Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Fall på dräneringsrör handlar om hur mycket röret lutar ner mot utloppet. Det rör sig om några millimeter per meter, men det avgör om vattnet runt husgrunden rinner bort eller blir stående i röret.
Här får du veta hur mycket fall dräneringsrör normalt behöver, hur du räknar om promille till centimeter, vad som styr hur mycket fall det går att få runt just ditt hus och vad som händer när fallet blir för litet eller fel.
Kort svar
Ett dräneringsrör ska luta jämnt mot utloppet längs hela sträckan, utan svackor och utan partier som går uppåt. Hur mycket fall röret ska ha står i monteringsanvisningen för det rörsystem som används. Wavin anger minst 3 promille och BEWI:s anvisning för Thermodrän anger 1:200, alltså 5 promille. På en sträcka på 20 meter motsvarar det 6–10 centimeters höjdskillnad.
Följ anvisningen för det system som används. I de två exemplen ovan ligger värdet på 3–5 promille.
Anger anvisningen ett minsta fall kan mer fall ge marginal, om grundens nivå och utloppet tillåter det.
Röret ska ligga lågt i förhållande till grundsulan redan där sträckan börjar. Hur lågt står i anvisningen.
Att fallet är jämnt är lika viktigt som att siffran stämmer.
Vad menas med fall på ett dräneringsrör?
Fall är hur mycket röret sjunker per meter. Röret börjar vid en högsta punkt, till exempel vid ett av husets hörn, och sluttar sedan svagt ner mot den brunn eller ledning där vattnet lämnar huset. Vattnet rinner med självfall, alltså av tyngdkraften och utan pump.
På ritningar och i monteringsanvisningar anges fallet i promille eller som ett förhållande, till exempel 1:200. Det betyder att röret sjunker 1 meter på 200 meter, vilket är samma sak som 5 millimeter per meter.
Promille | Millimeter per meter | Procent | Förhållande | Höjdskillnad på 10 meter |
3 ‰ | 3 mm | 0,3 % | ungefär 1:333 | 3 cm |
5 ‰ | 5 mm | 0,5 % | 1:200 | 5 cm |
10 ‰ | 10 mm | 1 % | 1:100 | 10 cm |
Så räknar du om promille till centimeter
Multiplicera sträckans längd i meter med antalet promille. Svaret är höjdskillnaden i millimeter.
En sträcka på 18 meter med 5 promille ger 18 × 5 = 90 millimeter. Röret ligger då 9 centimeter lägre i den ena änden än i den andra.
Hur mycket fall behöver ett dräneringsrör?
Två exempel visar hur det kan stå i anvisningarna. Wavins broschyr om transport och dränering anger minst 3 promille för dränering runt husgrund. BEWI:s monteringsanvisning för Thermodrän anger att ledningen ska läggas med fallet 1:200, alltså 5 promille, och att undantag kan göras till exempel vid längre sträckor eller där berg ligger i vägen.
Wavins siffra är alltså ett minimum, medan BEWI anger det fall som ska användas. Där anvisningen bara anger ett minimum kan röret läggas med mer fall om grunden och utloppet har marginal, till exempel omkring 1 centimeter per meter, som i vår genomgång av hur en dränering går till steg för steg. Mer fall ger också större marginal om marken rör sig efter arbetet, vilket vi förklarar i artikeln om bakfall på dräneringsrör.
Exempel: så mycket skiljer det runt en villa
Tänk dig en villa på 10 × 14 meter där utloppet ligger vid ett av hörnen. Röret börjar vid det motsatta hörnet och faller åt båda hållen runt huset, ner mot utloppet. Varje gren blir då ungefär 24 meter lång. Röret ligger en bit ut från muren, så i verkligheten blir sträckan något längre.
Fall | Höjdskillnad på 24 meter |
3 ‰ | cirka 7 cm |
5 ‰ | 12 cm |
10 ‰ | 24 cm |
Skillnaden mellan 3 promille och 1 centimeter per meter blir alltså knappt två decimeter på en villa av den här storleken. Det låter inte mycket, men varje centimeter måste rymmas mellan grundsulan och utloppet.
