Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Husgrunden är den del av huset du ser minst av. Den ligger under golvet eller bakom sockeln, och de flesta som äger en villa tittar till den ungefär aldrig. Ändå är det just där ett feltänk blir dyrast.
Det vanligaste misstaget vi ser är inte att någon struntar i grunden. Det är att någon åtgärdar fel sak. Man tätar en spricka som inte var problemet, eller köper en avfuktare till en krypgrund som egentligen behövde ny dränering. Pengarna är borta och fukten kommer tillbaka nästa höst.
En besiktning är till för att slippa det. Här går vi igenom vad som faktiskt kollas, vad man brukar hitta, när det är läge att beställa och vad som styr priset.
Översikt
Vid en besiktning går någon kunnig igenom grunden och marken runt huset. Hen tittar efter fukt, sprickor och tecken på att huset rört sig, och bedömer om det som syns är normalt eller inte. Det mesta bygger på vad man kan se och känna på plats. Vid behov mäter man också fukten, kollar om golven lutar eller tar prover som skickas på analys.
Vad det kostar beror på vilken nivå du beställer. En vanlig genomgång av en normalstor villa är en ganska liten post. En fuktutredning med mätningar kostar mer. En markundersökning, där någon borrar i jorden, är den klart största posten.
Så frågan är egentligen inte vad en besiktning kostar. Den är vilken sorts besiktning just ditt hus behöver.
Och ett råd som nästan alltid gäller: beställ besiktningen innan du beställer jobbet.
Vad är en besiktning av husgrunden?
En grundbesiktning är en bedömning av grundens skick och av de förhållanden runt huset som påverkar grunden. Besiktningsmannen dokumenterar vad som syns, bedömer om det är normalt eller avvikande, och beskriver vad som bör utredas vidare.
Två saker är viktiga att förstå redan från början.
Det är en bedömning, inte en garanti. Det som ligger bakom en vägg, under ett golv eller under mark kan ingen se utan att riva eller gräva. Står det inget om en skada i protokollet betyder det att skadan inte syntes just då. Det betyder inte att den inte finns. En seriös besiktningsman är tydlig med det, och skriver ut vilka utrymmen hen inte kom åt.
Symtom och orsak är inte samma sak. En spricka är ett symtom. Orsaken kan vara att betongen krympt, att marken frusit, att huset satt sig eller att armeringen inuti rostat. Vilken åtgärd som är rätt beror helt på vilken av dem det är. En bra besiktning tar dig från symtom till trolig orsak. Först då är det meningsfullt att prata om vad som ska göras och vad det kostar.
Skillnaden mot en överlåtelsebesiktning
En överlåtelsebesiktning görs när ett hus ska säljas eller köpas och täcker hela byggnaden. Grunden är ett moment av många, så genomgången blir sällan lika djup som när någon kommer bara för grundens skull.
Överlåtelsebesiktningen har också en juridisk koppling. Som köpare har du en undersökningsplikt. Enkelt uttryckt: du kan inte i efterhand klaga på ett fel som du borde ha upptäckt när du undersökte huset. Reglerna finns i jordabalkens fjärde kapitel, och det är en av anledningarna till att många köpare beställer en extra kontroll av just grunden när överlåtelsebesiktningen gett en anmärkning där.
Äger du redan huset är det oftast en vanlig grundbesiktning eller en fuktutredning du behöver, inte en överlåtelsebesiktning.
Vilka typer av besiktning finns för husgrunden?
De flesta behöver bara den första. De andra tillkommer om den första ger anledning till det.
Vanlig grundbesiktning
Besiktningsmannen går runt huset, kryper in i krypgrunden eller ner i källaren om det finns en, och bedömer skador, fuktspår och tecken på rörelse. Du får ett protokoll med vad som setts, hur allvarligt det bedöms vara och vad som rekommenderas härnäst.
Fuktutredning och fuktmätning
När det finns misstanke om fukt räcker det sällan att titta. Då mäts luftfuktighet och temperatur i utrymmet, fuktkvot i trä och i vissa fall fukt i betong. Mätningarna kan behöva göras vid flera tillfällen, eftersom fuktförhållandena i till exempel en krypgrund varierar kraftigt över året.
Boverket beskriver fukt som en vanlig orsak till fel, brister och skador i byggnader, och har samlad vägledning om fukt och fuktsäkerhet som är bra bakgrundsläsning om du vill förstå varför mätning väger tyngre än lukt och känsla.
Konstruktionsbedömning
Om besiktningen visar tecken på att huset rört sig eller att husets stabilitet kan ha påverkats, kopplas en byggnadskonstruktör in. Konstruktören bedömer om rörelsen påverkar husets stomme och vad som i så fall behöver göras
Markundersökning
Sitter problemet i marken snarare än i huset kan en geotekniker behöva borra och ta prover på plats. Det är den mest omfattande nivån och blir främst aktuell vid misstänkta sättningsskador eller inför en grundförstärkning.
Besiktning före sprängning
Ska det sprängas eller schaktas i närheten görs normalt en riskanalys och en besiktning av husen omkring innan arbetet startar. Poängen är att dokumentera hur husen ser ut i förväg, så att det går att avgöra vad som är nytt om skador dyker upp. Mer om det i artikeln om sprängningsarbete och skador på husgrunden.
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden?
Omfattningen varierar med huset och med uppdraget, men en grundlig genomgång brukar täcka fyra områden.
Utvändigt: sockel, mark och vattenavledning
Sockelns skick: sprickor, vittring, putssläpp, färgskikt som håller inne fukt
Marklutning från huset, och om marken har sjunkit intill grunden
Stuprör, utkastare, dagvattenbrunnar och var vattnet faktiskt tar vägen
Synlig dränering, dräneringsbrunnar och nivåer där det går att bedöma
Hårdgjorda ytor, altaner och rabatter som ligger för högt mot sockeln
Vegetation nära huset, träd och rotsystem
Genomföringar för el, vatten och ventilation
Invändigt: källare, krypgrund eller platta
Här styr grundtypen vad som är relevant.
Krypgrund och torpargrund: luftfuktighet, temperatur, fuktkvot i syllar och blindbotten, påväxt, markplast, ventilernas placering och funktion, isolering, lukt
Källare: fukt i väggar och golv, saltutfällningar, färg som släpper, väggar som buktar inåt, sprickmönster, källartrappa och ljusschakt
Platta på mark: fuktindikering i golv, uppreglade golv, lukt vid golvvinklar, socklar och genomföringar, statusen på ytskikt
Rörelsetecken i huset ovanför grunden
Grundens skick avslöjas ofta lika mycket en trappa upp som nere i grunden. Besiktningsmannen tittar därför även efter:
Sprickor i fasad och innerväggar, särskilt diagonala sprickor vid dörr- och fönsterhörn
Golv som lutar eller känns ojämna
Dörrar och fönster som kärvar, och om det gäller ett enstaka blad eller flera i samma del av huset
Glipor mellan byggnadsdelar, till exempel mellan golvlist och golv eller vid trappor
Mätningar och dokumentation
Utöver det vanliga, brukar det ingå avvägning av golvnivåer med laser eller vattenpass, fuktmätningar, foton med tydliga referenspunkter och i vissa fall uppmärkning av sprickor så att de går att följa över tid. Dokumentationen är ofta det som gör störst nytta på sikt: den ger dig ett nolläge att jämföra mot om ett år.
Vad ingår oftast inte i en grundbesiktning?
Detta är minst lika viktigt att veta, och den vanligaste källan till besvikelse.
Ingrepp i konstruktionen. Besiktningsmannen river normalt inte upp golv eller öppnar väggar.
Grävning. Dräneringens faktiska skick under mark bedöms indirekt.
Analys av mögelarter eller hälsobedömning. Materialprov kan tas, men skickas då på separat analys.
Kostnadsberäkning av åtgärder. Protokollet beskriver vad som bör göras, inte vad det kostar hos en viss entreprenör.
Garanti mot dolda fel. En besiktning minskar risken, den tar inte bort den.
Om du behöver något av detta ska det avtalas separat. Läs igenom uppdragsbeskrivningen innan besiktningen, inte efter.
Vanliga fynd vid en besiktning av husgrunden
De flesta protokoll innehåller några anmärkningar. Långt ifrån alla är allvarliga. Här är de fynd som återkommer oftast, med fördjupning för dig som känner igen ditt eget hus.
Förhöjd luftfuktighet i krypgrunden. Ett av de allra vanligaste fynden. Se fukt i krypgrund och mögel i krypgrund.
Bristande markplast eller felaktig ventilation i grunden. Ofta en delförklaring till fuktvärdena, och avgörande för om en avfuktare eller tilläggsisolering är rätt åtgärd.
Fukt i platta på mark, särskilt vid uppreglade golv. Vanligt i hus från 1950- till 1980-talet. Se fukt i platta på mark.
Röta i syllar och bjälklag i äldre grunder. Typiskt i hus med torpargrund.
Sprickor i sockel och grundmur. De flesta är ytliga, men mönstret avgör. Se sprickor i grunden.
Vittrande grundmur eller puts som släpper. Se grundmur som vittrar sönder och puts som lossnar från husgrunden.
Fel marklutning eller mark som sjunkit intill huset. Se marken sjunker intill husgrunden.
Tecken på tjällyftning. Skador som återkommer på vintern och delvis går tillbaka på våren. Se tjälskador på husgrund.
Rörelse i konstruktionen. Följdtecknen dyker ofta upp som lutande golv, kärvande dörrar och fönster eller en källarvägg som buktar.
Vegetation och rötter för nära grunden. Se kan träd och rötter skada husgrunden.
En anmärkning i protokollet betyder inte automatiskt att något måste göras nu. Det betyder att någon har sett något och tycker att du ska veta om det.
Husgrunden är den del av huset du ser minst av. Den ligger under golvet eller bakom sockeln, och de flesta som äger en villa tittar till den ungefär aldrig. Ändå är det just där ett feltänk blir dyrast.
Det vanligaste misstaget vi ser är inte att någon struntar i grunden. Det är att någon åtgärdar fel sak. Man tätar en spricka som inte var problemet, eller köper en avfuktare till en krypgrund som egentligen behövde ny dränering. Pengarna är borta och fukten kommer tillbaka nästa höst.
En besiktning är till för att slippa det. Här går vi igenom vad som faktiskt kollas, vad man brukar hitta, när det är läge att beställa och vad som styr priset.
Översikt
Vid en besiktning går någon kunnig igenom grunden och marken runt huset. Hen tittar efter fukt, sprickor och tecken på att huset rört sig, och bedömer om det som syns är normalt eller inte. Det mesta bygger på vad man kan se och känna på plats. Vid behov mäter man också fukten, kollar om golven lutar eller tar prover som skickas på analys.
Vad det kostar beror på vilken nivå du beställer. En vanlig genomgång av en normalstor villa är en ganska liten post. En fuktutredning med mätningar kostar mer. En markundersökning, där någon borrar i jorden, är den klart största posten.
Så frågan är egentligen inte vad en besiktning kostar. Den är vilken sorts besiktning just ditt hus behöver.
Och ett råd som nästan alltid gäller: beställ besiktningen innan du beställer jobbet.
Vad är en besiktning av husgrunden?
En grundbesiktning är en bedömning av grundens skick och av de förhållanden runt huset som påverkar grunden. Besiktningsmannen dokumenterar vad som syns, bedömer om det är normalt eller avvikande, och beskriver vad som bör utredas vidare.
Två saker är viktiga att förstå redan från början.
Det är en bedömning, inte en garanti. Det som ligger bakom en vägg, under ett golv eller under mark kan ingen se utan att riva eller gräva. Står det inget om en skada i protokollet betyder det att skadan inte syntes just då. Det betyder inte att den inte finns. En seriös besiktningsman är tydlig med det, och skriver ut vilka utrymmen hen inte kom åt.
Symtom och orsak är inte samma sak. En spricka är ett symtom. Orsaken kan vara att betongen krympt, att marken frusit, att huset satt sig eller att armeringen inuti rostat. Vilken åtgärd som är rätt beror helt på vilken av dem det är. En bra besiktning tar dig från symtom till trolig orsak. Först då är det meningsfullt att prata om vad som ska göras och vad det kostar.
Skillnaden mot en överlåtelsebesiktning
En överlåtelsebesiktning görs när ett hus ska säljas eller köpas och täcker hela byggnaden. Grunden är ett moment av många, så genomgången blir sällan lika djup som när någon kommer bara för grundens skull.
Överlåtelsebesiktningen har också en juridisk koppling. Som köpare har du en undersökningsplikt. Enkelt uttryckt: du kan inte i efterhand klaga på ett fel som du borde ha upptäckt när du undersökte huset. Reglerna finns i jordabalkens fjärde kapitel, och det är en av anledningarna till att många köpare beställer en extra kontroll av just grunden när överlåtelsebesiktningen gett en anmärkning där.
Äger du redan huset är det oftast en vanlig grundbesiktning eller en fuktutredning du behöver, inte en överlåtelsebesiktning.
Vilka typer av besiktning finns för husgrunden?
De flesta behöver bara den första. De andra tillkommer om den första ger anledning till det.
Vanlig grundbesiktning
Besiktningsmannen går runt huset, kryper in i krypgrunden eller ner i källaren om det finns en, och bedömer skador, fuktspår och tecken på rörelse. Du får ett protokoll med vad som setts, hur allvarligt det bedöms vara och vad som rekommenderas härnäst.
Fuktutredning och fuktmätning
När det finns misstanke om fukt räcker det sällan att titta. Då mäts luftfuktighet och temperatur i utrymmet, fuktkvot i trä och i vissa fall fukt i betong. Mätningarna kan behöva göras vid flera tillfällen, eftersom fuktförhållandena i till exempel en krypgrund varierar kraftigt över året.
Boverket beskriver fukt som en vanlig orsak till fel, brister och skador i byggnader, och har samlad vägledning om fukt och fuktsäkerhet som är bra bakgrundsläsning om du vill förstå varför mätning väger tyngre än lukt och känsla.
Konstruktionsbedömning
Om besiktningen visar tecken på att huset rört sig eller att husets stabilitet kan ha påverkats, kopplas en byggnadskonstruktör in. Konstruktören bedömer om rörelsen påverkar husets stomme och vad som i så fall behöver göras
Markundersökning
Sitter problemet i marken snarare än i huset kan en geotekniker behöva borra och ta prover på plats. Det är den mest omfattande nivån och blir främst aktuell vid misstänkta sättningsskador eller inför en grundförstärkning.
Besiktning före sprängning
Ska det sprängas eller schaktas i närheten görs normalt en riskanalys och en besiktning av husen omkring innan arbetet startar. Poängen är att dokumentera hur husen ser ut i förväg, så att det går att avgöra vad som är nytt om skador dyker upp. Mer om det i artikeln om sprängningsarbete och skador på husgrunden.
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden?
Omfattningen varierar med huset och med uppdraget, men en grundlig genomgång brukar täcka fyra områden.
Utvändigt: sockel, mark och vattenavledning
Sockelns skick: sprickor, vittring, putssläpp, färgskikt som håller inne fukt
Marklutning från huset, och om marken har sjunkit intill grunden
Stuprör, utkastare, dagvattenbrunnar och var vattnet faktiskt tar vägen
Synlig dränering, dräneringsbrunnar och nivåer där det går att bedöma
Hårdgjorda ytor, altaner och rabatter som ligger för högt mot sockeln
Vegetation nära huset, träd och rotsystem
Genomföringar för el, vatten och ventilation
Invändigt: källare, krypgrund eller platta
Här styr grundtypen vad som är relevant.
Krypgrund och torpargrund: luftfuktighet, temperatur, fuktkvot i syllar och blindbotten, påväxt, markplast, ventilernas placering och funktion, isolering, lukt
Källare: fukt i väggar och golv, saltutfällningar, färg som släpper, väggar som buktar inåt, sprickmönster, källartrappa och ljusschakt
Platta på mark: fuktindikering i golv, uppreglade golv, lukt vid golvvinklar, socklar och genomföringar, statusen på ytskikt
Rörelsetecken i huset ovanför grunden
Grundens skick avslöjas ofta lika mycket en trappa upp som nere i grunden. Besiktningsmannen tittar därför även efter:
Sprickor i fasad och innerväggar, särskilt diagonala sprickor vid dörr- och fönsterhörn
Golv som lutar eller känns ojämna
Dörrar och fönster som kärvar, och om det gäller ett enstaka blad eller flera i samma del av huset
Glipor mellan byggnadsdelar, till exempel mellan golvlist och golv eller vid trappor
Mätningar och dokumentation
Utöver det vanliga, brukar det ingå avvägning av golvnivåer med laser eller vattenpass, fuktmätningar, foton med tydliga referenspunkter och i vissa fall uppmärkning av sprickor så att de går att följa över tid. Dokumentationen är ofta det som gör störst nytta på sikt: den ger dig ett nolläge att jämföra mot om ett år.
Vad ingår oftast inte i en grundbesiktning?
Detta är minst lika viktigt att veta, och den vanligaste källan till besvikelse.
Ingrepp i konstruktionen. Besiktningsmannen river normalt inte upp golv eller öppnar väggar.
Grävning. Dräneringens faktiska skick under mark bedöms indirekt.
Analys av mögelarter eller hälsobedömning. Materialprov kan tas, men skickas då på separat analys.
Kostnadsberäkning av åtgärder. Protokollet beskriver vad som bör göras, inte vad det kostar hos en viss entreprenör.
Garanti mot dolda fel. En besiktning minskar risken, den tar inte bort den.
Om du behöver något av detta ska det avtalas separat. Läs igenom uppdragsbeskrivningen innan besiktningen, inte efter.
Vanliga fynd vid en besiktning av husgrunden
De flesta protokoll innehåller några anmärkningar. Långt ifrån alla är allvarliga. Här är de fynd som återkommer oftast, med fördjupning för dig som känner igen ditt eget hus.
Förhöjd luftfuktighet i krypgrunden. Ett av de allra vanligaste fynden. Se fukt i krypgrund och mögel i krypgrund.
Bristande markplast eller felaktig ventilation i grunden. Ofta en delförklaring till fuktvärdena, och avgörande för om en avfuktare eller tilläggsisolering är rätt åtgärd.
Fukt i platta på mark, särskilt vid uppreglade golv. Vanligt i hus från 1950- till 1980-talet. Se fukt i platta på mark.
Röta i syllar och bjälklag i äldre grunder. Typiskt i hus med torpargrund.
Sprickor i sockel och grundmur. De flesta är ytliga, men mönstret avgör. Se sprickor i grunden.
Vittrande grundmur eller puts som släpper. Se grundmur som vittrar sönder och puts som lossnar från husgrunden.
Fel marklutning eller mark som sjunkit intill huset. Se marken sjunker intill husgrunden.
Tecken på tjällyftning. Skador som återkommer på vintern och delvis går tillbaka på våren. Se tjälskador på husgrund.
Rörelse i konstruktionen. Följdtecknen dyker ofta upp som lutande golv, kärvande dörrar och fönster eller en källarvägg som buktar.
Vegetation och rötter för nära grunden. Se kan träd och rötter skada husgrunden.
En anmärkning i protokollet betyder inte automatiskt att något måste göras nu. Det betyder att någon har sett något och tycker att du ska veta om det.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
När rekommenderas en besiktning av husgrunden?
Inför ett husköp
Om överlåtelsebesiktningen ger en anmärkning på grunden, eller om huset har krypgrund, torpargrund eller källare, är en fördjupad kontroll av grunden ofta värd pengarna. Grundåtgärder är svåra att budgetera i efterhand och svåra att förhandla om efter tillträdet.
När du ser tecken du inte kan förklara
Ny lukt i huset, en spricka som förändras, ett golv som lutar mer än förut, dörrar som plötsligt kärvar i samma del av huset. Enskilda tecken är sällan dramatiska. Flera tecken samtidigt, eller ett tecken som förändras över tid, är skäl att låta någon titta.
Inför en renovering eller ett annat projekt
Ska du lägga nytt golv, inreda källaren, dränera om eller bygga till är det billigare att veta grundens status innan än att upptäcka det mitt i projektet. Det ger också möjlighet att samordna arbeten som ändå kräver grävning. Vi går igenom hur nivåerna hänger ihop i artikeln om att renovera husgrund.
Efter yttre påverkan
Efter sprängning eller tunga markarbeten i närheten, efter en översvämning, efter ett vattenläckage eller efter att ett stort träd tagits ner nära huset.
Som återkommande kontroll
Har huset krypgrund är en enkel egenkontroll ett par gånger om året rimligt, och en professionell genomgång med några års mellanrum. Det behöver inte vara mer avancerat än att veta hur läget ser ut.
Vad kostar en besiktning av husgrund?
Priset styrs av vilken nivå du beställer, inte av husets adress. Det går inte att ge ett enda pris som stämmer för alla, men det går att beskriva vad som ligger bakom siffran.
En vanlig grundbesiktning är den minsta posten och debiteras oftast som ett fast pris för en normalvilla, ibland med tillägg för restid. En fuktutredning med mätningar ligger högre eftersom den tar längre tid och kräver instrument. En konstruktionsbedömning debiteras normalt per timme. En geoteknisk utredning är den klart största posten, eftersom den kräver maskin och fältarbete på plats.
Vad som påverkar priset
Vilken typ av besiktning som beställs, och om mätningar ingår
Husets storlek och antalet grundtyper i samma hus
Åtkomst: en låg och trång krypgrund tar längre tid än en källare med ståhöjd
Om provtagning eller laboratorieanalys ingår
Om ett skriftligt protokoll med foton ingår, eller bara en muntlig bedömning
Restid och var i landet huset ligger
Om besiktningen ska användas som underlag i en tvist eller ett försäkringsärende, vilket ställer högre krav på dokumentationen
Det här bör stå i offerten
Vad som ingår, och lika tydligt vad som inte gör det
Om mätningar ingår, och i så fall vilka
Om du får ett skriftligt protokoll med foton, och när
Hur lång tid besöket beräknas ta
Vad eventuella tillägg och återbesök kostar
Restids- eller framkörningsavgift
Konsumentverket har råd om vad du bör tänka på innan du anlitar en hantverkare som fungerar bra även här.
En sak till. Att samma företag både besiktigar och sedan säljer åtgärden kan vara helt i sin ordning. Men be om att få bedömningen och offerten som två separata handlingar.
Då ser du tydligt vad som är iakttagelse och vad som är förslag. Och sätt siffran i relation till vad ett grundjobb kostar. Besiktningen är en bråkdel, och den avgör vilket jobb du faktiskt beställer.
Så förbereder du huset inför besiktningen
Förberedelserna tar en timme och kan ge märkbart mer ut av besöket.
Se till att det går att komma in i krypgrunden, källaren eller inspektionsluckan. Röj undan förvaring framför luckor och längs källarväggar.
Frilägg sockeln där det går. Flytta undan ved, kärl och krukor som står tätt mot huset.
Fotografera det som oroar dig, gärna med ett måttband eller ett mynt i bild som storleksreferens.
Skriv ned när du först märkte problemet och om det har förändrats sedan dess. Detta är den enskilt mest värdefulla informationen du kan ge.
Ta fram gamla handlingar: ritningar, tidigare besiktningsprotokoll, uppgifter om dränering, fakturor från tidigare arbeten.
Notera vad som gjorts i huset de senaste åren, även sådant som inte verkar ha med grunden att göra – nytt tak, ny altan, ändrad marknivå, borttaget träd.
Bestäm i förväg vad du vill ha svar på, och ställ frågorna på plats.
Så läser du besiktningsprotokollet
Ett protokoll är inte en dom. Läs det i tre lager.
Iakttagelser är vad besiktningsmannen har sett. Faktapåståenden.
Bedömningar är vad det troligen betyder. Här är språket ofta försiktigt med flit, som "kan tyda på" eller "bör utredas vidare". En besiktning på plats kan inte bevisa en orsak, så försiktigt språk är ett tecken på seriositet, inte på undanflykt.
Rekommendationer är förslag på nästa steg, ofta i form av vidare utredning snarare än åtgärd.
Dyker ordet riskkonstruktion upp, läs extra noga. Det betyder att den typen av konstruktion oftare får problem än andra, inte att en skada hittats i just ditt hus.
Läs också vilka utrymmen som inte gick att besiktiga, och varför. Det är där osäkerheten sitter. Är något oklart, ring och fråga. En besiktningsman räknar med följdfrågor.
Så väljer du besiktningsman
Rätt kompetens för uppgiften. Fukt i krypgrund, sättningar och konstruktionsfrågor är olika specialiteter. Fråga vad personen faktiskt är van vid.
Certifiering och branschtillhörighet. För överlåtelsebesiktning finns certifierade besiktningsmän. Branschorganisationen SBR Byggingenjörerna har en sökfunktion för godkända besiktningsmän och beskriver vilka krav som ställs.
Ansvarsförsäkring. Kontrollera att den finns och vad den omfattar.
Skriftligt protokoll. Be att få se ett exempel på ett anonymiserat protokoll innan du beställer.
Oberoende. Om besiktningen ska ligga till grund för ett större beslut är det en fördel om den som bedömer inte är samma part som ska utföra arbetet.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Är du osäker på om det du ser i grunden behöver utredas vidare hjälper vi dig att bedöma nästa steg. Beskriv vad du har sett, ungefär när du märkte det och vilken typ av grund huset har, så återkommer vi med vad som är rimligt att börja med. Du kan också läsa mer om vad vi hjälper till med kring husgrund och markarbete.
När rekommenderas en besiktning av husgrunden?
Inför ett husköp
Om överlåtelsebesiktningen ger en anmärkning på grunden, eller om huset har krypgrund, torpargrund eller källare, är en fördjupad kontroll av grunden ofta värd pengarna. Grundåtgärder är svåra att budgetera i efterhand och svåra att förhandla om efter tillträdet.
När du ser tecken du inte kan förklara
Ny lukt i huset, en spricka som förändras, ett golv som lutar mer än förut, dörrar som plötsligt kärvar i samma del av huset. Enskilda tecken är sällan dramatiska. Flera tecken samtidigt, eller ett tecken som förändras över tid, är skäl att låta någon titta.
Inför en renovering eller ett annat projekt
Ska du lägga nytt golv, inreda källaren, dränera om eller bygga till är det billigare att veta grundens status innan än att upptäcka det mitt i projektet. Det ger också möjlighet att samordna arbeten som ändå kräver grävning. Vi går igenom hur nivåerna hänger ihop i artikeln om att renovera husgrund.
Efter yttre påverkan
Efter sprängning eller tunga markarbeten i närheten, efter en översvämning, efter ett vattenläckage eller efter att ett stort träd tagits ner nära huset.
Som återkommande kontroll
Har huset krypgrund är en enkel egenkontroll ett par gånger om året rimligt, och en professionell genomgång med några års mellanrum. Det behöver inte vara mer avancerat än att veta hur läget ser ut.
Vad kostar en besiktning av husgrund?
Priset styrs av vilken nivå du beställer, inte av husets adress. Det går inte att ge ett enda pris som stämmer för alla, men det går att beskriva vad som ligger bakom siffran.
En vanlig grundbesiktning är den minsta posten och debiteras oftast som ett fast pris för en normalvilla, ibland med tillägg för restid. En fuktutredning med mätningar ligger högre eftersom den tar längre tid och kräver instrument. En konstruktionsbedömning debiteras normalt per timme. En geoteknisk utredning är den klart största posten, eftersom den kräver maskin och fältarbete på plats.
Vad som påverkar priset
Vilken typ av besiktning som beställs, och om mätningar ingår
Husets storlek och antalet grundtyper i samma hus
Åtkomst: en låg och trång krypgrund tar längre tid än en källare med ståhöjd
Om provtagning eller laboratorieanalys ingår
Om ett skriftligt protokoll med foton ingår, eller bara en muntlig bedömning
Restid och var i landet huset ligger
Om besiktningen ska användas som underlag i en tvist eller ett försäkringsärende, vilket ställer högre krav på dokumentationen
Det här bör stå i offerten
Vad som ingår, och lika tydligt vad som inte gör det
Om mätningar ingår, och i så fall vilka
Om du får ett skriftligt protokoll med foton, och när
Hur lång tid besöket beräknas ta
Vad eventuella tillägg och återbesök kostar
Restids- eller framkörningsavgift
Konsumentverket har råd om vad du bör tänka på innan du anlitar en hantverkare som fungerar bra även här.
En sak till. Att samma företag både besiktigar och sedan säljer åtgärden kan vara helt i sin ordning. Men be om att få bedömningen och offerten som två separata handlingar.
Då ser du tydligt vad som är iakttagelse och vad som är förslag. Och sätt siffran i relation till vad ett grundjobb kostar. Besiktningen är en bråkdel, och den avgör vilket jobb du faktiskt beställer.
Så förbereder du huset inför besiktningen
Förberedelserna tar en timme och kan ge märkbart mer ut av besöket.
Se till att det går att komma in i krypgrunden, källaren eller inspektionsluckan. Röj undan förvaring framför luckor och längs källarväggar.
Frilägg sockeln där det går. Flytta undan ved, kärl och krukor som står tätt mot huset.
Fotografera det som oroar dig, gärna med ett måttband eller ett mynt i bild som storleksreferens.
Skriv ned när du först märkte problemet och om det har förändrats sedan dess. Detta är den enskilt mest värdefulla informationen du kan ge.
Ta fram gamla handlingar: ritningar, tidigare besiktningsprotokoll, uppgifter om dränering, fakturor från tidigare arbeten.
Notera vad som gjorts i huset de senaste åren, även sådant som inte verkar ha med grunden att göra – nytt tak, ny altan, ändrad marknivå, borttaget träd.
Bestäm i förväg vad du vill ha svar på, och ställ frågorna på plats.
Så läser du besiktningsprotokollet
Ett protokoll är inte en dom. Läs det i tre lager.
Iakttagelser är vad besiktningsmannen har sett. Faktapåståenden.
