Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Husgrund

|

Följ

Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?

Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?

Läs mer

Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?

Läs mer

Ordet dyker sällan upp förrän någon står i trädgården och pekar. En konstruktör säger att sulan ligger för grunt eller att hörnet behöver gjutas under, innan tillbyggnaden får byggas. Då hamnar understöpning på bordet, och de flesta villaägare har aldrig hört talas om det. Den här guiden förklarar vad metoden faktiskt innebär, varför arbetet måste utföras i korta bitar i stället för på en gång, när den passar ditt hus och vad som gör att två offerter kan skilja sig åt så mycket.

Kort svar

Understöpning betyder att man gjuter ny betong under en grund som redan står. Husets nedersta del byggs på, nedåt, så att den antingen når ner till fastare mark eller får en bredare fot att vila på.

Arbetet sker alltid i korta avsnitt i taget. Man gräver bort marken under en begränsad bit av grunden, gjuter den biten, låter betongen få sin styrka och går vidare till nästa. Resten av grunden bär huset under tiden. Det är just den etappindelningen som gör metoden hantverksmässig, tidskrävande och beroende av att den utförs i rätt ordning.

Metoden passar när den fasta marken ligger inom ett par meter under den befintliga grunden. Ligger den svaga jorden djupare än så behövs i regel en annan lösning. Understöpning är alltså inte ett alternativ som man väljer efter pris, utan efter hur djupt problemet sitter.

Vad är understöpning?

En grundmur vilar oftast på en sula. Sulan är den breda foten längst ner, den som fördelar husets tyngd över en större yta av marken. När sulan ligger på jord som inte håller måttet finns två vägar: att flytta lasten förbi jorden, eller att låta grunden nå djupare och stå bredare.

Understöpning är det senare. En ny betongkropp gjuts tätt under den gamla sulan, så att de två blir en sammanhängande enhet. Husets tyngd färdas då genom den nya betongen istället för att stanna vid den gamla foten, och når ett jordlager som tål den bättre.

I praktiken används ordet på tre snarlika sätt. Ibland gjuts enskilda betongklossar under muren med jämna mellanrum. Ibland gjuts en sammanhängande ny sula under hela väggen. Ibland handlar det om att bara göra den befintliga foten bredare, utan att gå djupare. Alla tre räknas som understöpning, och vilken variant som är rätt bestäms av hur lasten ser ut och var den fasta botten finns.

Understöpning, understoppning eller undergjutning?

Här blir det lätt rörigt, eftersom flera ord används om ungefär samma sak i byggbranschen. Understöpning kommer av att stöpa, alltså att gjuta. Ordet beskriver att ny betong gjuts under något befintligt.

Understoppning används ofta synonymt, men lutar språkligt åt att man fyller igen ett mellanrum. Just det momentet finns faktiskt med i arbetet, vilket vi kommer till längre ner.

Undergjutning förekommer också, och betyder samma sak i vardagligt tal.

Underpinning är den engelska termen och dyker upp i tekniska handlingar och i material från internationella leverantörer.

För dig som beställare spelar ordvalet mindre roll än att du får beskrivet vad som konkret ska göras: hur djupt, hur brett, i hur många etapper och hur den nya betongen kopplas ihop med den gamla grunden. Be om det i klartext om offerten bara innehåller ett ord.

Så skiljer den sig från pålning och injektering

Tre metoder löser samma symptom på tre helt olika sätt, och det är värt att hålla isär dem. Vid understöpning bygger man grunden djupare med betong på plats. Man arbetar alltså i den zon som ligger närmast under huset. Vid pålning lämnar man den svaga jorden i fred och för istället ner lasten genom den, med långa bärande element. Det blir aktuellt när det är långt till fast botten, och vi går igenom metoden i artikeln om pålning av villa.

Vid injektering med expanderande massa förbättrar man i stället den befintliga jorden, utan att gräva. Hur det fungerar beskriver vi i guiden om markförstärkning med geopolymer. En bredare jämförelse av samtliga förstärkningsmetoder finns samlad i artikeln om grundförstärkning av hus. Den här guiden går i stället på djupet i just understöpningen.

När kan understöpning vara rätt metod?

Fem situationer återkommer.

