Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Sprickorna i sockeln har blivit fler, golvet i hallen lutar och någon har sagt att huset har satt sig. Snart kommer nästa fråga: betalar försäkringen? För de flesta villaägare blir svaret en besvikelse, men inte alltid. Vissa skador på grunden ersätts, andra nästan aldrig, och ibland är det någon annan än ditt eget försäkringsbolag som ska betala. Här får du veta hur villaförsäkringen brukar se på olika skador på husgrunden, vad du ska leta efter i dina villkor och vad du bör dokumentera innan du anmäler skadan.
Kort svar
Villaförsäkringen ersätter skador på grunden när de beror på en plötslig och oförutsedd händelse, till exempel ett jordskred, en brand eller ett läckage från en vattenledning. Sättningar, alltså när marken under huset långsamt trycks ihop så att huset sjunker, ersätts nästan aldrig. Samma sak gäller oftast för tjäle, material som åldras, fel i hur grunden byggdes och markfukt som letar sig in.
Det är orsaken som avgör, inte hur skadan ser ut. Två lika stora sprickor kan få helt olika besked från försäkringsbolaget. Ta därför reda på vad som orsakade skadan, läs just dina villkor och spara bevis från första dagen. Omfattas skadan inte av försäkringen kan någon annan ändå vara ansvarig, till exempel en entreprenör, en säljare eller den som har sprängt i närheten.
Varför ersätts sättningar så sällan?
En villaförsäkring är till för att skydda dig mot det oväntade. En brand eller ett rörbrott händer en viss dag och går att peka ut. En sättning fungerar på ett annat sätt. Den byggs upp under lång tid och beror på marken huset står på, hur grunden är byggd och hur vattnet runt huset har letts bort genom åren. Försäkringsbolagen ser det som en del av husets och tomtens egenskaper, inte som något som har drabbat huset utifrån.
Det syns ofta tydligt i villkoren. I If:s villkor för villaförsäkring från december 2025 står det till exempel att skador genom sättning i marken inte ersätts, om de inte beror på någon av de naturskador som räknas upp. Samma villkor undantar sättningar även från det skydd som annars täcker plötsliga och oförutsedda skador, ofta kallat allrisk. Där undantas också skador som beror på fel i konstruktionen, byggarbetet eller materialet, och skador som uppstått av slitage eller långvarig påverkan. Andra bolag formulerar sig på andra sätt, men tanken bakom är ofta densamma.
Samma resonemang brukar gälla för tjälskador på husgrunden, där marken fryser och trycker upp grunden varje vinter. Vill du förstå hur en sättning uppstår och hur man tar reda på om den fortfarande pågår, finns det beskrivet i artikeln om sättningsskador i hus.
Översikt: vilka skador på grunden brukar ersättas?
Tabellen ger en grov bild av hur försäkringsbolag brukar bedöma vanliga skador på grunden. Det är alltid dina egna villkor som gäller.
Skada på grunden | Brukar villaförsäkringen ersätta den? | Det här avgör |
Sättning när marken trycks ihop eller torkar ut | Nästan aldrig | Att rörelsen har byggts upp långsamt |
Tjällyftning, alltså när frusen mark lyfter grunden | Sällan | Att skadan kommer tillbaka år efter år |
Jordskred, jordras eller bergras | Ofta, som naturskada | Att marken har rasat eller glidit på kort tid |
Hålrum under grunden efter ett läckage från vatten eller avlopp | Delvis | Hur bolaget ser på sambandet mellan läckaget och rörelsen |
Skador efter sprängning eller grävning hos grannen | Sällan via din egen försäkring | Vem som har orsakat skadan |
Fel i en ny grund eller i en nyligen gjord förstärkning | Sällan | När arbetet gjordes och vad avtalet säger |
Någon annans fordon har kört in i sockeln | Nej, det sköts oftast på annat sätt | Vilket fordon som orsakade skadan |
Brand som har skadat grunden | Ja, i regel | Vad villkoren säger om brandskador |
Grundmur som vittrar, puts som släpper och sprickor av ålder | Sällan | Att skadan beror på slitage och ålder |
Fukt som tränger in genom grunden eller dräneringen | Sällan | Hur gammal dräneringen är och hur den har skötts |
Den sista raden har vi gått igenom mer utförligt i artikeln om hur försäkringen ser på skador av fukt och vatten som beror på dräneringen. Den här artikeln handlar i stället om skador där grunden har rört sig, spruckit eller tappat sitt stöd.
Skador på grunden som kan omfattas
Jordskred, jordras och bergras
Om marken plötsligt rasar eller glider iväg räknas det som en naturskada. Konsumenternas beskriver att villaförsäkringen normalt ersätter skador av jordras, jordskred, bergras och jordskalv på minst 4 på Richterskalan. Ytliga sprickor som inte påverkar husets funktion ersätts däremot inte.
Skillnaden mot en sättning är tempot. Vid ett skred flyttar sig marken på kort tid, och det går att säga när det hände. Vid en sättning sjunker huset lite i taget under flera år. Därför är det viktigt att kunna visa när förändringen kom, något vi återkommer till i avsnittet om dokumentation.
Läckage från ledningar i eller under huset
En vattenledning eller ett avloppsrör som läcker kan spola bort jord och grus under grunden. Då bildas hålrum, och en del av huset kan sjunka. Själva läckaget är en sådan plötslig händelse som villaförsäkringen ofta täcker. Rörelsen i grunden som kommer efteråt bedöms däremot inte alltid på samma sätt, och svaret skiljer sig mellan bolagen.
Läs därför avsnittet om läckage i dina villkor noga. Hur ett sådant läckage brukar märkas ovan jord tar vi upp i artikeln om när marken sjunker intill husgrunden.
När ett fordon har kört in i grunden
Om någon annans bil eller arbetsfordon kör in i sockeln eller grundmuren är det i regel fordonets trafikförsäkring som ersätter skadan på huset. Skriv därför upp registreringsnumret och förarens kontaktuppgifter direkt, och fotografera skadan innan fordonet flyttas.
Sprickorna i sockeln har blivit fler, golvet i hallen lutar och någon har sagt att huset har satt sig. Snart kommer nästa fråga: betalar försäkringen? För de flesta villaägare blir svaret en besvikelse, men inte alltid. Vissa skador på grunden ersätts, andra nästan aldrig, och ibland är det någon annan än ditt eget försäkringsbolag som ska betala. Här får du veta hur villaförsäkringen brukar se på olika skador på husgrunden, vad du ska leta efter i dina villkor och vad du bör dokumentera innan du anmäler skadan.
Kort svar
Villaförsäkringen ersätter skador på grunden när de beror på en plötslig och oförutsedd händelse, till exempel ett jordskred, en brand eller ett läckage från en vattenledning. Sättningar, alltså när marken under huset långsamt trycks ihop så att huset sjunker, ersätts nästan aldrig. Samma sak gäller oftast för tjäle, material som åldras, fel i hur grunden byggdes och markfukt som letar sig in.
Det är orsaken som avgör, inte hur skadan ser ut. Två lika stora sprickor kan få helt olika besked från försäkringsbolaget. Ta därför reda på vad som orsakade skadan, läs just dina villkor och spara bevis från första dagen. Omfattas skadan inte av försäkringen kan någon annan ändå vara ansvarig, till exempel en entreprenör, en säljare eller den som har sprängt i närheten.
Varför ersätts sättningar så sällan?
En villaförsäkring är till för att skydda dig mot det oväntade. En brand eller ett rörbrott händer en viss dag och går att peka ut. En sättning fungerar på ett annat sätt. Den byggs upp under lång tid och beror på marken huset står på, hur grunden är byggd och hur vattnet runt huset har letts bort genom åren. Försäkringsbolagen ser det som en del av husets och tomtens egenskaper, inte som något som har drabbat huset utifrån.
Det syns ofta tydligt i villkoren. I If:s villkor för villaförsäkring från december 2025 står det till exempel att skador genom sättning i marken inte ersätts, om de inte beror på någon av de naturskador som räknas upp. Samma villkor undantar sättningar även från det skydd som annars täcker plötsliga och oförutsedda skador, ofta kallat allrisk. Där undantas också skador som beror på fel i konstruktionen, byggarbetet eller materialet, och skador som uppstått av slitage eller långvarig påverkan. Andra bolag formulerar sig på andra sätt, men tanken bakom är ofta densamma.
Samma resonemang brukar gälla för tjälskador på husgrunden, där marken fryser och trycker upp grunden varje vinter. Vill du förstå hur en sättning uppstår och hur man tar reda på om den fortfarande pågår, finns det beskrivet i artikeln om sättningsskador i hus.
Översikt: vilka skador på grunden brukar ersättas?
Tabellen ger en grov bild av hur försäkringsbolag brukar bedöma vanliga skador på grunden. Det är alltid dina egna villkor som gäller.
Skada på grunden | Brukar villaförsäkringen ersätta den? | Det här avgör |
Sättning när marken trycks ihop eller torkar ut | Nästan aldrig | Att rörelsen har byggts upp långsamt |
Tjällyftning, alltså när frusen mark lyfter grunden | Sällan | Att skadan kommer tillbaka år efter år |
Jordskred, jordras eller bergras | Ofta, som naturskada | Att marken har rasat eller glidit på kort tid |
Hålrum under grunden efter ett läckage från vatten eller avlopp | Delvis | Hur bolaget ser på sambandet mellan läckaget och rörelsen |
Skador efter sprängning eller grävning hos grannen | Sällan via din egen försäkring | Vem som har orsakat skadan |
Fel i en ny grund eller i en nyligen gjord förstärkning | Sällan | När arbetet gjordes och vad avtalet säger |
Någon annans fordon har kört in i sockeln | Nej, det sköts oftast på annat sätt | Vilket fordon som orsakade skadan |
Brand som har skadat grunden | Ja, i regel | Vad villkoren säger om brandskador |
Grundmur som vittrar, puts som släpper och sprickor av ålder | Sällan | Att skadan beror på slitage och ålder |
Fukt som tränger in genom grunden eller dräneringen | Sällan | Hur gammal dräneringen är och hur den har skötts |
Den sista raden har vi gått igenom mer utförligt i artikeln om hur försäkringen ser på skador av fukt och vatten som beror på dräneringen. Den här artikeln handlar i stället om skador där grunden har rört sig, spruckit eller tappat sitt stöd.
Skador på grunden som kan omfattas
Jordskred, jordras och bergras
Om marken plötsligt rasar eller glider iväg räknas det som en naturskada. Konsumenternas beskriver att villaförsäkringen normalt ersätter skador av jordras, jordskred, bergras och jordskalv på minst 4 på Richterskalan. Ytliga sprickor som inte påverkar husets funktion ersätts däremot inte.
Skillnaden mot en sättning är tempot. Vid ett skred flyttar sig marken på kort tid, och det går att säga när det hände. Vid en sättning sjunker huset lite i taget under flera år. Därför är det viktigt att kunna visa när förändringen kom, något vi återkommer till i avsnittet om dokumentation.
Läckage från ledningar i eller under huset
En vattenledning eller ett avloppsrör som läcker kan spola bort jord och grus under grunden. Då bildas hålrum, och en del av huset kan sjunka. Själva läckaget är en sådan plötslig händelse som villaförsäkringen ofta täcker. Rörelsen i grunden som kommer efteråt bedöms däremot inte alltid på samma sätt, och svaret skiljer sig mellan bolagen.
Läs därför avsnittet om läckage i dina villkor noga. Hur ett sådant läckage brukar märkas ovan jord tar vi upp i artikeln om när marken sjunker intill husgrunden.
När ett fordon har kört in i grunden
Om någon annans bil eller arbetsfordon kör in i sockeln eller grundmuren är det i regel fordonets trafikförsäkring som ersätter skadan på huset. Skriv därför upp registreringsnumret och förarens kontaktuppgifter direkt, och fotografera skadan innan fordonet flyttas.
Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
När orsaken är oklar avgör utredningen
Många skador på grunden har mer än en förklaring. En sättning kan ha börjat efter ett läckage, och sprickor efter ett kraftigt regn kan lika gärna bero på gamla rörelser som nu syns tydligare. I sådana fall vill försäkringsbolaget veta vad som faktiskt har hänt, och ibland skickar bolaget en egen besiktningsman eller skadereglerare (den person på bolaget som utreder skadan och bestämmer ersättningen).
Som försäkrad är det du som behöver visa att en skada som omfattas av försäkringen har inträffat. Enligt Konsumenternas genomgång av hur bevisbördan fungerar i försäkringsärenden, alltså vem som behöver bevisa vad, räcker det att det framstår som mer troligt att en sådan skada har inträffat än att den inte har det. Ett bra underlag gör alltså stor skillnad.
En utredning av grunden kan därför bli viktig även för försäkringsärendet. En geotekniker (expert på jord och mark) kan ta reda på hur marken under huset beter sig, och en konstruktör (ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd) kan bedöma vad rörelserna betyder för huset. Vad en grundlig genomgång av grunden brukar innehålla finns samlat i artikeln om besiktning av husgrund.
När någon annan kan vara ansvarig
Ett nej från ditt försäkringsbolag betyder inte alltid att du måste stå för hela kostnaden själv. Det är värt att fundera på om skadan kan bero på någon annans arbete eller ansvar.
Grannens sprängning, pålning eller grävning
Om grunden har skadats efter sprängning, pålning eller djup grävning i närheten är det i första hand byggherren (den som har beställt bygget) eller entreprenören bakom arbetet som du vänder dig till, inte ditt eget försäkringsbolag. Andra regler än villaförsäkringens gäller då, och dokumentationen ser delvis annorlunda ut. Det går vi igenom i artikeln om skador på husgrunden efter sprängningsarbete.
Entreprenören som byggt eller lagat grunden
Har grunden gjutits, dränerats eller förstärkts av ett företag kan ett fel i arbetet vara entreprenörens ansvar. Enligt Konsumentverkets regler om att reklamera hantverkare har du rätt att klaga på fel i arbete på fast egendom, alltså hus och mark, i tio år efter att arbetet blev klart. Du behöver klaga inom skälig tid från att du upptäckte felet, och två månader räknas alltid som skälig tid. Spara därför avtal, fakturor och ritningar från varje arbete på grunden.
Säljaren efter ett husköp
Har du nyligen köpt huset och sättningen inte gick att upptäcka vid en noggrann undersökning före köpet, kan det vara ett så kallat dolt fel som säljaren ansvarar för. Vad som gäller, och vad du bör kontrollera innan du skriver under, hittar du i artikeln om att köpa hus med sättningsskador.
Rättsskyddet i din försäkring
De flesta villaförsäkringar innehåller ett rättsskydd. Det kan betala en stor del av kostnaden för ett juridiskt ombud, till exempel vid en tvist med en entreprenör eller en säljare. Som regel behöver du ha haft försäkringen i två år, och självrisken är ofta 20 procent av kostnaden.
Det är ombudet som ansöker om rättsskyddet hos försäkringsbolaget. Be om besked på att det har beviljats innan arbetet börjar. Konsumenternas Försäkringsbyrå har tips om hur du hittar ett ombud.
Självrisk och åldersavdrag vid skador på grunden
självrisk. Vid naturskador, som jordskred, är självrisken ofta högre än din vanliga självrisk, och även andra typer av skador kan ha en egen självrisk. Kontrollera därför vilken som gäller just din skada.
Dessutom görs ofta ett åldersavdrag. Ersättningen minskas när den skadade delen inte är ny, och avdraget görs på hela kostnaden, alltså både material och arbete. Enligt Konsumenternas Försäkringsbyrås text om åldersavdrag i villaförsäkringen får ytskikt och installationer som rör, värmepanna och elsystem avdrag, medan underliggande material som reglar, byggskivor och isolering normalt inte får det. Det sammanlagda avdraget har ett tak på mellan 10 000 och 105 000 kronor beroende på bolag och omfattning, men några bolag tillämpar inte taket för installationer och maskiner.
För en skada på grunden kan det alltså spela stor roll var gränsen går. Titta i bolagets tabell för åldersavdrag efter var sockelns puts, dräneringen och rören under grunden hamnar, och kontrollera om taket gäller även för installationer.
Det här ska du kontrollera i villkoren
Villkoren är ofta långa, men du behöver inte läsa allt. Öppna dem på datorn och sök efter orden nedan, så hittar du snabbt det som gäller för grunden.
Hur byggnaden beskrivs. Står det att grunden och källarväggarna ingår i det som kallas byggnad?
Naturskador. Vilka händelser räknas upp, vad gäller för sprickor och hur hög är självrisken?
Läckage. Gäller skyddet även för ledningar för vatten och avlopp som är nedgrävda mellan huset och tomtgränsen?
Undantagen. Sök efter ord som sättning, markrörelse, tjäle, frost, konstruktionsfel, byggfel och slitage.
Allrisk eller plötslig skada. Har din försäkring ett sådant skydd, läs vilka undantag som gäller där. De är ofta fler än man tror.
Säkerhetsföreskrifter. Det är regler du måste följa för att få full ersättning, till exempel om underhåll eller om att hålla ledningar fria från frost.
Åldersavdrag och självrisk. Hitta tabellerna och se var grundens olika delar hamnar.
Rättsskydd. Vilka tvister omfattas, hur hög är självrisken och vilket är det högsta belopp som betalas ut?
Är något oklart kan du ringa bolaget och be dem peka ut rätt punkt i villkoren.
Det här bör du dokumentera
Här är det som brukar vara mest värt att spara, uppdelat efter var i förloppet du befinner dig.
Innan något har hänt
Bilder på huset i gott skick. Fotografera sockeln, källarväggarna och de rum där sprickor brukar synas, gärna en gång om året och alltid med datum. Bilderna visar senare hur det såg ut innan skadan.
Papper om grunden. Spara ritningar, besiktningsprotokoll och kvitton för dränering, lagningar och förstärkningar. De visar både grundens uppbyggnad och att huset har skötts.
När du upptäcker skadan
Datum och första iakttagelse. Skriv ner när du märkte skadan och vad du såg först.
Vad som hände runt huset. Har det regnat kraftigt, läckt någonstans, grävts eller sprängts i närheten? För naturskador ställer villkoren ofta krav på hur mycket regn som har fallit, och enligt Konsumenternas handlar det ofta om minst 1 millimeter per minut eller 50 millimeter per dygn. Uppgifter om nederbörd kan du hämta gratis via SMHI:s tjänst för väderobservationer.
Mått och bilder på skadan. Fotografera sprickor, glipor och lutningar och mät dem på samma sätt vid varje tillfälle. En enkel metod för det finns i vår guide om sprickor i grunden.
Skadade delar. Släng inte trasiga rördelar eller annat material som har orsakat skadan. Bolaget kan vilja se dem.
Vad du gör direkt
Enligt försäkringsavtalslagen ska du efter förmåga försöka hindra eller minska skadan. Det kallas räddningsplikt och kan till exempel innebära att stänga av vattnet vid ett läckage eller leda bort vatten som rinner mot grunden. Spara kvitton på det du köper eller betalar för. Vänta däremot med permanenta lagningar tills bolaget har sett skadan, om det inte är akut.
Anmäl skadan så snart du kan. Om villkoren säger att en skada ska anmälas inom en viss tid och du väntar för länge, kan bolaget sätta ned ersättningen. får det bara ske om förseningen har skadat bolaget, till exempel för att orsaken inte längre går att utreda. Har du bara varit lite oaktsam får ersättningen inte sättas ned.
Lagen innehåller också en yttersta gräns för att gå till domstol med ett krav mot försäkringsbolaget. Gränsen är tio år och räknas från när skadan inträffade, inte från när du upptäckte den. För skador som utvecklas långsamt, som rörelser i grunden, kan alltså en del av tiden ha gått redan innan du märker något. Har du anmält skadan i tid har du alltid minst sex månader på dig att gå till domstol efter att bolaget har lämnat sitt slutliga besked.
Under ärendet
Håll kontakten skriftlig så långt det går, och spara alla mejl, protokoll och utredningar. Be om att få bolagets beslut skriftligt, med en förklaring av vilken punkt i villkoren beslutet bygger på.
Om försäkringsbolaget säger nej
Bolagets besked går ofta att få prövat igen, och de första stegen kostar lite eller ingenting.
Begär omprövning. Det betyder att bolaget går igenom ärendet en gång till. Bifoga gärna ny information, till exempel en utredning som visar vad som orsakade skadan.
Gå vidare inom bolaget. Många bolag har en kundombudsman eller en klagomålsansvarig som kan granska beslutet och hur ärendet har skötts.
Ta hjälp av Konsumenternas. Där kan du få kostnadsfri och opartisk vägledning om hur du går vidare.
Anmäl till ARN. Allmänna reklamationsnämnden kan pröva tvisten om värdet är minst 3 000 kronor. Enligt ARN:s regler för försäkringsärenden ska anmälan komma in inom ett år från att du först klagade hos bolaget. Det kostar 150 kronor att anmäla, och nämndens beslut är en rekommendation.
Gå till domstol. Det är det sista steget och oftast bara aktuellt när beloppet är stort.
Om skadan inte omfattas
Visar det sig att varken försäkringen eller någon annan betalar, är det viktigaste att pengarna läggs på rätt åtgärd. Låt en utredning visa vad som behöver göras innan du tar in offerter, så att alla räknar på samma underlag. Vilka metoder som finns och vad som styr priset beskriver vi i artikeln om grundförstärkning av hus.
Behöver du hjälp att ta reda på vad som har hänt med grunden?
Vad som ersätts bestämmer försäkringsbolaget. Men en ordentlig bedömning av grunden gör det lättare för dig att förstå vad som har hänt, att föra en saklig dialog med bolaget och att välja rätt åtgärd om skadan behöver lagas.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du har sett i huset och när det började, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.
När orsaken är oklar avgör utredningen
Många skador på grunden har mer än en förklaring. En sättning kan ha börjat efter ett läckage, och sprickor efter ett kraftigt regn kan lika gärna bero på gamla rörelser som nu syns tydligare. I sådana fall vill försäkringsbolaget veta vad som faktiskt har hänt, och ibland skickar bolaget en egen besiktningsman eller skadereglerare (den person på bolaget som utreder skadan och bestämmer ersättningen).
Som försäkrad är det du som behöver visa att en skada som omfattas av försäkringen har inträffat. Enligt Konsumenternas genomgång av hur bevisbördan fungerar i försäkringsärenden, alltså vem som behöver bevisa vad, räcker det att det framstår som mer troligt att en sådan skada har inträffat än att den inte har det. Ett bra underlag gör alltså stor skillnad.
En utredning av grunden kan därför bli viktig även för försäkringsärendet. En geotekniker (expert på jord och mark) kan ta reda på hur marken under huset beter sig, och en konstruktör (ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd) kan bedöma vad rörelserna betyder för huset. Vad en grundlig genomgång av grunden brukar innehålla finns samlat i artikeln om besiktning av husgrund.
När någon annan kan vara ansvarig
Ett nej från ditt försäkringsbolag betyder inte alltid att du måste stå för hela kostnaden själv. Det är värt att fundera på om skadan kan bero på någon annans arbete eller ansvar.
Grannens sprängning, pålning eller grävning
Om grunden har skadats efter sprängning, pålning eller djup grävning i närheten är det i första hand byggherren (den som har beställt bygget) eller entreprenören bakom arbetet som du vänder dig till, inte ditt eget försäkringsbolag. Andra regler än villaförsäkringens gäller då, och dokumentationen ser delvis annorlunda ut. Det går vi igenom i artikeln om skador på husgrunden efter sprängningsarbete.
Entreprenören som byggt eller lagat grunden
Har grunden gjutits, dränerats eller förstärkts av ett företag kan ett fel i arbetet vara entreprenörens ansvar. Enligt Konsumentverkets regler om att reklamera hantverkare har du rätt att klaga på fel i arbete på fast egendom, alltså hus och mark, i tio år efter att arbetet blev klart. Du behöver klaga inom skälig tid från att du upptäckte felet, och två månader räknas alltid som skälig tid. Spara därför avtal, fakturor och ritningar från varje arbete på grunden.
Säljaren efter ett husköp
Har du nyligen köpt huset och sättningen inte gick att upptäcka vid en noggrann undersökning före köpet, kan det vara ett så kallat dolt fel som säljaren ansvarar för. Vad som gäller, och vad du bör kontrollera innan du skriver under, hittar du i artikeln om att köpa hus med sättningsskador.
Rättsskyddet i din försäkring
De flesta villaförsäkringar innehåller ett rättsskydd. Det kan betala en stor del av kostnaden för ett juridiskt ombud, till exempel vid en tvist med en entreprenör eller en säljare. Som regel behöver du ha haft försäkringen i två år, och självrisken är ofta 20 procent av kostnaden.
Det är ombudet som ansöker om rättsskyddet hos försäkringsbolaget. Be om besked på att det har beviljats innan arbetet börjar. Konsumenternas Försäkringsbyrå har tips om hur du hittar ett ombud.
Självrisk och åldersavdrag vid skador på grunden
självrisk. Vid naturskador, som jordskred, är självrisken ofta högre än din vanliga självrisk, och även andra typer av skador kan ha en egen självrisk. Kontrollera därför vilken som gäller just din skada.
Dessutom görs ofta ett åldersavdrag. Ersättningen minskas när den skadade delen inte är ny, och avdraget görs på hela kostnaden, alltså både material och arbete. Enligt Konsumenternas Försäkringsbyrås text om åldersavdrag i villaförsäkringen får ytskikt och installationer som rör, värmepanna och elsystem avdrag, medan underliggande material som reglar, byggskivor och isolering normalt inte får det. Det sammanlagda avdraget har ett tak på mellan 10 000 och 105 000 kronor beroende på bolag och omfattning, men några bolag tillämpar inte taket för installationer och maskiner.
För en skada på grunden kan det alltså spela stor roll var gränsen går. Titta i bolagets tabell för åldersavdrag efter var sockelns puts, dräneringen och rören under grunden hamnar, och kontrollera om taket gäller även för installationer.
Det här ska du kontrollera i villkoren
Villkoren är ofta långa, men du behöver inte läsa allt. Öppna dem på datorn och sök efter orden nedan, så hittar du snabbt det som gäller för grunden.
Hur byggnaden beskrivs. Står det att grunden och källarväggarna ingår i det som kallas byggnad?
Naturskador. Vilka händelser räknas upp, vad gäller för sprickor och hur hög är självrisken?
Läckage. Gäller skyddet även för ledningar för vatten och avlopp som är nedgrävda mellan huset och tomtgränsen?
Undantagen. Sök efter ord som sättning, markrörelse, tjäle, frost, konstruktionsfel, byggfel och slitage.
Allrisk eller plötslig skada. Har din försäkring ett sådant skydd, läs vilka undantag som gäller där. De är ofta fler än man tror.
Säkerhetsföreskrifter. Det är regler du måste följa för att få full ersättning, till exempel om underhåll eller om att hålla ledningar fria från frost.
Åldersavdrag och självrisk. Hitta tabellerna och se var grundens olika delar hamnar.
Rättsskydd. Vilka tvister omfattas, hur hög är självrisken och vilket är det högsta belopp som betalas ut?
Är något oklart kan du ringa bolaget och be dem peka ut rätt punkt i villkoren.
Det här bör du dokumentera
Här är det som brukar vara mest värt att spara, uppdelat efter var i förloppet du befinner dig.
Innan något har hänt
Bilder på huset i gott skick. Fotografera sockeln, källarväggarna och de rum där sprickor brukar synas, gärna en gång om året och alltid med datum. Bilderna visar senare hur det såg ut innan skadan.
Papper om grunden. Spara ritningar, besiktningsprotokoll och kvitton för dränering, lagningar och förstärkningar. De visar både grundens uppbyggnad och att huset har skötts.
När du upptäcker skadan
Datum och första iakttagelse. Skriv ner när du märkte skadan och vad du såg först.
Vad som hände runt huset. Har det regnat kraftigt, läckt någonstans, grävts eller sprängts i närheten? För naturskador ställer villkoren ofta krav på hur mycket regn som har fallit, och enligt Konsumenternas handlar det ofta om minst 1 millimeter per minut eller 50 millimeter per dygn. Uppgifter om nederbörd kan du hämta gratis via SMHI:s tjänst för väderobservationer.
Mått och bilder på skadan. Fotografera sprickor, glipor och lutningar och mät dem på samma sätt vid varje tillfälle. En enkel metod för det finns i vår guide om sprickor i grunden.
Skadade delar. Släng inte trasiga rördelar eller annat material som har orsakat skadan. Bolaget kan vilja se dem.
Vad du gör direkt
Enligt försäkringsavtalslagen ska du efter förmåga försöka hindra eller minska skadan. Det kallas räddningsplikt och kan till exempel innebära att stänga av vattnet vid ett läckage eller leda bort vatten som rinner mot grunden. Spara kvitton på det du köper eller betalar för. Vänta däremot med permanenta lagningar tills bolaget har sett skadan, om det inte är akut.
Anmäl skadan så snart du kan. Om villkoren säger att en skada ska anmälas inom en viss tid och du väntar för länge, kan bolaget sätta ned ersättningen. får det bara ske om förseningen har skadat bolaget, till exempel för att orsaken inte längre går att utreda. Har du bara varit lite oaktsam får ersättningen inte sättas ned.
Lagen innehåller också en yttersta gräns för att gå till domstol med ett krav mot försäkringsbolaget. Gränsen är tio år och räknas från när skadan inträffade, inte från när du upptäckte den. För skador som utvecklas långsamt, som rörelser i grunden, kan alltså en del av tiden ha gått redan innan du märker något. Har du anmält skadan i tid har du alltid minst sex månader på dig att gå till domstol efter att bolaget har lämnat sitt slutliga besked.
Under ärendet
Håll kontakten skriftlig så långt det går, och spara alla mejl, protokoll och utredningar. Be om att få bolagets beslut skriftligt, med en förklaring av vilken punkt i villkoren beslutet bygger på.
Om försäkringsbolaget säger nej
Bolagets besked går ofta att få prövat igen, och de första stegen kostar lite eller ingenting.
Begär omprövning. Det betyder att bolaget går igenom ärendet en gång till. Bifoga gärna ny information, till exempel en utredning som visar vad som orsakade skadan.
Gå vidare inom bolaget. Många bolag har en kundombudsman eller en klagomålsansvarig som kan granska beslutet och hur ärendet har skötts.
Ta hjälp av Konsumenternas. Där kan du få kostnadsfri och opartisk vägledning om hur du går vidare.
Anmäl till ARN. Allmänna reklamationsnämnden kan pröva tvisten om värdet är minst 3 000 kronor. Enligt ARN:s regler för försäkringsärenden ska anmälan komma in inom ett år från att du först klagade hos bolaget. Det kostar 150 kronor att anmäla, och nämndens beslut är en rekommendation.
Gå till domstol. Det är det sista steget och oftast bara aktuellt när beloppet är stort.
Om skadan inte omfattas
Visar det sig att varken försäkringen eller någon annan betalar, är det viktigaste att pengarna läggs på rätt åtgärd. Låt en utredning visa vad som behöver göras innan du tar in offerter, så att alla räknar på samma underlag. Vilka metoder som finns och vad som styr priset beskriver vi i artikeln om grundförstärkning av hus.
Behöver du hjälp att ta reda på vad som har hänt med grunden?
Vad som ersätts bestämmer försäkringsbolaget. Men en ordentlig bedömning av grunden gör det lättare för dig att förstå vad som har hänt, att föra en saklig dialog med bolaget och att välja rätt åtgärd om skadan behöver lagas.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du har sett i huset och när det började, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.
Vanliga frågor om försäkring och skador på husgrunden
Gäller hemförsäkringen eller villaförsäkringen när grunden skadas?
Det är villaförsäkringen som gäller för själva huset, och grunden räknas som en del av huset. Hemförsäkringen gäller för det du äger inne i huset, som möbler och kläder. Många villaägare har båda i samma försäkring.
Ersätts sprickor i väggar och kakel när grunden har rört sig?
Det beror på vad som orsakade rörelsen. Om själva orsaken inte omfattas av försäkringen, som vid en vanlig sättning, brukar skadorna som följer av den inte heller göra det. Om orsaken däremot omfattas kan även skadorna inne i huset ingå.
Kan jag byta försäkringsbolag när huset redan har sprickor?
Ja, men en ny försäkring gäller normalt bara för skador som uppstår medan den gäller. Skador som fanns innan följer inte med till det nya bolaget. Lämna alltid riktiga uppgifter om husets skick när du tecknar en ny försäkring.
Betalar försäkringen för en utredning av grunden?
Det beror på villkoren och på om skadan omfattas. Beställer du en utredning på eget initiativ innan bolaget har tagit ställning är det inte säkert att du får tillbaka pengarna. Fråga därför bolaget först.
Finns det någon försäkring som täcker sättningar?
Vanliga villaförsäkringar och deras tillägg brukar inte göra det. Det bästa skyddet är att låta undersöka grunden innan du köper ett hus och att hålla efter vattnet runt huset, så att marken inte påverkas i onödan.
Gäller samma regler för ett fritidshus?
I stora drag, ja. En fritidshusförsäkring bygger på samma tankar om plötsliga skador, men villkoren kan skilja sig från villaförsäkringen. Läs därför villkoren för just fritidshuset.
Relaterade artiklar
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer
Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer