Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad

Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning

Lästid: 7 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

En sprucken uppfart, en garageplan som satt sig eller en asfaltyta som ska bli stenläggning. När gammal asfalt ska bort är själva rivningen bara första steget i ett markarbete. Det som avgör om den nya ytan håller i många år är hur marken under byggs upp igen.

Den här guiden går igenom hur gammal asfalt rivs, hur materialet forslas bort och vad som krävs för att förbereda marken för en ny yta. Du får också veta vilka poster som styr kostnaden, så att du vet vad du ska fråga efter när du begär offert.

Kort sammanfattning

Att ta bort gammal asfalt och förbereda för en ny yta består i praktiken av fem moment:

  1. Kontrollera ålder och eventuell tjära. Asfalt lagd före 1975 kan innehålla stenkolstjära och bör provtas innan den rivs.

  2. Riva asfalten. Oftast bryts den upp med grävmaskin. På större ytor kan den i stället fräsas bort.

  3. Forsla bort materialet. Uppbruten asfalt är avfall. Den får inte användas som fyllning på tomten utan ska köras till en godkänd mottagning.

  4. Schakta och bygga upp marken. Dåliga lager grävs ur och ersätts med nytt krossmaterial som packas i skikt.

  5. Ge ytan rätt fall och kanter. Vattnet ska ledas bort från huset och kanterna ska hållas på plats med kantstöd.

Kostnaden styrs främst av hur tjock och stor ytan är, hur mycket av underlaget som behöver bytas, åtkomsten för maskiner och om asfalten innehåller tjära. Hasselbacken utför både markarbete och asfaltering, i första hand med egna hantverkare, så rivning, markförberedelse och ny yta kan planeras som ett och samma projekt.

När behöver gammal asfalt tas bort?

Asfalt rivs av två skäl: antingen ska ytan byggas om från grunden, eller så ska den ersättas av något annat.

Ytan behöver byggas om

Vanliga tecken på att det inte räcker med ett nytt lager ovanpå:

  • Djupa svackor eller partier där ytan har sjunkit.

  • Sprickor som följer ett mönster, till exempel längs en gammal rörgrav.

  • Kanter som vittrat sönder och krupit inåt.

  • Vatten som blir stående, eller is som återkommer på samma ställe varje vinter.

  • Asfalt som gungar eller känns fjädrande när en bil kör på den.

De flesta av de här problemen sitter inte i asfalten utan i marken under. Därför löser en ny beläggning ovanpå sällan problemet. Varför ytor sjunker förklarar vi i artikeln om sättningar i uppfarten, och hur frost påverkar marken i guiden om tjälskador på uppfart och tomt.

Ytan ska bli något annat

Asfalten ska också bort när ytan ska ersättas av marksten, grus, plattor eller planteringsytor eller när den behöver öppnas för att komma åt ledningar under. Ska ytan bli stenläggning eller en ny uppfart i ett annat material behöver dessutom nivåerna ses över, eftersom den nya beläggningen sällan har samma tjocklek som den gamla.

När den gamla asfalten kan ligga kvar

Ligger ytan stabilt, har rätt lutning och saknar större skador kan den ibland behållas som underlag för ny asfalt. Då sparar du rivningskostnaden. Nackdelen är att ytan blir högre, vilket kan ställa till problem vid garagetrösklar, brunnar och anslutningen mot gatan. Den avvägningen går vi igenom i guiden om att asfaltera uppfart.

Kontrollera om det kan vara tjärasfalt

Asfalt tillverkad före 1975 kan innehålla stenkolstjära. Den kallas tjärasfalt och innehåller PAH, en grupp ämnen där flera bedöms som cancerframkallande. Tjärasfalt kräver särskild hantering, och det påverkar både kostnad och tidsplan.

Så här gör du:

  • Ta reda på åldern. Vet du ungefär när ytan lades? Ett hus från 1950- eller 1960-talet med originalytor är en tydlig signal. Tänk på att det äldsta lagret kan ligga kvar under nyare asfalt.

  • Låt ta prov före rivningen. Utseende och lukt räcker inte. Bara en analys av PAH-halten ger besked, och svaret kan ta tid att få. Därför bör provet tas tidigt i planeringen.

  • Kontakta kommunen om det är tjärasfalt. Kommunens miljöförvaltning är tillsynsmyndighet och ska kontaktas när tjärasfalt påträffas.

Bedömningen utgår från uppmätta halter. Enligt Göteborgs Stads information om asfalt och tjärasfalt räknas asfalt under 70 mg/kg PAH-16 inte som tjärasfalt. Mellan 70 och 300 mg/kg är det tjärasfalt men normalt inte farligt avfall. Över 300 mg/kg, eller om halten bens(a)pyren överstiger 50 mg/kg, klassas den som farligt avfall. Reglerna kan tillämpas olika mellan kommuner, så kontrollera alltid med din egen kommun.

Finns det tjärasfalt är även gruset och jorden närmast under ofta förorenade. Det kan betyda att mer material än bara beläggningen behöver provtas och köras bort.

Så rivs gammal asfalt

Valet av metod styrs av ytans storlek och tjocklek, och av vad som ska hända med marken efteråt.

Uppbrytning med grävmaskin

Grävmaskinen bryter loss asfalten i flak, ibland med hjälp av en hydraulhammare på tjockare ytor. Flaken lastas direkt på lastbil eller container.

Det här är den vanligaste metoden på villatomter. Grävmaskinen behövs ändå för schaktningen efteråt, och metoden passar bra när både asfalten och det gamla gruslagret under ska bort.

Fräsning

En asfaltfräs mal ner ytan i skikt till ett grovt granulat som kan lastas direkt och är lätt att återvinna. Fräsning används när bara beläggningen ska bort och lagren under ska ligga kvar orörda. På små villaytor blir det dock ofta dyrt att ta dit en fräs.


Uppbrytning med grävmaskin

Fräsning

Passar bäst

Villaytor där även underlaget ska göras om

Större ytor där bara beläggningen ska bort

Påverkan på marken under

Underlaget rörs upp

Lagren under ligger kvar

Materialet

Flak, risk för inblandning av grus och jord

Granulat, lätt att återvinna

Etablering

Maskinen behövs ofta ändå för markarbetet

Dyrare på små ytor

Arbetsgången steg för steg

  1. Kontrollera ledningar. El, fiber, vatten och belysning kan ligga strax under ytan, särskilt vid garage och tomtgräns. Via Ledningskollen kan du ta reda på vilka ledningsägare som har ledningar i området innan grävningen börjar.

  2. Bedöm åldern och ta prov vid behov. Gör det tidigt, eftersom analyssvaret kan ta tid.

  3. Såga kanterna. Asfalten sågas rakt mot gatan, garageplattan och kvarvarande asfalt, så att kanterna blir raka och inte spricker.

  4. Skydda det som ska vara kvar. Gräsmattor, stenläggning, planteringar och brunnar skyddas eller märks ut.

  5. Riva asfalten. Genom uppbrytning eller fräsning.

  6. Sortera direkt. Asfalten hålls skild från jord och grus. Blandas materialen, kan hela mängden behöva hanteras som det dyraste av dem.

  7. Lasta och forsla bort. Materialet körs till en mottagning som tar emot asfalt.

  8. Bedöm underlaget. När ytan är avtäckt syns gamla rörgravar, mjuka partier och var vattnet tagit vägen.

  9. Schakta och bygga upp marken. Dåliga lager grävs ur och ersätts med nytt material som packas i skikt.

  10. Justera fall, kanter och brunnar. Därefter kan den nya ytan läggas.

Bortforsling: vad händer med den gamla asfalten?

Uppbruten asfalt är avfall och ska lämnas till en mottagning som har rätt att ta emot den. Vid ett normalt villaprojekt körs den till en anläggning som tar emot asfalt och betong. Kommunala återvinningscentraler tar ibland emot mindre mängder från hushåll, men en hel uppfart går sällan dit.

Ren asfalt, med låga PAH-halter, ska i första hand återvinnas till ny asfalt i ett asfaltverk. Tjärasfalt kan inte återvinnas på det sättet. Klassas materialet som farligt avfall ska det transporteras och tas emot av företag som har tillstånd för det, och transporten ska dokumenteras.

Asfalt och tjärasfalt får inte användas som markfyllning. Du kan alltså inte köra ner den i en grop på tomten eller använda den som bärlager under den nya ytan. All annan återanvändning än i asfaltverk kräver dessutom anmälan till kommunen i förväg. För en villatomt är det därför enklast och säkrast att allt material körs till mottagning. Hur ansvaret ser ut när massor lämnar tomten beskriver vi i artikeln om schaktmassor.

En sprucken uppfart, en garageplan som satt sig eller en asfaltyta som ska bli stenläggning. När gammal asfalt ska bort är själva rivningen bara första steget i ett markarbete. Det som avgör om den nya ytan håller i många år är hur marken under byggs upp igen.

Den här guiden går igenom hur gammal asfalt rivs, hur materialet forslas bort och vad som krävs för att förbereda marken för en ny yta. Du får också veta vilka poster som styr kostnaden, så att du vet vad du ska fråga efter när du begär offert.

Kort sammanfattning

Att ta bort gammal asfalt och förbereda för en ny yta består i praktiken av fem moment:

  1. Kontrollera ålder och eventuell tjära. Asfalt lagd före 1975 kan innehålla stenkolstjära och bör provtas innan den rivs.

  2. Riva asfalten. Oftast bryts den upp med grävmaskin. På större ytor kan den i stället fräsas bort.

  3. Forsla bort materialet. Uppbruten asfalt är avfall. Den får inte användas som fyllning på tomten utan ska köras till en godkänd mottagning.

  4. Schakta och bygga upp marken. Dåliga lager grävs ur och ersätts med nytt krossmaterial som packas i skikt.

  5. Ge ytan rätt fall och kanter. Vattnet ska ledas bort från huset och kanterna ska hållas på plats med kantstöd.

Kostnaden styrs främst av hur tjock och stor ytan är, hur mycket av underlaget som behöver bytas, åtkomsten för maskiner och om asfalten innehåller tjära. Hasselbacken utför både markarbete och asfaltering, i första hand med egna hantverkare, så rivning, markförberedelse och ny yta kan planeras som ett och samma projekt.

När behöver gammal asfalt tas bort?

Asfalt rivs av två skäl: antingen ska ytan byggas om från grunden, eller så ska den ersättas av något annat.

Ytan behöver byggas om

Vanliga tecken på att det inte räcker med ett nytt lager ovanpå:

  • Djupa svackor eller partier där ytan har sjunkit.

  • Sprickor som följer ett mönster, till exempel längs en gammal rörgrav.

  • Kanter som vittrat sönder och krupit inåt.

  • Vatten som blir stående, eller is som återkommer på samma ställe varje vinter.

  • Asfalt som gungar eller känns fjädrande när en bil kör på den.

De flesta av de här problemen sitter inte i asfalten utan i marken under. Därför löser en ny beläggning ovanpå sällan problemet. Varför ytor sjunker förklarar vi i artikeln om sättningar i uppfarten, och hur frost påverkar marken i guiden om tjälskador på uppfart och tomt.

Ytan ska bli något annat

Asfalten ska också bort när ytan ska ersättas av marksten, grus, plattor eller planteringsytor eller när den behöver öppnas för att komma åt ledningar under. Ska ytan bli stenläggning eller en ny uppfart i ett annat material behöver dessutom nivåerna ses över, eftersom den nya beläggningen sällan har samma tjocklek som den gamla.

När den gamla asfalten kan ligga kvar

Ligger ytan stabilt, har rätt lutning och saknar större skador kan den ibland behållas som underlag för ny asfalt. Då sparar du rivningskostnaden. Nackdelen är att ytan blir högre, vilket kan ställa till problem vid garagetrösklar, brunnar och anslutningen mot gatan. Den avvägningen går vi igenom i guiden om att asfaltera uppfart.

Kontrollera om det kan vara tjärasfalt

Asfalt tillverkad före 1975 kan innehålla stenkolstjära. Den kallas tjärasfalt och innehåller PAH, en grupp ämnen där flera bedöms som cancerframkallande. Tjärasfalt kräver särskild hantering, och det påverkar både kostnad och tidsplan.

Så här gör du:

  • Ta reda på åldern. Vet du ungefär när ytan lades? Ett hus från 1950- eller 1960-talet med originalytor är en tydlig signal. Tänk på att det äldsta lagret kan ligga kvar under nyare asfalt.

  • Låt ta prov före rivningen. Utseende och lukt räcker inte. Bara en analys av PAH-halten ger besked, och svaret kan ta tid att få. Därför bör provet tas tidigt i planeringen.

  • Kontakta kommunen om det är tjärasfalt. Kommunens miljöförvaltning är tillsynsmyndighet och ska kontaktas när tjärasfalt påträffas.

Bedömningen utgår från uppmätta halter. Enligt Göteborgs Stads information om asfalt och tjärasfalt räknas asfalt under 70 mg/kg PAH-16 inte som tjärasfalt. Mellan 70 och 300 mg/kg är det tjärasfalt men normalt inte farligt avfall. Över 300 mg/kg, eller om halten bens(a)pyren överstiger 50 mg/kg, klassas den som farligt avfall. Reglerna kan tillämpas olika mellan kommuner, så kontrollera alltid med din egen kommun.

Finns det tjärasfalt är även gruset och jorden närmast under ofta förorenade. Det kan betyda att mer material än bara beläggningen behöver provtas och köras bort.

Så rivs gammal asfalt

Valet av metod styrs av ytans storlek och tjocklek, och av vad som ska hända med marken efteråt.

