|

Följ

Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder

Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Golvet i fritidshuset har börjat svikta i ena hörnet, eller så ser du att en av plintarna under uterummet lutar. Kanske har du precis köpt ett hus som helt eller delvis står på plintar och vill veta vad du ska hålla koll på. Här får du veta hur en plintgrund fungerar, vilka problem som är vanligast och hur du sköter och lagar grunden så att den håller länge.

Översikt

En plintgrund bär huset på ett antal fristående pelare istället för på en sammanhängande mur eller platta. Grunden blir luftig och enkel att bygga, men den är också känslig. Varje plint bär en stor del av husets vikt, så om en enda plint rör sig märks det direkt i golvet ovanför.

Oftast handlar problemen om tre saker. Plintar kan lyftas av tjälen eller sjunka ner i marken. Bärlinan (träbalken som ligger ovanpå plintarna) kan ruttna där den ligger mot betongen. Och vattnet kan bli stående under huset. I de flesta fall kan grunden lagas, en plint i taget, utan att något behöver rivas. Det viktiga är att felet upptäcks i tid och att du tar hand om orsaken, inte bara det som syns.

Så fungerar en plintgrund

Husets tyngd går ner i marken genom plintarna. Enligt TräGuiden vilar golvet på bärlinor, och bärlinorna vilar i sin tur på plintarna. Plintarna kan stå direkt på berg, på en bredare gjuten fot i marken eller på pålar.

Nerifrån och upp består en plintgrund av fem delar:

  • Plintfoten är en bredare platta längst ner. Den sprider trycket mot marken, på samma sätt som en bred klack sjunker mindre i gräsmattan än en smal.

  • Plinten är själva pelaren. Den är oftast gjord av betong, men i äldre hus kan det vara en stor sten. De flesta plintar är en till två meter långa.

  • Beslaget är ett fäste av stål högst upp på plinten som håller fast träet.

  • Bärlinan är träbalken som ligger över flera plintar i rad.

  • Bjälklaget är golvet med golvbjälkar och isolering. Det vilar på bärlinorna.

Mellan plintarna är det oftast öppet, så att uteluften kan röra sig fritt under golvet. Vet du inte säkert om ditt hus står på plintar kan du läsa om hur du känner igen olika grundtyper.

Moderna plintar och äldre stenplintar

Nyare plintar gjuts i betong, ofta i ett rör som fungerar som form, och har ett beslag ingjutet i toppen. De ska gå så djupt att marken runt dem inte fryser, eller skyddas av isolering i marken.

I äldre hus, torp och uthus står huset ofta i stället på stora stenar under hörnen och andra punkter som bär mycket. Enligt Stockholms läns museum ligger sådana stenar ofta grunt, och därför kan tjälen få dem att flytta på sig. Det är inget fel i sig, utan så byggde man förr. Men det innebär att en gammal stengrund behöver justeras då och då.

Svagheten: allt vilar på några få punkter

En sammanhängande grundmur fördelar tyngden längs hela sin längd. Sjunker marken lite på ett ställe tar muren bredvid, över en del av lasten. I en plintgrund finns ingen sådan hjälp. Sjunker en plint två centimeter följer golvet ovanför med, eller så blir bärlinan hängande medan plintarna bredvid får bära mer än de är byggda för.

Därför syns problem i en plintgrund ofta som en tydlig svacka eller ett gungande parti på ett avgränsat ställe, snarare än som en jämn lutning över hela huset. Det lönar sig alltså att granska varje plint för sig.

Vanliga problem med rörelser

Plinten lyfts av tjälen

Under en öppen plintgrund är luften lika kall som ute, så huset värmer inte marken under sig. Går plinten inte tillräckligt djupt kan tjälen (frusen mark) lyfta den under vintern. Hur det går till beskriver vi i artikeln om tjälskador på husgrund.

För just plintar finns en lösning som är bra att känna till. Enligt Tjälldén behöver en plint i frostkänslig mark inte gå lika djupt om marken runt den isoleras, med exempelvis cellplast eller lättklinker i en tjocklek mellan 100 och 300 millimeter.

