Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ett träd som fälls tar sällan med sig hela problemet. Kvar blir en stubbe och ett rotsystem som kan sträcka sig flera meter ut i marken. Så länge ytan bara är gräs spelar det oftast liten roll. Ska det i stället anläggas en uppfart, en stenlagd gång, en altan eller en grund just där, blir frågan viktig: måste stubben bort, och hur mycket av rötterna behöver följa med?
Den här guiden hjälper dig att bedöma hur grundligt stubbar och rötter behöver tas bort utifrån vad ytan ska användas till. Den förklarar också skillnaden mellan stubbfräsning och stubbrytning och i vilken ordning arbetet brukar göras.
Kort svar
Stubbrytning, alltså att gräva eller bryta upp stubben med rötterna, behövs främst när ytan ska bära något. Det gäller till exempel en husgrund, ett garage, en pool, en uppfart eller stenläggning. Organiskt material som ligger kvar under en sådan yta bryts ner med tiden, och då kan marken sjunka.
Ska ytan bli gräsmatta eller plantering räcker det oftast att fräsa ner stubben en bit under markytan. Står stubben helt utanför det område som ska anläggas kan den ofta få stå kvar.
Tumregeln är enkel. Ju mer last och ju hårdare ytskikt, desto mer av stubben och rötterna behöver bort.
Varför ställer stubbar och rötter till problem under nya ytor?
En stubbe är inget stabilt underlag, även om den känns stenhård när trädet precis har fällts. Det finns tre skäl till att den kan orsaka problem.
Den bryts ner. Trä och rötter förmultnar under många år. När volymen försvinner uppstår hålrum, och marken ovanför sjunker ihop. Under en gräsmatta blir det en svacka. Under marksten eller asfalt blir det en sättning som kräver omläggning.
Den kan leva vidare. Vissa trädslag, till exempel asp, sälg, poppel och en del körsbärsträd, kan skjuta nya skott från rötterna efter fällningen. Växande rötter kan lyfta plattor och kantsten.
Den blandas in i massorna. Rötter och trärester som hamnar i jorden gör massorna mindre lämpliga att återanvända som fyllning. De kan också påverka hur massorna tas emot om de ska köras bort. Mer om det finns i artikeln om schaktmassor.
Det är samma princip som gör att matjord skrapas bort innan en husgrund byggs. Organiskt material hör inte hemma under något som ska bära last.
Vad ska ytan användas till? Det avgör kraven
Den viktigaste frågan är vad som ska ligga ovanpå, inte hur stor stubben är. Tabellen ger en översikt.
Planerad användning | Vad som brukar krävas | Varför |
Gräsmatta, rabatt | Fräsning under markytan, större rötter i växtbädden tas bort | Små sättningar kan fyllas på i efterhand |
Grusgång, plattor, marksten | Stubbrytning inom ytan, grova rötter bort under hela uppbyggnaden | Hålrum ger sättningar och ojämna plattor |
Uppfart, garageplatta | Stubbrytning och grova rötter bort, hålet fylls med packbart material | Tung last och tjäle förstärker varje svaghet |
Altan på plintar | Stubbar bort där plintarna ska stå | Plinten måste stå på stabil mark |
Husgrund, tillbyggnad, pool | Allt organiskt material bort inom byggytan | Sättningar under en grund är svåra och dyra att åtgärda |
Schakt för ledningar eller dränering | Rötter i schaktlinjen kapas och tas bort, närliggande stubbar grävs ofta upp | Rötter hindrar grävningen och kan växa mot rören |
Gräsmatta och planteringar
Här räcker stubbfräsning i de flesta fall. Stubben fräses ner till en nivå under markytan, flisen krattas bort och gropen fylls med jord. Grova rötter nära ytan tas bort i samband med att jorden bearbetas. Hur växtbädden sedan förbereds beskriver vi i guiden om markberedning för gräsmatta.
Gångar, stenläggning och uppfart
Här blir kraven betydligt högre. En hårdgjord yta vilar på ett bärlager som ska packas till en jämn och stabil bädd. En stubbe eller en grov rot i den bädden fungerar som en inbyggd framtida sättning. Därför bryts stubben normalt upp helt inom ytan och lite utanför kanten, och grova rötter tas bort ner till den nivå där uppbyggnaden börjar.
Hur underarbetet i övrigt byggs upp går vi igenom i artiklarna om stenläggning och att anlägga en uppfart.
Altan och trädäck
En altan på plintar bär lasten i enskilda punkter. Stubbar som står där plintarna ska placeras behöver bort, eftersom plinten annars står på något som förmultnar. Rötter mellan plintarna är mindre kritiska, men rotskott kan växa upp under däcket och bör hållas efter.
Husgrund, garage och pool
Inom en byggyta tas allt organiskt material bort. Stubbrytning är då en del av röjningen innan matjorden skrapas bort och schaktningen börjar. Hela kedjan beskrivs i artikeln om markarbete inför husbygge.
Stubbfräsning eller stubbrytning. Vad är skillnaden?
De två metoderna låter lika men ger olika resultat under marken.
Stubbfräsning
En stubbfräs är en maskin med en roterande skiva som maler ner stubben till flis. Metoden tar bort stubben under markytan men lämnar det mesta av rotsystemet kvar. Hur djupt fräsen når beror på maskinen och hur mycket arbete som läggs ner. Ange därför i beställningen hur djupt du behöver stubben att fräsas och vad ytan ska användas till.
Fräsning passar när det ska bli gräs eller plantering, när det är trångt eller när man vill undvika att skada omgivande mark. Flisen är organiskt material och bör tas bort om ytan senare ska byggas på.
Ett träd som fälls tar sällan med sig hela problemet. Kvar blir en stubbe och ett rotsystem som kan sträcka sig flera meter ut i marken. Så länge ytan bara är gräs spelar det oftast liten roll. Ska det i stället anläggas en uppfart, en stenlagd gång, en altan eller en grund just där, blir frågan viktig: måste stubben bort, och hur mycket av rötterna behöver följa med?
Den här guiden hjälper dig att bedöma hur grundligt stubbar och rötter behöver tas bort utifrån vad ytan ska användas till. Den förklarar också skillnaden mellan stubbfräsning och stubbrytning och i vilken ordning arbetet brukar göras.
Kort svar
Stubbrytning, alltså att gräva eller bryta upp stubben med rötterna, behövs främst när ytan ska bära något. Det gäller till exempel en husgrund, ett garage, en pool, en uppfart eller stenläggning. Organiskt material som ligger kvar under en sådan yta bryts ner med tiden, och då kan marken sjunka.
Ska ytan bli gräsmatta eller plantering räcker det oftast att fräsa ner stubben en bit under markytan. Står stubben helt utanför det område som ska anläggas kan den ofta få stå kvar.
Tumregeln är enkel. Ju mer last och ju hårdare ytskikt, desto mer av stubben och rötterna behöver bort.
Varför ställer stubbar och rötter till problem under nya ytor?
En stubbe är inget stabilt underlag, även om den känns stenhård när trädet precis har fällts. Det finns tre skäl till att den kan orsaka problem.
Den bryts ner. Trä och rötter förmultnar under många år. När volymen försvinner uppstår hålrum, och marken ovanför sjunker ihop. Under en gräsmatta blir det en svacka. Under marksten eller asfalt blir det en sättning som kräver omläggning.
Den kan leva vidare. Vissa trädslag, till exempel asp, sälg, poppel och en del körsbärsträd, kan skjuta nya skott från rötterna efter fällningen. Växande rötter kan lyfta plattor och kantsten.
Den blandas in i massorna. Rötter och trärester som hamnar i jorden gör massorna mindre lämpliga att återanvända som fyllning. De kan också påverka hur massorna tas emot om de ska köras bort. Mer om det finns i artikeln om schaktmassor.
