sådant hanteras.
Hur tar jag reda på om mitt sekelskifteshus har ett kulturhistoriskt skydd?
Fråga kommunens bygglovsavdelning. De kan berätta om detaljplanen har skyddsbestämmelser för huset och om det finns med i ett kulturmiljöprogram. Om huset är byggnadsminne vet Länsstyrelsen.
Vem kan bedöma om stenmuren tål en dränering?
En entreprenör med erfarenhet av äldre grunder kan göra en första bedömning. Vid lera, tydliga sättningar eller en grund av trä kan en konstruktör eller geotekniker behöva kopplas in. För frågor om material och metoder kan du vända dig till byggnadsvårdsrådgivning.
Relaterade artiklar
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer