Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
En stenkista är ett sätt att ta hand om regnvatten och dräneringsvatten på villatomten. Den bygger på att marken runt stenkistan tar emot vattnet, och det är just där lerjord brister. Har du hus i Göteborg är frågan därför inte hur en stenkista byggs, utan om den kan fungera på din tomt och vad du kan göra istället om den inte gör det.
Här går vi igenom hur en stenkista arbetar, varför infiltration är svår i lera, hur du kan bedöma din egen tomt och vilka lösningar som brukar bli aktuella i Göteborg när stenkistan inte räcker.
Kort svar
En stenkista som ligger i lera fungerar sällan som enda lösning. Leran släpper igenom vatten mycket långsamt och är ofta redan vattenmättad, så stenkistan fylls och blir stående full.
Den kan fungera om det finns ett genomsläppligt jordlager, till exempel sand, grus eller grusig morän, på stenkistans nivå och grundvattnet ligger under stenkistans botten året runt.
Takvatten från en begränsad takyta är lättare att hantera i en stenkista än dräneringsvatten, som kommer under långa perioder när marken redan är blöt.
Tar marken inte emot vattnet kan det istället ledas till kommunens dagvattenledning, ibland via en pumpbrunn, eller till en stenkista eller ett magasin med bräddavlopp.
Hur fungerar en stenkista?
En stenkista är en grop fylld med makadam eller sten, täckt med fiberduk och jord. Vattnet leds dit i en tät ledning, och sedan gör stenkistan två saker. Vill du ha en genomgång av begreppen runt huset finns den i artikeln om dräneringsrör, dagvatten och stenkista.
Stenkistan rymmer vatten mellan stenarna
Mellan stenarna finns hålrum, och det är bara hålrummen som kan fyllas med vatten. Stenkistan fungerar alltså som en buffert som tar emot en regnskur snabbare än marken hinner ta upp den.
Marken runt stenkistan tömmer den
Vattnet i hålrummen sjunker sedan långsamt ut i jorden runt omkring. Det kallas infiltration. Det är infiltrationen som tömmer stenkistan och gör den redo för nästa regn.
Det är tömningen som avgör
Tänk dig stenkistan som en hink med hål i botten. Hinkens storlek avgör hur mycket vatten som får plats under ett regn. Hålen avgör om hinken hunnit tömmas till nästa regn, och hålen är marken. En större hink skjuter upp problemet om hålen är för små, men löser det inte.
Varför är infiltration svår i lerjord?
Lera består av mycket små korn med små hålrum emellan, och vattnet tar sig därför fram långsamt. I Lerums kommuns vägledning om dagvatten står det att vatten inte kan infiltreras i exempelvis lera, eftersom leran normalt är mättad på vatten. I praktiken innebär det tre saker för en stenkista.
Leran tar emot vattnet för långsamt
Även när leran inte är helt mättad sjunker vattnet ofta undan så långsamt att stenkistan inte hinner tömmas mellan regnen. Under en blöt höst kan det regna flera dagar i rad, och då står stenkistan full hela perioden.
Grundvattnet står högre under den blöta delen av året
I södra Sverige stiger grundvattennivåerna normalt från hösten fram till våren, enligt SMHI:s beskrivning av grundvatten. En stenkista som verkar fungera en torr sommar kan alltså stå i grundvatten några månader senare. Då fylls hålrummen underifrån, och det finns ingen plats kvar för regnvattnet.
Stenkistan kan dra till sig vatten från omgivningen
En grop med sten i lera är mer genomsläpplig än allt runt omkring. Vatten som rör sig i ytliga jordlager eller i fyllningen kring ledningar kan därför söka sig till stenkistan. Den tar då emot mer vatten än det du har lett dit.
Vad händer när stenkistan står full?
En full stenkista märks inte alltid direkt, eftersom den ligger under mark. Det är effekterna du ser:
Vattnet dämmer tillbaka i ledningen. Leds dräneringen till stenkistan blir dräneringsrören stående i vattnet, och vattnet stannar kvar intill husgrunden. Det är just det dräneringen ska förhindra.
Takvattnet tar sig ut där det kan. Vid kraftigt regn kan vattnet tränga upp vid stuprörets anslutning eller vid en brunn.
Gräsmattan ovanför stenkistan blir sank och håller sig blöt länge efter regn.
Vattnet kan följa ledningsgraven tillbaka mot huset. Graven mellan huset och stenkistan är fylld med lösare material än leran runt omkring. När vattnet i stenkistan stiger högre än ledningen vid huset kan vatten röra sig i graven tillbaka mot husgrunden.
Därför kan en stenkista i lera, nära huset, göra fuktproblemen värre istället för bättre. Lerums kommun skriver att ett infiltrationsmagasin ska ligga på tillräckligt stort avstånd och djup för att vattnet inte ska skada byggnader i närheten. Ett större avstånd minskar risken för huset, men det gör inte att leran tar emot vattnet bättre.
Två felbedömningar på lerjord i Göteborg
Göteborgs markförhållanden varierar, och två tomter i samma område kan ha olika förutsättningar för en stenkista. Hur leran påverkar själva dräneringen, med material, fall och återfyllning, beskrivs i artikeln om dränering i Göteborgs lerjord. För stenkistan finns två situationer på lerjord som kan leda till felbedömningar:
Ett tunt lager sand eller fyllning ovanpå leran. Ytan ser genomsläpplig ut, men om leran börjar en halvmeter ner fylls det tunna lagret snabbt, och vattnet blir stående ovanpå leran.
Stenkistan ligger delvis i lera. Bara den del av gropen som når genomsläppligt material bidrar till infiltrationen. Botten och väggar i lera tar emot mycket lite.
Så kan du bedöma om en stenkista fungerar på din tomt
Undersök marken innan stenkistan byggs. Lerums kommun föreslår en provgrop för att ta reda på om marken är lämplig. Så kan du gå tillväga:
Bestäm vad stenkistan ska ta emot. Takvatten från en del av taket, hela takytan eller dräneringsvatten ställer helt olika krav, se nästa avsnitt.
Gräv en provgrop där stenkistan ska ligga. Gräv minst lika djupt som stenkistans botten är tänkt att ligga och titta på jordlagren i gropens väggar. Lera är seg och formbar när den är fuktig, medan sand och grus känns korniga. Lerums kommun nämner också att ett jordprov kan skickas till ett laboratorium för siktanalys, som visar jordens kornstorlekar.
Låt gropen stå öppen en regnfri natt. Har en vattenpöl bildats på morgonen ger den en ungefärlig bild av grundvattennivån, enligt Lerums kommun. Står grundvattnet i höjd med den tänkta stenkistan kan den inte fungera. Spärra av gropen så att ingen kan ramla ner i den.
Fyll gropen med vatten och se hur snabbt det sjunker undan. Sjunker nivån knappt alls på ett dygn är marken för tät för infiltration. Resultatet är en fingervisning, inte en dimensionering.
Gör undersökningen under den blöta delen av året. Ett test i augusti kan ge en för positiv bild. Undersök hellre under hösten eller våren, när grundvattnet normalt ligger högre.
Har du redan en stenkista, titta i närmaste brunn efter regn. Står vattnet högt i dräneringsbrunnen eller spolbrunnen flera dagar efter ett regn tar utloppet sannolikt inte emot. En kamerainspektion kan visa var vattnet stannar, se artikeln om hur man kontrollerar dräneringen utan att gräva upp den.
En stenkista är ett sätt att ta hand om regnvatten och dräneringsvatten på villatomten. Den bygger på att marken runt stenkistan tar emot vattnet, och det är just där lerjord brister. Har du hus i Göteborg är frågan därför inte hur en stenkista byggs, utan om den kan fungera på din tomt och vad du kan göra istället om den inte gör det.
Här går vi igenom hur en stenkista arbetar, varför infiltration är svår i lera, hur du kan bedöma din egen tomt och vilka lösningar som brukar bli aktuella i Göteborg när stenkistan inte räcker.
Kort svar
En stenkista som ligger i lera fungerar sällan som enda lösning. Leran släpper igenom vatten mycket långsamt och är ofta redan vattenmättad, så stenkistan fylls och blir stående full.
Den kan fungera om det finns ett genomsläppligt jordlager, till exempel sand, grus eller grusig morän, på stenkistans nivå och grundvattnet ligger under stenkistans botten året runt.
Takvatten från en begränsad takyta är lättare att hantera i en stenkista än dräneringsvatten, som kommer under långa perioder när marken redan är blöt.
Tar marken inte emot vattnet kan det istället ledas till kommunens dagvattenledning, ibland via en pumpbrunn, eller till en stenkista eller ett magasin med bräddavlopp.
Hur fungerar en stenkista?
En stenkista är en grop fylld med makadam eller sten, täckt med fiberduk och jord. Vattnet leds dit i en tät ledning, och sedan gör stenkistan två saker. Vill du ha en genomgång av begreppen runt huset finns den i artikeln om dräneringsrör, dagvatten och stenkista.
Stenkistan rymmer vatten mellan stenarna
Mellan stenarna finns hålrum, och det är bara hålrummen som kan fyllas med vatten. Stenkistan fungerar alltså som en buffert som tar emot en regnskur snabbare än marken hinner ta upp den.
Marken runt stenkistan tömmer den
Vattnet i hålrummen sjunker sedan långsamt ut i jorden runt omkring. Det kallas infiltration. Det är infiltrationen som tömmer stenkistan och gör den redo för nästa regn.
Det är tömningen som avgör
Tänk dig stenkistan som en hink med hål i botten. Hinkens storlek avgör hur mycket vatten som får plats under ett regn. Hålen avgör om hinken hunnit tömmas till nästa regn, och hålen är marken. En större hink skjuter upp problemet om hålen är för små, men löser det inte.
Varför är infiltration svår i lerjord?
Lera består av mycket små korn med små hålrum emellan, och vattnet tar sig därför fram långsamt. I Lerums kommuns vägledning om dagvatten står det att vatten inte kan infiltreras i exempelvis lera, eftersom leran normalt är mättad på vatten. I praktiken innebär det tre saker för en stenkista.
Leran tar emot vattnet för långsamt
Även när leran inte är helt mättad sjunker vattnet ofta undan så långsamt att stenkistan inte hinner tömmas mellan regnen. Under en blöt höst kan det regna flera dagar i rad, och då står stenkistan full hela perioden.
Grundvattnet står högre under den blöta delen av året
I södra Sverige stiger grundvattennivåerna normalt från hösten fram till våren, enligt SMHI:s beskrivning av grundvatten. En stenkista som verkar fungera en torr sommar kan alltså stå i grundvatten några månader senare. Då fylls hålrummen underifrån, och det finns ingen plats kvar för regnvattnet.
Stenkistan kan dra till sig vatten från omgivningen
En grop med sten i lera är mer genomsläpplig än allt runt omkring. Vatten som rör sig i ytliga jordlager eller i fyllningen kring ledningar kan därför söka sig till stenkistan. Den tar då emot mer vatten än det du har lett dit.
Vad händer när stenkistan står full?
En full stenkista märks inte alltid direkt, eftersom den ligger under mark. Det är effekterna du ser:
Vattnet dämmer tillbaka i ledningen. Leds dräneringen till stenkistan blir dräneringsrören stående i vattnet, och vattnet stannar kvar intill husgrunden. Det är just det dräneringen ska förhindra.
Takvattnet tar sig ut där det kan. Vid kraftigt regn kan vattnet tränga upp vid stuprörets anslutning eller vid en brunn.
Gräsmattan ovanför stenkistan blir sank och håller sig blöt länge efter regn.
Vattnet kan följa ledningsgraven tillbaka mot huset. Graven mellan huset och stenkistan är fylld med lösare material än leran runt omkring. När vattnet i stenkistan stiger högre än ledningen vid huset kan vatten röra sig i graven tillbaka mot husgrunden.
Därför kan en stenkista i lera, nära huset, göra fuktproblemen värre istället för bättre. Lerums kommun skriver att ett infiltrationsmagasin ska ligga på tillräckligt stort avstånd och djup för att vattnet inte ska skada byggnader i närheten. Ett större avstånd minskar risken för huset, men det gör inte att leran tar emot vattnet bättre.
Två felbedömningar på lerjord i Göteborg
Göteborgs markförhållanden varierar, och två tomter i samma område kan ha olika förutsättningar för en stenkista. Hur leran påverkar själva dräneringen, med material, fall och återfyllning, beskrivs i artikeln om dränering i Göteborgs lerjord. För stenkistan finns två situationer på lerjord som kan leda till felbedömningar:
Ett tunt lager sand eller fyllning ovanpå leran. Ytan ser genomsläpplig ut, men om leran börjar en halvmeter ner fylls det tunna lagret snabbt, och vattnet blir stående ovanpå leran.
Stenkistan ligger delvis i lera. Bara den del av gropen som når genomsläppligt material bidrar till infiltrationen. Botten och väggar i lera tar emot mycket lite.
Så kan du bedöma om en stenkista fungerar på din tomt
Undersök marken innan stenkistan byggs. Lerums kommun föreslår en provgrop för att ta reda på om marken är lämplig. Så kan du gå tillväga:
Bestäm vad stenkistan ska ta emot. Takvatten från en del av taket, hela takytan eller dräneringsvatten ställer helt olika krav, se nästa avsnitt.
Gräv en provgrop där stenkistan ska ligga. Gräv minst lika djupt som stenkistans botten är tänkt att ligga och titta på jordlagren i gropens väggar. Lera är seg och formbar när den är fuktig, medan sand och grus känns korniga. Lerums kommun nämner också att ett jordprov kan skickas till ett laboratorium för siktanalys, som visar jordens kornstorlekar.
Låt gropen stå öppen en regnfri natt. Har en vattenpöl bildats på morgonen ger den en ungefärlig bild av grundvattennivån, enligt Lerums kommun. Står grundvattnet i höjd med den tänkta stenkistan kan den inte fungera. Spärra av gropen så att ingen kan ramla ner i den.
Fyll gropen med vatten och se hur snabbt det sjunker undan. Sjunker nivån knappt alls på ett dygn är marken för tät för infiltration. Resultatet är en fingervisning, inte en dimensionering.
Gör undersökningen under den blöta delen av året. Ett test i augusti kan ge en för positiv bild. Undersök hellre under hösten eller våren, när grundvattnet normalt ligger högre.
Har du redan en stenkista, titta i närmaste brunn efter regn. Står vattnet högt i dräneringsbrunnen eller spolbrunnen flera dagar efter ett regn tar utloppet sannolikt inte emot. En kamerainspektion kan visa var vattnet stannar, se artikeln om hur man kontrollerar dräneringen utan att gräva upp den.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Takvatten eller dräneringsvatten: olika förutsättningar
Stenkistor tar emot två sorters vatten, och de beter sig olika i lera.
Takvatten kommer i stötar
Under ett regn kommer mycket vatten på kort tid, och sedan blir det uppehåll. En stenkista för takvatten från en mindre del av taket har därför bättre förutsättningar än en stenkista för dräneringsvatten, särskilt om provgropen visat ett genomsläppligt lager. Den behöver ändå en planerad väg för överskottet. Göteborgs Stad föreslår en kupolsil på brunnen, så att vattnet kan rinna ut på marken vid kraftigt regn. Utan en sådan lösning kan vattnet istället tränga upp närmare huset, till exempel vid stuprörets anslutning.