Det är samma princip som gör att matjord skrapas bort innan en husgrund byggs. Organiskt material hör inte hemma under något som ska bära last.
Vad ska ytan användas till? Det avgör kraven
Den viktigaste frågan är vad som ska ligga ovanpå, inte hur stor stubben är. Tabellen ger en översikt.
Planerad användning | Vad som brukar krävas | Varför |
Gräsmatta, rabatt | Fräsning under markytan, större rötter i växtbädden tas bort | Små sättningar kan fyllas på i efterhand |
Grusgång, plattor, marksten | Stubbrytning inom ytan, grova rötter bort under hela uppbyggnaden | Hålrum ger sättningar och ojämna plattor |
Uppfart, garageplatta | Stubbrytning och grova rötter bort, hålet fylls med packbart material | Tung last och tjäle förstärker varje svaghet |
Altan på plintar | Stubbar bort där plintarna ska stå | Plinten måste stå på stabil mark |
Husgrund, tillbyggnad, pool | Allt organiskt material bort inom byggytan | Sättningar under en grund är svåra och dyra att åtgärda |
Schakt för ledningar eller dränering | Rötter i schaktlinjen kapas och tas bort, närliggande stubbar grävs ofta upp | Rötter hindrar grävningen och kan växa mot rören |
Gräsmatta och planteringar
Här räcker stubbfräsning i de flesta fall. Stubben fräses ner till en nivå under markytan, flisen krattas bort och gropen fylls med jord. Grova rötter nära ytan tas bort i samband med att jorden bearbetas. Hur växtbädden sedan förbereds beskriver vi i guiden om markberedning för gräsmatta.
Gångar, stenläggning och uppfart
Här blir kraven betydligt högre. En hårdgjord yta vilar på ett bärlager som ska packas till en jämn och stabil bädd. En stubbe eller en grov rot i den bädden fungerar som en inbyggd framtida sättning. Därför bryts stubben normalt upp helt inom ytan och lite utanför kanten, och grova rötter tas bort ner till den nivå där uppbyggnaden börjar.
Hur underarbetet i övrigt byggs upp går vi igenom i artiklarna om stenläggning och att anlägga en uppfart.
Altan och trädäck
En altan på plintar bär lasten i enskilda punkter. Stubbar som står där plintarna ska placeras behöver bort, eftersom plinten annars står på något som förmultnar. Rötter mellan plintarna är mindre kritiska, men rotskott kan växa upp under däcket och bör hållas efter.
Husgrund, garage och pool
Inom en byggyta tas allt organiskt material bort. Stubbrytning är då en del av röjningen innan matjorden skrapas bort och schaktningen börjar. Hela kedjan beskrivs i artikeln om markarbete inför husbygge.
Stubbfräsning eller stubbrytning. Vad är skillnaden?
De två metoderna låter lika men ger olika resultat under marken.
Stubbfräsning
En stubbfräs är en maskin med en roterande skiva som maler ner stubben till flis. Metoden tar bort stubben under markytan men lämnar det mesta av rotsystemet kvar. Hur djupt fräsen når beror på maskinen och hur mycket arbete som läggs ner. Ange därför i beställningen hur djupt du behöver stubben att fräsas och vad ytan ska användas till.
Fräsning passar när det ska bli gräs eller plantering, när det är trångt eller när man vill undvika att skada omgivande mark. Flisen är organiskt material och bör tas bort om ytan senare ska byggas på.
Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Stubbrytning med grävmaskin
Vid stubbrytning grävs eller bryts stubben upp tillsammans med de grova rötterna. Resultatet blir en grop som behöver fyllas och packas. Metoden tar bort mer av det organiska materialet och är därför normalt det rätta valet under ytor som ska bära last.
Stubbrytning ger samtidigt ett större ingrepp i marken. Stora stubbar kan lyfta upp mycket jord, sten och i värsta fall ledningar som rötterna har vuxit runt.
Låta stubben stå kvar
Om stubben står utanför den yta som ska anläggas kan den ofta lämnas. Den förmultnar långsamt. Om trädslaget skjuter rotskott behöver skotten hållas efter under några år.
Stubbfräsning | Stubbrytning | Lämna kvar | |
Vad blir kvar i marken | De flesta rötterna och fräsflis om den inte tas bort | Finare rötter | Hela stubben och rotsystemet |
Ingrepp i omgivande mark | Litet | Större, en grop uppstår | Inget |
Passar under | Gräsmatta och planteringar | Hårdgjorda ytor, plintar och grunder | Ytor som inte ska anläggas |
Efterarbete | Kratta bort flis och fyll med jord | Fyll med rätt material och packa | Håll efter eventuella rotskott |
Hur mycket av rötterna behöver bort?
Det är sällan varken möjligt eller nödvändigt att få bort varje rottråd. Det som avgör är var rötterna ligger i förhållande till den nya konstruktionen.
Grova rötter inom ytan tas bort ner till den nivå där bärlager eller grund börjar. Det är de som ger hålrum när de förmultnar.
Rötter i kanten kapas en bit utanför ytans ytterkant, så att de inte kan växa in under kantsten eller plattor.
Fina rötter som följer med jorden hanteras oftast i samband med att matjorden skrapas bort. Matjorden ska ändå inte ligga kvar under en bärande yta.
Rötter från träd som står kvar kräver en egen bedömning. För mycket kapning kan göra trädet instabilt. Det tar vi upp i artikeln om träd och rötter nära husgrunden.
I vilken ordning görs arbetet?
Stubbrytningen hör hemma tidigt i projektet, före schaktning och uppbyggnad. En vanlig ordning ser ut så här:
Fäll träden och kontrollera om det finns lov eller skydd som påverkar fällningen. Det kan krävas marklov i vissa områden.
Kontrollera ledningar i marken. Rötter växer gärna längs ledningsstråk, och en stubbe som bryts upp kan dra med sig en kabel. Se guiden om hur du kontrollerar var ledningar och kablar ligger.
Bryt eller fräs stubbarna utifrån vad ytan ska användas till.
Sortera det organiska materialet för sig. Stubbar, rötter och flis hålls åtskilda från jord och sten som kan återanvändas.
Skrapa bort matjorden och schakta ner till den nivå projektet kräver.
Fyll stubbhålen med lämpligt material. Under en hårdgjord yta används ett packbart material, inte den lösa jorden som kom upp ur gropen. Mer om materialval finns i artikeln om fyllnadsmassor.
Packa i lager. Ett stubbhål som fylls på en gång och packas bara överst kan sätta sig senare. Hur det görs rätt beskriver vi i artikeln om att packa mark.
Om stubbrytningen görs i samma etablering som resten av markarbetet slipper du betala för att maskinen körs ut två gånger.
Stubbar nära huset, ledningar och tomtgräns
Några situationer kräver extra eftertanke innan en stubbe bryts upp.
Nära husgrunden. En stor stubbe intill sockeln kan ha rötter som når in under grunden. Att bryta upp den med maskin kan störa marken närmast huset, och på lerjord kan fuktförhållandena förändras när ett stort träd försvinner. Fräsning är då ofta ett skonsammare alternativ. Om det ändå behövs djupare grävning nära grunden bör arbetet planeras som ett schakt. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, särskilt vid grävning nära byggnader.
Över eller intill ledningar. Rötter kan ha vuxit runt vatten-, avlopps- eller dräneringsledningar. Om stubben ligger i samma stråk som en ledning kan det vara klokare att fräsa än att bryta, eller att frilägga ledningen försiktigt för hand.
Vid tomtgränsen. Rötter från en stubbe på din tomt kan gå in på grannens mark, och tvärtom. Prata med grannen innan en stor stubbe nära gränsen bryts upp. Det gäller särskilt om grannens träd, staket eller stenläggning står nära.
Vad påverkar kostnaden?
Priset för att ta bort stubbar och rötter varierar mycket mellan olika tomter. Det som brukar väga tyngst är:
Stubbens storlek och trädslag. Grova stubbar med utbrett rotsystem tar längre tid, oavsett metod.
Antal stubbar. Många stubbar på samma yta blir billigare per styck än en enstaka.
Metod och maskin. Fräsning och stubbrytning med grävmaskin prissätts olika, och trång åtkomst kan kräva mindre maskiner.
Omhändertagande. Stubbar och rötter som ska köras bort kostar både i transport och mottagning.
Återfyllning och packning. Under hårdgjorda ytor tillkommer material och arbete för att fylla och packa hålen.
Samordning. Görs stubbrytningen som en del av ett större markarbete delas kostnaden för etablering.
Skattereduktionen skiljer sig beroende på sammanhang. Enligt Skatteverket ger stubbfräsning och fällning av träd rätt till rutavdrag som trädgårdsarbete, men inte bortforslingen. Anläggningsarbeten som uppfarter, sten- och plattläggning ger däremot inte rätt till rutavdrag. Om stubbrytningen ingår i ett sådant projekt behöver du därför kontrollera vilken del av arbetet som kan ge avdrag. En bredare genomgång av hur markarbete prissätts finns i artikeln om vad markarbete kostar.
Vanliga misstag
Att fräsa i stället för att bryta under en hårdgjord yta. Rotsystemet som blir kvar kan ge sättningar efter några år.
Att låta fräsflisen ligga kvar under bärlager eller plattor.
Att fylla stubbhålet med samma lösa jord som kom upp, utan packning.
Att gräva utan att kontrollera ledningar först.
Att bryta upp en stor stubbe tätt intill huset utan att tänka på grunden och markförhållandena.
Att vänta med stubbarna tills maskinen redan har lämnat tomten.
Om en yta redan har börjat sjunka på grund av gamla stubbar eller rötter beskriver vi orsaker och åtgärder i artikeln om sättningar i uppfarten.
Planerar du markarbete där det står stubbar?
Om stubbarna står där det ska bli uppfart, stenläggning, altan eller grund är det enklast att ta med dem i planeringen från början. Då kan stubbrytning, schaktning och återfyllning göras i samma omgång , och ytan får ett underlag som håller.
Hasselbacken hjälper villaägare att förstå större markprojekt och få kontakt med en relevant entreprenör. Läs mer om vad vi hjälper till med inom markarbete. Du kan också beskriva vad som ska byggas och hur många stubbar det gäller, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Stubbrytning med grävmaskin
Vid stubbrytning grävs eller bryts stubben upp tillsammans med de grova rötterna. Resultatet blir en grop som behöver fyllas och packas. Metoden tar bort mer av det organiska materialet och är därför normalt det rätta valet under ytor som ska bära last.
Stubbrytning ger samtidigt ett större ingrepp i marken. Stora stubbar kan lyfta upp mycket jord, sten och i värsta fall ledningar som rötterna har vuxit runt.
Låta stubben stå kvar
Om stubben står utanför den yta som ska anläggas kan den ofta lämnas. Den förmultnar långsamt. Om trädslaget skjuter rotskott behöver skotten hållas efter under några år.
Stubbfräsning | Stubbrytning | Lämna kvar | |
Vad blir kvar i marken | De flesta rötterna och fräsflis om den inte tas bort | Finare rötter | Hela stubben och rotsystemet |
Ingrepp i omgivande mark | Litet | Större, en grop uppstår | Inget |
Passar under | Gräsmatta och planteringar | Hårdgjorda ytor, plintar och grunder | Ytor som inte ska anläggas |
Efterarbete | Kratta bort flis och fyll med jord | Fyll med rätt material och packa | Håll efter eventuella rotskott |
Hur mycket av rötterna behöver bort?
Det är sällan varken möjligt eller nödvändigt att få bort varje rottråd. Det som avgör är var rötterna ligger i förhållande till den nya konstruktionen.
Grova rötter inom ytan tas bort ner till den nivå där bärlager eller grund börjar. Det är de som ger hålrum när de förmultnar.
Rötter i kanten kapas en bit utanför ytans ytterkant, så att de inte kan växa in under kantsten eller plattor.
Fina rötter som följer med jorden hanteras oftast i samband med att matjorden skrapas bort. Matjorden ska ändå inte ligga kvar under en bärande yta.
Rötter från träd som står kvar kräver en egen bedömning. För mycket kapning kan göra trädet instabilt. Det tar vi upp i artikeln om träd och rötter nära husgrunden.
I vilken ordning görs arbetet?
Stubbrytningen hör hemma tidigt i projektet, före schaktning och uppbyggnad. En vanlig ordning ser ut så här:
Fäll träden och kontrollera om det finns lov eller skydd som påverkar fällningen. Det kan krävas marklov i vissa områden.
Kontrollera ledningar i marken. Rötter växer gärna längs ledningsstråk, och en stubbe som bryts upp kan dra med sig en kabel. Se guiden om hur du kontrollerar var ledningar och kablar ligger.
Bryt eller fräs stubbarna utifrån vad ytan ska användas till.
Sortera det organiska materialet för sig. Stubbar, rötter och flis hålls åtskilda från jord och sten som kan återanvändas.
Skrapa bort matjorden och schakta ner till den nivå projektet kräver.
Fyll stubbhålen med lämpligt material. Under en hårdgjord yta används ett packbart material, inte den lösa jorden som kom upp ur gropen. Mer om materialval finns i artikeln om fyllnadsmassor.
Packa i lager. Ett stubbhål som fylls på en gång och packas bara överst kan sätta sig senare. Hur det görs rätt beskriver vi i artikeln om att packa mark.
Om stubbrytningen görs i samma etablering som resten av markarbetet slipper du betala för att maskinen körs ut två gånger.
Stubbar nära huset, ledningar och tomtgräns
Några situationer kräver extra eftertanke innan en stubbe bryts upp.
Nära husgrunden. En stor stubbe intill sockeln kan ha rötter som når in under grunden. Att bryta upp den med maskin kan störa marken närmast huset, och på lerjord kan fuktförhållandena förändras när ett stort träd försvinner. Fräsning är då ofta ett skonsammare alternativ. Om det ändå behövs djupare grävning nära grunden bör arbetet planeras som ett schakt. Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och schaktning, särskilt vid grävning nära byggnader.
Över eller intill ledningar. Rötter kan ha vuxit runt vatten-, avlopps- eller dräneringsledningar. Om stubben ligger i samma stråk som en ledning kan det vara klokare att fräsa än att bryta, eller att frilägga ledningen försiktigt för hand.
Vid tomtgränsen. Rötter från en stubbe på din tomt kan gå in på grannens mark, och tvärtom. Prata med grannen innan en stor stubbe nära gränsen bryts upp. Det gäller särskilt om grannens träd, staket eller stenläggning står nära.
Vad påverkar kostnaden?
Priset för att ta bort stubbar och rötter varierar mycket mellan olika tomter. Det som brukar väga tyngst är:
Stubbens storlek och trädslag. Grova stubbar med utbrett rotsystem tar längre tid, oavsett metod.
Antal stubbar. Många stubbar på samma yta blir billigare per styck än en enstaka.
Metod och maskin. Fräsning och stubbrytning med grävmaskin prissätts olika, och trång åtkomst kan kräva mindre maskiner.
Omhändertagande. Stubbar och rötter som ska köras bort kostar både i transport och mottagning.
Återfyllning och packning. Under hårdgjorda ytor tillkommer material och arbete för att fylla och packa hålen.
Samordning. Görs stubbrytningen som en del av ett större markarbete delas kostnaden för etablering.
Skattereduktionen skiljer sig beroende på sammanhang. Enligt Skatteverket ger stubbfräsning och fällning av träd rätt till rutavdrag som trädgårdsarbete, men inte bortforslingen. Anläggningsarbeten som uppfarter, sten- och plattläggning ger däremot inte rätt till rutavdrag. Om stubbrytningen ingår i ett sådant projekt behöver du därför kontrollera vilken del av arbetet som kan ge avdrag. En bredare genomgång av hur markarbete prissätts finns i artikeln om vad markarbete kostar.
Vanliga misstag
Att fräsa i stället för att bryta under en hårdgjord yta. Rotsystemet som blir kvar kan ge sättningar efter några år.
Att låta fräsflisen ligga kvar under bärlager eller plattor.
Att fylla stubbhålet med samma lösa jord som kom upp, utan packning.
Att gräva utan att kontrollera ledningar först.
Att bryta upp en stor stubbe tätt intill huset utan att tänka på grunden och markförhållandena.
Att vänta med stubbarna tills maskinen redan har lämnat tomten.
Om en yta redan har börjat sjunka på grund av gamla stubbar eller rötter beskriver vi orsaker och åtgärder i artikeln om sättningar i uppfarten.
Planerar du markarbete där det står stubbar?
Om stubbarna står där det ska bli uppfart, stenläggning, altan eller grund är det enklast att ta med dem i planeringen från början. Då kan stubbrytning, schaktning och återfyllning göras i samma omgång , och ytan får ett underlag som håller.
Hasselbacken hjälper villaägare att förstå större markprojekt och få kontakt med en relevant entreprenör. Läs mer om vad vi hjälper till med inom markarbete. Du kan också beskriva vad som ska byggas och hur många stubbar det gäller, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om stubbrytning och rötter
Måste man ta bort stubben innan man lägger marksten?
Ja, i praktiken. Stubbar och grova rötter under en stenlagd yta förmultnar med tiden och ger hålrum som kan leda till sättningar. Stubben bör därför brytas upp och hålet fyllas med packbart material innan bärlagret läggs.
Räcker det att fräsa stubben inför en uppfart?
Oftast inte. Fräsning lämnar det mesta av rotsystemet kvar, och under en uppfart är lasten stor. Stubbrytning med grävmaskin tar bort mer av det organiska materialet och är därför normalt det säkrare valet.
Kan man låta stubben stå kvar och ruttna?
Ja, om den står utanför den yta som ska anläggas. Det tar många år innan stubben har brutits ner. Vissa trädslag skjuter rotskott under tiden, och dem behöver du hålla efter.
Hur djupt behöver en stubbe fräsas?
Det beror på vad ytan ska användas till. För gräsmatta räcker det att fräsa så djupt att det finns plats för ett jordlager ovanpå. Om det ska byggas något ovanpå är stubbrytning i regel ett bättre alternativ än fräsning.
Vad gör man med hålet efter stubbrytningen?
Under en gräsmatta fylls hålet med jord. Under en hårdgjord yta eller en grund fylls det med ett packbart material i lager, och varje lager packas. Den lösa jorden från gropen passar sällan som fyllning under en bärande yta.
Behöver alla rötter tas bort?
Nej. Grova rötter inom den yta som ska bära något bör tas bort. Fina rötter följer oftast med när matjorden skrapas bort. Rötter från träd som står kvar bör bara kapas efter en bedömning av trädet.
Kan man få rutavdrag för stubbrytning?
Stubbfräsning och fällning av träd räknas som trädgårdsarbete och kan ge rutavdrag på arbetskostnaden, men inte för bortforsling. Om arbetet ingår i ett anläggningsprojekt, till exempel en uppfart, gäller andra regler. Kontrollera därför med Skatteverket och utföraren innan du räknar med avdraget.
Kan man ta bort en stubbe precis intill huset?
Det går, men metoden bör väljas med hänsyn till husgrunden. Fräsning stör marken mindre än stubbrytning med grävmaskin. Om marken är lerig och trädet var stort är det klokt att låta någon bedöma situationen först.
Relaterade artiklar
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer
Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer