Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Golvet i fritidshuset har börjat svikta i ena hörnet, eller så ser du att en av plintarna under uterummet lutar. Kanske har du precis köpt ett hus som helt eller delvis står på plintar och vill veta vad du ska hålla koll på. Här får du veta hur en plintgrund fungerar, vilka problem som är vanligast och hur du sköter och lagar grunden så att den håller länge.
Översikt
En plintgrund bär huset på ett antal fristående pelare istället för på en sammanhängande mur eller platta. Grunden blir luftig och enkel att bygga, men den är också känslig. Varje plint bär en stor del av husets vikt, så om en enda plint rör sig märks det direkt i golvet ovanför.
Oftast handlar problemen om tre saker. Plintar kan lyftas av tjälen eller sjunka ner i marken. Bärlinan (träbalken som ligger ovanpå plintarna) kan ruttna där den ligger mot betongen. Och vattnet kan bli stående under huset. I de flesta fall kan grunden lagas, en plint i taget, utan att något behöver rivas. Det viktiga är att felet upptäcks i tid och att du tar hand om orsaken, inte bara det som syns.
Så fungerar en plintgrund
Husets tyngd går ner i marken genom plintarna. Enligt TräGuiden vilar golvet på bärlinor, och bärlinorna vilar i sin tur på plintarna. Plintarna kan stå direkt på berg, på en bredare gjuten fot i marken eller på pålar.
Nerifrån och upp består en plintgrund av fem delar:
Plintfoten är en bredare platta längst ner. Den sprider trycket mot marken, på samma sätt som en bred klack sjunker mindre i gräsmattan än en smal.
Plinten är själva pelaren. Den är oftast gjord av betong, men i äldre hus kan det vara en stor sten. De flesta plintar är en till två meter långa.
Beslaget är ett fäste av stål högst upp på plinten som håller fast träet.
Bärlinan är träbalken som ligger över flera plintar i rad.
Bjälklaget är golvet med golvbjälkar och isolering. Det vilar på bärlinorna.
Mellan plintarna är det oftast öppet, så att uteluften kan röra sig fritt under golvet. Vet du inte säkert om ditt hus står på plintar kan du läsa om hur du känner igen olika grundtyper.
Moderna plintar och äldre stenplintar
Nyare plintar gjuts i betong, ofta i ett rör som fungerar som form, och har ett beslag ingjutet i toppen. De ska gå så djupt att marken runt dem inte fryser, eller skyddas av isolering i marken.
I äldre hus, torp och uthus står huset ofta i stället på stora stenar under hörnen och andra punkter som bär mycket. Enligt Stockholms läns museum ligger sådana stenar ofta grunt, och därför kan tjälen få dem att flytta på sig. Det är inget fel i sig, utan så byggde man förr. Men det innebär att en gammal stengrund behöver justeras då och då.
Svagheten: allt vilar på några få punkter
En sammanhängande grundmur fördelar tyngden längs hela sin längd. Sjunker marken lite på ett ställe tar muren bredvid, över en del av lasten. I en plintgrund finns ingen sådan hjälp. Sjunker en plint två centimeter följer golvet ovanför med, eller så blir bärlinan hängande medan plintarna bredvid får bära mer än de är byggda för.
Därför syns problem i en plintgrund ofta som en tydlig svacka eller ett gungande parti på ett avgränsat ställe, snarare än som en jämn lutning över hela huset. Det lönar sig alltså att granska varje plint för sig.
Vanliga problem med rörelser
Plinten lyfts av tjälen
Under en öppen plintgrund är luften lika kall som ute, så huset värmer inte marken under sig. Går plinten inte tillräckligt djupt kan tjälen (frusen mark) lyfta den under vintern. Hur det går till beskriver vi i artikeln om tjälskador på husgrund.
För just plintar finns en lösning som är bra att känna till. Enligt Tjälldén behöver en plint i frostkänslig mark inte gå lika djupt om marken runt den isoleras, med exempelvis cellplast eller lättklinker i en tjocklek mellan 100 och 300 millimeter.
Plinten lutar eller har vridit sig
En plint ska stå lodrätt, alltså rakt upp och ner. Börjar den luta trycker bärlinan snett på den, och lutningen brukar öka med tiden. Vanliga orsaker är att plinten sattes för grunt, att jorden runt den är lös, att jord har runnit undan på nedsidan i en sluttning eller att en maskin har kört på den.
Höga plintar i sluttande terräng är mest utsatta. En lång plint fungerar som en hävstång, så det krävs bara en liten rörelse vid foten för att toppen ska flytta sig märkbart.
Bärlinan har glidit från sitt stöd
Bärlinan ska sitta fast i plinten, inte bara ligga på den. TräGuiden beskriver att bärlinan behöver förankras i plintarna med lämpliga beslag, exempelvis plattstål eller andra godkända infästningar. Förankringen behöver dimensioneras utifrån bland annat vindlast. I äldre hus och i en del egenbyggda fritidshus och förråd saknas förankringen helt. Då kan balken med tiden glida av sitt stöd, särskilt om plinten samtidigt har rört sig. Titta efter beslag som rostat sönder, skruvar som sitter löst och en bärlina som inte längre ligger mitt på plinten.
Bärlinan svajar mellan plintarna
Ibland står plintarna helt stilla, men golvet sviktar ändå. Då är det bärlinan som böjer sig mellan stöden. Det händer när plintarna står för glest, när balken är för klen eller när huset har fått mer tyngd än det var byggt för, till exempel ett nytt badrum eller en kamin. Svackan sitter då mitt mellan två plintar, inte rakt ovanför en av dem.
Fukt: där trä möter betong och mark
En öppen plintgrund är väl ventilerad, men det betyder inte att den är fri från fuktrisker. Boverket beskriver hur varm och fuktig uteluft kan kylas ner i den kallare grunden, vilket ökar den relativa luftfuktigheten och kan leda till kondens. Då kan fukt samlas på marken och under golvet, vilket kan leda till mögel och annan påväxt.
Kontaktytan mellan plint och trä
Betong suger upp vatten och ger det vidare till det som ligger ovanpå, ungefär som en sockerbit som doppas i kaffe. Ligger bärlinan direkt mot betongen blir undersidan av träet fuktig under långa perioder, och det är ofta där röta börjar. Därför ska en remsa grundisoleringspapp, som hindrar fukt, ligga mellan plinten och träet. TräGuiden rekommenderar också detta för träbalkar som vilar på betongplintar.
Titta också på plintens ovansida. Är den bredare än träet och helt plan kan regnvatten bli stående runt balken. Ändträet, alltså balkens avsågade ände, suger vatten extra lätt och tar ofta skada först.
Kartongrör och formbrädor som blivit kvar
När plintar gjuts används ofta rör av kartong eller brädor som form. TräGuiden rekommenderar att papprören tas bort eftersom de kan bidra till fukt och påväxt. Även form brädorna bör tas bort. I många hus lämnas de ändå kvar och kan med tiden ruttna runt plintens fot.
Vatten som blir stående under huset
Enligt TräGuiden är fukten under en öppen plintgrund ungefär densamma som i uteluften, så länge vattnet inte samlas i gropar under huset. En grop som fylls vid varje regn blir en fuktkälla precis under träet. Detsamma gäller när takvatten droppar rakt ner vid husets kant.
När skärmen runt grunden stänger inne fukten
Många plintgrunder har fått en skärm av panel, plåt eller skivor runt om. Då minskar luftflödet under golvet och grunden börjar bete sig mer som en krypgrund, med de fuktrisker som följer. Går skärmen ända ner i jorden suger den dessutom upp vatten och ruttnar i nederkant.
Förvaring under huset
Det är frestande att använda utrymmet under huset som förråd, men TräGuiden avråder från det. Brädor, ved och annat som ligger mot marken håller kvar fukt, stoppar luftflödet och ger husrum åt insekter och smådjur, ofta precis intill bärlinorna.
Sättningar: när en plint sjunker
En plint sjunker när marken under den inte klarar trycket. Eftersom hela lasten samlas på en liten yta är plintar känsligare för dålig mark än en bred grundmur. Vanliga orsaker är att plinten står på matjord eller löst påfylld jord, att foten är för liten eller att huset står på lera som ger efter.
Vatten spelar ofta in. Regn som droppar från taket på samma ställe år efter år kan spola bort jorden runt plintens fot, särskilt på hus utan hängrännor. Det är samma process som när marken sjunker intill en husgrund.
Ett säkert tecken på en sjunken plint är att bärlinan inte längre vilar på den. Inne i huset märks det ofta som en svacka i golvet. Om golvet lutar är det värt att jämföra var svackan sitter med var plintarna står.
Golvet i fritidshuset har börjat svikta i ena hörnet, eller så ser du att en av plintarna under uterummet lutar. Kanske har du precis köpt ett hus som helt eller delvis står på plintar och vill veta vad du ska hålla koll på. Här får du veta hur en plintgrund fungerar, vilka problem som är vanligast och hur du sköter och lagar grunden så att den håller länge.
Översikt
En plintgrund bär huset på ett antal fristående pelare istället för på en sammanhängande mur eller platta. Grunden blir luftig och enkel att bygga, men den är också känslig. Varje plint bär en stor del av husets vikt, så om en enda plint rör sig märks det direkt i golvet ovanför.
Oftast handlar problemen om tre saker. Plintar kan lyftas av tjälen eller sjunka ner i marken. Bärlinan (träbalken som ligger ovanpå plintarna) kan ruttna där den ligger mot betongen. Och vattnet kan bli stående under huset. I de flesta fall kan grunden lagas, en plint i taget, utan att något behöver rivas. Det viktiga är att felet upptäcks i tid och att du tar hand om orsaken, inte bara det som syns.
Så fungerar en plintgrund
Husets tyngd går ner i marken genom plintarna. Enligt TräGuiden vilar golvet på bärlinor, och bärlinorna vilar i sin tur på plintarna. Plintarna kan stå direkt på berg, på en bredare gjuten fot i marken eller på pålar.
Nerifrån och upp består en plintgrund av fem delar:
Plintfoten är en bredare platta längst ner. Den sprider trycket mot marken, på samma sätt som en bred klack sjunker mindre i gräsmattan än en smal.
Plinten är själva pelaren. Den är oftast gjord av betong, men i äldre hus kan det vara en stor sten. De flesta plintar är en till två meter långa.
Beslaget är ett fäste av stål högst upp på plinten som håller fast träet.
Bärlinan är träbalken som ligger över flera plintar i rad.
Bjälklaget är golvet med golvbjälkar och isolering. Det vilar på bärlinorna.
Mellan plintarna är det oftast öppet, så att uteluften kan röra sig fritt under golvet. Vet du inte säkert om ditt hus står på plintar kan du läsa om hur du känner igen olika grundtyper.
Moderna plintar och äldre stenplintar
Nyare plintar gjuts i betong, ofta i ett rör som fungerar som form, och har ett beslag ingjutet i toppen. De ska gå så djupt att marken runt dem inte fryser, eller skyddas av isolering i marken.
I äldre hus, torp och uthus står huset ofta i stället på stora stenar under hörnen och andra punkter som bär mycket. Enligt Stockholms läns museum ligger sådana stenar ofta grunt, och därför kan tjälen få dem att flytta på sig. Det är inget fel i sig, utan så byggde man förr. Men det innebär att en gammal stengrund behöver justeras då och då.
