Utmaningen
Fastighetsägaren i Säve skulle bygga ett nytt småhus och behövde en komplett husgrund med isolerad betongplatta, en så kallad platta på mark, där betongen gjuts direkt på ett förberett underlag i marken. En grund kan verka som ett självklart första steg, men det är många detaljer under ytan som avgör hur väl huset står sig: hur djupt man schaktar, hur marken packas, hur fukt och radon hålls borta och hur plattan isoleras och armeras så att den bär husets laster utan att spricka eller sätta sig.
Säve ligger på Hisingen i Göteborg. Här består marken på många ställen av berg, sprängsten och äldre fyllnadsmassor. På den här tomten innebar det både begränsad plats för maskiner och transporter, och ett underlag som behövde beredas noggrant för att bli tillräckligt bärigt och jämnt. Placering, höjder och logistik behövde därför planeras innan spaden sattes i marken.
Vår lösning
Arbetet inleddes med inmätning och utsättning av grundens hörn och nivåer med totalstation, så att lägen och höjder stämde mot ritningsunderlaget. Eftersom tomten hade begränsade arbetsytor samordnades arbetet med grannarna, och en tidsplan togs fram för att hålla transporter och buller inom rimliga tider. Arbetsområdet stängslades in, intilliggande konstruktioner skyddades och befintliga ledningar märktes ut innan schaktningen började.
Projektet omfattade bland annat:
Stegvis schaktning med kompakt grävmaskin, anpassad efter den trånga logistiken på tomten
Sortering av massor för återanvändning där det gick, och bortforsling av överblivet material till godkänd mottagning
En markduk (geotextil) som skiljer den befintliga marken från det nya bärlagret, så att lagren inte blandas med tiden
Ett bärlager av krossmaterial som lades ut i skikt och packades till dokumenterad packningsgrad
Ett kapillärbrytande lager av tvättad makadam, som hindrar markfukt från att vandra upp mot plattan
Dränering runt plattan med rätt fall mot brunn, samt spolpunkter för framtida underhåll
Isolering av cellplast i två skikt med förskjutna skarvar, för att minska köldbryggor
L-formade kantelement som monterades, riktades och stagades, med förstärkta hörn enligt konstruktörens anvisningar
Armeringsnät på distanser, kompletterat med extra armering vid laster, infästningar och trösklar
Ingjutna rör och hylsor för el, vatten och avlopp, uppmärkta för att förenkla anslutningar i ett senare skede
Vattenburen golvvärme i de uppvärmda delarna, tryckprovad och med märkta slingor
Gjutning i ett sammanhängande pass med pumpbil, med betong i rätt hållfasthetsklass för bostadshus
Dränering, kapillärbrytande lager och isolering var centrala delar av planeringen, eftersom de tillsammans avgör hur torr, varm och hållbar grunden blir över tid.
Dränering, radonskydd och fuktsäkring
En viktig del av projektet var att hålla både fukt och radon borta från den färdiga byggnaden, eftersom det påverkar husets hållbarhet och inomhusmiljö i många år framåt.
Runt plattan lades dräneringsrör med rätt fall mot brunn, så att vattnet leds bort från grunden istället för att samlas under huset. Under plattan skapade det kapillärbrytande lagret av makadam en spärr mot markfukt, och genomföringar tätades noggrant. För att skydda mot radon, en naturlig markgas som kan tränga upp i huset, lades radonslang i bädden och tätning gjordes runt de rör och hylsor som passerar genom plattan.
På så sätt fick grunden ett fuktupplägg som ger förutsättningar för ett torrt och sunt hus, samtidigt som risken för att radon tränger upp inifrån marken minskas.
Anpassat för fastighetens förutsättningar
Eftersom tomten var trång och marken innehöll sprängsten och fyllnadsmassor planerades placering, höjder och arbetsordning noggrant innan byggstart.
Vid genomförandet tog vi hänsyn till:
Den begränsad logistiken, som gjorde att en kompakt grävmaskin och stegvis schaktning valdes
Marken med sprängsten och äldre fyllnadsmassor, som behövde beredas och packas för att bli bärig
Grannarna intill, där transporter och bullrande moment samordnades och tidsplanerades
Befintliga ledningar i marken, som märktes ut innan schakt
El, vatten och avlopp, som förbereddes med ingjutna rör i samråd med behöriga installatörer
Kvalitetssäkring under arbetet
Under hela projektet arbetade vi med upprättade egenkontroller. Nivåer kontrollerades med laser och totalstation, och packningen av bärlagret dokumenterades så att underlaget höll rätt bärighet.
Innan gjutningen signerades egenkontroller för armeringens dimensioner, överlapp och täckskikt, alltså hur väl armeringen omsluts av betong. Vid själva gjutningen vibrerades betongen för att undvika luftfickor, drogs av mot laserreferenser och glättades till en jämn yta. Efteråt kontrollerades toleranser för planhet och höjd, härdningen säkrades med eftervattning och täckning med plast, och arbetet dokumenterades löpande med foto. Arbetsområdet städades och överblivet material forslades bort.
Med noggrann planering kunde grunden byggas på en trång tomt med blandade massor, utan att arbetet störde grannarna mer än nödvändigt.
Resultatet
När projektet var färdigställt hade tomten fått en komplett husgrund, redo för att stomresningen skulle kunna påbörjas enligt plan.
Resultatet blev:
En bärig och rätt inmätt platta på mark, grundlagd på ett packat och dokumenterat underlag
En konstruktion byggd för att stå emot fukt, med dränering, kapillärbrytande lager och tätade genomföringar
Ett grundupplägg med radonskydd och genomtänkt isolering för lägre värmeförluster
Färdiga, uppmärkta genomföringar för el, vatten och avlopp inför nästa byggskede
En städad och återställd arbetsplats vid överlämningen
Vid överlämningen gick vi igenom grunden tillsammans med fastighetsägaren och lämnade relationsunderlag och märkningslistor för genomföringarna, vilket förenklar det fortsatta byggskedet.
Så går markarbete till
Varje tomt är olika, men ett markarbete följer oftast ett liknande förlopp. Här är de vanliga stegen, förenklat.
Hur omfattande varje steg blir beror helt på projektet. En grund för ett garage kräver mer än att jämna ut en yta för en altan.
Relaterade projekt
Vanliga frågor om husgrund på fyllnadsmassor i Säve
Kan man gjuta platta på mark på en tomt med sprängsten och gamla fyllnadsmassor?
Ja, men underlaget måste förberedas noggrant först. Fyllnadsmassor kan vara ojämna och ge efter olika mycket. Därför schaktar man stegvis och sorterar massorna. Sedan byggs ett nytt bärlager av krossmaterial som packas i lager, så att plattan får ett jämnt och stabilt underlag att vila på. Om du vill veta mer om hur marken förbereds kan du läsa om vårt markarbete.
Varför lägger man en markduk under bärlagret?
Markduken (geotextil) skiljer den befintliga marken från det nya bärlagret. Utan duk kan finare jord med tiden tränga upp i krossmaterialet. Då blir bärlagret sämre och risken ökar för att grunden sätter sig ojämnt. På tomter med blandade fyllnadsmassor är den därför extra viktig.
Hur vet man att marken under plattan är tillräckligt packad?
Bärlagret läggs ut i flera tunna lager, och varje lager packas för sig. Packningsgraden kontrolleras och dokumenteras i egenkontroller. Då finns det underlag som visar att marken klarar husets tyngd, i stället för att man bara bedömer det med blotta ögat
Går det att bygga en husgrund på en trång tomt nära grannar?
Ja, men det kräver mer planering. Ofta används en mindre grävmaskin och man schaktar i etapper. Transporter och bullriga moment planeras in vid tider som grannarna känner till. Arbetsområdet stängslas in, och byggnader och ledningar i närheten skyddas eller märks ut innan grävningen börjar.
Varför läggs isoleringen i två lager med förskjutna skarvar?
När skarvarna i det övre lagret inte hamnar ovanpå skarvarna i det undre, blir det inga raka springor genom isoleringen. Det minskar köldbryggor, alltså ställen där värme lättare läcker ut genom grunden. Resultatet blir ett varmare golv och lägre värmeförluster.
Vad är spolpunkter i dräneringen till för?
Spolpunkter är anslutningar i dräneringssystemet där man kan spola rent rören utan att gräva upp dem. Med tiden kan slam och jord samlas i rören, och då gör spolpunkterna underhållet enklare. Läs mer om hur vi arbetar med dränering.
Varför gjuts rör för el, vatten och avlopp in redan i plattan?
När plattan väl är gjuten är det svårt och dyrt att dra nya rör genom den. Därför planeras genomföringarna tillsammans med behöriga installatörer och gjuts in innan betongen läggs. Rören märks upp, så att elektriker och rörmokare direkt vet vad som ska anslutas var när huset byggs.
Hur länge måste betongen härda innan man kan börja bygga huset?
Det beror bland annat på vädret, temperaturen och vilken betong som används, så en exakt tid går inte att ge generellt. Det viktiga är att betongen inte torkar för snabbt de första dagarna. Därför vattnas den efter gjutningen och täcks med plast. När stommen kan börja resas bestäms utifrån hur betongen utvecklas och vad konstruktören har angett.