Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Husgrund

|

Följ

Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden

Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden

Läs mer

Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden

Läs mer

Källaren har plats för ett extra sovrum, ett gym eller en arbetsplats, men taket är för lågt. Då är det lätt att tänka att lösningen finns under fötterna: bila bort det gamla golvet, gräva ur några decimeter och gjuta ett nytt. Det görs i många villor och kan bli riktigt bra. Men ett källargolv ligger nära den del av huset som bär allt annat, och några decimeter på fel ställe kan göra att grunden tappar sitt stöd.

Här går vi igenom vad som krävs för att sänka ett källargolv, hur det påverkar den grund du redan har, när grunden behöver förlängas nedåt och vilka risker du behöver ha koll på innan första spadtaget.

Översikt

Att sänka ett källargolv betyder att det gamla golvet bilas upp (hackas sönder med en tryckluftsmaskin), att jorden under grävs bort och att ett nytt golv byggs upp på en lägre nivå. Det som avgör hur svårt projektet blir är vart det nya golvet hamnar i förhållande till grundmurens sula, alltså den breda betongfoten längst ner som huset vilar på.

Hamnar det nya golvet tydligt ovanför sulan går det ofta att sänka golvet utan att röra grunden. Hamnar det i nivå med sulan eller under den behöver grunden förlängas nedåt, eller så får en kant stå kvar längs väggarna.

Utöver ytterväggarna behöver du ha koll på pelare och innerväggar som står på egna fötter, grundvattnet, dräneringens nivå, avloppet under golvet och radon från marken. En konstruktör bör räkna på arbetet innan det startar, och ofta ska kommunen få en anmälan.

Varför vill man sänka källargolvet?

Det vanligaste skälet är takhöjden. Många äldre källare byggdes för pannrum, förråd och tvättstuga, inte för att man skulle vistas där. När källaren ska bli ett rum att bo i räcker höjden sällan till. Att bygga på huset uppåt kräver ofta bygglov och blir dyrt, medan utrymmet under golvet redan finns.

Ett annat skäl är att golvet ändå måste göras om, till exempel för att det är sprucket, kallt eller fuktigt. Då kan det kännas naturligt att gå ner några centimeter samtidigt. För grunden är skillnaden stor. Att riva ett golv och gjuta nytt på samma nivå rör inte jorden som bär huset. Att gå djupare kan göra det.

Innan du bestämmer hur mycket höjd du behöver vinna, är det värt att veta att reglerna har ändrats. Boverket har gjort om sina byggregler och de äldre reglerna, där bland annat rumshöjd angavs med exakta mått, får inte längre användas i nya ärenden från den 1 juli 2026. Fråga därför kommunen vad som gäller för just ditt projekt innan du räknar ut hur djupt du måste gräva.

Den viktigaste frågan: var ligger sulan?

En grundmur står sällan direkt på jorden. Längst ner har den en sula, en bredare fot av betong som sprider husets vikt över en större yta, ungefär som en snösko sprider din vikt över snön. Det är jorden under sulan, och en bit snett ut från den, som faktiskt bär huset.

Därför räcker det inte att bara undvika att gräva under sulan. Jorden bredvid den hjälper också till att hålla den på plats. Gräver du för nära och för djupt kan jorden under sulan pressas ut åt sidan, och då sjunker muren. Hur nära och hur djupt det går att gräva avgör en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnaden bär sin vikt, utifrån jorden och husets tyngd.

Var sulan ligger framgår ibland av husets sektionsritningar, som visar huset som om det skurits rakt igenom. Oftast behöver det ändå kontrolleras på plats med en liten provgrop intill väggen inne i källaren, där man ser sulans överkant och underkant. I riktigt gamla hus kan sulan vara mycket grund eller saknas helt, så att muren står direkt på jord eller sten. Det är i sig ett besked om att projektet kräver extra försiktighet.

Glöm inte att det nya golvet är tjockt

Ett vanligt räknefel är att bara utgå från hur mycket högre i tak man vill ha. Ett nytt källargolv byggs i lager: underst ett lager krossad sten, sedan isolering och överst betong. Tillsammans kan lagren bli betydligt tjockare än det gamla golvet. Vill du vinna 20 centimeter i takhöjd kan du därför behöva gräva betydligt djupare än så, och det är det djupet som ska jämföras med sulan.