Svagheten: allt vilar på några få punkter
En sammanhängande grundmur fördelar tyngden längs hela sin längd. Sjunker marken lite på ett ställe tar muren bredvid, över en del av lasten. I en plintgrund finns ingen sådan hjälp. Sjunker en plint två centimeter följer golvet ovanför med, eller så blir bärlinan hängande medan plintarna bredvid får bära mer än de är byggda för.
Därför syns problem i en plintgrund ofta som en tydlig svacka eller ett gungande parti på ett avgränsat ställe, snarare än som en jämn lutning över hela huset. Det lönar sig alltså att granska varje plint för sig.
Vanliga problem med rörelser
Plinten lyfts av tjälen
Under en öppen plintgrund är luften lika kall som ute, så huset värmer inte marken under sig. Går plinten inte tillräckligt djupt kan tjälen (frusen mark) lyfta den under vintern. Hur det går till beskriver vi i artikeln om tjälskador på husgrund.
För just plintar finns en lösning som är bra att känna till. Enligt Tjälldén behöver en plint i frostkänslig mark inte gå lika djupt om marken runt den isoleras, med exempelvis cellplast eller lättklinker i en tjocklek mellan 100 och 300 millimeter.
Plinten lutar eller har vridit sig
En plint ska stå lodrätt, alltså rakt upp och ner. Börjar den luta trycker bärlinan snett på den, och lutningen brukar öka med tiden. Vanliga orsaker är att plinten sattes för grunt, att jorden runt den är lös, att jord har runnit undan på nedsidan i en sluttning eller att en maskin har kört på den.
Höga plintar i sluttande terräng är mest utsatta. En lång plint fungerar som en hävstång, så det krävs bara en liten rörelse vid foten för att toppen ska flytta sig märkbart.
Bärlinan har glidit från sitt stöd
Bärlinan ska sitta fast i plinten, inte bara ligga på den. TräGuiden beskriver att bärlinan behöver förankras i plintarna med lämpliga beslag, exempelvis plattstål eller andra godkända infästningar. Förankringen behöver dimensioneras utifrån bland annat vindlast. I äldre hus och i en del egenbyggda fritidshus och förråd saknas förankringen helt. Då kan balken med tiden glida av sitt stöd, särskilt om plinten samtidigt har rört sig. Titta efter beslag som rostat sönder, skruvar som sitter löst och en bärlina som inte längre ligger mitt på plinten.
Bärlinan svajar mellan plintarna
Ibland står plintarna helt stilla, men golvet sviktar ändå. Då är det bärlinan som böjer sig mellan stöden. Det händer när plintarna står för glest, när balken är för klen eller när huset har fått mer tyngd än det var byggt för, till exempel ett nytt badrum eller en kamin. Svackan sitter då mitt mellan två plintar, inte rakt ovanför en av dem.
Fukt: där trä möter betong och mark
En öppen plintgrund är väl ventilerad, men det betyder inte att den är fri från fuktrisker. Boverket beskriver hur varm och fuktig uteluft kan kylas ner i den kallare grunden, vilket ökar den relativa luftfuktigheten och kan leda till kondens. Då kan fukt samlas på marken och under golvet, vilket kan leda till mögel och annan påväxt.
Kontaktytan mellan plint och trä
Betong suger upp vatten och ger det vidare till det som ligger ovanpå, ungefär som en sockerbit som doppas i kaffe. Ligger bärlinan direkt mot betongen blir undersidan av träet fuktig under långa perioder, och det är ofta där röta börjar. Därför ska en remsa grundisoleringspapp, som hindrar fukt, ligga mellan plinten och träet. TräGuiden rekommenderar också detta för träbalkar som vilar på betongplintar.
Titta också på plintens ovansida. Är den bredare än träet och helt plan kan regnvatten bli stående runt balken. Ändträet, alltså balkens avsågade ände, suger vatten extra lätt och tar ofta skada först.
Kartongrör och formbrädor som blivit kvar
När plintar gjuts används ofta rör av kartong eller brädor som form. TräGuiden rekommenderar att papprören tas bort eftersom de kan bidra till fukt och påväxt. Även form brädorna bör tas bort. I många hus lämnas de ändå kvar och kan med tiden ruttna runt plintens fot.
Vatten som blir stående under huset
Enligt TräGuiden är fukten under en öppen plintgrund ungefär densamma som i uteluften, så länge vattnet inte samlas i gropar under huset. En grop som fylls vid varje regn blir en fuktkälla precis under träet. Detsamma gäller när takvatten droppar rakt ner vid husets kant.
När skärmen runt grunden stänger inne fukten
Många plintgrunder har fått en skärm av panel, plåt eller skivor runt om. Då minskar luftflödet under golvet och grunden börjar bete sig mer som en krypgrund, med de fuktrisker som följer. Går skärmen ända ner i jorden suger den dessutom upp vatten och ruttnar i nederkant.
Förvaring under huset
Det är frestande att använda utrymmet under huset som förråd, men TräGuiden avråder från det. Brädor, ved och annat som ligger mot marken håller kvar fukt, stoppar luftflödet och ger husrum åt insekter och smådjur, ofta precis intill bärlinorna.
Sättningar: när en plint sjunker
En plint sjunker när marken under den inte klarar trycket. Eftersom hela lasten samlas på en liten yta är plintar känsligare för dålig mark än en bred grundmur. Vanliga orsaker är att plinten står på matjord eller löst påfylld jord, att foten är för liten eller att huset står på lera som ger efter.
Vatten spelar ofta in. Regn som droppar från taket på samma ställe år efter år kan spola bort jorden runt plintens fot, särskilt på hus utan hängrännor. Det är samma process som när marken sjunker intill en husgrund.
Ett säkert tecken på en sjunken plint är att bärlinan inte längre vilar på den. Inne i huset märks det ofta som en svacka i golvet. Om golvet lutar är det värt att jämföra var svackan sitter med var plintarna står.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Vilka risker finns om problemen får fortsätta?
Grannplintarna överbelastas. När en plint slutar bära tar plintarna bredvid över lasten, och de kan i sin tur börja sjunka.
Rötan sprider sig. En fuktskadad bärlina blir svagare för varje år och kan till slut ge efter även om plintarna står stilla.
Skador inne i huset. Ett golv som rör sig kan ge sprickor i kakel, glipor vid golvlister och dörrar som inte går att stänga.
Lätta byggnader kan förskjutas. Ett uterum eller fritidshus som inte är fäst i plintarna kan flyttas av kraftig vind.
Så sköter du en plintgrund
TräGuiden skriver att en plintgrund i regel inte behöver underhåll men bör hållas under uppsikt. En enkel runda en eller två gånger om året räcker långt, gärna på våren när tjälen har gått ur marken och på hösten.
Gör en plint karta. Rita en enkel skiss över huset och numrera plintarna, så att du kan anteckna vad du ser och jämföra från år till år.
Titta på varje plint. Står den rakt? Har betongen spruckit eller flagnat? Är beslaget rostigt?
Gör pappers testet. Dra ett papper mellan bärlinan och plinten. Går det igenom hela vägen bär plinten ingenting.
Känn på träet. Tryck en skruvmejsel mot bärlinans undersida och ändar. Friskt trä gör motstånd, medan mjukt eller smuligt trä tyder på röta.
Mätnivån. Lägg ett långt vattenpass på bärlinan och skriv upp värdena. Samma mätning vår och höst visar om något rör sig.
Håll rent under huset. Ta bort löv, gräs och gamla brädor som ligger mot marken eller träet.
Se över skärmen. Finns en skärm runt huset ska ventilationsöppningarna vara fria och nederkanten sluta en bit ovanför marken.
Fotografera gärna varje plint vid samma tillfälle varje år. Bilderna är ett bra underlag om du senare behöver hjälp.
Så repareras en plintgrund
Börja alltid med orsaken. En plint som sjönk för att takvattnet spolade bort jorden sjunker igen om vattnet fortsätter att rinna på samma ställe.
Justera höjden på en plint
Har en plint sjunkit lite kan bärlinan lyftas med en domkraft (ett verktyg som lyfter tunga saker) och ett tillfälligt stöd, så att glappet kan fyllas med stålplåtar eller ett ställbart beslag. Använd inte träkilar, som ruttnar. Lyft lite i taget och håll koll på dörrar och väggar inne.
Äldre stenplintar justeras på liknande sätt. Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver hur sjunkna grundstenar kan grävas fram och justeras upp med stenskärvor (platta stenbitar) undertill.
Förankra bärlinan på nytt
Nya beslag eller plattstål kan monteras i efterhand. Enligt TräGuiden fästs de då i plinten med fästcement eller expanderskruv, alltså en skruv som vidgar sig i borrhålet och sitter fast i betongen. Passa på att lägga in papp mellan trä och betong om den saknas.
Byta skadat trä
Är bärlinan ruttnad på ett begränsat ställe kan den delen sågas bort och ersättas medan huset stöttas. Är skadan utbredd behöver hela balken bytas, i rätt storlek för husets vikt.
Gjuta en ny plint
En plint som lutar, har spruckit eller står på dålig mark ersätts ofta hellre än lagas. Huset stöttas upp, den gamla plinten grävs bort och en ny gjuts på fast mark, till rätt djup eller med isolering runt om. Formröret tas bort när betongen har härdat (blivit hård). Arbetet görs en plint i taget så att huset alltid har stöd, och grävningen är ett markarbete som bör göras av någon med vana.
Sätta in fler plintar
Svajar bärlinan mellan stöden är lösningen ofta att sätta in nya plintar i mellanrummen. Hur många som behövs bör räknas fram av någon som kan bedöma husets vikt.
Åtgärda vattnet
TräGuiden rekommenderar att marken under en öppen plintgrund ligger högre än marken runt om och att marken utanför lutar bort från huset. Gropar under golvet fylls igen med grus, och takvattnet leds bort med hängrännor och stuprör. Står marken ändå blöt kan det behövas dränering, alltså rör i marken som leder bort vattnet.
När hela grunden behöver göras om
Har flera plintar rört sig samtidigt, eller står huset på lera som fortsätter att ge efter, räcker det sällan att laga en plint i taget. Då behöver någon undersöka marken på djupet. Ibland blir lösningen att föra ner husets tyngd till fast mark, vilket vi beskriver i artikeln om pålning av villa.
Vanliga misstag när en plintgrund lagas
Att gjuta en ny betongkrage runt en plint som lutar, i stället för att ta reda på varför den lutar.
Att stapla stenar, plattor eller block under bärlinan som ett tillfälligt stöd och sedan låta det bli kvar.
Att fylla på jord eller bark mot bärlinan eller skärmen för att det ska se prydligt ut.
Att gräva för ledningar tätt intill en plint utan att stötta den.
Att ta bort eller flytta en plint för att den står i vägen.
När behöver du ta hjälp?
Att rensa under huset, byta en rostig skruv eller fylla en grop klarar många själva. Ta hjälp när flera plintar har rört sig, när bärlinan är mjuk på mer än ett litet parti, när huset behöver lyftas mer än några millimeter, när huset står på lera eller i en brant sluttning, eller när du planerar att bygga till.
En konstruktör (en ingenjör som räknar på hur ett hus bär sin vikt) kan bedöma plintarnas antal och storlek, och en geotekniker (en expert på mark och jord) kan ta reda på vad marken tål. Byte av bärande delar kan behöva anmälas till kommunen, så fråga byggnadsnämnden innan större arbeten. Vill du ha en samlad bild av grundens skick först är en besiktning av husgrunden ett bra första steg.
Behöver du hjälp med din plintgrund?
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Beskriv ditt hus och vad du har sett, gärna med bilder på plintarna och bärlinorna, så hjälper vi dig vidare. Läs mer om vårt arbete med husgrund.
Vilka risker finns om problemen får fortsätta?
Grannplintarna överbelastas. När en plint slutar bära tar plintarna bredvid över lasten, och de kan i sin tur börja sjunka.
Rötan sprider sig. En fuktskadad bärlina blir svagare för varje år och kan till slut ge efter även om plintarna står stilla.
Skador inne i huset. Ett golv som rör sig kan ge sprickor i kakel, glipor vid golvlister och dörrar som inte går att stänga.
Lätta byggnader kan förskjutas. Ett uterum eller fritidshus som inte är fäst i plintarna kan flyttas av kraftig vind.
Så sköter du en plintgrund
TräGuiden skriver att en plintgrund i regel inte behöver underhåll men bör hållas under uppsikt. En enkel runda en eller två gånger om året räcker långt, gärna på våren när tjälen har gått ur marken och på hösten.
Gör en plint karta. Rita en enkel skiss över huset och numrera plintarna, så att du kan anteckna vad du ser och jämföra från år till år.
Titta på varje plint. Står den rakt? Har betongen spruckit eller flagnat? Är beslaget rostigt?
Gör pappers testet. Dra ett papper mellan bärlinan och plinten. Går det igenom hela vägen bär plinten ingenting.
Känn på träet. Tryck en skruvmejsel mot bärlinans undersida och ändar. Friskt trä gör motstånd, medan mjukt eller smuligt trä tyder på röta.
Mätnivån. Lägg ett långt vattenpass på bärlinan och skriv upp värdena. Samma mätning vår och höst visar om något rör sig.
Håll rent under huset. Ta bort löv, gräs och gamla brädor som ligger mot marken eller träet.
Se över skärmen. Finns en skärm runt huset ska ventilationsöppningarna vara fria och nederkanten sluta en bit ovanför marken.
Fotografera gärna varje plint vid samma tillfälle varje år. Bilderna är ett bra underlag om du senare behöver hjälp.
Så repareras en plintgrund
Börja alltid med orsaken. En plint som sjönk för att takvattnet spolade bort jorden sjunker igen om vattnet fortsätter att rinna på samma ställe.
Justera höjden på en plint
Har en plint sjunkit lite kan bärlinan lyftas med en domkraft (ett verktyg som lyfter tunga saker) och ett tillfälligt stöd, så att glappet kan fyllas med stålplåtar eller ett ställbart beslag. Använd inte träkilar, som ruttnar. Lyft lite i taget och håll koll på dörrar och väggar inne.
Äldre stenplintar justeras på liknande sätt. Svenska Byggnadsvårdsföreningen beskriver hur sjunkna grundstenar kan grävas fram och justeras upp med stenskärvor (platta stenbitar) undertill.
Förankra bärlinan på nytt
Nya beslag eller plattstål kan monteras i efterhand. Enligt TräGuiden fästs de då i plinten med fästcement eller expanderskruv, alltså en skruv som vidgar sig i borrhålet och sitter fast i betongen. Passa på att lägga in papp mellan trä och betong om den saknas.
Byta skadat trä
Är bärlinan ruttnad på ett begränsat ställe kan den delen sågas bort och ersättas medan huset stöttas. Är skadan utbredd behöver hela balken bytas, i rätt storlek för husets vikt.
Gjuta en ny plint
En plint som lutar, har spruckit eller står på dålig mark ersätts ofta hellre än lagas. Huset stöttas upp, den gamla plinten grävs bort och en ny gjuts på fast mark, till rätt djup eller med isolering runt om. Formröret tas bort när betongen har härdat (blivit hård). Arbetet görs en plint i taget så att huset alltid har stöd, och grävningen är ett markarbete som bör göras av någon med vana.
Sätta in fler plintar
Svajar bärlinan mellan stöden är lösningen ofta att sätta in nya plintar i mellanrummen. Hur många som behövs bör räknas fram av någon som kan bedöma husets vikt.