Grunden ligger för grunt. Äldre hus grundlades ibland bara en bit ner i marken, efter dåtidens praxis och efter det som gick att gräva för hand. Ligger sulan ovanför det djup där marken fryser kan tjälen lyfta huset varje vinter. Att gjuta sig ner till ett säkrare djup är då en direkt åtgärd mot orsaken.

En begränsad del av huset har sjunkit. Ett hörn, en kortsida eller partiet under en tung skorsten. När rörelsen är lokal och resten av grunden står stilla kan man förstärka just den biten i stället för att ta ett grepp om hela byggnaden.

Lasten på huset ska öka. En ny våning, en tillbyggnad, ett tungt murstycke eller en glasad del som byggs ut. Den gamla sulan dimensionerades för det hus som stod där då, inte för det du planerar nu. Ibland är lösningen att göra foten bredare, ibland att gå djupare.

Källaren ska ändras. Vill du sänka källargolvet för att få ståhöjd hamnar golvnivån plötsligt under sulan. Då måste man förstärka grunden så att den följer med ner. Annars riskerar muren att stå utan stöd. Det här är ett av de vanligaste skälen till understöpning i villor.

Det har uppstått hålrum under sulan. Ett läckande avloppsrör eller ett stuprör som år efter år tömt sig rakt vid sockeln kan spola bort de finaste partiklarna ur jorden. Kvar blir ett tomrum där grunden saknar stöd underifrån. Här behöver vattnet åtgärdas först, annars börjar processen om bredvid den nya betongen. Hur vattnet leds bort från huset beskriver vi på sidan om dränering.

Gemensamt för alla fem: någon har först tagit reda på vad som faktiskt pågår. Symtom som sprickor och sneda golv kan ha flera förklaringar, och vilken det är avgör om understöpning ens är relevant. Hur den bedömningen görs finns i guiden om sättningsskador i hus.

När passar metoden mindre bra?

Lika viktigt är att veta var gränserna går.

  • Den lösa jorden är djup. Om leran fortsätter tio eller tjugo meter ner hjälper det inte att gå en meter djupare. Den nya betongen står då fortfarande på samma eftergivliga material, bara en bit längre ner.

  • Huset står på träpålar. Då sitter problemet i pålarna, inte i jorden närmast grunden, och grävning kan dessutom sänka grundvattnet och förvärra läget. Mer om det i artikeln om pålröta.

  • Grundvattnet står högt. Gropen som grävs fylls då med vatten, och betong som gjuts i vatten blir inte som den ska. Det går att lösa med pumpning, men det gör arbetet både dyrare och mer riskfyllt.

  • Åtkomsten saknas. Understöpning kräver att man kommer intill grundmuren, utifrån eller inifrån källaren. Ett altandäck, en stödmur eller en granntomt tätt intill kan göra metoden opraktisk.

  • Grundmuren i sig är trasig. En mur som vittrat sönder eller som har böjt sig inåt av jordtrycket måste hanteras för sig. Den senare situationen beskriver vi i artikeln om källarvägg som buktar.

  • Huset har inte en sula att gjuta under. Metoden förutsätter en grundmur eller kantbalk. Står huset på fristående plintar eller har en platta utan tydlig kantförstärkning ser förutsättningarna annorlunda ut. Är du osäker på vad ditt hus står på hjälper guiden om vilken typ av grund huset har.

Underlaget för det här avgörandet kommer från en undersökning av marken, där man tar reda på vilka jordlager som finns och hur djupt det är till fast botten. Vad en sådan innehåller går vi igenom i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

Varför arbetet delas upp i korta etapper

Det här är kärnan i hela metoden, och det som skiljer understöpning från nästan allt annat grundarbete.

Så fort man gräver bort marken under en bit av sulan har den biten inget stöd längre. Muren ovanför måste då själv bära sin last över gropen, ungefär som en bro över ett dike. En murad eller gjuten vägg klarar det över en kort sträcka, men inte över en lång. Om man gräver upp för mycket på en gång kan muren spricka eller i värsta fall rasa.

Därför arbetar man i korta avsnitt. En vanlig tumregel i branschen är att varje bit hålls kring en meter, och att bara en mindre andel av väggen är öppen samtidigt. Etapperna tas heller inte i följd längs muren, utan utspridda, så att det alltid finns bärande partier mellan de öppna. Exakt längd och ordning bestäms av en konstruktör utifrån murens material, husets tyngd och hur jorden ser ut.

Det är också förklaringen till varför understöpning tar tid. Varje etapp innehåller grävning, gjutning och en väntan på att betongen ska bli stark nog. Multiplicera det med antalet etapper, så förstår du varför arbetet mäts i veckor snarare än dagar.

Ordet dyker sällan upp förrän någon står i trädgården och pekar. En konstruktör säger att sulan ligger för grunt eller att hörnet behöver gjutas under, innan tillbyggnaden får byggas. Då hamnar understöpning på bordet, och de flesta villaägare har aldrig hört talas om det. Den här guiden förklarar vad metoden faktiskt innebär, varför arbetet måste utföras i korta bitar i stället för på en gång, när den passar ditt hus och vad som gör att två offerter kan skilja sig åt så mycket.

Kort svar

Understöpning betyder att man gjuter ny betong under en grund som redan står. Husets nedersta del byggs på, nedåt, så att den antingen når ner till fastare mark eller får en bredare fot att vila på.

Arbetet sker alltid i korta avsnitt i taget. Man gräver bort marken under en begränsad bit av grunden, gjuter den biten, låter betongen få sin styrka och går vidare till nästa. Resten av grunden bär huset under tiden. Det är just den etappindelningen som gör metoden hantverksmässig, tidskrävande och beroende av att den utförs i rätt ordning.

Metoden passar när den fasta marken ligger inom ett par meter under den befintliga grunden. Ligger den svaga jorden djupare än så behövs i regel en annan lösning. Understöpning är alltså inte ett alternativ som man väljer efter pris, utan efter hur djupt problemet sitter.

Vad är understöpning?

En grundmur vilar oftast på en sula. Sulan är den breda foten längst ner, den som fördelar husets tyngd över en större yta av marken. När sulan ligger på jord som inte håller måttet finns två vägar: att flytta lasten förbi jorden, eller att låta grunden nå djupare och stå bredare.

Understöpning är det senare. En ny betongkropp gjuts tätt under den gamla sulan, så att de två blir en sammanhängande enhet. Husets tyngd färdas då genom den nya betongen istället för att stanna vid den gamla foten, och når ett jordlager som tål den bättre.

I praktiken används ordet på tre snarlika sätt. Ibland gjuts enskilda betongklossar under muren med jämna mellanrum. Ibland gjuts en sammanhängande ny sula under hela väggen. Ibland handlar det om att bara göra den befintliga foten bredare, utan att gå djupare. Alla tre räknas som understöpning, och vilken variant som är rätt bestäms av hur lasten ser ut och var den fasta botten finns.

Understöpning, understoppning eller undergjutning?

Här blir det lätt rörigt, eftersom flera ord används om ungefär samma sak i byggbranschen. Understöpning kommer av att stöpa, alltså att gjuta. Ordet beskriver att ny betong gjuts under något befintligt.

Understoppning används ofta synonymt, men lutar språkligt åt att man fyller igen ett mellanrum. Just det momentet finns faktiskt med i arbetet, vilket vi kommer till längre ner.

Undergjutning förekommer också, och betyder samma sak i vardagligt tal.

Underpinning är den engelska termen och dyker upp i tekniska handlingar och i material från internationella leverantörer.

För dig som beställare spelar ordvalet mindre roll än att du får beskrivet vad som konkret ska göras: hur djupt, hur brett, i hur många etapper och hur den nya betongen kopplas ihop med den gamla grunden. Be om det i klartext om offerten bara innehåller ett ord.

Så skiljer den sig från pålning och injektering

Tre metoder löser samma symptom på tre helt olika sätt, och det är värt att hålla isär dem. Vid understöpning bygger man grunden djupare med betong på plats. Man arbetar alltså i den zon som ligger närmast under huset. Vid pålning lämnar man den svaga jorden i fred och för istället ner lasten genom den, med långa bärande element. Det blir aktuellt när det är långt till fast botten, och vi går igenom metoden i artikeln om pålning av villa.

Vid injektering med expanderande massa förbättrar man i stället den befintliga jorden, utan att gräva. Hur det fungerar beskriver vi i guiden om markförstärkning med geopolymer. En bredare jämförelse av samtliga förstärkningsmetoder finns samlad i artikeln om grundförstärkning av hus. Den här guiden går i stället på djupet i just understöpningen.

När kan understöpning vara rätt metod?

Fem situationer återkommer.

Grunden ligger för grunt. Äldre hus grundlades ibland bara en bit ner i marken, efter dåtidens praxis och efter det som gick att gräva för hand. Ligger sulan ovanför det djup där marken fryser kan tjälen lyfta huset varje vinter. Att gjuta sig ner till ett säkrare djup är då en direkt åtgärd mot orsaken.

En begränsad del av huset har sjunkit. Ett hörn, en kortsida eller partiet under en tung skorsten. När rörelsen är lokal och resten av grunden står stilla kan man förstärka just den biten i stället för att ta ett grepp om hela byggnaden.

Lasten på huset ska öka. En ny våning, en tillbyggnad, ett tungt murstycke eller en glasad del som byggs ut. Den gamla sulan dimensionerades för det hus som stod där då, inte för det du planerar nu. Ibland är lösningen att göra foten bredare, ibland att gå djupare.

Källaren ska ändras. Vill du sänka källargolvet för att få ståhöjd hamnar golvnivån plötsligt under sulan. Då måste man förstärka grunden så att den följer med ner. Annars riskerar muren att stå utan stöd. Det här är ett av de vanligaste skälen till understöpning i villor.

Det har uppstått hålrum under sulan. Ett läckande avloppsrör eller ett stuprör som år efter år tömt sig rakt vid sockeln kan spola bort de finaste partiklarna ur jorden. Kvar blir ett tomrum där grunden saknar stöd underifrån. Här behöver vattnet åtgärdas först, annars börjar processen om bredvid den nya betongen. Hur vattnet leds bort från huset beskriver vi på sidan om dränering.

Gemensamt för alla fem: någon har först tagit reda på vad som faktiskt pågår. Symtom som sprickor och sneda golv kan ha flera förklaringar, och vilken det är avgör om understöpning ens är relevant. Hur den bedömningen görs finns i guiden om sättningsskador i hus.

När passar metoden mindre bra?

Lika viktigt är att veta var gränserna går.

  • Den lösa jorden är djup. Om leran fortsätter tio eller tjugo meter ner hjälper det inte att gå en meter djupare. Den nya betongen står då fortfarande på samma eftergivliga material, bara en bit längre ner.

  • Huset står på träpålar. Då sitter problemet i pålarna, inte i jorden närmast grunden, och grävning kan dessutom sänka grundvattnet och förvärra läget. Mer om det i artikeln om pålröta.

  • Grundvattnet står högt. Gropen som grävs fylls då med vatten, och betong som gjuts i vatten blir inte som den ska. Det går att lösa med pumpning, men det gör arbetet både dyrare och mer riskfyllt.

  • Åtkomsten saknas. Understöpning kräver att man kommer intill grundmuren, utifrån eller inifrån källaren. Ett altandäck, en stödmur eller en granntomt tätt intill kan göra metoden opraktisk.

  • Grundmuren i sig är trasig. En mur som vittrat sönder eller som har böjt sig inåt av jordtrycket måste hanteras för sig. Den senare situationen beskriver vi i artikeln om källarvägg som buktar.

  • Huset har inte en sula att gjuta under. Metoden förutsätter en grundmur eller kantbalk. Står huset på fristående plintar eller har en platta utan tydlig kantförstärkning ser förutsättningarna annorlunda ut. Är du osäker på vad ditt hus står på hjälper guiden om vilken typ av grund huset har.

Underlaget för det här avgörandet kommer från en undersökning av marken, där man tar reda på vilka jordlager som finns och hur djupt det är till fast botten. Vad en sådan innehåller går vi igenom i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

Varför arbetet delas upp i korta etapper

Det här är kärnan i hela metoden, och det som skiljer understöpning från nästan allt annat grundarbete.

Så fort man gräver bort marken under en bit av sulan har den biten inget stöd längre. Muren ovanför måste då själv bära sin last över gropen, ungefär som en bro över ett dike. En murad eller gjuten vägg klarar det över en kort sträcka, men inte över en lång. Om man gräver upp för mycket på en gång kan muren spricka eller i värsta fall rasa.

Därför arbetar man i korta avsnitt. En vanlig tumregel i branschen är att varje bit hålls kring en meter, och att bara en mindre andel av väggen är öppen samtidigt. Etapperna tas heller inte i följd längs muren, utan utspridda, så att det alltid finns bärande partier mellan de öppna. Exakt längd och ordning bestäms av en konstruktör utifrån murens material, husets tyngd och hur jorden ser ut.

Det är också förklaringen till varför understöpning tar tid. Varje etapp innehåller grävning, gjutning och en väntan på att betongen ska bli stark nog. Multiplicera det med antalet etapper, så förstår du varför arbetet mäts i veckor snarare än dagar.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Boka kostnadsfri besiktning

Så går en understöpning till, steg för steg

Arbetsgången ser i stora drag likadan ut, oavsett om arbetet görs utifrån eller inne i en källare.

  1. Underlaget tas fram. Jordlagren, djupet till fast botten, husets laster och grundmurens skick kartläggs. En konstruktör ritar sedan upp hur den nya betongen ska se ut och i vilken ordning etapperna ska tas.

  2. Ledningar märks ut. Avlopp, vatten, el och gammal dränering ligger ofta precis där man ska gräva. De lokaliseras innan spaden går i marken.

  3. Huset avlastas om det behövs. Tunga saker flyttas, och ibland sätts tillfälliga stöttor upp inomhus så att golvbjälklaget inte hänger på just det parti som ska öppnas.

  4. Marken grävs bort under första etappen. En smal grop tas upp intill och under sulan. Gropen skyddas mot ras, vilket inte är en formalitet. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, och de är som störst just vid djupare grävning tätt inpå en husgrund.

  5. Botten kontrolleras. Innan något gjuts ska någon bekräfta att man faktiskt nått det jordlager som ritningen förutsätter. Marken ser sällan exakt ut som på papperet, och det här är det tillfälle då planen kan behöva justeras.

  6. Undersidan av den gamla sulan rengörs. Lös jord och löst material borstas bort, så att den nya betongen möter fast underlag och inte en smulig yta.

  7. Form och armering sätts på plats. Armering är stål som gjuts in för att ge betongen draghållfasthet. Ofta borras stag in i den befintliga grunden, så att gammalt och nytt hänger ihop i stället för att bara ligga mot varandra.

  8. Betongen gjuts. Gropen fylls upp till en bit under den gamla sulan.

  9. Springan längst upp fylls igen. Betong krymper något när den härdar, alltså när den bygger upp sin hållfasthet. Gjuter man ända upp får man därför en tunn springa mellan den nya och den gamla betongen, och då vilar huset inte på sin nya fot. Springan packas i stället igen med ett styvt, nästan torrt bruk som drivs in hårt. Det är detta moment som ordet understoppning egentligen syftar på, och det är helt avgörande för resultatet. Blir det slarvigt gjort har huset en ny grund som det inte står på.

  10. Etappen får vila. Betongen behöver tid innan nästa bit intill får öppnas.

  11. Sedan fortsätter arbetet steg för steg enligt konstruktörens plan. Ordningen är viktig för att grunden och muren ska vara stabila under hela arbetet.

  12. Marken fylls igen och nivåerna följs upp. Återfyllningen packas i tunna lager så att den inte sjunker ihop senare. Därefter mäts huset på nytt, gärna vid flera tillfällen, för att bekräfta att rörelsen upphört.

Själva grävningen och återställningen utförs som markarbete, medan gjutningen och kopplingen till befintlig grund är ren grundläggning.

Vilka risker finns under arbetet?

Understöpning är ett av få grundarbeten där huset tillfälligt är svagare under tiden arbetet pågår. Det ställer krav på utförandet.

  • För långa öppningar. Den enskilt största risken. En grop som är längre än muren klarar kan ge sprickor som inte fanns innan.

  • Ras i gropen. En smal, djup grop intill en tung grundmur är en farlig arbetsplats om den inte stöttas.

  • Vatten som samlas. Regn och grundvatten som rinner till gör att betongen inte binder som den ska, och kan samtidigt spola ur jord under muren.

  • Om den nya betongen inte sitter ordentligt ihop med den gamla grunden blir förstärkningen inte tillräckligt stark.

  • För tidig återfyllning. Om marken läggs tillbaka innan betongen är tillräckligt stark kan trycket från jorden påverka den färska gjutningen.

  • Att rörelsen fortsätter någon annanstans. Har man förstärkt ett hörn medan orsaken finns runt hela huset kan nästa parti börja sjunka i stället.

Det här är inte skäl att avstå från metoden. Det är skäl att kräva en skriftlig beskrivning av etappordningen och att fråga hur gropen säkras, innan avtalet skrivs.

Vad påverkar kostnaden?

Ett meningsfullt pris går inte att ge innan djupet är känt, eftersom det är djupet som avgör hur mycket som ska grävas och gjutas. Däremot går det att förstå vad som driver siffran.

  • Hur djupt den nya betongen ska gå. Varje extra decimeter innebär mer massa att gräva bort, mer betong och mer tid.

  • Hur lång sträcka som ska förstärkas. Ett hörn är en annan sak än tre husväggar.

  • Antalet etapper. Fler etapper betyder fler omstarter, och varje omstart kostar arbetstid.

  • Åtkomsten påverkar också arbetet. Om man arbetar inne i en källare med låg takhöjd behöver mycket göras för hand. Om det går att komma åt utifrån med maskiner går arbetet oftast snabbare.

  • Grundvatten och väderskydd. Behöver gropen pumpas eller täckas läggs det till.

  • Utredningen innan arbetet kostar också. Markundersökning och konstruktörens ritningar har egna kostnader, men de gör det lättare att jämföra offerter från olika entreprenörer.

  • Återställningen efteråt. Gräsmatta, rabatter, plattgång och uppfart som ska tillbaka blir oftare en större post än beställaren räknat med.

Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till rotavdrag när arbetet utförs på ett hus du bor i, medan material och maskiner inte omfattas. Vad som gäller i ditt fall kontrollerar du hos Skatteverket, eftersom reglerna ändras över tid.

Krävs anmälan eller bygglov?

Understöpning påverkar husets bärande delar, och sådana ingrepp är ofta anmälningspliktiga. Boverket beskriver när en ändring av en byggnads bärande konstruktion kräver anmälan, och beskedet för just din fastighet får du av kommunens byggnadsnämnd. Ska marknivån dessutom ändras kan marklov bli aktuellt.

Räkna med handläggningstid och ta kontakt tidigt, innan entreprenören bokar in arbetet.

Frågor att ställa innan du tackar ja

  1. Hur djupt ska den nya betongen gå, och vad bygger ni det på?

  2. Hur långa blir etapperna, och i vilken ordning tas de?

  3. Vem har dimensionerat arbetet, och får jag se ritningen?

  4. Hur säkras gropen mot ras, och hur hanteras vatten?

  5. Hur kopplas den nya betongen ihop med den befintliga grunden?

  6. Hur fylls springan längst upp igen, och när?

  7. Ingår återställning av trädgård och gångar, och i så fall vad?

  8. Ingår en uppföljande mätning, och när utförs den?

  9. Vilken dokumentation får jag när arbetet är klart?

Att ställa samma frågor till alla entreprenörer är också det som gör priserna jämförbara. Konsumentverkets råd om att anlita hantverkare är ett bra stöd för hur avtalet bör formuleras.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Har du fått förslaget att understöpa grunden, eller misstänker du att sulan ligger för grunt, är nästa steg att ta reda på hur djupt den fasta marken ligger. Det avgör både om metoden är lämplig och vad den kommer att kosta.

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Du kan också läsa mer om hur vi arbetar med husgrund och markarbete.

Så går en understöpning till, steg för steg

Arbetsgången ser i stora drag likadan ut, oavsett om arbetet görs utifrån eller inne i en källare.

  1. Underlaget tas fram. Jordlagren, djupet till fast botten, husets laster och grundmurens skick kartläggs. En konstruktör ritar sedan upp hur den nya betongen ska se ut och i vilken ordning etapperna ska tas.

  2. Ledningar märks ut. Avlopp, vatten, el och gammal dränering ligger ofta precis där man ska gräva. De lokaliseras innan spaden går i marken.

  3. Huset avlastas om det behövs. Tunga saker flyttas, och ibland sätts tillfälliga stöttor upp inomhus så att golvbjälklaget inte hänger på just det parti som ska öppnas.

  4. Marken grävs bort under första etappen. En smal grop tas upp intill och under sulan. Gropen skyddas mot ras, vilket inte är en formalitet. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, och de är som störst just vid djupare grävning tätt inpå en husgrund.

  5. Botten kontrolleras. Innan något gjuts ska någon bekräfta att man faktiskt nått det jordlager som ritningen förutsätter. Marken ser sällan exakt ut som på papperet, och det här är det tillfälle då planen kan behöva justeras.

  6. Undersidan av den gamla sulan rengörs. Lös jord och löst material borstas bort, så att den nya betongen möter fast underlag och inte en smulig yta.

  7. Form och armering sätts på plats. Armering är stål som gjuts in för att ge betongen draghållfasthet. Ofta borras stag in i den befintliga grunden, så att gammalt och nytt hänger ihop i stället för att bara ligga mot varandra.

  8. Betongen gjuts. Gropen fylls upp till en bit under den gamla sulan.

  9. Springan längst upp fylls igen. Betong krymper något när den härdar, alltså när den bygger upp sin hållfasthet. Gjuter man ända upp får man därför en tunn springa mellan den nya och den gamla betongen, och då vilar huset inte på sin nya fot. Springan packas i stället igen med ett styvt, nästan torrt bruk som drivs in hårt. Det är detta moment som ordet understoppning egentligen syftar på, och det är helt avgörande för resultatet. Blir det slarvigt gjort har huset en ny grund som det inte står på.

  10. Etappen får vila. Betongen behöver tid innan nästa bit intill får öppnas.

  11. Sedan fortsätter arbetet steg för steg enligt konstruktörens plan. Ordningen är viktig för att grunden och muren ska vara stabila under hela arbetet.

  12. Marken fylls igen och nivåerna följs upp. Återfyllningen packas i tunna lager så att den inte sjunker ihop senare. Därefter mäts huset på nytt, gärna vid flera tillfällen, för att bekräfta att rörelsen upphört.

Själva grävningen och återställningen utförs som markarbete, medan gjutningen och kopplingen till befintlig grund är ren grundläggning.

Vilka risker finns under arbetet?

Understöpning är ett av få grundarbeten där huset tillfälligt är svagare under tiden arbetet pågår. Det ställer krav på utförandet.

  • För långa öppningar. Den enskilt största risken. En grop som är längre än muren klarar kan ge sprickor som inte fanns innan.

  • Ras i gropen. En smal, djup grop intill en tung grundmur är en farlig arbetsplats om den inte stöttas.

  • Vatten som samlas. Regn och grundvatten som rinner till gör att betongen inte binder som den ska, och kan samtidigt spola ur jord under muren.

  • Om den nya betongen inte sitter ordentligt ihop med den gamla grunden blir förstärkningen inte tillräckligt stark.

  • För tidig återfyllning. Om marken läggs tillbaka innan betongen är tillräckligt stark kan trycket från jorden påverka den färska gjutningen.

  • Att rörelsen fortsätter någon annanstans. Har man förstärkt ett hörn medan orsaken finns runt hela huset kan nästa parti börja sjunka i stället.

Det här är inte skäl att avstå från metoden. Det är skäl att kräva en skriftlig beskrivning av etappordningen och att fråga hur gropen säkras, innan avtalet skrivs.

Vad påverkar kostnaden?

Ett meningsfullt pris går inte att ge innan djupet är känt, eftersom det är djupet som avgör hur mycket som ska grävas och gjutas. Däremot går det att förstå vad som driver siffran.

  • Hur djupt den nya betongen ska gå. Varje extra decimeter innebär mer massa att gräva bort, mer betong och mer tid.

  • Hur lång sträcka som ska förstärkas. Ett hörn är en annan sak än tre husväggar.

  • Antalet etapper. Fler etapper betyder fler omstarter, och varje omstart kostar arbetstid.

  • Åtkomsten påverkar också arbetet. Om man arbetar inne i en källare med låg takhöjd behöver mycket göras för hand. Om det går att komma åt utifrån med maskiner går arbetet oftast snabbare.

  • Grundvatten och väderskydd. Behöver gropen pumpas eller täckas läggs det till.

  • Utredningen innan arbetet kostar också. Markundersökning och konstruktörens ritningar har egna kostnader, men de gör det lättare att jämföra offerter från olika entreprenörer.

  • Återställningen efteråt. Gräsmatta, rabatter, plattgång och uppfart som ska tillbaka blir oftare en större post än beställaren räknat med.

Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till rotavdrag när arbetet utförs på ett hus du bor i, medan material och maskiner inte omfattas. Vad som gäller i ditt fall kontrollerar du hos Skatteverket, eftersom reglerna ändras över tid.

Krävs anmälan eller bygglov?

Understöpning påverkar husets bärande delar, och sådana ingrepp är ofta anmälningspliktiga. Boverket beskriver när en ändring av en byggnads bärande konstruktion kräver anmälan, och beskedet för just din fastighet får du av kommunens byggnadsnämnd. Ska marknivån dessutom ändras kan marklov bli aktuellt.

Räkna med handläggningstid och ta kontakt tidigt, innan entreprenören bokar in arbetet.

Frågor att ställa innan du tackar ja

  1. Hur djupt ska den nya betongen gå, och vad bygger ni det på?

  2. Hur långa blir etapperna, och i vilken ordning tas de?

  3. Vem har dimensionerat arbetet, och får jag se ritningen?

  4. Hur säkras gropen mot ras, och hur hanteras vatten?

  5. Hur kopplas den nya betongen ihop med den befintliga grunden?

  6. Hur fylls springan längst upp igen, och när?

  7. Ingår återställning av trädgård och gångar, och i så fall vad?

  8. Ingår en uppföljande mätning, och när utförs den?

  9. Vilken dokumentation får jag när arbetet är klart?

Att ställa samma frågor till alla entreprenörer är också det som gör priserna jämförbara. Konsumentverkets råd om att anlita hantverkare är ett bra stöd för hur avtalet bör formuleras.

Skicka en förfrågan till Hasselbacken

Har du fått förslaget att understöpa grunden, eller misstänker du att sulan ligger för grunt, är nästa steg att ta reda på hur djupt den fasta marken ligger. Det avgör både om metoden är lämplig och vad den kommer att kosta.

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Du kan också läsa mer om hur vi arbetar med husgrund och markarbete.

Vanliga frågor om understöpning av husgrund

Är understöpning samma sak som understoppning?

I vardagligt tal används orden om vartannat. Strikt sett beskriver understöpning att ny betong gjuts under grunden, medan understoppning syftar på momentet då springan mellan den nya och den gamla betongen packas igen. Eftersom båda ingår i samma arbete är skillnaden mest språklig, men be gärna om en beskrivning av vad som konkret ska utföras.

Kan man bo kvar under arbetet?

Oftast ja. Arbetet sker utvändigt eller i källaren, och huset används normalt som vanligt. Räkna däremot med buller under arbetsdagen, en uppgrävd trädgård under flera veckor och att framkomligheten runt huset är begränsad. Görs arbetet inifrån en källare behöver det utrymmet tömmas.

Hur lång tid tar en understöpning?

Det beror på hur många etapper som krävs och hur djupt de ska gå. Eftersom varje etapp innehåller väntetid för betongen blir tidsåtgången oftast veckor snarare än dagar, även när den förstärkta sträckan är kort.

Kan huset lyftas tillbaka till sitt ursprungliga läge?

Sällan med den här metoden. Understöpning stoppar en rörelse och ger huset ett nytt underlag, men den är inte gjord för att lyfta. Är målet att räta upp en byggnad är det en separat teknisk fråga som en konstruktör behöver bedöma, eftersom ett lyft kan ge sprickor i innerväggar, kakel och rör.

Kan jag utföra arbetet själv?

Nej. Att gräva bort marken under ett hus som står och att avgöra hur mycket av grunden som får vara öppen samtidigt kräver både dimensionering och vana. Det är också ett arbete med tydliga säkerhetsrisker, både för den som står i gropen och för byggnaden.

Går det att göra understöpning på ett hus med platta på mark?

Metoden riktar sig mot en grundmur eller en förstärkt kant runt plattan. Saknas en sådan fot att gjuta under blir andra lösningar mer aktuella. Har plattan däremot en kantbalk kan den i vissa fall understöpas, men det avgörs av hur plattan är uppbyggd.

Hur vet jag att arbetet blev rätt utfört?

Be om dokumentation under arbetets gång. Det kan till exempel vara foton från varje steg, information om hur djupt man grävt och mätningar av husets nivåer före och efter arbetet. En ny mätning efter några månader kan visa om huset har slutat röra sig.

Täcker försäkringen kostnaden?

Villaförsäkringar undantar normalt gradvisa och åldersrelaterade rörelser, och en sättning hamnar oftast i den kategorin. Har en plötslig händelse, exempelvis ett rörbrott, orsakat skadan, kan bedömningen bli en annan. Villkoren skiljer sig mellan bolagen, så läs ditt försäkringsbrev och hör av dig till bolaget tidigt.