Dräneringsvatten kommer under långa perioder
Dräneringen leder vatten under veckor eller månader, främst under höst, vinter och vår. Det är samma perioder som leran är som blötast och grundvattnet normalt stiger. En stenkista i lera har då små möjligheter att tömmas. Dessutom drabbar en full stenkista husgrunden direkt, eftersom vattnet dämmer tillbaka i dräneringen.
En stenkista i lera är därför en svagare lösning för dräneringsvatten än för takvatten. Har huset källare rekommenderar Göteborgs Stad i samma råd att dräneringen alltid pumpas, för att förhindra att vatten dämmer upp runt huset. Hur det fungerar beskrivs i artikeln om pumpbrunn för dränering.
Alternativ när stenkistan inte räcker i lerjord
Göteborgs Stad beskriver en prioriteringsordning för dagvatten: i första hand tas vattnet om hand på den egna tomten, i andra hand fördröjs det i magasin och i tredje hand leds det till ledning eller dike, se Göteborgs Stads information om att hantera dagvatten. På lerjord kan lösningen bli en kombination, där takvattnet hanteras på tomten så långt det går och dräneringsvattnet leds vidare.
Anslutning till kommunens dagvattenledning
Har fastigheten en förbindelsepunkt för dagvatten är det ett alternativ som inte är beroende av att leran tar emot vattnet. Enligt 25 § i Göteborgs föreskrifter om användning av den allmänna VA-anläggningen (KFVA), som gäller sedan 23 april 2026, får dag- och dränvatten bara ledas till en ledning som är avsedd för det. Det är huvudmannen, i Göteborg förvaltningen Kretslopp och vatten, som avgör vilket ändamål en ledning har. Kontrollera därför förutsättningarna innan arbetet planeras. I äldre områden kan fastigheten vara ansluten till en kombinerad ledning, och vad det innebär beskrivs i artikeln om dräneringsrör, dagvatten och stenkista.
Pumpbrunn när utloppet ligger för högt
Ligger dräneringen lägre än dagvattenledningen, eller lägre än den punkt dit vattnet ska ledas, behöver vattnet pumpas upp. En pumpbrunn kräver el och regelbunden tillsyn.
Stenkista eller magasin med bräddavlopp
En stenkista kan fortfarande göra nytta i lera om den kompletteras med ett bräddavlopp. Det är ett överlopp som leder vidare det vatten som stenkistan inte hinner ta emot. Stenkistan fungerar då som fördröjning, och överskottet går till dagvattenledningen eller ett dike. Lerums kommun nämner den lösningen för mark som är mindre lämplig för infiltration. Bräddavloppet behöver ligga lägre än inloppet från dräneringen, annars kan dräneringen ändå dämmas upp. Det måste också mynna i ett utlopp som fastigheten har rätt att använda.
Ytliga lösningar för takvattnet
Takvatten kan ofta hanteras ovan mark även på lera, till exempel med utkastare och ränndal som leder ut vattnet på gräsmattan, eller med en regnrabatt, alltså en nedsänkt rabatt som tar emot vattnet från stupröret. Fördelen är att vattnet syns, kan rinna vidare när marken är mättad och delvis tas upp av växter eller avdunstar. Marken behöver luta från huset. Fler exempel finns i artikeln om dagvatten på tomten.
Dike eller vattendrag
Finns ett dike eller vattendrag i närheten kan det ibland ta emot vattnet. Leds dagvattnet ut i naturen är det miljöförvaltningen i Göteborg som sätter villkoren, enligt Göteborgs Stad. Diken kan vara kommunala eller skötas av till exempel en vägförening, så kontrollera vem som ansvarar för diket. Vatten som rinner av från tomten får inte heller orsaka problem för grannarna. Ett utlopp i ett vattendrag kan behöva anmälas, se artikeln om bygglov och tillstånd för dränering.
En kassett ändrar inte markens förmåga
Göteborgs Stad beskriver dagvattenkassetten av plast som en lösning som fördröjer vattnet på samma sätt som en stenkista. Vattnet ska alltså fortfarande ut i samma lera, och tömningen går lika långsamt.
Jämförelse av lösningarna på lerjord
Lösning | Passar på lerjord när | Att tänka på |
Stenkista utan bräddavlopp | provgropen visar genomsläppligt lager och lågt grundvatten | Undersök under den blöta delen av året |
Stenkista eller kassett med bräddavlopp | det finns ett utlopp för överskottet | Utloppet måste vara ett som fastigheten får använda |
Dagvattenledning | fastigheten har förbindelsepunkt för dagvatten | Stäm av med Kretslopp och vatten |
Pumpbrunn | utloppet ligger högre än dräneringen | Kräver el och regelbunden tillsyn |
Ytliga lösningar | vattnet kommer från taket | Marken måste luta från huset |
Dike eller vattendrag | ett dike eller vattendrag finns nära | Miljöförvaltningen sätter villkoren |
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Funderar du på om en stenkista kan fungera på din tomt, eller om en befintlig stenkista kan ligga bakom fukten i källaren? Beskriv huset, vad stenkistan tar emot och hur vattnet beter sig efter regn, gärna med bilder från brunnar och tomt. Vi hjälper dig att bedöma vart vattnet ska ta vägen innan du planerar en dränering.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Takvatten eller dräneringsvatten: olika förutsättningar
Stenkistor tar emot två sorters vatten, och de beter sig olika i lera.
Takvatten kommer i stötar
Under ett regn kommer mycket vatten på kort tid, och sedan blir det uppehåll. En stenkista för takvatten från en mindre del av taket har därför bättre förutsättningar än en stenkista för dräneringsvatten, särskilt om provgropen visat ett genomsläppligt lager. Den behöver ändå en planerad väg för överskottet. Göteborgs Stad föreslår en kupolsil på brunnen, så att vattnet kan rinna ut på marken vid kraftigt regn. Utan en sådan lösning kan vattnet istället tränga upp närmare huset, till exempel vid stuprörets anslutning.
Dräneringsvatten kommer under långa perioder
Dräneringen leder vatten under veckor eller månader, främst under höst, vinter och vår. Det är samma perioder som leran är som blötast och grundvattnet normalt stiger. En stenkista i lera har då små möjligheter att tömmas. Dessutom drabbar en full stenkista husgrunden direkt, eftersom vattnet dämmer tillbaka i dräneringen.
En stenkista i lera är därför en svagare lösning för dräneringsvatten än för takvatten. Har huset källare rekommenderar Göteborgs Stad i samma råd att dräneringen alltid pumpas, för att förhindra att vatten dämmer upp runt huset. Hur det fungerar beskrivs i artikeln om pumpbrunn för dränering.
Alternativ när stenkistan inte räcker i lerjord
Göteborgs Stad beskriver en prioriteringsordning för dagvatten: i första hand tas vattnet om hand på den egna tomten, i andra hand fördröjs det i magasin och i tredje hand leds det till ledning eller dike, se Göteborgs Stads information om att hantera dagvatten. På lerjord kan lösningen bli en kombination, där takvattnet hanteras på tomten så långt det går och dräneringsvattnet leds vidare.
Anslutning till kommunens dagvattenledning
Har fastigheten en förbindelsepunkt för dagvatten är det ett alternativ som inte är beroende av att leran tar emot vattnet. Enligt 25 § i Göteborgs föreskrifter om användning av den allmänna VA-anläggningen (KFVA), som gäller sedan 23 april 2026, får dag- och dränvatten bara ledas till en ledning som är avsedd för det. Det är huvudmannen, i Göteborg förvaltningen Kretslopp och vatten, som avgör vilket ändamål en ledning har. Kontrollera därför förutsättningarna innan arbetet planeras. I äldre områden kan fastigheten vara ansluten till en kombinerad ledning, och vad det innebär beskrivs i artikeln om dräneringsrör, dagvatten och stenkista.
Pumpbrunn när utloppet ligger för högt
Ligger dräneringen lägre än dagvattenledningen, eller lägre än den punkt dit vattnet ska ledas, behöver vattnet pumpas upp. En pumpbrunn kräver el och regelbunden tillsyn.
Stenkista eller magasin med bräddavlopp
En stenkista kan fortfarande göra nytta i lera om den kompletteras med ett bräddavlopp. Det är ett överlopp som leder vidare det vatten som stenkistan inte hinner ta emot. Stenkistan fungerar då som fördröjning, och överskottet går till dagvattenledningen eller ett dike. Lerums kommun nämner den lösningen för mark som är mindre lämplig för infiltration. Bräddavloppet behöver ligga lägre än inloppet från dräneringen, annars kan dräneringen ändå dämmas upp. Det måste också mynna i ett utlopp som fastigheten har rätt att använda.
Ytliga lösningar för takvattnet
Takvatten kan ofta hanteras ovan mark även på lera, till exempel med utkastare och ränndal som leder ut vattnet på gräsmattan, eller med en regnrabatt, alltså en nedsänkt rabatt som tar emot vattnet från stupröret. Fördelen är att vattnet syns, kan rinna vidare när marken är mättad och delvis tas upp av växter eller avdunstar. Marken behöver luta från huset. Fler exempel finns i artikeln om dagvatten på tomten.
Dike eller vattendrag
Finns ett dike eller vattendrag i närheten kan det ibland ta emot vattnet. Leds dagvattnet ut i naturen är det miljöförvaltningen i Göteborg som sätter villkoren, enligt Göteborgs Stad. Diken kan vara kommunala eller skötas av till exempel en vägförening, så kontrollera vem som ansvarar för diket. Vatten som rinner av från tomten får inte heller orsaka problem för grannarna. Ett utlopp i ett vattendrag kan behöva anmälas, se artikeln om bygglov och tillstånd för dränering.
En kassett ändrar inte markens förmåga
Göteborgs Stad beskriver dagvattenkassetten av plast som en lösning som fördröjer vattnet på samma sätt som en stenkista. Vattnet ska alltså fortfarande ut i samma lera, och tömningen går lika långsamt.
Jämförelse av lösningarna på lerjord
Lösning | Passar på lerjord när | Att tänka på |
Stenkista utan bräddavlopp | provgropen visar genomsläppligt lager och lågt grundvatten | Undersök under den blöta delen av året |
Stenkista eller kassett med bräddavlopp | det finns ett utlopp för överskottet | Utloppet måste vara ett som fastigheten får använda |
Dagvattenledning | fastigheten har förbindelsepunkt för dagvatten | Stäm av med Kretslopp och vatten |
Pumpbrunn | utloppet ligger högre än dräneringen | Kräver el och regelbunden tillsyn |
Ytliga lösningar | vattnet kommer från taket | Marken måste luta från huset |
Dike eller vattendrag | ett dike eller vattendrag finns nära | Miljöförvaltningen sätter villkoren |
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Funderar du på om en stenkista kan fungera på din tomt, eller om en befintlig stenkista kan ligga bakom fukten i källaren? Beskriv huset, vad stenkistan tar emot och hur vattnet beter sig efter regn, gärna med bilder från brunnar och tomt. Vi hjälper dig att bedöma vart vattnet ska ta vägen innan du planerar en dränering.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Vanliga frågor om stenkista på lerjord i Göteborg
Hjälper det att bygga en större stenkista i lera?
Bara delvis. En större stenkista rymmer mer vatten under ett enskilt regn, men den töms inte snabbare. Hinner vattnet inte sjunka undan mellan regnen står även en stor stenkista full under den blöta delen av året.
Kan man gräva stenkistan djupare för att komma under leran?
Bara om det finns ett genomsläppligt lager under leran som ligger ovanför grundvattennivån. Det behöver i så fall visas med en provgrop eller en geoteknisk undersökning. Djupa schakt i lera behöver dessutom säkras med till exempel släntlutning eller stödkonstruktioner, enligt Arbetsmiljöverket. Det gör arbetet dyrare.
Varför fungerade stenkistan på sommaren men inte på vintern?
Marken och grundvattnet förändras över året. På sommaren är leran torrare och grundvattnet lägre, så stenkistan kan tömmas. Från hösten fram till våren stiger grundvattnet normalt, och då fylls stenkistan underifrån.
Vad gör man om det inte finns någon dagvattenledning i gatan?
Då blir lösningarna på tomten viktigare: stenkista eller magasin med bräddavlopp till ett dike, ytliga lösningar för takvattnet och ibland en pumpbrunn som lyfter vattnet till en högre utloppspunkt. Leds vattnet ut i naturen sätter miljöförvaltningen villkoren.
Kan en stenkista nära huset göra fuktproblemen värre?
Ja, på lerjord kan den det. Står stenkistan full kan vattnet följa ledningsgraven tillbaka mot huset, och dräneringen blir stående i vatten om den leds dit. Stenkistan behöver därför ligga på tillräckligt avstånd från huset, men i lera löser avståndet inte att vattnet inte sjunker undan.
Varför är gräsmattan blöt ovanför stenkistan?
Det kan tyda på att stenkistan är full och att vattnet inte har någon annan väg än uppåt. Det kan också betyda att grundvattnet når upp i stenkistan.
Vad gör man med en gammal stenkista när dräneringen görs om?
Bedöm den samtidigt. Tar stenkistan inte emot vatten hjälper inte en ny dränering, eftersom vattnet ändå inte kommer bort. Ett alternativ kan vara att leda dräneringsvattnet till en annan utloppspunkt och låta stenkistan ta emot takvatten, eller att ta bort den.
Relaterade artiklar
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Läs mer
Dränering
Stenkista i Göteborg. Fungerar det på lerjord?
Läs varför leran försvårar infiltration och vilka alternativ som finns
Läs mer
Dränering
Grundvatten och dränering i Göteborg
Så påverkar grundvattnet i Göteborg villans dränering, och så ser du när det ligger bakom fukt som återkommer
Läs mer
Dränering
Dränering av sekelskifteshus
Stengrund, flera grundtyper och kulturvärden. Så planerar du dräneringen av ett sekelskifteshus utan att skada grunden
Läs mer
Dränering
Ny dränering men fortfarande fukt i källaren? Vad kan vara fel?
Fukt kvar trots ny dränering? Så skiljer du normal uttorkning från fel, och vad du gör härnäst
Läs mer
Dränering
Kan man kontrollera dräneringen utan att gräva upp den?
Kontrollera dräneringen via brunnar, kamera, spolning och fuktmätning, och se när en provgrop behövs
Läs mer
Dränering
Markduk vid dränering
Varför markduk används vid dränering, var den ska ligga i schaktet och vilken geotextil som passar runt röret
Läs mer
Dränering
Makadam eller singel vid dränering
Vi jämför materialen och förklarar vad som passar vid din dränering
Läs mer
Dränering
Hur djupt ska dräneringsrör ligga?
Djupet på dräneringsrör utgår från grunden, inte marken. Så ska röret ligga mot grundsula och källargolv
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
Priser för dränering 2026: kr per löpmeter, räkneexempel för 30–50 meter, rotavdrag och tillägg som höjer slutpriset
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Läs om beslut, bokningar och förberedelser i huset och på tomten innan grävningen startar
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen när huset dräneras och så planerar du för buller, ingångar, källare och hemarbete
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dränering leder bort vattnet, fuktskyddet skyddar grundmuren. Så skiljer de sig åt och därför behövs oftast båda
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Ska du köpa hus? Frågorna om dräneringen du ställer på visningen och varningssignalerna du ska leta efter
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
När lönar det sig att dränera innan du säljer huset? Om köpare, besiktning, ansvar och tidsplan
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer