Utmaningen
Kunden hade ett tak där takpannorna i stora delar var hela och fullt användbara, men där skiktet under dem hade gjort sitt. Det är en vanlig situation, men det är inte alltid tydligt vilka åtgärder som faktiskt behövs. Takpannorna leder bort merparten av regnet, men det som faktiskt gör taket tätt är underlagspappen, den täta duk som ligger under läkten och som tar hand om vatten och snö som blåser in mellan pannorna. När den har torkat och spruckit hjälper det inte att pannorna ser fina ut.
Uppgiften var alltså inte att byta tak i sin helhet, utan att ta ner pannorna, byta ut allt som ligger under dem och sedan lägga tillbaka pannorna på en ny och tät konstruktion.
Fastigheten i Alingsås ligger vindutsatt med öppna gårdssidor, vilket påverkade hur arbetet kunde läggas upp. Ett tak som står öppet är känsligt, och när det dessutom blåser fritt över tomten ökar både risken för väderskador och kraven på säkerheten för dem som arbetar där. Vid den inledande genomgången bedömde vi takets skick, gick igenom läge och tillgänglighet och planerade i vilken ordning ytorna skulle öppnas.
Vår lösning
Efter genomgången tog vi fram en tydlig åtgärdsplan för hela taket, från ställning till färdigt återlagt pannlager.
Projektet omfattade bland annat:
Ställning med skyddsräcken och fallskydd runt arbetsområdet
Nedplockning och sortering av takpannor för återanvändning
Rivning av uttjänt underlagspapp och gammal läkt
Fuktmätning och kontroll av råsponten, alltså det brädskikt som bär upp taket
Byte av skadat virke mot ny granråspont 21 mm
Ny underlagspapp av SBS-modifierad bitumen med polyesterstomme
Fotplåt och droppkant vid takfoten
Nya ränndalar i lackerad stålplåt
Vindskiveplåt längs gavlarna
Tätkragar kring genomföringar samt nytt skorstensbeslag
Nya ströläkt 25×25 och bärläkt 25×38 med uppmätt läktavstånd
Återläggning av takpannor med byte av trasiga mot likvärdiga
Komplettering av taksäkerhet med glidskydd och takstege
Arbetet genomfördes i tydliga etapper så att varje moment kunde kontrolleras innan nästa påbörjades, och så att ingen större yta stod öppen längre än nödvändigt. Tak och markytor städades löpande och spill togs om hand.
Ett tätt tak, från underlagspapp till plåtbeslag
Kärnan i projektet var att bygga upp ett tätskikt som håller över tid, eftersom det är svårt och dyrt att komma åt i efterhand när pannorna väl ligger på plats igen.
Innan taket byggdes igen mättes fuktkvoten i virket och verifierades till under 18 procent. Det är ett viktigt steg, eftersom fuktigt trä som byggs in bakom ett tätt skikt inte får någon chans att torka ut.
Den nya underlagspappen valdes i SBS-modifierad bitumen med polyesterstomme, ett material som förblir följsamt även när det är kallt och som tål att konstruktionen rör sig med temperatur och årstider. Våderna lades med 100 millimeters överlapp på längden och med förskjutna tvärskarvar, så att inga skarvar hamnar rakt ovanpå varandra. Samtliga skarvar klistrades och spikades med varmförzinkad pappspik med rätt centrumavstånd.
Plåtbeslagen är den andra halvan av tätheten, och de sitter just där vatten annars gärna hittar in:
Fotplåt och droppkant vid takfoten leder ut vattnet i hängrännan i stället för att det ska sugas in under takfoten.
Ränndalar är de vinklar där två takfall möter varandra. Där samlas mest vatten, och plåtarna formades därför med invikta kanter i lackerad stålplåt.
Vindskiveplåt skyddar takets gavelkant mot slagregn och vind.
Tätkragar monterades kring genomföringar som avluftningsrör och antennfästen, och skorstenen fick ett nytt beslag.
Plåtdelarna provpassades innan de sattes, nitades eller skruvades med tät bricka där det behövdes, och skarvarna tätades med fogband.
Anpassat för ett vindutsatt läge
Eftersom fastigheten ligger öppet med fritt spelrum för vinden anpassades både planering och arbetssätt efter det.
Vid planeringen tog vi hänsyn till:
Öppna gårdssidor där vinden får fäste i material och skyddstäckning
Etappvis rivning så att bara en begränsad yta stod öppen åt gången
Väderskydd och planerad logistik för material, pannor och avfall
Ställning med skyddsräcken och fallskydd som förutsättning för säkert arbete på höjd
Taksäkerhet i form av glidskydd och takstege, som behövs för framtida sotning och underhåll
Materialen valdes för lång livslängd och för att klara ett läge där taket möter både vind och slagregn utan skydd från omgivningen.
Resultatet
När pannorna var återlagda kontrollerades taket mot kontrollplanen. Ränndalar och genomföringar täthetstestades genom spolning, och taket granskades visuellt igen efter nederbörd. Infästningsmönster och skarvar kontrollerades, och pannorna justerades så att raderna ligger raka och vattnets väg ner mot hängrännan är fri.
Resultatet blev:
Ett tätt yttertak med ny underlagspapp som skyddar konstruktionen under pannorna
Kompletta plåtbeslag vid takfot, ränndalar, gavlar och skorsten
Återanvända takpannor i raka rader, med byte där pannor saknades eller var skadade
Kontrollerad fuktkvot i virket innan taket byggdes igen
Taksäkerhet som uppfyller gällande krav
Arbetet färdigställdes inom utsatt tid. Varje moment dokumenterades med foton, så att kunden kan följa hela kedjan från rivning till färdigt tak och har underlag inför framtida underhåll.
Så går markarbete till
Varje tomt är olika, men ett markarbete följer oftast ett liknande förlopp. Här är de vanliga stegen, förenklat.
Hur omfattande varje steg blir beror helt på projektet. En grund för ett garage kräver mer än att jämna ut en yta för en altan.
Relaterade projekt
Vanliga frågor om takrenovering med ny underlagspapp
Kan man behålla takpannorna vid en takrenovering?
Ja, om pannorna är hela och i gott skick kan de plockas ner, sorteras och läggas tillbaka på en ny konstruktion. Trasiga eller saknade pannor byts mot likvärdiga. I det här projektet i Alingsås återanvändes merparten av pannorna, medan underlagspapp och läkt byttes ut helt.
Hur vet jag om underlagspappen på mitt tak behöver bytas?
Vanliga tecken är fuktfläckar eller droppmärken på vinden efter regn, mögellukt eller papp som är torr och sprucken där den syns. Eftersom skiktet ligger dolt under pannorna behövs ofta en besiktning. Pannorna kan se hela ut trots att tätskiktet under har gjort sitt.
Varför mäts fuktkvoten i virket innan taket byggs igen?
Fuktigt trä som byggs in bakom ett tätt skikt får svårt att torka ut, vilket ökar risken för mögel och röta. Därför mättes fuktkvoten i råsponten och verifierades till under 18 procent innan den nya underlagspappen lades. Skadat virke byttes mot ny råspont.
Vilka plåtbeslag ingår i en takrenovering?
Det beror på taket, men ofta fotplåt och droppkant vid takfoten, ränndalar där två takfall möts, vindskiveplåt längs gavlarna, tätkragar kring genomföringar och skorstensbeslag. Beslagen sitter där vatten lättast tar sig in och är lika viktiga för tätheten som underlagspappen.
Hur påverkar ett vindutsatt läge arbetet med taket?
Vinden får fäste i material och skyddstäckning, och ett öppet tak blir känsligare för väder. Därför revs taket i etapper så att bara en begränsad yta stod öppen åt gången. Ställning med skyddsräcken och fallskydd samt planerad logistik för material och avfall var också viktiga delar.
Behövs taksäkerhet som glidskydd och takstege?
Ja, taksäkerhet behövs för att sotare och hantverkare ska kunna arbeta säkert på taket, och det finns krav på det i byggreglerna. Takrenovering är ett bra tillfälle att komplettera med glidskydd och takstege, som i det här projektet.