Fall på dräneringsrör handlar om hur mycket röret lutar ner mot utloppet. Det rör sig om några millimeter per meter, men det avgör om vattnet runt husgrunden rinner bort eller blir stående i röret.
Här får du veta hur mycket fall dräneringsrör normalt behöver, hur du räknar om promille till centimeter, vad som styr hur mycket fall det går att få runt just ditt hus och vad som händer när fallet blir för litet eller fel.
Kort svar
Ett dräneringsrör ska luta jämnt mot utloppet längs hela sträckan, utan svackor och utan partier som går uppåt. Hur mycket fall röret ska ha står i monteringsanvisningen för det rörsystem som används. Wavin anger minst 3 promille och BEWI:s anvisning för Thermodrän anger 1:200, alltså 5 promille. På en sträcka på 20 meter motsvarar det 6–10 centimeters höjdskillnad.
Följ anvisningen för det system som används. I de två exemplen ovan ligger värdet på 3–5 promille.
Anger anvisningen ett minsta fall kan mer fall ge marginal, om grundens nivå och utloppet tillåter det.
Röret ska ligga lågt i förhållande till grundsulan redan där sträckan börjar. Hur lågt står i anvisningen.
Att fallet är jämnt är lika viktigt som att siffran stämmer.
Vad menas med fall på ett dräneringsrör?
Fall är hur mycket röret sjunker per meter. Röret börjar vid en högsta punkt, till exempel vid ett av husets hörn, och sluttar sedan svagt ner mot den brunn eller ledning där vattnet lämnar huset. Vattnet rinner med självfall, alltså av tyngdkraften och utan pump.
På ritningar och i monteringsanvisningar anges fallet i promille eller som ett förhållande, till exempel 1:200. Det betyder att röret sjunker 1 meter på 200 meter, vilket är samma sak som 5 millimeter per meter.
Promille | Millimeter per meter | Procent | Förhållande | Höjdskillnad på 10 meter |
3 ‰ | 3 mm | 0,3 % | ungefär 1:333 | 3 cm |
5 ‰ | 5 mm | 0,5 % | 1:200 | 5 cm |
10 ‰ | 10 mm | 1 % | 1:100 | 10 cm |
Så räknar du om promille till centimeter
Multiplicera sträckans längd i meter med antalet promille. Svaret är höjdskillnaden i millimeter.
En sträcka på 18 meter med 5 promille ger 18 × 5 = 90 millimeter. Röret ligger då 9 centimeter lägre i den ena änden än i den andra.
Hur mycket fall behöver ett dräneringsrör?
Två exempel visar hur det kan stå i anvisningarna. Wavins broschyr om transport och dränering anger minst 3 promille för dränering runt husgrund. BEWI:s monteringsanvisning för Thermodrän anger att ledningen ska läggas med fallet 1:200, alltså 5 promille, och att undantag kan göras till exempel vid längre sträckor eller där berg ligger i vägen.
Wavins siffra är alltså ett minimum, medan BEWI anger det fall som ska användas. Där anvisningen bara anger ett minimum kan röret läggas med mer fall om grunden och utloppet har marginal, till exempel omkring 1 centimeter per meter, som i vår genomgång av hur en dränering går till steg för steg. Mer fall ger också större marginal om marken rör sig efter arbetet, vilket vi förklarar i artikeln om bakfall på dräneringsrör.
Exempel: så mycket skiljer det runt en villa
Tänk dig en villa på 10 × 14 meter där utloppet ligger vid ett av hörnen. Röret börjar vid det motsatta hörnet och faller åt båda hållen runt huset, ner mot utloppet. Varje gren blir då ungefär 24 meter lång. Röret ligger en bit ut från muren, så i verkligheten blir sträckan något längre.
Fall | Höjdskillnad på 24 meter |
3 ‰ | cirka 7 cm |
5 ‰ | 12 cm |
10 ‰ | 24 cm |
Skillnaden mellan 3 promille och 1 centimeter per meter blir alltså knappt två decimeter på en villa av den här storleken. Det låter inte mycket, men varje centimeter måste rymmas mellan grundsulan och utloppet.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.

Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Därför är rätt fall viktigt
Vattnet ska rinna bort hela vägen
Ett dräneringsrör tar upp vatten från marken närmast grunden och leder bort det med självfall. Det fungerar bara om varje meter ligger lite lägre än den förra, så att vattnet hela tiden har en väg ner mot utloppet. Planar röret ut någonstans stannar vattnet där.
Fallet påverkar hur mycket vatten röret hinner leda bort
Vid kraftigt regn eller snösmältning kommer mycket vatten till röret på kort tid. Wavins broschyr anger att både rörets storlek och dess fall ska dimensioneras utifrån hur mycket vatten som ska ledas bort. Med för litet fall kan röret därför ha svårt att hinna med när det regnar som mest.
Fallet hjälper röret att hålla sig öppet
Med för litet fall har vattnet och det som följer med det svårt att röra sig framåt i röret. Det som blir kvar, som slam och järnockra, kan med tiden sätta igen röret.
Vad avgör hur mycket fall det går att få?
Fallet bestäms av två fasta punkter: var röret måste börja och var det måste sluta. Röret måste börja tillräckligt lågt i förhållande till grundsulan, och det måste sluta högre än utloppet. Utrymmet däremellan avgör hur mycket fall röret kan få.
Grundsulan bestämmer var röret börjar
Grundsulan är den gjutna foten som grundmuren står på. Rörets läge räknas från sulan, inte från marken.
Anvisningarna anger kravet på olika sätt. Wavin skriver att rörets ovansida måste ligga under husgrundens lägsta punkt. BEWI:s anvisning anger att rörets underkant ska ligga minst 10 centimeter under sulans underkant där röret ligger som högst, så att grundvattnet inte når betongkonstruktionen. Gemensamt är att kravet gäller redan vid sträckans högsta punkt. Därifrån faller röret nedåt, så resten av sträckan hamnar ännu lägre.
Utloppet bestämmer var röret måste sluta
Vattnet ska vidare till exempelvis en dagvattenledning, en stenkista eller ett dike. Utloppet måste ligga lägre än rörets lägsta punkt för att vattnet ska kunna rinna dit av sig självt. Ligger utloppet för högt behövs en pumpbrunn som lyfter vattnet.
Ska vattnet till kommunens ledningar gäller kommunens regler. Enligt lagen om allmänna vattentjänster får kommunen meddela föreskrifter om hur den allmänna VA-anläggningen får användas, och fastighetsägaren får inte använda den på ett sätt som skadar ledningsnätet eller orsakar olägenheter. Utloppet ska därför stämmas av med kommunens VA-huvudman, alltså den som ansvarar för de allmänna vatten- och avloppsledningarna, innan det bestäms. Mer om det finns i artikeln om bygglov och tillstånd för dränering.
Husets storlek, form och nivåer
Ju längre sträckan är, desto djupare hamnar röret vid utloppet. Därför kan dräneringen delas upp så att röret faller åt två håll från en gemensam högsta punkt. Då blir varje gren kortare och röret behöver inte ligga lika djupt i änden.
Ligger grundsulan på olika höjd runt huset, till exempel i ett suterränghus eller ett hus på sluttande tomt, kan röret behöva ligga på olika nivå vid olika delar av huset. Samtidigt ska hela ledningen falla mot utloppet. Därför behöver fallet planeras utifrån sulans nivå runt hela huset, inte bara vid ett hörn.
Kan ett dräneringsrör få för mycket fall?
Wavin anger ett minsta fall men inget största. BEWI anger 1:200 som det fall som ska användas, och då är det den siffran som gäller. Där anvisningen tillåter mer fall handlar begränsningarna främst om det som händer runt röret:
Djupare schakt. Röret hamnar djupare vid utloppet, vilket betyder mer grävning och mer massor att flytta.
Högre krav på säkerheten i schaktet. Ett djupt schakt intill grunden behöver planeras och säkras. Arbetsmiljöverket beskriver att schaktning kräver planering så att marken förblir stabil och inte rasar.
Röret kan hamna under utloppet. Då räcker inte självfallet längre och vattnet behöver pumpas.
Ett rör som först faller brant och sedan planar ut har inte för mycket fall. Det har ett ojämnt fall, och det är ett fel.
Vad händer vid för litet eller felaktigt fall?
Fallet går inte att se när schaktet är igenfyllt. Därför märks felen först när dräneringen inte gör det den ska.
Fel | Vad det innebär | Följden för dräneringen |
För litet fall | Röret lutar mindre än anvisningen anger | Vattnet rör sig långsamt, röret hinner sämre med vid kraftigt regn och kan sätta igen |
Ojämnt fall eller bakfall | Röret har svackor eller lutar åt fel håll på en sträcka | Vattnet blir stående i röret istället för att rinna till utloppet |
Röret ligger för högt | Fallet kan vara rätt, men röret ligger högre i förhållande till grundsulan än anvisningen anger | Vattnet i marken kan nå upp till grundkonstruktionen, vilket rörets läge ska förhindra |
Gemensamt för felen är att vattnet runt grunden inte förs bort så som det är tänkt. Hur bakfall och svackor uppstår, upptäcks och rättas till i en befintlig dränering går vi igenom i artikeln om bakfall på dräneringsrör.
Så planeras fallet vid en ny dränering
Fallet bestäms innan röret läggs. Planeringen utgår från två höjder: utloppets och grundsulans.
Utloppet. Entreprenören tar reda på var vattnet ska ta vägen och hur djupt utloppet ligger.
Grundsulan. Sulans nivå bedöms före grävningen och kontrolleras igen när schaktet är öppet.
Högsta punkt och riktning. Utifrån de två höjderna och sträckornas längd bestäms var röret börjar och åt vilket håll det faller.
Självfall eller pump. Räcker höjdskillnaden till det fall som anvisningen kräver kan vattnet rinna med självfall. Annars behövs en pump.
Dokumentation. Planerat fall per sträcka och höjden på rörbotten i brunnarna antecknas, så att det finns uppgifter att utgå från om dräneringen behöver kontrolleras längre fram.
Frågor om fallet att ställa till entreprenören
Fallet är svårt att bedöma för den som inte står i schaktet. Några frågor ger ändå en bra bild av hur noggrant det planeras:
Vilket fall ska röret läggas med, och vilken monteringsanvisning följer ni?
Var hamnar högsta punkten, och åt vilket håll faller röret?
Hur högt ligger utloppet jämfört med grundsulan? Räcker det för självfall, eller behövs en pump?
Kan fallet för varje sträcka och höjden på rörbotten i brunnarna stå med i dokumentationen när arbetet är klart?
Vad offerten i övrigt bör innehålla går vi igenom i artikeln om vad som ska ingå i en offert för dränering.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du att dränera huset, eller undrar du om fallet i en befintlig dränering kan förklara fukten vid grunden? Beskriv huset, grunden och var problemen syns, så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Läs mer om hur vi arbetar med dränering av villa.
Därför är rätt fall viktigt
Vattnet ska rinna bort hela vägen
Ett dräneringsrör tar upp vatten från marken närmast grunden och leder bort det med självfall. Det fungerar bara om varje meter ligger lite lägre än den förra, så att vattnet hela tiden har en väg ner mot utloppet. Planar röret ut någonstans stannar vattnet där.
Fallet påverkar hur mycket vatten röret hinner leda bort
Vid kraftigt regn eller snösmältning kommer mycket vatten till röret på kort tid. Wavins broschyr anger att både rörets storlek och dess fall ska dimensioneras utifrån hur mycket vatten som ska ledas bort. Med för litet fall kan röret därför ha svårt att hinna med när det regnar som mest.
Fallet hjälper röret att hålla sig öppet
Med för litet fall har vattnet och det som följer med det svårt att röra sig framåt i röret. Det som blir kvar, som slam och järnockra, kan med tiden sätta igen röret.
Vad avgör hur mycket fall det går att få?
Fallet bestäms av två fasta punkter: var röret måste börja och var det måste sluta. Röret måste börja tillräckligt lågt i förhållande till grundsulan, och det måste sluta högre än utloppet. Utrymmet däremellan avgör hur mycket fall röret kan få.
Grundsulan bestämmer var röret börjar
Grundsulan är den gjutna foten som grundmuren står på. Rörets läge räknas från sulan, inte från marken.
Anvisningarna anger kravet på olika sätt. Wavin skriver att rörets ovansida måste ligga under husgrundens lägsta punkt. BEWI:s anvisning anger att rörets underkant ska ligga minst 10 centimeter under sulans underkant där röret ligger som högst, så att grundvattnet inte når betongkonstruktionen. Gemensamt är att kravet gäller redan vid sträckans högsta punkt. Därifrån faller röret nedåt, så resten av sträckan hamnar ännu lägre.
Utloppet bestämmer var röret måste sluta
Vattnet ska vidare till exempelvis en dagvattenledning, en stenkista eller ett dike. Utloppet måste ligga lägre än rörets lägsta punkt för att vattnet ska kunna rinna dit av sig självt. Ligger utloppet för högt behövs en pumpbrunn som lyfter vattnet.
Ska vattnet till kommunens ledningar gäller kommunens regler. Enligt lagen om allmänna vattentjänster får kommunen meddela föreskrifter om hur den allmänna VA-anläggningen får användas, och fastighetsägaren får inte använda den på ett sätt som skadar ledningsnätet eller orsakar olägenheter. Utloppet ska därför stämmas av med kommunens VA-huvudman, alltså den som ansvarar för de allmänna vatten- och avloppsledningarna, innan det bestäms. Mer om det finns i artikeln om bygglov och tillstånd för dränering.
Husets storlek, form och nivåer
Ju längre sträckan är, desto djupare hamnar röret vid utloppet. Därför kan dräneringen delas upp så att röret faller åt två håll från en gemensam högsta punkt. Då blir varje gren kortare och röret behöver inte ligga lika djupt i änden.
Ligger grundsulan på olika höjd runt huset, till exempel i ett suterränghus eller ett hus på sluttande tomt, kan röret behöva ligga på olika nivå vid olika delar av huset. Samtidigt ska hela ledningen falla mot utloppet. Därför behöver fallet planeras utifrån sulans nivå runt hela huset, inte bara vid ett hörn.
Kan ett dräneringsrör få för mycket fall?
Wavin anger ett minsta fall men inget största. BEWI anger 1:200 som det fall som ska användas, och då är det den siffran som gäller. Där anvisningen tillåter mer fall handlar begränsningarna främst om det som händer runt röret:
Djupare schakt. Röret hamnar djupare vid utloppet, vilket betyder mer grävning och mer massor att flytta.
Högre krav på säkerheten i schaktet. Ett djupt schakt intill grunden behöver planeras och säkras. Arbetsmiljöverket beskriver att schaktning kräver planering så att marken förblir stabil och inte rasar.
Röret kan hamna under utloppet. Då räcker inte självfallet längre och vattnet behöver pumpas.
Ett rör som först faller brant och sedan planar ut har inte för mycket fall. Det har ett ojämnt fall, och det är ett fel.
Vad händer vid för litet eller felaktigt fall?
Fallet går inte att se när schaktet är igenfyllt. Därför märks felen först när dräneringen inte gör det den ska.
Fel | Vad det innebär | Följden för dräneringen |
För litet fall | Röret lutar mindre än anvisningen anger | Vattnet rör sig långsamt, röret hinner sämre med vid kraftigt regn och kan sätta igen |
Ojämnt fall eller bakfall | Röret har svackor eller lutar åt fel håll på en sträcka | Vattnet blir stående i röret istället för att rinna till utloppet |
Röret ligger för högt | Fallet kan vara rätt, men röret ligger högre i förhållande till grundsulan än anvisningen anger | Vattnet i marken kan nå upp till grundkonstruktionen, vilket rörets läge ska förhindra |
Gemensamt för felen är att vattnet runt grunden inte förs bort så som det är tänkt. Hur bakfall och svackor uppstår, upptäcks och rättas till i en befintlig dränering går vi igenom i artikeln om bakfall på dräneringsrör.
Så planeras fallet vid en ny dränering
Fallet bestäms innan röret läggs. Planeringen utgår från två höjder: utloppets och grundsulans.
Utloppet. Entreprenören tar reda på var vattnet ska ta vägen och hur djupt utloppet ligger.
Grundsulan. Sulans nivå bedöms före grävningen och kontrolleras igen när schaktet är öppet.
Högsta punkt och riktning. Utifrån de två höjderna och sträckornas längd bestäms var röret börjar och åt vilket håll det faller.
Självfall eller pump. Räcker höjdskillnaden till det fall som anvisningen kräver kan vattnet rinna med självfall. Annars behövs en pump.
Dokumentation. Planerat fall per sträcka och höjden på rörbotten i brunnarna antecknas, så att det finns uppgifter att utgå från om dräneringen behöver kontrolleras längre fram.
Frågor om fallet att ställa till entreprenören
Fallet är svårt att bedöma för den som inte står i schaktet. Några frågor ger ändå en bra bild av hur noggrant det planeras:
Vilket fall ska röret läggas med, och vilken monteringsanvisning följer ni?
Var hamnar högsta punkten, och åt vilket håll faller röret?
Hur högt ligger utloppet jämfört med grundsulan? Räcker det för självfall, eller behövs en pump?
Kan fallet för varje sträcka och höjden på rörbotten i brunnarna stå med i dokumentationen när arbetet är klart?
Vad offerten i övrigt bör innehålla går vi igenom i artikeln om vad som ska ingå i en offert för dränering.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Planerar du att dränera huset, eller undrar du om fallet i en befintlig dränering kan förklara fukten vid grunden? Beskriv huset, grunden och var problemen syns, så hjälper vi dig att komma vidare.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Läs mer om hur vi arbetar med dränering av villa.
Vanliga frågor om fall på dräneringsrör
Vad betyder 1:200 på en ritning?
Att röret sjunker 1 enhet för varje 200 enheter i längd. Det är samma sak som 5 promille, 0,5 procent eller 5 millimeter per meter. På en sträcka på 10 meter blir höjdskillnaden 5 centimeter.
Måste fallet vara lika stort runt hela huset?
Nej. Så länge varje sträcka uppfyller anvisningen för systemet kan fallet skilja sig mellan sträckorna. Varje sträcka ska ha ett jämnt fall mot sin brunn eller sitt utlopp. Det som inte får förekomma är partier där röret planar ut eller går uppåt.
Kan dräneringsröret luta åt två håll från samma punkt?
Ja. Röret kan börja vid en gemensam högsta punkt och falla åt båda hållen runt huset, mot varsin brunn eller mot samma utlopp. Varje gren blir då kortare, vilket gör att röret inte behöver ligga lika djupt i änden.
Spelar rörets dimension roll för hur mycket fall som behövs?
Ja, dimension och fall hänger ihop. Wavins broschyr anger att rörets storlek och fall ska dimensioneras tillsammans utifrån hur mycket vatten som ska ledas bort, och anger 80 millimeter som minsta dimension för dränering runt husgrund. Vilken kombination som passar ditt hus beror på hur mycket vatten dräneringen ska ta hand om.
Är det ett problem om röret får mer fall än minimikravet?
Inte om anvisningen för systemet tillåter det. Den praktiska gränsen sätts av hur djupt det går att gräva intill grunden och av att röret fortfarande måste ligga högre än utloppet i sin lägsta punkt.
Var ska röret ligga i höjdled där fallet börjar?
Lågt nog i förhållande till grundsulan för att uppfylla anvisningen. Wavin anger att rörets ovansida ska ligga under husgrundens lägsta punkt, och BEWI att rörets underkant ska ligga minst 10 centimeter under sulans underkant vid sträckans högsta punkt.
Relaterade artiklar

Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Läs mer

Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Läs mer

Dränering
Igensatta dräneringsrör
Läs mer

Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer

Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer

Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer

Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer

Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer

Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer

Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer

Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer

Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer

Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer

Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