När det nya golvet hamnar klart ovanför sulan

Ligger sulan djupt och du bara behöver gå ner en bit kan golvet ofta sänkas utan att grunden förstärks. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med jord kvar mellan botten på det nya golvets lager och sulan. Hur stor den marginalen behöver vara är en fråga för konstruktören, inte en tumregel du kan gissa dig till.

När det nya golvet hamnar vid eller under sulan

Då måste grunden följa med nedåt. Ny betong gjuts under den gamla sulan i korta bitar, så att muren hela tiden har stöd någonstans. Metoden kallas understöpning av husgrund och är det vanligaste sättet att klara en större sänkning. Den tar tid, eftersom varje bit måste hinna härda innan nästa grävs, och den ska planeras av en konstruktör.

Ett alternativ: låt en kant stå kvar längs väggarna

Om du inte vill eller kan gå under sulan kan golvet sänkas bara i rummets mitt. Längs väggarna får jorden stå kvar på den gamla nivån, och där blir det en upphöjd kant eller ett lågt trappsteg som gjuts in eller kläs in. Nackdelen är att du förlorar golvyta med full höjd. Fördelen är att grunden inte behöver röras. Kanten kan ibland göras till en bänk eller en plats för rör och elkablar. Hur bred den måste vara, och hur den ska avslutas, bestämmer konstruktören.

Pelare och innerväggar har egna fötter

Det som står mitt i källaren glöms lätt bort. En pelare som bär en bjälke under bottenvåningen, en bärande innervägg eller en skorsten som går hela vägen ner har ofta en egen fot i marken. Den foten kan ligga grundare än ytterväggarnas sula, eftersom den bara gjöts precis under det gamla golvet.

Sänker du golvet runt en sådan pelare kan dess fot plötsligt hamna i luften. Därför behöver alla bärande delar i källaren kartläggas innan arbetet börjar, inte bara ytterväggarna. Ibland måste en pelare stöttas tillfälligt medan en ny, djupare fot gjuts. Gamla fundament efter oljepannor och liknande kan dessutom vara stora betongklumpar som tar tid att få bort.

Källarväggen förlorar ett stöd nertill

Jorden på utsidan trycker hela tiden in mot källarväggen. Nedtill håller golvet emot, ungefär som en kil vid foten av en planka som står lutad. När golvet bilas bort försvinner kilen för en stund, och när det nya golvet sedan ligger lägre blir den del av väggen som ska stå emot jordtrycket högre än förut.

Därför tas det gamla golvet ofta bort i delar och inte i hela rummet på en gång, och ibland stöttas väggen tillfälligt. Ser du redan vågräta sprickor eller en vägg som lutar inåt ska det bedömas innan något grävs, eftersom en källarvägg som buktar redan har svårt att stå emot trycket.

Grundvattnet och dräneringen hamnar på en ny nivå

Ju djupare du gräver, desto närmare kommer du grundvattnet, alltså vattnet som naturligt finns i marken. Står det högt kan gropen fyllas med vatten under arbetet, och det nya golvet får ett tryck underifrån som det gamla aldrig hade.

Dräneringen runt huset behöver också ses över. Den ska ligga lägre än det du vill hålla torrt. Tillverkaren Pordrän anger i sina anvisningar för dränering vid källare att hela dräneringsröret ska ligga under husets konstruktion, men också att en djupare dränering på lerig mark kan ge risk för sättningar. En dränering som låg rätt för det gamla golvet kan alltså ligga för högt när golvet sänks. Då behöver den ofta göras om, vilket betyder grävning runt hela huset och en stor extra kostnad. Hur arbetet med dränering går till är bra att känna till innan du lägger din budget.

En sak till gäller hus på lermark. Om det djupare arbetet sänker grundvattnet runt huset är det för de flesta hus inget problem. För äldre hus som vilar på pålar av trä kan det däremot vara allvarligt, eftersom pålarna bara håller så länge de står under vatten. Vet du inte vad ditt hus står på är det första steget att ta reda på om det finns träpålar under huset.

Avlopp och golvbrunn under golvet

Under ett källargolv går ofta husets avloppsledning ut mot gatan, och i golvet sitter en golvbrunn. När golvet sänks kan golvbrunnen hamna lägre än ledningen den ska rinna till. Vatten rinner inte uppför, så då finns två vägar: att lägga om ledningen djupare, vilket inte alltid går, eller att sätta in en pumpbrunn. Det är en behållare i golvet där en pump lyfter vattnet upp till avloppet. En pump behöver el, skötsel och gärna ett larm som varnar om den stannar.

Ju lägre golvbrunnen ligger, desto större är också risken att avloppsvatten trycks upp i källaren vid kraftiga skyfall. Fråga kommunens avdelning för vatten och avlopp hur högt vattnet i deras ledningar kan stiga där du bor, och om du behöver ett skydd mot att vattnet rinner baklänges.

När golvet ändå är uppbrutet är det dessutom ett bra tillfälle att filma de gamla ledningarna med kamera. Äldre ledningar av gjutjärn eller betong kan vara spruckna, och de är betydligt billigare att byta nu än efter att det nya golvet är gjutet.

Källaren har plats för ett extra sovrum, ett gym eller en arbetsplats, men taket är för lågt. Då är det lätt att tänka att lösningen finns under fötterna: bila bort det gamla golvet, gräva ur några decimeter och gjuta ett nytt. Det görs i många villor och kan bli riktigt bra. Men ett källargolv ligger nära den del av huset som bär allt annat, och några decimeter på fel ställe kan göra att grunden tappar sitt stöd.

Här går vi igenom vad som krävs för att sänka ett källargolv, hur det påverkar den grund du redan har, när grunden behöver förlängas nedåt och vilka risker du behöver ha koll på innan första spadtaget.

Översikt

Att sänka ett källargolv betyder att det gamla golvet bilas upp (hackas sönder med en tryckluftsmaskin), att jorden under grävs bort och att ett nytt golv byggs upp på en lägre nivå. Det som avgör hur svårt projektet blir är vart det nya golvet hamnar i förhållande till grundmurens sula, alltså den breda betongfoten längst ner som huset vilar på.

Hamnar det nya golvet tydligt ovanför sulan går det ofta att sänka golvet utan att röra grunden. Hamnar det i nivå med sulan eller under den behöver grunden förlängas nedåt, eller så får en kant stå kvar längs väggarna.

Utöver ytterväggarna behöver du ha koll på pelare och innerväggar som står på egna fötter, grundvattnet, dräneringens nivå, avloppet under golvet och radon från marken. En konstruktör bör räkna på arbetet innan det startar, och ofta ska kommunen få en anmälan.

Varför vill man sänka källargolvet?

Det vanligaste skälet är takhöjden. Många äldre källare byggdes för pannrum, förråd och tvättstuga, inte för att man skulle vistas där. När källaren ska bli ett rum att bo i räcker höjden sällan till. Att bygga på huset uppåt kräver ofta bygglov och blir dyrt, medan utrymmet under golvet redan finns.

Ett annat skäl är att golvet ändå måste göras om, till exempel för att det är sprucket, kallt eller fuktigt. Då kan det kännas naturligt att gå ner några centimeter samtidigt. För grunden är skillnaden stor. Att riva ett golv och gjuta nytt på samma nivå rör inte jorden som bär huset. Att gå djupare kan göra det.

Innan du bestämmer hur mycket höjd du behöver vinna, är det värt att veta att reglerna har ändrats. Boverket har gjort om sina byggregler och de äldre reglerna, där bland annat rumshöjd angavs med exakta mått, får inte längre användas i nya ärenden från den 1 juli 2026. Fråga därför kommunen vad som gäller för just ditt projekt innan du räknar ut hur djupt du måste gräva.

Den viktigaste frågan: var ligger sulan?

En grundmur står sällan direkt på jorden. Längst ner har den en sula, en bredare fot av betong som sprider husets vikt över en större yta, ungefär som en snösko sprider din vikt över snön. Det är jorden under sulan, och en bit snett ut från den, som faktiskt bär huset.

Därför räcker det inte att bara undvika att gräva under sulan. Jorden bredvid den hjälper också till att hålla den på plats. Gräver du för nära och för djupt kan jorden under sulan pressas ut åt sidan, och då sjunker muren. Hur nära och hur djupt det går att gräva avgör en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnaden bär sin vikt, utifrån jorden och husets tyngd.