Bedömningar är vad det troligen betyder. Här är språket ofta försiktigt med flit, som "kan tyda på" eller "bör utredas vidare". En besiktning på plats kan inte bevisa en orsak, så försiktigt språk är ett tecken på seriositet, inte på undanflykt.
Rekommendationer är förslag på nästa steg, ofta i form av vidare utredning snarare än åtgärd.
Dyker ordet riskkonstruktion upp, läs extra noga. Det betyder att den typen av konstruktion oftare får problem än andra, inte att en skada hittats i just ditt hus.
Läs också vilka utrymmen som inte gick att besiktiga, och varför. Det är där osäkerheten sitter. Är något oklart, ring och fråga. En besiktningsman räknar med följdfrågor.
Så väljer du besiktningsman
Rätt kompetens för uppgiften. Fukt i krypgrund, sättningar och konstruktionsfrågor är olika specialiteter. Fråga vad personen faktiskt är van vid.
Certifiering och branschtillhörighet. För överlåtelsebesiktning finns certifierade besiktningsmän. Branschorganisationen SBR Byggingenjörerna har en sökfunktion för godkända besiktningsmän och beskriver vilka krav som ställs.
Ansvarsförsäkring. Kontrollera att den finns och vad den omfattar.
Skriftligt protokoll. Be att få se ett exempel på ett anonymiserat protokoll innan du beställer.
Oberoende. Om besiktningen ska ligga till grund för ett större beslut är det en fördel om den som bedömer inte är samma part som ska utföra arbetet.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Är du osäker på om det du ser i grunden behöver utredas vidare hjälper vi dig att bedöma nästa steg. Beskriv vad du har sett, ungefär när du märkte det och vilken typ av grund huset har, så återkommer vi med vad som är rimligt att börja med. Du kan också läsa mer om vad vi hjälper till med kring husgrund och markarbete.
Vanliga frågor om besiktning av husgrund
Hur lång tid tar en besiktning av husgrunden?
En vanlig genomgång av en normalvilla tar oftast några timmar på plats. Ingår fuktmätning i krypgrund eller källare tar det längre tid, och ibland krävs återbesök vid en annan årstid för att fuktvärdena ska kunna bedömas rättvist.
Måste jag vara hemma under besiktningen?
Det är starkt att rekommendera. Du kan berätta vad du sett och när, och du kan ställa frågor på plats medan besiktningsmannen står vid det som diskuteras. Mycket av värdet ligger i samtalet, inte bara i protokollet.
Kan jag besiktiga husgrunden själv?
Du kan göra en egenkontroll: titta efter fuktspår, lukt, sprickor och marklutning, och fotografera det du ser. Det är ett bra första steg och gör den professionella besiktningen effektivare. Men bedömningen av orsak och allvarlighetsgrad kräver vana och mätutrustning.
Vad är skillnaden mellan en besiktning och en fuktutredning?
Besiktningen är den bredare genomgången av grundens skick. Fuktutredningen är en fördjupning som mäter fuktförhållandena och försöker fastställa varifrån fukten kommer. Utredningen beställs ofta som ett andra steg när besiktningen visat att den behövs.
Täcker försäkringen kostnaden för besiktningen?
En besiktning som du beställer på eget initiativ betalar du normalt själv. I ett pågående skadeärende kan bilden vara en annan. Kontrollera villkoren med ditt försäkringsbolag innan du beställer, och beskriv för dem vad utredningen ska svara på.
Behövs bygglov för att åtgärda det besiktningen hittar?
Många grundåtgärder kräver inget bygglov, men marklov eller anmälan kan bli aktuellt vid större markarbeten eller ändrade marknivåer. Det avgörs av kommunen där huset ligger, så kontrollera med byggnadsnämnden innan arbetet planeras.
Vad gör jag om protokollet innehåller en allvarlig anmärkning?
Låt bli att beställa åtgärd direkt. Följ rekommendationen om vidare utredning först, så att orsaken är fastställd. Begär därefter offerter som beskriver samma arbete, så att de går att jämföra. Åtgärder utifrån ett symtom, utan fastställd orsak, är den vanligaste anledningen till att arbetet får göras om.
Hur ofta bör husgrunden kontrolleras?
Det finns inget fast intervall. En rimlig hållning är egenkontroll ett par gånger om året om huset har krypgrund eller källare, och en professionell genomgång vid husköp, inför större projekt, efter yttre påverkan eller när något förändras.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