Plinten lutar eller har vridit sig

En plint ska stå lodrätt, alltså rakt upp och ner. Börjar den luta trycker bärlinan snett på den, och lutningen brukar öka med tiden. Vanliga orsaker är att plinten sattes för grunt, att jorden runt den är lös, att jord har runnit undan på nedsidan i en sluttning eller att en maskin har kört på den.

Höga plintar i sluttande terräng är mest utsatta. En lång plint fungerar som en hävstång, så det krävs bara en liten rörelse vid foten för att toppen ska flytta sig märkbart.

Bärlinan har glidit från sitt stöd

Bärlinan ska sitta fast i plinten, inte bara ligga på den. TräGuiden beskriver att bärlinan behöver förankras i plintarna med lämpliga beslag, exempelvis plattstål eller andra godkända infästningar. Förankringen behöver dimensioneras utifrån bland annat vindlast. I äldre hus och i en del egenbyggda fritidshus och förråd saknas förankringen helt. Då kan balken med tiden glida av sitt stöd, särskilt om plinten samtidigt har rört sig. Titta efter beslag som rostat sönder, skruvar som sitter löst och en bärlina som inte längre ligger mitt på plinten.

Bärlinan svajar mellan plintarna

Ibland står plintarna helt stilla, men golvet sviktar ändå. Då är det bärlinan som böjer sig mellan stöden. Det händer när plintarna står för glest, när balken är för klen eller när huset har fått mer tyngd än det var byggt för, till exempel ett nytt badrum eller en kamin. Svackan sitter då mitt mellan två plintar, inte rakt ovanför en av dem.

Fukt: där trä möter betong och mark

En öppen plintgrund är väl ventilerad, men det betyder inte att den är fri från fuktrisker. Boverket beskriver hur varm och fuktig uteluft kan kylas ner i den kallare grunden, vilket ökar den relativa luftfuktigheten och kan leda till kondens. Då kan fukt samlas på marken och under golvet, vilket kan leda till mögel och annan påväxt.

Kontaktytan mellan plint och trä

Betong suger upp vatten och ger det vidare till det som ligger ovanpå, ungefär som en sockerbit som doppas i kaffe. Ligger bärlinan direkt mot betongen blir undersidan av träet fuktig under långa perioder, och det är ofta där röta börjar. Därför ska en remsa grundisoleringspapp, som hindrar fukt, ligga mellan plinten och träet. TräGuiden rekommenderar också detta för träbalkar som vilar på betongplintar.

Titta också på plintens ovansida. Är den bredare än träet och helt plan kan regnvatten bli stående runt balken. Ändträet, alltså balkens avsågade ände, suger vatten extra lätt och tar ofta skada först.

Kartongrör och formbrädor som blivit kvar

När plintar gjuts används ofta rör av kartong eller brädor som form. TräGuiden rekommenderar att papprören tas bort eftersom de kan bidra till fukt och påväxt. Även form brädorna bör tas bort. I många hus lämnas de ändå kvar och kan med tiden ruttna runt plintens fot.

Vatten som blir stående under huset

Enligt TräGuiden är fukten under en öppen plintgrund ungefär densamma som i uteluften, så länge vattnet inte samlas i gropar under huset. En grop som fylls vid varje regn blir en fuktkälla precis under träet. Detsamma gäller när takvatten droppar rakt ner vid husets kant.

När skärmen runt grunden stänger inne fukten

Många plintgrunder har fått en skärm av panel, plåt eller skivor runt om. Då minskar luftflödet under golvet och grunden börjar bete sig mer som en krypgrund, med de fuktrisker som följer. Går skärmen ända ner i jorden suger den dessutom upp vatten och ruttnar i nederkant.

Förvaring under huset

Det är frestande att använda utrymmet under huset som förråd, men TräGuiden avråder från det. Brädor, ved och annat som ligger mot marken håller kvar fukt, stoppar luftflödet och ger husrum åt insekter och smådjur, ofta precis intill bärlinorna.

Sättningar: när en plint sjunker

En plint sjunker när marken under den inte klarar trycket. Eftersom hela lasten samlas på en liten yta är plintar känsligare för dålig mark än en bred grundmur. Vanliga orsaker är att plinten står på matjord eller löst påfylld jord, att foten är för liten eller att huset står på lera som ger efter.

Vatten spelar ofta in. Regn som droppar från taket på samma ställe år efter år kan spola bort jorden runt plintens fot, särskilt på hus utan hängrännor. Det är samma process som när marken sjunker intill en husgrund.

Ett säkert tecken på en sjunken plint är att bärlinan inte längre vilar på den. Inne i huset märks det ofta som en svacka i golvet. Om golvet lutar är det värt att jämföra var svackan sitter med var plintarna står.

Golvet i fritidshuset har börjat svikta i ena hörnet, eller så ser du att en av plintarna under uterummet lutar. Kanske har du precis köpt ett hus som helt eller delvis står på plintar och vill veta vad du ska hålla koll på. Här får du veta hur en plintgrund fungerar, vilka problem som är vanligast och hur du sköter och lagar grunden så att den håller länge.

Översikt

En plintgrund bär huset på ett antal fristående pelare istället för på en sammanhängande mur eller platta. Grunden blir luftig och enkel att bygga, men den är också känslig. Varje plint bär en stor del av husets vikt, så om en enda plint rör sig märks det direkt i golvet ovanför.

Oftast handlar problemen om tre saker. Plintar kan lyftas av tjälen eller sjunka ner i marken. Bärlinan (träbalken som ligger ovanpå plintarna) kan ruttna där den ligger mot betongen. Och vattnet kan bli stående under huset. I de flesta fall kan grunden lagas, en plint i taget, utan att något behöver rivas. Det viktiga är att felet upptäcks i tid och att du tar hand om orsaken, inte bara det som syns.

Så fungerar en plintgrund

Husets tyngd går ner i marken genom plintarna. Enligt TräGuiden vilar golvet på bärlinor, och bärlinorna vilar i sin tur på plintarna. Plintarna kan stå direkt på berg, på en bredare gjuten fot i marken eller på pålar.

Nerifrån och upp består en plintgrund av fem delar:

  • Plintfoten är en bredare platta längst ner. Den sprider trycket mot marken, på samma sätt som en bred klack sjunker mindre i gräsmattan än en smal.

  • Plinten är själva pelaren. Den är oftast gjord av betong, men i äldre hus kan det vara en stor sten. De flesta plintar är en till två meter långa.

  • Beslaget är ett fäste av stål högst upp på plinten som håller fast träet.

  • Bärlinan är träbalken som ligger över flera plintar i rad.

  • Bjälklaget är golvet med golvbjälkar och isolering. Det vilar på bärlinorna.

Mellan plintarna är det oftast öppet, så att uteluften kan röra sig fritt under golvet. Vet du inte säkert om ditt hus står på plintar kan du läsa om hur du känner igen olika grundtyper.

Moderna plintar och äldre stenplintar

Nyare plintar gjuts i betong, ofta i ett rör som fungerar som form, och har ett beslag ingjutet i toppen. De ska gå så djupt att marken runt dem inte fryser, eller skyddas av isolering i marken.

I äldre hus, torp och uthus står huset ofta i stället på stora stenar under hörnen och andra punkter som bär mycket. Enligt Stockholms läns museum ligger sådana stenar ofta grunt, och därför kan tjälen få dem att flytta på sig. Det är inget fel i sig, utan så byggde man förr. Men det innebär att en gammal stengrund behöver justeras då och då.

Svagheten: allt vilar på några få punkter

En sammanhängande grundmur fördelar tyngden längs hela sin längd. Sjunker marken lite på ett ställe tar muren bredvid, över en del av lasten. I en plintgrund finns ingen sådan hjälp. Sjunker en plint två centimeter följer golvet ovanför med, eller så blir bärlinan hängande medan plintarna bredvid får bära mer än de är byggda för.

Därför syns problem i en plintgrund ofta som en tydlig svacka eller ett gungande parti på ett avgränsat ställe, snarare än som en jämn lutning över hela huset. Det lönar sig alltså att granska varje plint för sig.

Vanliga problem med rörelser

Plinten lyfts av tjälen

Under en öppen plintgrund är luften lika kall som ute, så huset värmer inte marken under sig. Går plinten inte tillräckligt djupt kan tjälen (frusen mark) lyfta den under vintern. Hur det går till beskriver vi i artikeln om tjälskador på husgrund.

För just plintar finns en lösning som är bra att känna till. Enligt Tjälldén behöver en plint i frostkänslig mark inte gå lika djupt om marken runt den isoleras, med exempelvis cellplast eller lättklinker i en tjocklek mellan 100 och 300 millimeter.

Plinten lutar eller har vridit sig

En plint ska stå lodrätt, alltså rakt upp och ner. Börjar den luta trycker bärlinan snett på den, och lutningen brukar öka med tiden. Vanliga orsaker är att plinten sattes för grunt, att jorden runt den är lös, att jord har runnit undan på nedsidan i en sluttning eller att en maskin har kört på den.

Höga plintar i sluttande terräng är mest utsatta. En lång plint fungerar som en hävstång, så det krävs bara en liten rörelse vid foten för att toppen ska flytta sig märkbart.

Bärlinan har glidit från sitt stöd

Bärlinan ska sitta fast i plinten, inte bara ligga på den. TräGuiden beskriver att bärlinan behöver förankras i plintarna med lämpliga beslag, exempelvis plattstål eller andra godkända infästningar. Förankringen behöver dimensioneras utifrån bland annat vindlast. I äldre hus och i en del egenbyggda fritidshus och förråd saknas förankringen helt. Då kan balken med tiden glida av sitt stöd, särskilt om plinten samtidigt har rört sig. Titta efter beslag som rostat sönder, skruvar som sitter löst och en bärlina som inte längre ligger mitt på plinten.

Bärlinan svajar mellan plintarna

Ibland står plintarna helt stilla, men golvet sviktar ändå. Då är det bärlinan som böjer sig mellan stöden. Det händer när plintarna står för glest, när balken är för klen eller när huset har fått mer tyngd än det var byggt för, till exempel ett nytt badrum eller en kamin. Svackan sitter då mitt mellan två plintar, inte rakt ovanför en av dem.

Fukt: där trä möter betong och mark

En öppen plintgrund är väl ventilerad, men det betyder inte att den är fri från fuktrisker. Boverket beskriver hur varm och fuktig uteluft kan kylas ner i den kallare grunden, vilket ökar den relativa luftfuktigheten och kan leda till kondens. Då kan fukt samlas på marken och under golvet, vilket kan leda till mögel och annan påväxt.

Kontaktytan mellan plint och trä

Betong suger upp vatten och ger det vidare till det som ligger ovanpå, ungefär som en sockerbit som doppas i kaffe. Ligger bärlinan direkt mot betongen blir undersidan av träet fuktig under långa perioder, och det är ofta där röta börjar. Därför ska en remsa grundisoleringspapp, som hindrar fukt, ligga mellan plinten och träet. TräGuiden rekommenderar också detta för träbalkar som vilar på betongplintar.

Titta också på plintens ovansida. Är den bredare än träet och helt plan kan regnvatten bli stående runt balken. Ändträet, alltså balkens avsågade ände, suger vatten extra lätt och tar ofta skada först.

Kartongrör och formbrädor som blivit kvar

När plintar gjuts används ofta rör av kartong eller brädor som form. TräGuiden rekommenderar att papprören tas bort eftersom de kan bidra till fukt och påväxt. Även form brädorna bör tas bort. I många hus lämnas de ändå kvar och kan med tiden ruttna runt plintens fot.

Vatten som blir stående under huset

Enligt TräGuiden är fukten under en öppen plintgrund ungefär densamma som i uteluften, så länge vattnet inte samlas i gropar under huset. En grop som fylls vid varje regn blir en fuktkälla precis under träet. Detsamma gäller när takvatten droppar rakt ner vid husets kant.

När skärmen runt grunden stänger inne fukten

Många plintgrunder har fått en skärm av panel, plåt eller skivor runt om. Då minskar luftflödet under golvet och grunden börjar bete sig mer som en krypgrund, med de fuktrisker som följer. Går skärmen ända ner i jorden suger den dessutom upp vatten och ruttnar i nederkant.

Förvaring under huset

Det är frestande att använda utrymmet under huset som förråd, men TräGuiden avråder från det. Brädor, ved och annat som ligger mot marken håller kvar fukt, stoppar luftflödet och ger husrum åt insekter och smådjur, ofta precis intill bärlinorna.

Sättningar: när en plint sjunker

En plint sjunker när marken under den inte klarar trycket. Eftersom hela lasten samlas på en liten yta är plintar känsligare för dålig mark än en bred grundmur. Vanliga orsaker är att plinten står på matjord eller löst påfylld jord, att foten är för liten eller att huset står på lera som ger efter.

Vatten spelar ofta in. Regn som droppar från taket på samma ställe år efter år kan spola bort jorden runt plintens fot, särskilt på hus utan hängrännor. Det är samma process som när marken sjunker intill en husgrund.

Ett säkert tecken på en sjunken plint är att bärlinan inte längre vilar på den. Inne i huset märks det ofta som en svacka i golvet. Om golvet lutar är det värt att jämföra var svackan sitter med var plintarna står.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Vilka risker finns om problemen får fortsätta?

  • Grannplintarna överbelastas. När en plint slutar bära tar plintarna bredvid över lasten, och de kan i sin tur börja sjunka.

  • Rötan sprider sig. En fuktskadad bärlina blir svagare för varje år och kan till slut ge efter även om plintarna står stilla.

  • Skador inne i huset. Ett golv som rör sig kan ge sprickor i kakel, glipor vid golvlister och dörrar som inte går att stänga.

  • Lätta byggnader kan förskjutas. Ett uterum eller fritidshus som inte är fäst i plintarna kan flyttas av kraftig vind.

Så sköter du en plintgrund

TräGuiden skriver att en plintgrund i regel inte behöver underhåll men bör hållas under uppsikt. En enkel runda en eller två gånger om året räcker långt, gärna på våren när tjälen har gått ur marken och på hösten.

  1. Gör en plint karta. Rita en enkel skiss över huset och numrera plintarna, så att du kan anteckna vad du ser och jämföra från år till år.

  2. Titta på varje plint. Står den rakt? Har betongen spruckit eller flagnat? Är beslaget rostigt?

  3. Gör pappers testet. Dra ett papper mellan bärlinan och plinten. Går det igenom hela vägen bär plinten ingenting.

  4. Känn på träet. Tryck en skruvmejsel mot bärlinans undersida och ändar. Friskt trä gör motstånd, medan mjukt eller smuligt trä tyder på röta.

  5. Mätnivån. Lägg ett långt vattenpass på bärlinan och skriv upp värdena. Samma mätning vår och höst visar om något rör sig.

  6. Håll rent under huset. Ta bort löv, gräs och gamla brädor som ligger mot marken eller träet.

  7. Se över skärmen. Finns en skärm runt huset ska ventilationsöppningarna vara fria och nederkanten sluta en bit ovanför marken.

Fotografera gärna varje plint vid samma tillfälle varje år. Bilderna är ett bra underlag om du senare behöver hjälp.

Så repareras en plintgrund

Börja alltid med orsaken. En plint som sjönk för att takvattnet spolade bort jorden sjunker igen om vattnet fortsätter att rinna på samma ställe.

Justera höjden på en plint

Har en plint sjunkit lite kan bärlinan lyftas med en domkraft (ett verktyg som lyfter tunga saker) och ett tillfälligt stöd, så att glappet kan fyllas med stålplåtar eller ett ställbart beslag. Använd inte träkilar, som ruttnar. Lyft lite i taget och håll koll på dörrar och väggar inne.

Äldre stenplintar justeras på liknande sätt. Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver hur sjunkna grundstenar kan grävas fram och justeras upp med stenskärvor (platta stenbitar) undertill.

Förankra bärlinan på nytt

Nya beslag eller plattstål kan monteras i efterhand. Enligt TräGuiden fästs de då i plinten med fästcement eller expanderskruv, alltså en skruv som vidgar sig i borrhålet och sitter fast i betongen. Passa på att lägga in papp mellan trä och betong om den saknas.

Byta skadat trä

Är bärlinan ruttnad på ett begränsat ställe kan den delen sågas bort och ersättas medan huset stöttas. Är skadan utbredd behöver hela balken bytas, i rätt storlek för husets vikt.

Gjuta en ny plint

En plint som lutar, har spruckit eller står på dålig mark ersätts ofta hellre än lagas. Huset stöttas upp, den gamla plinten grävs bort och en ny gjuts på fast mark, till rätt djup eller med isolering runt om. Formröret tas bort när betongen har härdat (blivit hård). Arbetet görs en plint i taget så att huset alltid har stöd, och grävningen är ett markarbete som bör göras av någon med vana.

Sätta in fler plintar

Svajar bärlinan mellan stöden är lösningen ofta att sätta in nya plintar i mellanrummen. Hur många som behövs bör räknas fram av någon som kan bedöma husets vikt.

Åtgärda vattnet

TräGuiden rekommenderar att marken under en öppen plintgrund ligger högre än marken runt om och att marken utanför lutar bort från huset. Gropar under golvet fylls igen med grus, och takvattnet leds bort med hängrännor och stuprör. Står marken ändå blöt kan det behövas dränering, alltså rör i marken som leder bort vattnet.

När hela grunden behöver göras om

Har flera plintar rört sig samtidigt, eller står huset på lera som fortsätter att ge efter, räcker det sällan att laga en plint i taget. Då behöver någon undersöka marken på djupet. Ibland blir lösningen att föra ner husets tyngd till fast mark, vilket vi beskriver i artikeln om pålning av villa.

Vanliga misstag när en plintgrund lagas

  • Att gjuta en ny betongkrage runt en plint som lutar, i stället för att ta reda på varför den lutar.

  • Att stapla stenar, plattor eller block under bärlinan som ett tillfälligt stöd och sedan låta det bli kvar.

  • Att fylla på jord eller bark mot bärlinan eller skärmen för att det ska se prydligt ut.

  • Att gräva för ledningar tätt intill en plint utan att stötta den.

  • Att ta bort eller flytta en plint för att den står i vägen.

När behöver du ta hjälp?

Att rensa under huset, byta en rostig skruv eller fylla en grop klarar många själva. Ta hjälp när flera plintar har rört sig, när bärlinan är mjuk på mer än ett litet parti, när huset behöver lyftas mer än några millimeter, när huset står på lera eller i en brant sluttning, eller när du planerar att bygga till.

En konstruktör (en ingenjör som räknar på hur ett hus bär sin vikt) kan bedöma plintarnas antal och storlek, och en geotekniker (en expert på mark och jord) kan ta reda på vad marken tål. Byte av bärande delar kan behöva anmälas till kommunen, så fråga byggnadsnämnden innan större arbeten. Vill du ha en samlad bild av grundens skick först är en besiktning av husgrunden ett bra första steg.

Behöver du hjälp med din plintgrund?

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Beskriv ditt hus och vad du har sett, gärna med bilder på plintarna och bärlinorna, så hjälper vi dig vidare. Läs mer om vårt arbete med husgrund.

Vilka risker finns om problemen får fortsätta?

  • Grannplintarna överbelastas. När en plint slutar bära tar plintarna bredvid över lasten, och de kan i sin tur börja sjunka.

  • Rötan sprider sig. En fuktskadad bärlina blir svagare för varje år och kan till slut ge efter även om plintarna står stilla.

  • Skador inne i huset. Ett golv som rör sig kan ge sprickor i kakel, glipor vid golvlister och dörrar som inte går att stänga.

  • Lätta byggnader kan förskjutas. Ett uterum eller fritidshus som inte är fäst i plintarna kan flyttas av kraftig vind.

Så sköter du en plintgrund

TräGuiden skriver att en plintgrund i regel inte behöver underhåll men bör hållas under uppsikt. En enkel runda en eller två gånger om året räcker långt, gärna på våren när tjälen har gått ur marken och på hösten.

  1. Gör en plint karta. Rita en enkel skiss över huset och numrera plintarna, så att du kan anteckna vad du ser och jämföra från år till år.

  2. Titta på varje plint. Står den rakt? Har betongen spruckit eller flagnat? Är beslaget rostigt?

  3. Gör pappers testet. Dra ett papper mellan bärlinan och plinten. Går det igenom hela vägen bär plinten ingenting.

  4. Känn på träet. Tryck en skruvmejsel mot bärlinans undersida och ändar. Friskt trä gör motstånd, medan mjukt eller smuligt trä tyder på röta.

  5. Mätnivån. Lägg ett långt vattenpass på bärlinan och skriv upp värdena. Samma mätning vår och höst visar om något rör sig.

  6. Håll rent under huset. Ta bort löv, gräs och gamla brädor som ligger mot marken eller träet.

  7. Se över skärmen. Finns en skärm runt huset ska ventilationsöppningarna vara fria och nederkanten sluta en bit ovanför marken.

Fotografera gärna varje plint vid samma tillfälle varje år. Bilderna är ett bra underlag om du senare behöver hjälp.

Så repareras en plintgrund

Börja alltid med orsaken. En plint som sjönk för att takvattnet spolade bort jorden sjunker igen om vattnet fortsätter att rinna på samma ställe.

Justera höjden på en plint

Har en plint sjunkit lite kan bärlinan lyftas med en domkraft (ett verktyg som lyfter tunga saker) och ett tillfälligt stöd, så att glappet kan fyllas med stålplåtar eller ett ställbart beslag. Använd inte träkilar, som ruttnar. Lyft lite i taget och håll koll på dörrar och väggar inne.

Äldre stenplintar justeras på liknande sätt. Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver hur sjunkna grundstenar kan grävas fram och justeras upp med stenskärvor (platta stenbitar) undertill.

Förankra bärlinan på nytt

Nya beslag eller plattstål kan monteras i efterhand. Enligt TräGuiden fästs de då i plinten med fästcement eller expanderskruv, alltså en skruv som vidgar sig i borrhålet och sitter fast i betongen. Passa på att lägga in papp mellan trä och betong om den saknas.

Byta skadat trä

Är bärlinan ruttnad på ett begränsat ställe kan den delen sågas bort och ersättas medan huset stöttas. Är skadan utbredd behöver hela balken bytas, i rätt storlek för husets vikt.

Gjuta en ny plint

En plint som lutar, har spruckit eller står på dålig mark ersätts ofta hellre än lagas. Huset stöttas upp, den gamla plinten grävs bort och en ny gjuts på fast mark, till rätt djup eller med isolering runt om. Formröret tas bort när betongen har härdat (blivit hård). Arbetet görs en plint i taget så att huset alltid har stöd, och grävningen är ett markarbete som bör göras av någon med vana.

Sätta in fler plintar

Svajar bärlinan mellan stöden är lösningen ofta att sätta in nya plintar i mellanrummen. Hur många som behövs bör räknas fram av någon som kan bedöma husets vikt.

Åtgärda vattnet

TräGuiden rekommenderar att marken under en öppen plintgrund ligger högre än marken runt om och att marken utanför lutar bort från huset. Gropar under golvet fylls igen med grus, och takvattnet leds bort med hängrännor och stuprör. Står marken ändå blöt kan det behövas dränering, alltså rör i marken som leder bort vattnet.

När hela grunden behöver göras om

Har flera plintar rört sig samtidigt, eller står huset på lera som fortsätter att ge efter, räcker det sällan att laga en plint i taget. Då behöver någon undersöka marken på djupet. Ibland blir lösningen att föra ner husets tyngd till fast mark, vilket vi beskriver i artikeln om pålning av villa.

Vanliga misstag när en plintgrund lagas

  • Att gjuta en ny betongkrage runt en plint som lutar, i stället för att ta reda på varför den lutar.

  • Att stapla stenar, plattor eller block under bärlinan som ett tillfälligt stöd och sedan låta det bli kvar.

  • Att fylla på jord eller bark mot bärlinan eller skärmen för att det ska se prydligt ut.

  • Att gräva för ledningar tätt intill en plint utan att stötta den.

  • Att ta bort eller flytta en plint för att den står i vägen.

När behöver du ta hjälp?

Att rensa under huset, byta en rostig skruv eller fylla en grop klarar många själva. Ta hjälp när flera plintar har rört sig, när bärlinan är mjuk på mer än ett litet parti, när huset behöver lyftas mer än några millimeter, när huset står på lera eller i en brant sluttning, eller när du planerar att bygga till.

En konstruktör (en ingenjör som räknar på hur ett hus bär sin vikt) kan bedöma plintarnas antal och storlek, och en geotekniker (en expert på mark och jord) kan ta reda på vad marken tål. Byte av bärande delar kan behöva anmälas till kommunen, så fråga byggnadsnämnden innan större arbeten. Vill du ha en samlad bild av grundens skick först är en besiktning av husgrunden ett bra första steg.

Behöver du hjälp med din plintgrund?

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Beskriv ditt hus och vad du har sett, gärna med bilder på plintarna och bärlinorna, så hjälper vi dig vidare. Läs mer om vårt arbete med husgrund.

Vanliga frågor om plintgrund

Är plintgrund en bra grund för ett bostadshus?

Ja, om den är rätt byggd för marken och huset. Plintgrund används främst till mindre byggnader, men många fritidshus och en del villor står på plintar, särskilt på berg och i sluttningar.

Släpper en plintgrund in radon?

En öppen plintgrund har en fördel här. Enligt TräGuiden kan den öppna konstruktionen vädra bort radon som tränger upp ur marken, förutsatt att golvet är lufttätt. Har grunden byggts in med en skärm minskar den fördelen, och då kan en radonmätning vara värd att göra.

Kan man isolera golvet över en plintgrund?

Ja. Golvet mot en öppen grund räknas som en del av husets skal och ska vara både isolerat och lufttätt. Det täta skiktet ska sitta på golvets varma sida, alltså ovanpå isoleringen.

Hur länge håller en plintgrund?

En betongplint kan hålla mycket länge. Det som brukar begränsa livslängden är träet och beslagen, och hur länge de håller beror nästan helt på hur torrt de hålls.

Vad kostar det att laga en plintgrund?

Det beror på hur många plintar som berörs, om huset måste lyftas, om bärlinor behöver bytas och hur lätt det är att komma åt under huset. Att justera en enstaka plint är ett litet jobb jämfört med att gjuta om flera.

Kan man göra om en plintgrund till en annan grundtyp?

Det går, till exempel genom att bygga en mur mellan plintarna. Det är dock ett stort ingrepp som sällan behövs om plintarna fungerar, och det kräver att någon räknar på både fukt och bärighet.

Är det farligt att bo i ett hus där en plint har sjunkit?

Sällan akut. Men när en plint slutar bära får grannplintarna mer last, så det är klokt att inte vänta och att undvika tunga saker ovanför just det partiet.