Var sulan ligger framgår ibland av husets sektionsritningar, som visar huset som om det skurits rakt igenom. Oftast behöver det ändå kontrolleras på plats med en liten provgrop intill väggen inne i källaren, där man ser sulans överkant och underkant. I riktigt gamla hus kan sulan vara mycket grund eller saknas helt, så att muren står direkt på jord eller sten. Det är i sig ett besked om att projektet kräver extra försiktighet.

Glöm inte att det nya golvet är tjockt

Ett vanligt räknefel är att bara utgå från hur mycket högre i tak man vill ha. Ett nytt källargolv byggs i lager: underst ett lager krossad sten, sedan isolering och överst betong. Tillsammans kan lagren bli betydligt tjockare än det gamla golvet. Vill du vinna 20 centimeter i takhöjd kan du därför behöva gräva betydligt djupare än så, och det är det djupet som ska jämföras med sulan.

När det nya golvet hamnar klart ovanför sulan

Ligger sulan djupt och du bara behöver gå ner en bit kan golvet ofta sänkas utan att grunden förstärks. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med jord kvar mellan botten på det nya golvets lager och sulan. Hur stor den marginalen behöver vara är en fråga för konstruktören, inte en tumregel du kan gissa dig till.

När det nya golvet hamnar vid eller under sulan

Då måste grunden följa med nedåt. Ny betong gjuts under den gamla sulan i korta bitar, så att muren hela tiden har stöd någonstans. Metoden kallas understöpning av husgrund och är det vanligaste sättet att klara en större sänkning. Den tar tid, eftersom varje bit måste hinna härda innan nästa grävs, och den ska planeras av en konstruktör.

Ett alternativ: låt en kant stå kvar längs väggarna

Om du inte vill eller kan gå under sulan kan golvet sänkas bara i rummets mitt. Längs väggarna får jorden stå kvar på den gamla nivån, och där blir det en upphöjd kant eller ett lågt trappsteg som gjuts in eller kläs in. Nackdelen är att du förlorar golvyta med full höjd. Fördelen är att grunden inte behöver röras. Kanten kan ibland göras till en bänk eller en plats för rör och elkablar. Hur bred den måste vara, och hur den ska avslutas, bestämmer konstruktören.

Pelare och innerväggar har egna fötter

Det som står mitt i källaren glöms lätt bort. En pelare som bär en bjälke under bottenvåningen, en bärande innervägg eller en skorsten som går hela vägen ner har ofta en egen fot i marken. Den foten kan ligga grundare än ytterväggarnas sula, eftersom den bara gjöts precis under det gamla golvet.

Sänker du golvet runt en sådan pelare kan dess fot plötsligt hamna i luften. Därför behöver alla bärande delar i källaren kartläggas innan arbetet börjar, inte bara ytterväggarna. Ibland måste en pelare stöttas tillfälligt medan en ny, djupare fot gjuts. Gamla fundament efter oljepannor och liknande kan dessutom vara stora betongklumpar som tar tid att få bort.

Källarväggen förlorar ett stöd nertill

Jorden på utsidan trycker hela tiden in mot källarväggen. Nedtill håller golvet emot, ungefär som en kil vid foten av en planka som står lutad. När golvet bilas bort försvinner kilen för en stund, och när det nya golvet sedan ligger lägre blir den del av väggen som ska stå emot jordtrycket högre än förut.

Därför tas det gamla golvet ofta bort i delar och inte i hela rummet på en gång, och ibland stöttas väggen tillfälligt. Ser du redan vågräta sprickor eller en vägg som lutar inåt ska det bedömas innan något grävs, eftersom en källarvägg som buktar redan har svårt att stå emot trycket.

Grundvattnet och dräneringen hamnar på en ny nivå

Ju djupare du gräver, desto närmare kommer du grundvattnet, alltså vattnet som naturligt finns i marken. Står det högt kan gropen fyllas med vatten under arbetet, och det nya golvet får ett tryck underifrån som det gamla aldrig hade.

Dräneringen runt huset behöver också ses över. Den ska ligga lägre än det du vill hålla torrt. Tillverkaren Pordrän anger i sina anvisningar för dränering vid källare att hela dräneringsröret ska ligga under husets konstruktion, men också att en djupare dränering på lerig mark kan ge risk för sättningar. En dränering som låg rätt för det gamla golvet kan alltså ligga för högt när golvet sänks. Då behöver den ofta göras om, vilket betyder grävning runt hela huset och en stor extra kostnad. Hur arbetet med dränering går till är bra att känna till innan du lägger din budget.