Uppbrytning med grävmaskin

Grävmaskinen bryter loss asfalten i flak, ibland med hjälp av en hydraulhammare på tjockare ytor. Flaken lastas direkt på lastbil eller container.

Det här är den vanligaste metoden på villatomter. Grävmaskinen behövs ändå för schaktningen efteråt, och metoden passar bra när både asfalten och det gamla gruslagret under ska bort.

Fräsning

En asfaltfräs mal ner ytan i skikt till ett grovt granulat som kan lastas direkt och är lätt att återvinna. Fräsning används när bara beläggningen ska bort och lagren under ska ligga kvar orörda. På små villaytor blir det dock ofta dyrt att ta dit en fräs.


Uppbrytning med grävmaskin

Fräsning

Passar bäst

Villaytor där även underlaget ska göras om

Större ytor där bara beläggningen ska bort

Påverkan på marken under

Underlaget rörs upp

Lagren under ligger kvar

Materialet

Flak, risk för inblandning av grus och jord

Granulat, lätt att återvinna

Etablering

Maskinen behövs ofta ändå för markarbetet

Dyrare på små ytor

Arbetsgången steg för steg

  1. Kontrollera ledningar. El, fiber, vatten och belysning kan ligga strax under ytan, särskilt vid garage och tomtgräns. Via Ledningskollen kan du ta reda på vilka ledningsägare som har ledningar i området innan grävningen börjar.

  2. Bedöm åldern och ta prov vid behov. Gör det tidigt, eftersom analyssvaret kan ta tid.

  3. Såga kanterna. Asfalten sågas rakt mot gatan, garageplattan och kvarvarande asfalt, så att kanterna blir raka och inte spricker.

  4. Skydda det som ska vara kvar. Gräsmattor, stenläggning, planteringar och brunnar skyddas eller märks ut.

  5. Riva asfalten. Genom uppbrytning eller fräsning.

  6. Sortera direkt. Asfalten hålls skild från jord och grus. Blandas materialen, kan hela mängden behöva hanteras som det dyraste av dem.

  7. Lasta och forsla bort. Materialet körs till en mottagning som tar emot asfalt.

  8. Bedöm underlaget. När ytan är avtäckt syns gamla rörgravar, mjuka partier och var vattnet tagit vägen.

  9. Schakta och bygga upp marken. Dåliga lager grävs ur och ersätts med nytt material som packas i skikt.

  10. Justera fall, kanter och brunnar. Därefter kan den nya ytan läggas.

Bortforsling: vad händer med den gamla asfalten?

Uppbruten asfalt är avfall och ska lämnas till en mottagning som har rätt att ta emot den. Vid ett normalt villaprojekt körs den till en anläggning som tar emot asfalt och betong. Kommunala återvinningscentraler tar ibland emot mindre mängder från hushåll, men en hel uppfart går sällan dit.

Ren asfalt, med låga PAH-halter, ska i första hand återvinnas till ny asfalt i ett asfaltverk. Tjärasfalt kan inte återvinnas på det sättet. Klassas materialet som farligt avfall ska det transporteras och tas emot av företag som har tillstånd för det, och transporten ska dokumenteras.

Asfalt och tjärasfalt får inte användas som markfyllning. Du kan alltså inte köra ner den i en grop på tomten eller använda den som bärlager under den nya ytan. All annan återanvändning än i asfaltverk kräver dessutom anmälan till kommunen i förväg. För en villatomt är det därför enklast och säkrast att allt material körs till mottagning. Hur ansvaret ser ut när massor lämnar tomten beskriver vi i artikeln om schaktmassor.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?

Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.

Så förbereds marken för en ny yta

Det här är det viktigaste steget i hela projektet. En ny beläggning blir aldrig bättre än marken den ligger på, och många gamla asfaltytor har gått sönder just för att underlaget var för tunt, för dåligt packat eller dåligt dränerat.

En hållbar yta byggs upp i lager, ungefär som en tårta:

  • Terrassen är den orörda marken i botten av schaktet.

  • Förstärkningslagret är ett tjockare lager grovt krossmaterial som fördelar tyngden från bilar och står emot frost.

  • Bärlagret är ett tunnare lager finare krossmaterial som ger en jämn och stabil yta att lägga beläggningen på.

  • Beläggningen är det som syns: asfalt, sten, plattor eller grus.

Bedöm det gamla underlaget

När asfalten är borta syns underlagets verkliga skick. Är gruset under rent, tillräckligt tjockt och fast kan det ibland justeras och återanvändas. Är det uppblandat med jord eller lera, för tunt eller mjukt behöver det grävas ur och ersättas. Hur ett bra bärlager ska vara beskriver vi i guiden om bärlager.

Schakt: hur djupt behöver man gräva?

Hur djupt det behöver grävas beror på tre saker: vilken yta som ska läggas, hur tung trafik den ska tåla och vilken jord som finns på tomten. En uppfart för bil kräver en tjockare uppbyggnad än en gångväg, och lera kräver mer än sand eller morän.

Jord, lera och annat material som inte bär, ska bort. Schaktmassorna forslas bort eller används på tomten där det passar, till exempel i planteringsytor.

Markduk mot lera

På lerig mark läggs ofta en geotextil, en slags markduk, i botten av schaktet. Den hindrar leran från att blandas upp med det nya gruset. Utan den kan krossmaterialet efter några år sjunka ner i leran, och då sätter sig ytan igen.

Förstärkningslager, bärlager och packning

Det nya materialet läggs ut och packas i tunna skikt med vibratorplatta eller vält. Packas ett tjockt lager på en gång blir bara den övre delen fast, och resten kan sätta sig med tiden. Varför det är så viktigt förklarar vi i artikeln om att packa mark.

Fall och avvattning

Ytan behöver luta så att regn- och smältvatten rinner bort från huset, ofta runt 1–2 centimeter per meter. Vattnet behöver också ha någonstans att ta vägen, till exempel en brunn, en ränndal eller en grönyta som kan ta emot det. Läs mer i guiden om dagvatten på tomten.

Tjälsäkring

Tjäle är när vattnet i marken fryser och gör att marken lyfter. Särskilt lera och siltjord kan röra sig mycket. Ett tillräckligt tjockt förstärkningslager av grovt material, som inte suger upp vatten, är det vanligaste skyddet. Vid garageinfarter och andra känsliga partier kan marken även isoleras med skivor av cellplast.

Kantstöd och anslutningar

Kantstöd av betong eller granit håller den nya ytan på plats och hindrar kanterna från att vittra sönder och krypa ut. Samtidigt justeras brunnar och anslutningar mot garagetröskel, trappa och gata till den nya höjden. Ändras marknivån mycket, eller berörs anslutningen mot gatan, kan du behöva kontrollera med kommunen om marklov krävs.

Vad skiljer förberedelsen åt beroende på ny yta?

Uppbyggnaden anpassas efter vad som ska ligga överst. Tabellen visar vanliga riktvärden för en villatomt. Det exakta djupet avgörs alltid av jordart, trafik och tjälrisk på just din tomt.

Ny asfalt

Asfalt kräver ett jämnt och väl packat bärlager. Varje ojämnhet i bärlagret syns i den färdiga ytan. Beläggningen kan inte kompensera för ett svagt underlag, så det är i markarbetet som ytans livslängd avgörs. Läs mer om asfaltering.

Marksten och plattor

Stenen läggs i ett tunt sättlager av sand eller stenmjöl ovanpå bärlagret. Kantstöd är nödvändigt, annars glider stenarna isär med tiden. Stenläggning är ofta tjockare än asfalt, så nivåerna mot garage och trappor behöver planeras från början.

Grus

En grusyta behöver samma bärande uppbyggnad som andra ytor om den ska tåla bilar. Överst läggs ett finare grus som går att packa till en fast yta.

Gräs eller plantering

Ska ytan bli gräsmatta eller rabatt behövs ingen bärande uppbyggnad. I stället ska det gamla packade gruset bort och ersättas med matjord, så att rötter och vatten kan ta sig ner i marken.

Vad kostar det att ta bort gammal asfalt?

Kostnaden består av flera poster. Det är klokt att känna igen dem i offerten, så att du kan jämföra offerter på lika villkor.

Vikten avgör mer än ytan

Mottagningen tar oftast betalt per ton, och en lastbil begränsas av hur mycket den får väga. Asfalt väger ungefär 2,3–2,4 ton per kubikmeter. En uppfart på 50 kvadratmeter med 5 centimeter asfalt motsvarar ungefär 2,5 kubikmeter, alltså runt 6 ton bara i beläggning. Har ytan asfalterats om flera gånger kan den vara betydligt tjockare, och ska gruset under också bort växer mängden snabbt.

Poster som brukar ingå

  • Etablering. Att få maskiner och personal till platsen kostar ungefär lika mycket oavsett ytans storlek.

  • Rivning. Uppbrytning eller fräsning, inklusive kantsågning.

  • Transport och mottagning. Antal lass, avstånd till mottagningen och avgift per ton.

  • Provtagning och analys. Tillkommer om asfalten kan innehålla tjära.

  • Särskild hantering. Klassas materialet som farligt avfall blir både transport och mottagning dyrare.

  • Schakt och nytt material. Hur djupt det behöver grävas och hur mycket krossmaterial som behövs.

  • Packning, fall och kantstöd. Arbetstid och material för att bygga upp marken rätt.

  • Åtkomst. Smala grindar, branta lutningar och långt till lastbilen ökar tidsåtgången.

Mängden material kan visa sig bli större än beräknat när ytan väl är öppnad. Fråga därför hur eventuella tillägg hanteras. Konsumentverkets råd om att anlita hantverkare är bra att läsa innan du skriver avtal. En översikt över hur posterna i ett markjobb hänger ihop finns i artikeln vad kostar markarbete.

Vanliga misstag

  • Att riva utan att veta åldern. Upptäcks tjärasfalt först på flaket blir hanteringen både dyrare och krångligare.

  • Att blanda asfalt med jord och grus. Sortering vid rivningen är en av de enklaste besparingarna.

  • Att spara asfalten som fyllning. Det är inte tillåtet, och materialet förlorar sitt återvinningsvärde.

  • Att bara byta beläggning. Satt sig den gamla ytan sitter felet oftast i marken under, och då kommer problemen tillbaka.

  • Att packa allt på en gång. Ett tjockt lager som packas i ett skikt kan sätta sig efter några år.

  • Att glömma fall och vatten. Utan fall och en plats för vattnet att ta vägen blir det pölar och isfläckar.

  • Att beställa "rivning" utan att bestämma djupet. Ingår bara asfalten, eller även gruset under?

Checklista inför att du begär offert

  • Mät ytan och försök bedöma asfaltens tjocklek, gärna i en kant där den syns.

  • Ta reda på ungefär när ytan anlades och om den har asfalterats om.

  • Bestäm vad ytan ska bli, eftersom det avgör hur djupt marken behöver byggas upp.

  • Beskriv åtkomsten: grindbredd, lutningar och var en lastbil kan stå.

  • Notera var vattnet blir stående och var ytan har satt sig.

  • Fråga om provtagning ingår och vem som beställer analysen.

  • Be om att rivning, bortforsling, markarbete och ny yta redovisas separat.

  • Spara kvitton och transportdokument från mottagningen.

Fundersam över förberedning av mark inför ny asfaltyta?

Det svåra med att ta bort asfalt är sällan själva rivningen, utan att veta vad som ligger under och vad materialet innehåller. Båda frågorna påverkar både kostnad och tidsplan.

Hasselbacken hjälper villaägare med markarbete och asfaltering. I första hand utför våra egna hantverkare arbetet, och vi är din kontakt genom hela projektet. Om vi inte kan ta oss an uppdraget kan vi förmedla det till en utvald samarbetspartner eller rekommendera ett annat byggföretag. Då har du kontakt direkt med det företaget.

Planerar du ett liknande projekt? Beskriv ytan med ungefärliga mått, vad du vet om dess ålder och bifoga gärna ett par bilder. Kontakta oss så hjälper vi dig att ta nästa steg

Så förbereds marken för en ny yta

Det här är det viktigaste steget i hela projektet. En ny beläggning blir aldrig bättre än marken den ligger på, och många gamla asfaltytor har gått sönder just för att underlaget var för tunt, för dåligt packat eller dåligt dränerat.

En hållbar yta byggs upp i lager, ungefär som en tårta:

  • Terrassen är den orörda marken i botten av schaktet.

  • Förstärkningslagret är ett tjockare lager grovt krossmaterial som fördelar tyngden från bilar och står emot frost.

  • Bärlagret är ett tunnare lager finare krossmaterial som ger en jämn och stabil yta att lägga beläggningen på.

  • Beläggningen är det som syns: asfalt, sten, plattor eller grus.

Bedöm det gamla underlaget

När asfalten är borta syns underlagets verkliga skick. Är gruset under rent, tillräckligt tjockt och fast kan det ibland justeras och återanvändas. Är det uppblandat med jord eller lera, för tunt eller mjukt behöver det grävas ur och ersättas. Hur ett bra bärlager ska vara beskriver vi i guiden om bärlager.

Schakt: hur djupt behöver man gräva?

Hur djupt det behöver grävas beror på tre saker: vilken yta som ska läggas, hur tung trafik den ska tåla och vilken jord som finns på tomten. En uppfart för bil kräver en tjockare uppbyggnad än en gångväg, och lera kräver mer än sand eller morän.

Jord, lera och annat material som inte bär, ska bort. Schaktmassorna forslas bort eller används på tomten där det passar, till exempel i planteringsytor.

Markduk mot lera

På lerig mark läggs ofta en geotextil, en slags markduk, i botten av schaktet. Den hindrar leran från att blandas upp med det nya gruset. Utan den kan krossmaterialet efter några år sjunka ner i leran, och då sätter sig ytan igen.

Förstärkningslager, bärlager och packning

Det nya materialet läggs ut och packas i tunna skikt med vibratorplatta eller vält. Packas ett tjockt lager på en gång blir bara den övre delen fast, och resten kan sätta sig med tiden. Varför det är så viktigt förklarar vi i artikeln om att packa mark.

Fall och avvattning

Ytan behöver luta så att regn- och smältvatten rinner bort från huset, ofta runt 1–2 centimeter per meter. Vattnet behöver också ha någonstans att ta vägen, till exempel en brunn, en ränndal eller en grönyta som kan ta emot det. Läs mer i guiden om dagvatten på tomten.

Tjälsäkring

Tjäle är när vattnet i marken fryser och gör att marken lyfter. Särskilt lera och siltjord kan röra sig mycket. Ett tillräckligt tjockt förstärkningslager av grovt material, som inte suger upp vatten, är det vanligaste skyddet. Vid garageinfarter och andra känsliga partier kan marken även isoleras med skivor av cellplast.

Kantstöd och anslutningar

Kantstöd av betong eller granit håller den nya ytan på plats och hindrar kanterna från att vittra sönder och krypa ut. Samtidigt justeras brunnar och anslutningar mot garagetröskel, trappa och gata till den nya höjden. Ändras marknivån mycket, eller berörs anslutningen mot gatan, kan du behöva kontrollera med kommunen om marklov krävs.

Vad skiljer förberedelsen åt beroende på ny yta?

Uppbyggnaden anpassas efter vad som ska ligga överst. Tabellen visar vanliga riktvärden för en villatomt. Det exakta djupet avgörs alltid av jordart, trafik och tjälrisk på just din tomt.

Ny asfalt

Asfalt kräver ett jämnt och väl packat bärlager. Varje ojämnhet i bärlagret syns i den färdiga ytan. Beläggningen kan inte kompensera för ett svagt underlag, så det är i markarbetet som ytans livslängd avgörs. Läs mer om asfaltering.

Marksten och plattor

Stenen läggs i ett tunt sättlager av sand eller stenmjöl ovanpå bärlagret. Kantstöd är nödvändigt, annars glider stenarna isär med tiden. Stenläggning är ofta tjockare än asfalt, så nivåerna mot garage och trappor behöver planeras från början.

Grus

En grusyta behöver samma bärande uppbyggnad som andra ytor om den ska tåla bilar. Överst läggs ett finare grus som går att packa till en fast yta.

Gräs eller plantering

Ska ytan bli gräsmatta eller rabatt behövs ingen bärande uppbyggnad. I stället ska det gamla packade gruset bort och ersättas med matjord, så att rötter och vatten kan ta sig ner i marken.

Vad kostar det att ta bort gammal asfalt?

Kostnaden består av flera poster. Det är klokt att känna igen dem i offerten, så att du kan jämföra offerter på lika villkor.

Vikten avgör mer än ytan

Mottagningen tar oftast betalt per ton, och en lastbil begränsas av hur mycket den får väga. Asfalt väger ungefär 2,3–2,4 ton per kubikmeter. En uppfart på 50 kvadratmeter med 5 centimeter asfalt motsvarar ungefär 2,5 kubikmeter, alltså runt 6 ton bara i beläggning. Har ytan asfalterats om flera gånger kan den vara betydligt tjockare, och ska gruset under också bort växer mängden snabbt.

Poster som brukar ingå

  • Etablering. Att få maskiner och personal till platsen kostar ungefär lika mycket oavsett ytans storlek.

  • Rivning. Uppbrytning eller fräsning, inklusive kantsågning.

  • Transport och mottagning. Antal lass, avstånd till mottagningen och avgift per ton.

  • Provtagning och analys. Tillkommer om asfalten kan innehålla tjära.

  • Särskild hantering. Klassas materialet som farligt avfall blir både transport och mottagning dyrare.

  • Schakt och nytt material. Hur djupt det behöver grävas och hur mycket krossmaterial som behövs.

  • Packning, fall och kantstöd. Arbetstid och material för att bygga upp marken rätt.

  • Åtkomst. Smala grindar, branta lutningar och långt till lastbilen ökar tidsåtgången.

Mängden material kan visa sig bli större än beräknat när ytan väl är öppnad. Fråga därför hur eventuella tillägg hanteras. Konsumentverkets råd om att anlita hantverkare är bra att läsa innan du skriver avtal. En översikt över hur posterna i ett markjobb hänger ihop finns i artikeln vad kostar markarbete.

Vanliga misstag

  • Att riva utan att veta åldern. Upptäcks tjärasfalt först på flaket blir hanteringen både dyrare och krångligare.

  • Att blanda asfalt med jord och grus. Sortering vid rivningen är en av de enklaste besparingarna.

  • Att spara asfalten som fyllning. Det är inte tillåtet, och materialet förlorar sitt återvinningsvärde.

  • Att bara byta beläggning. Satt sig den gamla ytan sitter felet oftast i marken under, och då kommer problemen tillbaka.

  • Att packa allt på en gång. Ett tjockt lager som packas i ett skikt kan sätta sig efter några år.

  • Att glömma fall och vatten. Utan fall och en plats för vattnet att ta vägen blir det pölar och isfläckar.

  • Att beställa "rivning" utan att bestämma djupet. Ingår bara asfalten, eller även gruset under?

Checklista inför att du begär offert

  • Mät ytan och försök bedöma asfaltens tjocklek, gärna i en kant där den syns.

  • Ta reda på ungefär när ytan anlades och om den har asfalterats om.

  • Bestäm vad ytan ska bli, eftersom det avgör hur djupt marken behöver byggas upp.

  • Beskriv åtkomsten: grindbredd, lutningar och var en lastbil kan stå.

  • Notera var vattnet blir stående och var ytan har satt sig.

  • Fråga om provtagning ingår och vem som beställer analysen.

  • Be om att rivning, bortforsling, markarbete och ny yta redovisas separat.

  • Spara kvitton och transportdokument från mottagningen.

Fundersam över förberedning av mark inför ny asfaltyta?

Det svåra med att ta bort asfalt är sällan själva rivningen, utan att veta vad som ligger under och vad materialet innehåller. Båda frågorna påverkar både kostnad och tidsplan.

Hasselbacken hjälper villaägare med markarbete och asfaltering. I första hand utför våra egna hantverkare arbetet, och vi är din kontakt genom hela projektet. Om vi inte kan ta oss an uppdraget kan vi förmedla det till en utvald samarbetspartner eller rekommendera ett annat byggföretag. Då har du kontakt direkt med det företaget.

Planerar du ett liknande projekt? Beskriv ytan med ungefärliga mått, vad du vet om dess ålder och bifoga gärna ett par bilder. Kontakta oss så hjälper vi dig att ta nästa steg

Vanliga frågor om att ta bort gammal asfalt

Måste gammal asfalt alltid tas bort innan ny läggs?

Nej. Ligger den gamla ytan stabilt och har rätt fall kan ett nytt lager ibland läggas ovanpå. Har ytan spruckit eller satt sig behöver orsaken åtgärdas, vilket oftast innebär att asfalten tas bort.

Hur vet jag om min asfalt innehåller tjära?

Åldern är den starkaste indikationen, och asfalt lagd före mitten av 1970-talet bör provtas. Utseende och lukt räcker inte för att avgöra saken. En PAH-analys ger besked innan arbetet påbörjas.

Får jag använda den uppbrutna asfalten som fyllning på tomten?

Nej. Asfalt och tjärasfalt får inte användas som markfyllning. Materialet ska lämnas till en mottagare som kan ta hand om det.

Kan jag lämna asfalten på återvinningscentralen?

Mindre mängder tas ibland emot, men reglerna varierar mellan kommuner. En hel uppfart går normalt till en mottagningsanläggning för asfalt och betong. Kontrollera med din kommun innan du lastar bilen.

Hur mycket väger asfalten från en uppfart?

Räkna med ungefär 2,3–2,4 ton per kubikmeter. En uppfart på 50 kvadratmeter med 5 centimeters beläggning motsvarar därmed omkring 6 ton, exklusive bärlager.

Blir det dyrare om asfalten är förorenad?

Ja. Provtagning tillkommer, transporten kan kräva särskilt tillstånd och mottagningsavgiften blir högre. Därför lönar det sig att klarlägga frågan innan arbetet planeras i detalj.

Hur lång tid tar rivningen?

På en normal villauppfart med god åtkomst handlar det ofta om en till två dagar för rivning och lastning. Transporter, provsvar och det som ska byggas efteråt styr hela projektets längd mer än själva rivningen.

Kan jag riva asfalten själv?

På små ytor går det med rätt verktyg, men vikten blir snabbt ett problem och materialet måste ändå transporteras till godkänd mottagning. Vid misstanke om tjärasfalt bör arbetet inte göras på egen hand.

Krävs tillstånd för att ta bort asfalt?

Att ta bort en beläggning kräver normalt inte lov i sig. Ändras tomtens marknivå väsentligt, eller berörs anslutningen mot gatan, kan marklov eller andra tillstånd behövas. Påträffas tjärasfalt ska kommunens miljöförvaltning kontaktas.