Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Husgrund

|

Följ

Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund

Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund

Läs mer

Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund

Läs mer

Grå stenar i olika storlekar, ibland putsade och ibland helt bara, som bär upp huset och har gjort det i över hundra år. En naturstensgrund är något av det vackraste med ett äldre hus. Den väcker också frågor den dagen en sten trillar ut, ett hörn ser ut att ha sjunkit eller muren börjar luta. Här får du veta hur en gammal stengrund är byggd, vilka skador som är vanliga, hur du själv kan bedöma hur allvarligt det är och hur grunden lagas så att den håller i många år till.

Översikt

En naturstensgrund är en grundmur av sten som har plockats ur marken eller huggits till block. Stenarna ligger antingen staplade utan bruk, en så kallad kallmur, eller är fogade med kalkbruk (ett mjukt murbruk gjort på kalk och sand). I många äldre trähus är det bara några stora stenar under hörnen som bär huset. Resten av muren fyller ut och håller drag och djur borta.

De vanligaste problemen är stenar som lossnat eller trillat ut, murpartier som glidit utåt, hörnstenar som sjunkit och gamla lagningar med cement som gör mer skada än nytta. Nästan alltid finns vatten eller tjäle (frusen mark som lyfter och trycker) med i bilden.

En stengrund går i de flesta fall att laga. Arbetet börjar med att vattnet runt huset leds bort och fortsätter med sten och bruk som klarar att röra sig lite tillsammans med huset. Att riva muren och gjuta en ny grund behövs sällan.

Så är en naturstensgrund byggd

Naturstensgrunder finns främst i hus byggda före mitten av 1900-talet, i allt från torp och gårdar till sekelskiftesvillor. Kring år 1930 var byggandet i en brytningstid där grundmurar av natursten började ersättas av betong och andra nyare material. Är du osäker på vad ditt hus står på finns ledtrådarna samlade i artikeln om vilken typ av grund huset har.

En stengrund under ett äldre trähus består oftast av de här delarna:

  • Hörnstenar och andra bärande stenar. Stora stenar under husets hörn och under bärande mellanväggar. Det är de som tar upp husets tyngd.

  • Fyllnadsmur. Stenarna mellan hörnstenarna. De stänger ute drag, kyla och djur, men bär ofta inte huset på samma sätt som hörnstenarna.

  • Kilstenar. Små stenar som kilas in mellan de stora så att de ligger stadigt och inte gungar.

  • Stenpelare under golvet. Staplade stenar inne i grunden som bär upp bärlinorna, alltså de långa bjälkarna som stöttar golvbjälkarna mitt i huset.

Vissa grunder är byggda som en skalmur. Då finns en yttre och en inre stenmur med mindre sten, grus eller jord emellan, och muren kan bli nästan en meter tjock. Gemensamt för de flesta äldre stengrunder är att muren är bredare än husväggen ovanför, vilket ger en liten hylla längst upp på grunden.

Hörnstenarna grävdes ner i marken, men sällan särskilt djupt. Stockholms läns museum beskriver att äldre grunder ofta ligger långt ifrån frostfritt djup, alltså den nivå där marken inte fryser på vintern, och att grundstenarna därför kan röra sig när tjälen tar tag.

Kallmur eller murad med kalkbruk?

Titta på fogarna, alltså mellanrummen mellan stenarna.

  • Kallmur: stenarna ligger direkt på varandra och gliporna är fyllda med små kilstenar. Du ser inget bruk.

  • Murad med kalkbruk: fogarna är fyllda med ett ljust, ganska mjukt bruk som går att repa med en nyckel.

  • Fogad i efterhand med cement: fogarna är mörkare grå, mycket hårda och ofta spruckna längs stenkanterna. Det är vanligt att en kallmur har fått cementfogar vid en senare lagning.

Skillnaden spelar roll eftersom de olika murarna lagas på olika sätt, något vi återkommer till längre ner.

Därför beter sig en stengrund annorlunda än betong

En gjuten betonggrund är ett enda stort stycke. En stengrund är hundratals stenar som ligger på varandra och hålls på plats av sin egen tyngd. Det gör att muren tål att röra sig lite. En sten kan flytta sig någon centimeter utan att hela grunden spricker, och vatten som kommer in kan rinna igenom och torka ut.

För dig som villaägare betyder det tre saker:

  1. En sten som har flyttat sig är inte automatiskt ett tecken på att huset är på väg att sjunka.

  2. Material som är hårdare och tätare än stenen och kalkbruket låser muren. Då kan den inte längre röra sig, och rörelserna blir i stället sprickor.

  3. Muren är inte tät och är inte tänkt att vara det. Den mår bäst av att få torka, inte av att stängas in.

Vanliga problem i en naturstensgrund

Stenar som lossnat eller trillat ut

Det här är den skada villaägare oftast ser först. Frost, vatten och rötter får med åren fyllnadsstenar och kilstenar att lossna. Enligt Stockholms läns museums råd om att vårda en gammal grund är utfallna stenar i fyllnadsmuren ingen större fara så länge de inte bär huset och den nedersta stocken är hel. De bör ändå sättas tillbaka, eftersom hålen annars bildar små hyllor där regnvatten leds in i konstruktionen.