En sak till gäller hus på lermark. Om det djupare arbetet sänker grundvattnet runt huset är det för de flesta hus inget problem. För äldre hus som vilar på pålar av trä kan det däremot vara allvarligt, eftersom pålarna bara håller så länge de står under vatten. Vet du inte vad ditt hus står på är det första steget att ta reda på om det finns träpålar under huset.

Avlopp och golvbrunn under golvet

Under ett källargolv går ofta husets avloppsledning ut mot gatan, och i golvet sitter en golvbrunn. När golvet sänks kan golvbrunnen hamna lägre än ledningen den ska rinna till. Vatten rinner inte uppför, så då finns två vägar: att lägga om ledningen djupare, vilket inte alltid går, eller att sätta in en pumpbrunn. Det är en behållare i golvet där en pump lyfter vattnet upp till avloppet. En pump behöver el, skötsel och gärna ett larm som varnar om den stannar.

Ju lägre golvbrunnen ligger, desto större är också risken att avloppsvatten trycks upp i källaren vid kraftiga skyfall. Fråga kommunens avdelning för vatten och avlopp hur högt vattnet i deras ledningar kan stiga där du bor, och om du behöver ett skydd mot att vattnet rinner baklänges.

När golvet ändå är uppbrutet är det dessutom ett bra tillfälle att filma de gamla ledningarna med kamera. Äldre ledningar av gjutjärn eller betong kan vara spruckna, och de är betydligt billigare att byta nu än efter att det nya golvet är gjutet.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Boka kostnadsfri besiktning

Fukt och radon i det nya golvet

Det nya golvet får en helt annan uppgift än det gamla om källaren ska bli ett rum att bo i. Lagret av krossad sten underst hindrar markfukt från att sugas uppåt, på samma sätt som vatten inte klättrar i grovt grus. Det kallas ett kapillärbrytande lager. Det hindrar fukt från marken från att tränga upp mot golvet. Isoleringen ovanpå hjälper till att hålla golvet varmt och minskar risken för kondens.

Radon behöver också planeras in från början. Radon är en osynlig gas som kommer från marken och som på sikt kan skada lungorna. Ett golv som ligger direkt mot jorden är den vanligaste vägen in. Boverket har ett gränsvärde för radon som gäller när en byggnad byggs eller ändras, på 200 becquerel per kubikmeter luft. I praktiken betyder det att det nya golvet ska tätas mot marken, att alla rör som går genom golvet tätas ordentligt och att radonhalten mäts när källaren tagits i bruk.

Vem behöver vara med innan arbetet startar?

  1. En konstruktör som räknar på grunden, bestämmer den nya golvnivån och avgör om grunden behöver förlängas nedåt eller om en kant ska stå kvar.

  2. En geotekniker när huset står på lera, när grundvattnet står högt eller när ingen vet hur marken ser ut på djupet. En geoteknisk undersökning för villa visar vilka jordlager som finns och hur de bär.

  3. En besiktningsman som dokumenterar hur huset mår innan något görs. En besiktning av husgrund ger dig ett utgångsläge att jämföra med om det dyker upp sprickor senare.

  4. Kommunen. Arbeten som påverkar husets bärande delar är ofta anmälningspliktiga. Boverket beskriver när en ändring av bärande konstruktion kräver anmälan. Du får då inte börja förrän kommunen gett startbesked, alltså klartecken att sätta igång, och ibland behövs en kontrollansvarig. Det är en certifierad person som hjälper dig att se till att arbetet följer reglerna.

Så går projektet till i stora drag

  1. Förutsättningarna tas fram. Sulans läge, bärande delar, ledningar och grundvattennivå kartläggs.

  2. Konstruktören gör en plan. Den visar ny golvnivå, i vilken ordning golvet ska tas bort och om grunden ska förstärkas.

  3. Anmälan och startbesked hanteras innan något rivs.

  4. Källaren töms och installationer som el, vatten och värme flyttas eller skyddas.

  5. Det gamla golvet bilas upp i delar. Betongen och jorden bärs ofta ut för hand eller med transportband genom ett källarfönster eller en dörr, eftersom en grävmaskin sällan får plats.

  6. Grävning till rätt nivå. Botten kontrolleras och grunden förstärks där planen kräver det.

  7. Ledningar, golvbrunn och eventuell pumpbrunn läggs på plats.

  8. Det nya golvet byggs upp med sten, isolering, tätning mot radon och betong. Betongen behöver sedan torka ordentligt innan golvbeläggning läggs på.

  9. Uppföljning. Husets nivåer mäts igen efter en tid och radonhalten mäts när källaren används.

Vanliga misstag som kan skada grunden

  1. Att räkna med den takhöjd man vill vinna i stället för hela grävdjupet, inklusive golvets lager.

  2. Att börja gräva innan någon har tagit reda på var sulan faktiskt ligger.

  3. Att bara tänka på ytterväggarna och glömma pelare, innerväggar och skorsten.

  4. Att ta bort hela golvet på en gång, så att väggarna saknar stöd nertill under lång tid.

  5. Att inte kontrollera dräneringens nivå förrän vattnet redan står på det nya golvet.

  6. Att upptäcka först efteråt att golvbrunnen ligger för lågt för avloppet.

  7. Att göra arbetet själv på helgerna utan beräkningar. Det här är inte ett projekt att prova sig fram i.

Om du under eller efter arbetet ser nya sprickor, dörrar som börjar kärva eller golv som lutar på bottenvåningen ska arbetet pausas och bedömas. Det är de klassiska tecknen på sättningsskador i hus, och de är billigare att hantera tidigt.

Vad kostar det att sänka ett källargolv?

Priset varierar kraftigt, eftersom det beror på hur djupt du måste gräva och vad du hittar på vägen. Enligt BraByggare hamnar själva utgrävningen ofta kring 5 000 till 10 000 kronor per kvadratmeter, det vill säga att bila upp golvet, gräva ur, forsla bort massorna och gjuta en ny platta. Se det som en ungefärlig fingervisning, inte ett pris för ditt hus.

Det som oftast driver upp kostnaden är:

  1. Hur djupt det behöver grävas, och därmed hur mycket jord som ska bort.

  2. Om massorna måste bäras ut för hand genom trånga öppningar.

  3. Om det gamla golvet är armerat, alltså har stål ingjutet, eftersom det tar längre tid att bila.

  4. Om det finns berg eller stora stenar under golvet.

  5. Om grunden behöver förlängas nedåt längs väggar och under pelare.

  6. Om dräneringen runt huset måste göras om.

  7. Om avloppet behöver läggas om eller få en pumpbrunn.

  8. Konstruktör, eventuell geotekniker och kommunens avgifter.

Be om en offert där dessa delar står var för sig. Då blir det lättare att se vad som skiljer olika entreprenörer åt, och vad som kan tillkomma om marken visar sig vara annorlunda än väntat.

Checklista innan du bestämmer dig

  1. Räkna ut hur mycket höjd du vill vinna och lägg till tjockleken på ett nytt golv.

  2. Ta fram husets ritningar och fråga kommunen vad som gäller för rumshöjd och anmälan.

  3. Låt någon ta reda på var sulan ligger och hur djupt den går.

  4. Kartlägg pelare, bärande innerväggar och skorsten i källaren.

  5. Ta reda på dräneringens nivå och hur högt grundvattnet står.

  6. Kontrollera var avloppet ligger och om golvbrunnen kan ligga kvar med självfall.

  7. Ta reda på vad huset står på om det ligger på lermark.

  8. Låt en konstruktör göra en plan innan du ber om offerter, så att alla räknar på samma sak.

Planerar du att sänka källargolvet?

Det bästa första steget är att ta reda på var sulan ligger och hur djupt du faktiskt behöver gräva. Då vet du om projektet kan göras utan att röra grunden, eller om det behöver planeras som ett större grundarbete.

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Beskriv din källare, hur mycket takhöjd du vill vinna och vad du vet om husgrunden, så hjälper vi dig vidare.

Fukt och radon i det nya golvet

Det nya golvet får en helt annan uppgift än det gamla om källaren ska bli ett rum att bo i. Lagret av krossad sten underst hindrar markfukt från att sugas uppåt, på samma sätt som vatten inte klättrar i grovt grus. Det kallas ett kapillärbrytande lager. Det hindrar fukt från marken från att tränga upp mot golvet. Isoleringen ovanpå hjälper till att hålla golvet varmt och minskar risken för kondens.

Radon behöver också planeras in från början. Radon är en osynlig gas som kommer från marken och som på sikt kan skada lungorna. Ett golv som ligger direkt mot jorden är den vanligaste vägen in. Boverket har ett gränsvärde för radon som gäller när en byggnad byggs eller ändras, på 200 becquerel per kubikmeter luft. I praktiken betyder det att det nya golvet ska tätas mot marken, att alla rör som går genom golvet tätas ordentligt och att radonhalten mäts när källaren tagits i bruk.

Vem behöver vara med innan arbetet startar?

  1. En konstruktör som räknar på grunden, bestämmer den nya golvnivån och avgör om grunden behöver förlängas nedåt eller om en kant ska stå kvar.

  2. En geotekniker när huset står på lera, när grundvattnet står högt eller när ingen vet hur marken ser ut på djupet. En geoteknisk undersökning för villa visar vilka jordlager som finns och hur de bär.

  3. En besiktningsman som dokumenterar hur huset mår innan något görs. En besiktning av husgrund ger dig ett utgångsläge att jämföra med om det dyker upp sprickor senare.

  4. Kommunen. Arbeten som påverkar husets bärande delar är ofta anmälningspliktiga. Boverket beskriver när en ändring av bärande konstruktion kräver anmälan. Du får då inte börja förrän kommunen gett startbesked, alltså klartecken att sätta igång, och ibland behövs en kontrollansvarig. Det är en certifierad person som hjälper dig att se till att arbetet följer reglerna.

Så går projektet till i stora drag

  1. Förutsättningarna tas fram. Sulans läge, bärande delar, ledningar och grundvattennivå kartläggs.

  2. Konstruktören gör en plan. Den visar ny golvnivå, i vilken ordning golvet ska tas bort och om grunden ska förstärkas.

  3. Anmälan och startbesked hanteras innan något rivs.

  4. Källaren töms och installationer som el, vatten och värme flyttas eller skyddas.

  5. Det gamla golvet bilas upp i delar. Betongen och jorden bärs ofta ut för hand eller med transportband genom ett källarfönster eller en dörr, eftersom en grävmaskin sällan får plats.

  6. Grävning till rätt nivå. Botten kontrolleras och grunden förstärks där planen kräver det.

  7. Ledningar, golvbrunn och eventuell pumpbrunn läggs på plats.

  8. Det nya golvet byggs upp med sten, isolering, tätning mot radon och betong. Betongen behöver sedan torka ordentligt innan golvbeläggning läggs på.

  9. Uppföljning. Husets nivåer mäts igen efter en tid och radonhalten mäts när källaren används.

Vanliga misstag som kan skada grunden

  1. Att räkna med den takhöjd man vill vinna i stället för hela grävdjupet, inklusive golvets lager.

  2. Att börja gräva innan någon har tagit reda på var sulan faktiskt ligger.

  3. Att bara tänka på ytterväggarna och glömma pelare, innerväggar och skorsten.

  4. Att ta bort hela golvet på en gång, så att väggarna saknar stöd nertill under lång tid.

  5. Att inte kontrollera dräneringens nivå förrän vattnet redan står på det nya golvet.

  6. Att upptäcka först efteråt att golvbrunnen ligger för lågt för avloppet.

  7. Att göra arbetet själv på helgerna utan beräkningar. Det här är inte ett projekt att prova sig fram i.

Om du under eller efter arbetet ser nya sprickor, dörrar som börjar kärva eller golv som lutar på bottenvåningen ska arbetet pausas och bedömas. Det är de klassiska tecknen på sättningsskador i hus, och de är billigare att hantera tidigt.

Vad kostar det att sänka ett källargolv?

Priset varierar kraftigt, eftersom det beror på hur djupt du måste gräva och vad du hittar på vägen. Enligt BraByggare hamnar själva utgrävningen ofta kring 5 000 till 10 000 kronor per kvadratmeter, det vill säga att bila upp golvet, gräva ur, forsla bort massorna och gjuta en ny platta. Se det som en ungefärlig fingervisning, inte ett pris för ditt hus.

Det som oftast driver upp kostnaden är:

  1. Hur djupt det behöver grävas, och därmed hur mycket jord som ska bort.

  2. Om massorna måste bäras ut för hand genom trånga öppningar.

  3. Om det gamla golvet är armerat, alltså har stål ingjutet, eftersom det tar längre tid att bila.

  4. Om det finns berg eller stora stenar under golvet.

  5. Om grunden behöver förlängas nedåt längs väggar och under pelare.

  6. Om dräneringen runt huset måste göras om.

  7. Om avloppet behöver läggas om eller få en pumpbrunn.

  8. Konstruktör, eventuell geotekniker och kommunens avgifter.

Be om en offert där dessa delar står var för sig. Då blir det lättare att se vad som skiljer olika entreprenörer åt, och vad som kan tillkomma om marken visar sig vara annorlunda än väntat.

Checklista innan du bestämmer dig

  1. Räkna ut hur mycket höjd du vill vinna och lägg till tjockleken på ett nytt golv.

  2. Ta fram husets ritningar och fråga kommunen vad som gäller för rumshöjd och anmälan.

  3. Låt någon ta reda på var sulan ligger och hur djupt den går.

  4. Kartlägg pelare, bärande innerväggar och skorsten i källaren.

  5. Ta reda på dräneringens nivå och hur högt grundvattnet står.

  6. Kontrollera var avloppet ligger och om golvbrunnen kan ligga kvar med självfall.

  7. Ta reda på vad huset står på om det ligger på lermark.

  8. Låt en konstruktör göra en plan innan du ber om offerter, så att alla räknar på samma sak.

Planerar du att sänka källargolvet?

Det bästa första steget är att ta reda på var sulan ligger och hur djupt du faktiskt behöver gräva. Då vet du om projektet kan göras utan att röra grunden, eller om det behöver planeras som ett större grundarbete.

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Beskriv din källare, hur mycket takhöjd du vill vinna och vad du vet om husgrunden, så hjälper vi dig vidare.

Vanliga frågor om att sänka källargolv

Hur mycket kan man sänka ett källargolv?

Det finns inget fast mått. Hur mycket som går att sänka utan att förstärka grunden beror på hur djupt sulan ligger och hur jorden ser ut. Vill du gå längre ner än så kan grunden förlängas nedåt, men då blir projektet både större och dyrare.

Behövs bygglov för att sänka källargolvet?

Oftast inte bygglov, men arbetet kräver ofta en anmälan till kommunen eftersom det kan påverka husets bärande delar. Du behöver då vänta på startbesked innan du börjar. Kontakta kommunens byggnadsnämnd tidigt.

Måste man alltid förstärka grunden?

Nej. Om det nya golvet hamnar tydligt ovanför sulan, och konstruktören bedömer att det finns tillräckligt med jord kvar under och bredvid den, kan golvet ofta sänkas utan förstärkning. Det kan också gå att låta en kant stå kvar längs väggarna.

Kan man sänka källargolvet själv?

Att riva ytskikt och tömma källaren kan du göra själv. Själva grävningen nära grunden bör däremot planeras av en konstruktör och utföras av någon med vana, eftersom ett misstag kan få huset att sätta sig.

Kan man bo kvar medan man gräver ut källargolvet?

Oftast ja, men källaren går inte att använda och det blir bullrigt och dammigt under flera veckor. Om tvättstuga, pannrum eller elcentral finns i källaren behöver du planera för hur de ska fungera under tiden.

Blir källaren fuktigare om golvet sänks?

Den kan bli det om dräneringen hamnar för högt eller om grundvattnet står nära det nya golvet. Med ett golv som byggs upp med kapillärbrytande lager och isolering, och en dränering på rätt nivå, blir källaren tvärtom ofta torrare än förut.

Hur lång tid tar det att sänka källargolvet?

Det beror på ytan och på om grunden behöver förlängas nedåt. En enkel sänkning utan förstärkning går betydligt fortare än ett projekt där väggar och pelare måste gjutas under bit för bit, eftersom varje del behöver tid att härda. Räkna med veckor snarare än dagar, plus tid för betongen att torka innan golvet kan läggas.

Vad händer om man stöter på berg?

Då blir det dyrare och långsammare, eftersom berg måste bilas eller i värsta fall sprängas. Arbete med berg nära en grund kräver extra försiktighet. Det är ett skäl till att ha en ekonomisk marginal i budgeten.