Ett hål i grunden släpper dessutom in kall luft under golvet, och det är en vanlig väg in för möss och råttor.

Murpartier som glider utåt

Ibland är det inte en enskild sten utan ett helt parti som har börjat luta eller bukta ut. Stenarna ser ut att ha glidit isär, och glipan mellan dem blir större för varje år. Vanliga orsaker är vatten som fryser bakom stenarna, marken utanför som trycker och trädrötter som växer in i muren. Cementfogar som spricker kan också göra att stenar trycks ut, eftersom vattnet samlas bakom fogen.

Blir partiet större på vintern och mindre på sommaren pekar det mot tjälskador på husgrunden. I ett hus med källarväggar av natursten kan samma sak ske åt andra hållet, när jorden utanför pressar väggen inåt. Det beskriver vi i artikeln om en källarvägg som buktar.

Hörnstenar och stenpelare som har sjunkit

Det här är den allvarligaste skadan, eftersom det är de här stenarna som bär huset. Tecken du kan märka inomhus:

  • golv som sviktar eller lutar mot ett hörn

  • dörrar som börjat kärva i samma del av huset

  • en glipa mellan grunden och den nedersta stocken eller syllen (den liggande träbjälken som vilar på grunden)

Enligt Slöjd & Byggnadsvårds frågor och svar om torpargrund är det vanligaste skälet till ett sviktande golv i gamla hus att stengrunden gett vika, till exempel att de staplade stenarna under bärlinorna har förskjutits.

En hörnsten kan sjunka när vatten sköljer bort jord under den, när den står på lös mark eller när tjälen lyfter den ojämnt. Ändringar runt huset kan också sätta igång rörelser, till exempel en ny dränering, ändrad avrinning från taket eller träd som tagits ner. Hur sättningar i allmänhet utreds och mäts går vi igenom i artikeln om sättningsskador i hus.

Gamla lagningar med cement

Många stengrunder har under 1900-talet lagats med cementbruk eller fått en cementputs på utsidan. Det var goda avsikter, men cement är mycket hårdare och tätare än både stenen och kalkbruket. Muren kan då inte röra sig, och fukt som kommer in stängs inne bakom den hårda ytan. Vintertid fryser fukten, och resultatet blir sprickor längs stenkanterna eller puts som släpper i stora bitar.

Är det putsen på sockeln som börjat lossna finns orsakerna och åtgärderna samlade i artikeln om puts som lossnar från husgrunden.

Drag och kalla golv

Ett golv som alltid känns kallt kan ha sin förklaring i grunden. Har stengrunden satt sig kan det bildas glipor mellan grunden och huset där kall luft blåser in under golvbrädorna. Slöjd & Byggnadsvård påpekar att grunden då behöver rättas till innan golvet isoleras, annars hjälper isoleringen inte.

Syns det samtidigt fukt, röta eller mögel på syllen eller bjälkarna under golvet är det en fråga om trädelarna. Det går vi igenom i artikeln om torpargrund.

Jord, löv och växter mot muren

Marknivån runt ett gammalt hus stiger långsamt när löv och växtdelar förmultnar. Efter några decennier kan jorden ligga en bra bit upp på stenarna, och den håller fukt mot muren året om. Rabatter och buskar tätt intill grunden gör samma sak, och rötter kan tränga in mellan stenarna och trycka isär dem.

Hur allvarligt är det? Så bedömer du din stengrund

Två frågor avgör nästan allt. Gäller skadan en sten som bär huset eller en som bara fyller ut? Och rör sig stenen fortfarande, eller har det stått still i många år?

Så gör du en egen genomgång

  1. Gå runt huset i dagsljus, gärna på våren när tjälen har gått ur marken.

  2. Sikta längs muren. Ställ dig vid ett hörn och titta längs grunden, eller spänn ett snöre mellan två hörn. Då syns partier som buktar ut.

  3. Kontrollera hörnen med ett vattenpass. Står hörnstenen stadigt och rakt, eller lutar den?

  4. Titta in under huset om det finns en lucka. Leta efter stenpelare som lutar eller stenar som ligger lösa. Kryp inte in om utrymmet är trångt eller du känner dig osäker.

  5. Märk upp det som oroar dig. Dra ett kritstreck längs kanten på en sten som du tror flyttar sig, och fotografera med datum. Nästa år ser du direkt om den har rört sig.

  6. Känn efter inomhus. Sviktar golvet, lutar det eller kärvar dörrarna i samma del av huset som skadan?

Vad det du ser brukar betyda

Det du ser

Vad det brukar betyda

Vad du gör

Enstaka fyllnadsstenar har trillat ut, hörnen står stadigt

Vanligt åldrande

Sätt tillbaka stenarna, gärna före vintern

Kalkbruk i fogarna har smulat bort

Normalt underhåll

Planera en omfogning

Cementfogar eller cementputs som spricker och släpper

Fukt som stängs inne i muren

Låt någon titta på det inom rimlig tid

Ett parti buktar ut och glipan växer från år till år

Stenarna rör sig

Följ upp med kritstreck och foton, låt någon bedöma

Hörnsten som sjunkit, golv som lutar eller sviktar

En bärande del har gett efter

Bedömning på plats innan något lagas

Glipa mellan grund och syll

Grunden har satt sig, eller fyllnadsmuren har rasat

Kontrollera syllen och rätta till grunden

Tabellen är en vägvisare, inte en diagnos. Vill du ha en fackpersons bedömning av hela grunden kan du läsa om vad en besiktning av husgrund brukar omfatta.

Grå stenar i olika storlekar, ibland putsade och ibland helt bara, som bär upp huset och har gjort det i över hundra år. En naturstensgrund är något av det vackraste med ett äldre hus. Den väcker också frågor den dagen en sten trillar ut, ett hörn ser ut att ha sjunkit eller muren börjar luta. Här får du veta hur en gammal stengrund är byggd, vilka skador som är vanliga, hur du själv kan bedöma hur allvarligt det är och hur grunden lagas så att den håller i många år till.

Översikt

En naturstensgrund är en grundmur av sten som har plockats ur marken eller huggits till block. Stenarna ligger antingen staplade utan bruk, en så kallad kallmur, eller är fogade med kalkbruk (ett mjukt murbruk gjort på kalk och sand). I många äldre trähus är det bara några stora stenar under hörnen som bär huset. Resten av muren fyller ut och håller drag och djur borta.

De vanligaste problemen är stenar som lossnat eller trillat ut, murpartier som glidit utåt, hörnstenar som sjunkit och gamla lagningar med cement som gör mer skada än nytta. Nästan alltid finns vatten eller tjäle (frusen mark som lyfter och trycker) med i bilden.

En stengrund går i de flesta fall att laga. Arbetet börjar med att vattnet runt huset leds bort och fortsätter med sten och bruk som klarar att röra sig lite tillsammans med huset. Att riva muren och gjuta en ny grund behövs sällan.

Så är en naturstensgrund byggd

Naturstensgrunder finns främst i hus byggda före mitten av 1900-talet, i allt från torp och gårdar till sekelskiftesvillor. Kring år 1930 var byggandet i en brytningstid där grundmurar av natursten började ersättas av betong och andra nyare material. Är du osäker på vad ditt hus står på finns ledtrådarna samlade i artikeln om vilken typ av grund huset har.

En stengrund under ett äldre trähus består oftast av de här delarna:

  • Hörnstenar och andra bärande stenar. Stora stenar under husets hörn och under bärande mellanväggar. Det är de som tar upp husets tyngd.

  • Fyllnadsmur. Stenarna mellan hörnstenarna. De stänger ute drag, kyla och djur, men bär ofta inte huset på samma sätt som hörnstenarna.

  • Kilstenar. Små stenar som kilas in mellan de stora så att de ligger stadigt och inte gungar.

  • Stenpelare under golvet. Staplade stenar inne i grunden som bär upp bärlinorna, alltså de långa bjälkarna som stöttar golvbjälkarna mitt i huset.

Vissa grunder är byggda som en skalmur. Då finns en yttre och en inre stenmur med mindre sten, grus eller jord emellan, och muren kan bli nästan en meter tjock. Gemensamt för de flesta äldre stengrunder är att muren är bredare än husväggen ovanför, vilket ger en liten hylla längst upp på grunden.

Hörnstenarna grävdes ner i marken, men sällan särskilt djupt. Stockholms läns museum beskriver att äldre grunder ofta ligger långt ifrån frostfritt djup, alltså den nivå där marken inte fryser på vintern, och att grundstenarna därför kan röra sig när tjälen tar tag.

Kallmur eller murad med kalkbruk?

Titta på fogarna, alltså mellanrummen mellan stenarna.

  • Kallmur: stenarna ligger direkt på varandra och gliporna är fyllda med små kilstenar. Du ser inget bruk.

  • Murad med kalkbruk: fogarna är fyllda med ett ljust, ganska mjukt bruk som går att repa med en nyckel.

  • Fogad i efterhand med cement: fogarna är mörkare grå, mycket hårda och ofta spruckna längs stenkanterna. Det är vanligt att en kallmur har fått cementfogar vid en senare lagning.

Skillnaden spelar roll eftersom de olika murarna lagas på olika sätt, något vi återkommer till längre ner.

Därför beter sig en stengrund annorlunda än betong

En gjuten betonggrund är ett enda stort stycke. En stengrund är hundratals stenar som ligger på varandra och hålls på plats av sin egen tyngd. Det gör att muren tål att röra sig lite. En sten kan flytta sig någon centimeter utan att hela grunden spricker, och vatten som kommer in kan rinna igenom och torka ut.

För dig som villaägare betyder det tre saker:

  1. En sten som har flyttat sig är inte automatiskt ett tecken på att huset är på väg att sjunka.

  2. Material som är hårdare och tätare än stenen och kalkbruket låser muren. Då kan den inte längre röra sig, och rörelserna blir i stället sprickor.

  3. Muren är inte tät och är inte tänkt att vara det. Den mår bäst av att få torka, inte av att stängas in.

Vanliga problem i en naturstensgrund

Stenar som lossnat eller trillat ut

Det här är den skada villaägare oftast ser först. Frost, vatten och rötter får med åren fyllnadsstenar och kilstenar att lossna. Enligt Stockholms läns museums råd om att vårda en gammal grund är utfallna stenar i fyllnadsmuren ingen större fara så länge de inte bär huset och den nedersta stocken är hel. De bör ändå sättas tillbaka, eftersom hålen annars bildar små hyllor där regnvatten leds in i konstruktionen.

Ett hål i grunden släpper dessutom in kall luft under golvet, och det är en vanlig väg in för möss och råttor.

Murpartier som glider utåt

Ibland är det inte en enskild sten utan ett helt parti som har börjat luta eller bukta ut. Stenarna ser ut att ha glidit isär, och glipan mellan dem blir större för varje år. Vanliga orsaker är vatten som fryser bakom stenarna, marken utanför som trycker och trädrötter som växer in i muren. Cementfogar som spricker kan också göra att stenar trycks ut, eftersom vattnet samlas bakom fogen.

Blir partiet större på vintern och mindre på sommaren pekar det mot tjälskador på husgrunden. I ett hus med källarväggar av natursten kan samma sak ske åt andra hållet, när jorden utanför pressar väggen inåt. Det beskriver vi i artikeln om en källarvägg som buktar.

Hörnstenar och stenpelare som har sjunkit

Det här är den allvarligaste skadan, eftersom det är de här stenarna som bär huset. Tecken du kan märka inomhus:

  • golv som sviktar eller lutar mot ett hörn

  • dörrar som börjat kärva i samma del av huset

  • en glipa mellan grunden och den nedersta stocken eller syllen (den liggande träbjälken som vilar på grunden)

Enligt Slöjd & Byggnadsvårds frågor och svar om torpargrund är det vanligaste skälet till ett sviktande golv i gamla hus att stengrunden gett vika, till exempel att de staplade stenarna under bärlinorna har förskjutits.

En hörnsten kan sjunka när vatten sköljer bort jord under den, när den står på lös mark eller när tjälen lyfter den ojämnt. Ändringar runt huset kan också sätta igång rörelser, till exempel en ny dränering, ändrad avrinning från taket eller träd som tagits ner. Hur sättningar i allmänhet utreds och mäts går vi igenom i artikeln om sättningsskador i hus.

Gamla lagningar med cement

Många stengrunder har under 1900-talet lagats med cementbruk eller fått en cementputs på utsidan. Det var goda avsikter, men cement är mycket hårdare och tätare än både stenen och kalkbruket. Muren kan då inte röra sig, och fukt som kommer in stängs inne bakom den hårda ytan. Vintertid fryser fukten, och resultatet blir sprickor längs stenkanterna eller puts som släpper i stora bitar.

Är det putsen på sockeln som börjat lossna finns orsakerna och åtgärderna samlade i artikeln om puts som lossnar från husgrunden.

Drag och kalla golv

Ett golv som alltid känns kallt kan ha sin förklaring i grunden. Har stengrunden satt sig kan det bildas glipor mellan grunden och huset där kall luft blåser in under golvbrädorna. Slöjd & Byggnadsvård påpekar att grunden då behöver rättas till innan golvet isoleras, annars hjälper isoleringen inte.

Syns det samtidigt fukt, röta eller mögel på syllen eller bjälkarna under golvet är det en fråga om trädelarna. Det går vi igenom i artikeln om torpargrund.

Jord, löv och växter mot muren

Marknivån runt ett gammalt hus stiger långsamt när löv och växtdelar förmultnar. Efter några decennier kan jorden ligga en bra bit upp på stenarna, och den håller fukt mot muren året om. Rabatter och buskar tätt intill grunden gör samma sak, och rötter kan tränga in mellan stenarna och trycka isär dem.

Hur allvarligt är det? Så bedömer du din stengrund

Två frågor avgör nästan allt. Gäller skadan en sten som bär huset eller en som bara fyller ut? Och rör sig stenen fortfarande, eller har det stått still i många år?

Så gör du en egen genomgång

  1. Gå runt huset i dagsljus, gärna på våren när tjälen har gått ur marken.

  2. Sikta längs muren. Ställ dig vid ett hörn och titta längs grunden, eller spänn ett snöre mellan två hörn. Då syns partier som buktar ut.

  3. Kontrollera hörnen med ett vattenpass. Står hörnstenen stadigt och rakt, eller lutar den?

  4. Titta in under huset om det finns en lucka. Leta efter stenpelare som lutar eller stenar som ligger lösa. Kryp inte in om utrymmet är trångt eller du känner dig osäker.

  5. Märk upp det som oroar dig. Dra ett kritstreck längs kanten på en sten som du tror flyttar sig, och fotografera med datum. Nästa år ser du direkt om den har rört sig.

  6. Känn efter inomhus. Sviktar golvet, lutar det eller kärvar dörrarna i samma del av huset som skadan?

Vad det du ser brukar betyda

Det du ser

Vad det brukar betyda

Vad du gör

Enstaka fyllnadsstenar har trillat ut, hörnen står stadigt

Vanligt åldrande

Sätt tillbaka stenarna, gärna före vintern

Kalkbruk i fogarna har smulat bort

Normalt underhåll

Planera en omfogning

Cementfogar eller cementputs som spricker och släpper

Fukt som stängs inne i muren

Låt någon titta på det inom rimlig tid

Ett parti buktar ut och glipan växer från år till år

Stenarna rör sig

Följ upp med kritstreck och foton, låt någon bedöma

Hörnsten som sjunkit, golv som lutar eller sviktar

En bärande del har gett efter

Bedömning på plats innan något lagas

Glipa mellan grund och syll

Grunden har satt sig, eller fyllnadsmuren har rasat

Kontrollera syllen och rätta till grunden

Tabellen är en vägvisare, inte en diagnos. Vill du ha en fackpersons bedömning av hela grunden kan du läsa om vad en besiktning av husgrund brukar omfatta.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Boka kostnadsfri besiktning

Så renoveras en gammal stengrund

Tanken bakom en bra renovering är enkel. Ta först bort orsaken, laga sedan så lite som möjligt men så mycket som behövs, och använd material som fungerar ihop med de gamla.

Led bort vattnet först

Stenar som sätts tillbaka i en mur som står i vatten trillar ut igen. Börja därför med det som händer runt huset:

  • Se till att stuprören mynnar en bit ut från grunden, inte rakt ner vid stenarna.

  • Sänk marknivån om jorden har krupit upp mot muren, och låt marken luta bort från huset.

  • Flytta rabatter, buskar och vedtravar som står tätt intill grunden.

Att sänka och luta om marken närmast huset är ett markarbete som ofta gör stor skillnad för en stengrund. Ibland behövs också dränering runt huset. Tänk då på att en dränering kan torka ut marken under en grund som legat still i över hundra år och på så sätt ge nya sättningar. Den bör därför planeras av någon som har erfarenhet av äldre grunder.

Sätt tillbaka stenar och kila om

Lösa och utfallna fyllnadsstenar sätts tillbaka där de satt, eller ersätts med sten av liknande sort och storlek. Stenen ska ligga stadigt av egen kraft, och små kilstenar trycks in där den gungar. Samma sak gäller stenpelarna under bärlinorna om de har förskjutits en aning.

Foga om där muren är murad

Är grunden murad med kalkbruk och bruket har smulat bort, kratsas de lösa fogarna ur för hand och fylls med nytt kalkbruk. Ofta används hydrauliskt kalkbruk, ett kalkbruk som härdar lite snabbare och blir något starkare än vanligt kalkbruk men fortfarande är mjukt nog att följa med när muren rör sig.

En grund som är byggd som kallmur lagas däremot oftast som kallmur, med sten och kilstenar i stället för bruk. Varför valet av bruk är så avgörande för att en lagning ska hålla beskriver vi i artikeln om grundmur som vittrar sönder.

Ta bort cement som låser muren

Hårda cementfogar och cementputs knackas bort försiktigt, så att stenarna inte skadas. Det är vanligt att det bakom cementen finns fukt, lösa stenar eller skadat trä i syllen, och det är just därför den bör bort. Därefter lagas muren med sten och kalkbruk som i avsnitten ovan.

Plocka ner och mura om ett parti

När ett parti har glidit ut så mycket att det inte går att kila om, kan det behöva plockas ner och byggas upp på nytt. Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver att fyllnadsmurarna mellan hörnen kan tas ner och muras om, förutsatt att hörnstenarna står stabilt. Arbetet går oftast till så här:

  1. Orsaken utreds. Pågår rörelsen fortfarande behöver den stoppas först.

  2. Huset stämpas, alltså stöttas tillfälligt med kraftiga stöd som tar upp tyngden medan muren är borta.

  3. Stenarna fotograferas och numreras så att de kan läggas tillbaka på samma plats.

  4. Muren plockas ner, och underlaget görs stabilt och jämnt.

  5. Muren byggs upp igen i samma ordning, med kilstenar och vid behov kalkbruk.

Innan huset lyfts eller stämpas ska man kontrollera att murstocken, alltså den murade skorstenen och eldstaden, inte sitter ihop med grunden eller stommen. Annars kan den skadas när huset rör sig.

Rätta till hörnstenar som har sjunkit

En hörnsten som har sjunkit kan justeras genom att huset lyfts lokalt med domkraft (en kraftig lyftanordning), stenen tas upp och läggs tillbaka på en stadig bädd, ibland djupare ner i marken. Är skadan gammal och har stått still länge kan ett lyft i stället skapa nya problem i väggar och golv. Därför bör en fackperson avgöra om hörnet ska rättas till eller bara säkras där det står.

Bär inte marken under hörnet kan det bli aktuellt att gjuta ny betong under grunden, en metod som beskrivs i artikeln om understöpning av husgrund. Görs det rätt kan stenarna ligga kvar och synas precis som förut.

När går stengrunden inte att rädda?

Det händer, men det är ovanligt. Om större delar av grunden har rasat, eller om marken under den inte bär, kan en ny grund bli nödvändig. Även då går det ofta att återanvända de gamla stenarna i den synliga delen, så att huset behåller sitt utseende.

Tänk på husets karaktär och reglerna

En naturstensgrund är en del av husets historia och utseende. Att byta ut den mot en gjuten sockel eller putsa över stenarna med cement förändrar huset mer än många tror.

Det finns också regler att känna till. Boverket beskriver varsamhetskravet, som innebär att en byggnads karaktär och värden ska tas tillvara när den ändras. Kravet gäller alla byggnader, även när åtgärden inte kräver bygglov. För hus som är särskilt värdefulla gäller dessutom ett förbud mot förvanskning, alltså mot att husets värden förstörs.

Det här bör du kontrollera innan ett större arbete:

  • Om huset har skyddsbestämmelser i detaljplanen. Det ser du hos kommunen.

  • Om arbetet berör bärande delar, till exempel att hörnstenar ska grundläggas om. Då kan en anmälan till kommunens byggnadsnämnd (den nämnd som prövar bygglov och anmälningar) behövas.

  • Om du planerar att ändra grundens utseende, till exempel putsa, klä in eller byta material.

Rena lagningar där sten sätts tillbaka och fogar görs om med samma sorts bruk brukar räknas som underhåll.

Vem ska göra jobbet?

Stengrunder är hantverk. Det kräver någon som har arbetat med natursten och kalkbruk tidigare, inte bara med betong. När huset ska stämpas, lyftas eller grundläggas om, behövs också en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd.

Frågor som är bra att ställa innan du anlitar någon:

  • Har ni lagat eller murat om naturstensgrunder tidigare, och kan jag se exempel?

  • Vilket bruk tänker ni använda, och varför?

  • Återanvänds de gamla stenarna, och var hittar ni ny sten om det behövs?

  • Hur stöttas huset medan ni arbetar?

  • Vad görs åt vattnet och marken runt huset?

  • Ingår återställning av mark och planteringar i priset?

Vad kostar det att renovera en stengrund?

Priset varierar mycket eftersom arbetet kan vara allt från några timmar med kilstenar till en omläggning av flera meter mur med stämpning. Det som styr mest är:

  • Vad som ska göras. Sätta tillbaka stenar, foga om, mura om ett parti eller rätta till en hörnsten.

  • Hur många meter mur det gäller.

  • Om huset behöver stämpas eller lyftas.

  • Hur mycket cement som ska knackas bort.

  • Tillgången på liknande sten om nya stenar behövs.

  • Markarbetet runt huset och hur mycket som ska återställas efteråt.

  • Handarbete. Stenarbete går inte att snabba på med maskiner, och det är tiden som kostar.

Som en ungefärlig referens anger Totalbyggarnas prisguide för murning ett timpris för murare på omkring 500 till 800 kronor och omkring 400 till 800 kronor per löpmeter för enklare fogning och lagning. Att mura om ett parti eller rätta till en hörnsten prissätts i regel efter ett besök på plats. Arbetskostnaden kan ge rätt till rotavdrag.

Så sköter du stengrunden över året

  • Vår: titta på hörnen och dina kritstreck när tjälen har gått ur marken. Det är då nya rörelser syns tydligast.

  • Sommar: passa på att laga. Kalkbruk behöver flera veckor utan frost för att härda ordentligt.

  • Höst: rensa hängrännor och stuprör, och kratta bort löv som samlats mot muren.

  • Vinter: skotta inte upp snövallar mot grunden, eftersom smältvattnet då rinner rakt in mellan stenarna.

  • Efter kraftiga skyfall: gå ett varv runt huset medan det fortfarande regnar eller direkt efteråt. Då ser du var vattnet faktiskt tar vägen.

Vill du ha hjälp med din stengrund?

Har du sett stenar som lossnat, ett hörn som sjunkit eller cementlagningar som spricker, blir det lättare att bedöma skadan om du har bilder och vet ungefär när det började. Ta gärna med foton på hörnen, fogarna och marken närmast huset.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv ditt hus och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Så renoveras en gammal stengrund

Tanken bakom en bra renovering är enkel. Ta först bort orsaken, laga sedan så lite som möjligt men så mycket som behövs, och använd material som fungerar ihop med de gamla.

Led bort vattnet först

Stenar som sätts tillbaka i en mur som står i vatten trillar ut igen. Börja därför med det som händer runt huset:

  • Se till att stuprören mynnar en bit ut från grunden, inte rakt ner vid stenarna.

  • Sänk marknivån om jorden har krupit upp mot muren, och låt marken luta bort från huset.

  • Flytta rabatter, buskar och vedtravar som står tätt intill grunden.

Att sänka och luta om marken närmast huset är ett markarbete som ofta gör stor skillnad för en stengrund. Ibland behövs också dränering runt huset. Tänk då på att en dränering kan torka ut marken under en grund som legat still i över hundra år och på så sätt ge nya sättningar. Den bör därför planeras av någon som har erfarenhet av äldre grunder.

Sätt tillbaka stenar och kila om

Lösa och utfallna fyllnadsstenar sätts tillbaka där de satt, eller ersätts med sten av liknande sort och storlek. Stenen ska ligga stadigt av egen kraft, och små kilstenar trycks in där den gungar. Samma sak gäller stenpelarna under bärlinorna om de har förskjutits en aning.

Foga om där muren är murad

Är grunden murad med kalkbruk och bruket har smulat bort, kratsas de lösa fogarna ur för hand och fylls med nytt kalkbruk. Ofta används hydrauliskt kalkbruk, ett kalkbruk som härdar lite snabbare och blir något starkare än vanligt kalkbruk men fortfarande är mjukt nog att följa med när muren rör sig.

En grund som är byggd som kallmur lagas däremot oftast som kallmur, med sten och kilstenar i stället för bruk. Varför valet av bruk är så avgörande för att en lagning ska hålla beskriver vi i artikeln om grundmur som vittrar sönder.

Ta bort cement som låser muren

Hårda cementfogar och cementputs knackas bort försiktigt, så att stenarna inte skadas. Det är vanligt att det bakom cementen finns fukt, lösa stenar eller skadat trä i syllen, och det är just därför den bör bort. Därefter lagas muren med sten och kalkbruk som i avsnitten ovan.

Plocka ner och mura om ett parti

När ett parti har glidit ut så mycket att det inte går att kila om, kan det behöva plockas ner och byggas upp på nytt. Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver att fyllnadsmurarna mellan hörnen kan tas ner och muras om, förutsatt att hörnstenarna står stabilt. Arbetet går oftast till så här:

  1. Orsaken utreds. Pågår rörelsen fortfarande behöver den stoppas först.

  2. Huset stämpas, alltså stöttas tillfälligt med kraftiga stöd som tar upp tyngden medan muren är borta.

  3. Stenarna fotograferas och numreras så att de kan läggas tillbaka på samma plats.

  4. Muren plockas ner, och underlaget görs stabilt och jämnt.

  5. Muren byggs upp igen i samma ordning, med kilstenar och vid behov kalkbruk.

Innan huset lyfts eller stämpas ska man kontrollera att murstocken, alltså den murade skorstenen och eldstaden, inte sitter ihop med grunden eller stommen. Annars kan den skadas när huset rör sig.

Rätta till hörnstenar som har sjunkit

En hörnsten som har sjunkit kan justeras genom att huset lyfts lokalt med domkraft (en kraftig lyftanordning), stenen tas upp och läggs tillbaka på en stadig bädd, ibland djupare ner i marken. Är skadan gammal och har stått still länge kan ett lyft i stället skapa nya problem i väggar och golv. Därför bör en fackperson avgöra om hörnet ska rättas till eller bara säkras där det står.

Bär inte marken under hörnet kan det bli aktuellt att gjuta ny betong under grunden, en metod som beskrivs i artikeln om understöpning av husgrund. Görs det rätt kan stenarna ligga kvar och synas precis som förut.

När går stengrunden inte att rädda?

Det händer, men det är ovanligt. Om större delar av grunden har rasat, eller om marken under den inte bär, kan en ny grund bli nödvändig. Även då går det ofta att återanvända de gamla stenarna i den synliga delen, så att huset behåller sitt utseende.

Tänk på husets karaktär och reglerna

En naturstensgrund är en del av husets historia och utseende. Att byta ut den mot en gjuten sockel eller putsa över stenarna med cement förändrar huset mer än många tror.

Det finns också regler att känna till. Boverket beskriver varsamhetskravet, som innebär att en byggnads karaktär och värden ska tas tillvara när den ändras. Kravet gäller alla byggnader, även när åtgärden inte kräver bygglov. För hus som är särskilt värdefulla gäller dessutom ett förbud mot förvanskning, alltså mot att husets värden förstörs.

Det här bör du kontrollera innan ett större arbete:

  • Om huset har skyddsbestämmelser i detaljplanen. Det ser du hos kommunen.

  • Om arbetet berör bärande delar, till exempel att hörnstenar ska grundläggas om. Då kan en anmälan till kommunens byggnadsnämnd (den nämnd som prövar bygglov och anmälningar) behövas.

  • Om du planerar att ändra grundens utseende, till exempel putsa, klä in eller byta material.

Rena lagningar där sten sätts tillbaka och fogar görs om med samma sorts bruk brukar räknas som underhåll.

Vem ska göra jobbet?

Stengrunder är hantverk. Det kräver någon som har arbetat med natursten och kalkbruk tidigare, inte bara med betong. När huset ska stämpas, lyftas eller grundläggas om, behövs också en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd.

Frågor som är bra att ställa innan du anlitar någon:

  • Har ni lagat eller murat om naturstensgrunder tidigare, och kan jag se exempel?

  • Vilket bruk tänker ni använda, och varför?

  • Återanvänds de gamla stenarna, och var hittar ni ny sten om det behövs?

  • Hur stöttas huset medan ni arbetar?

  • Vad görs åt vattnet och marken runt huset?

  • Ingår återställning av mark och planteringar i priset?

Vad kostar det att renovera en stengrund?

Priset varierar mycket eftersom arbetet kan vara allt från några timmar med kilstenar till en omläggning av flera meter mur med stämpning. Det som styr mest är:

  • Vad som ska göras. Sätta tillbaka stenar, foga om, mura om ett parti eller rätta till en hörnsten.

  • Hur många meter mur det gäller.

  • Om huset behöver stämpas eller lyftas.

  • Hur mycket cement som ska knackas bort.

  • Tillgången på liknande sten om nya stenar behövs.

  • Markarbetet runt huset och hur mycket som ska återställas efteråt.

  • Handarbete. Stenarbete går inte att snabba på med maskiner, och det är tiden som kostar.

Som en ungefärlig referens anger Totalbyggarnas prisguide för murning ett timpris för murare på omkring 500 till 800 kronor och omkring 400 till 800 kronor per löpmeter för enklare fogning och lagning. Att mura om ett parti eller rätta till en hörnsten prissätts i regel efter ett besök på plats. Arbetskostnaden kan ge rätt till rotavdrag.

Så sköter du stengrunden över året

  • Vår: titta på hörnen och dina kritstreck när tjälen har gått ur marken. Det är då nya rörelser syns tydligast.

  • Sommar: passa på att laga. Kalkbruk behöver flera veckor utan frost för att härda ordentligt.

  • Höst: rensa hängrännor och stuprör, och kratta bort löv som samlats mot muren.

  • Vinter: skotta inte upp snövallar mot grunden, eftersom smältvattnet då rinner rakt in mellan stenarna.

  • Efter kraftiga skyfall: gå ett varv runt huset medan det fortfarande regnar eller direkt efteråt. Då ser du var vattnet faktiskt tar vägen.

Vill du ha hjälp med din stengrund?

Har du sett stenar som lossnat, ett hörn som sjunkit eller cementlagningar som spricker, blir det lättare att bedöma skadan om du har bilder och vet ungefär när det började. Ta gärna med foton på hörnen, fogarna och marken närmast huset.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv ditt hus och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Vanliga frågor om naturstensgrund

Är en naturstensgrund sämre än en betonggrund?

Nej, den är annorlunda. Många stengrunder har burit sina hus i långt över hundra år. Skillnaden är att en stengrund behöver tittas till och lagas lite då och då, ungefär som ett tak eller en fasad.

Vad är skillnaden mellan naturstensgrund och torpargrund?

Naturstensgrund säger vad muren är byggd av. Torpargrund säger hur grunden fungerar, med ett lågt utrymme mellan marken och trägolvet. Många torpargrunder har murar av natursten, men även källarväggar och socklar under andra grundtyper kan vara byggda av natursten.

Hur vet jag om en sten bär huset?

Stenarna i husets hörn och där en bärande innervägg möter grunden är de som bär. Ligger en sten tätt an mot syllen utan att glipa tar den troligen också upp tyngd. Är du osäker, behandla stenen som bärande och låt en fackperson titta innan du rör den.

Kan jag laga stengrunden själv?

Att sätta tillbaka lösa fyllnadsstenar, kila om och laga enstaka fogar med kalkbruk klarar många villaägare själva. Allt som rör bärande stenar, stämpning eller lyft av huset bör göras av någon med erfarenhet.

Kan man isolera en naturstensgrund?

Det går, men det kräver försiktighet eftersom fel isolering kan göra grunden kallare och fuktigare. I ett svar om en kallmurad grund föreslår Svenska Byggnadsvårdsföreningen att täta muren invändigt mot vind med lera och att isolera marken måttligt med skumglas (ett isolermaterial av glas som inte tar skada av fukt), men att avstå från plast. Rätta till grunden först och isolera sedan.

Hur håller jag möss borta från en stengrund?

Täpp till hål och glipor med sten och bruk på samma sätt som resten av muren. Fogar och utfallna stenar som lagas i tid är det som gör mest nytta, eftersom mössen tar sig in där muren har öppnat sig.