Åtgärda vattnet
TräGuiden rekommenderar att marken under en öppen plintgrund ligger högre än marken runt om och att marken utanför lutar bort från huset. Gropar under golvet fylls igen med grus, och takvattnet leds bort med hängrännor och stuprör. Står marken ändå blöt kan det behövas dränering, alltså rör i marken som leder bort vattnet.
När hela grunden behöver göras om
Har flera plintar rört sig samtidigt, eller står huset på lera som fortsätter att ge efter, räcker det sällan att laga en plint i taget. Då behöver någon undersöka marken på djupet. Ibland blir lösningen att föra ner husets tyngd till fast mark, vilket vi beskriver i artikeln om pålning av villa.
Vanliga misstag när en plintgrund lagas
Att gjuta en ny betongkrage runt en plint som lutar, i stället för att ta reda på varför den lutar.
Att stapla stenar, plattor eller block under bärlinan som ett tillfälligt stöd och sedan låta det bli kvar.
Att fylla på jord eller bark mot bärlinan eller skärmen för att det ska se prydligt ut.
Att gräva för ledningar tätt intill en plint utan att stötta den.
Att ta bort eller flytta en plint för att den står i vägen.
När behöver du ta hjälp?
Att rensa under huset, byta en rostig skruv eller fylla en grop klarar många själva. Ta hjälp när flera plintar har rört sig, när bärlinan är mjuk på mer än ett litet parti, när huset behöver lyftas mer än några millimeter, när huset står på lera eller i en brant sluttning, eller när du planerar att bygga till.
En konstruktör (en ingenjör som räknar på hur ett hus bär sin vikt) kan bedöma plintarnas antal och storlek, och en geotekniker (en expert på mark och jord) kan ta reda på vad marken tål. Byte av bärande delar kan behöva anmälas till kommunen, så fråga byggnadsnämnden innan större arbeten. Vill du ha en samlad bild av grundens skick först är en besiktning av husgrunden ett bra första steg.
Behöver du hjälp med din plintgrund?
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och att få kontakt med en relevant entreprenör. Målet är att göra projektet enklare att förstå innan du tar nästa steg. Beskriv ditt hus och vad du har sett, gärna med bilder på plintarna och bärlinorna, så hjälper vi dig vidare. Läs mer om vårt arbete med husgrund.
Vanliga frågor om plintgrund
Är plintgrund en bra grund för ett bostadshus?
Ja, om den är rätt byggd för marken och huset. Plintgrund används främst till mindre byggnader, men många fritidshus och en del villor står på plintar, särskilt på berg och i sluttningar.
Släpper en plintgrund in radon?
En öppen plintgrund har en fördel här. Enligt TräGuiden kan den öppna konstruktionen vädra bort radon som tränger upp ur marken, förutsatt att golvet är lufttätt. Har grunden byggts in med en skärm minskar den fördelen, och då kan en radonmätning vara värd att göra.
Kan man isolera golvet över en plintgrund?
Ja. Golvet mot en öppen grund räknas som en del av husets skal och ska vara både isolerat och lufttätt. Det täta skiktet ska sitta på golvets varma sida, alltså ovanpå isoleringen.
Hur länge håller en plintgrund?
En betongplint kan hålla mycket länge. Det som brukar begränsa livslängden är träet och beslagen, och hur länge de håller beror nästan helt på hur torrt de hålls.
Vad kostar det att laga en plintgrund?
Det beror på hur många plintar som berörs, om huset måste lyftas, om bärlinor behöver bytas och hur lätt det är att komma åt under huset. Att justera en enstaka plint är ett litet jobb jämfört med att gjuta om flera.
Kan man göra om en plintgrund till en annan grundtyp?
Det går, till exempel genom att bygga en mur mellan plintarna. Det är dock ett stort ingrepp som sällan behövs om plintarna fungerar, och det kräver att någon räknar på både fukt och bärighet.
Är det farligt att bo i ett hus där en plint har sjunkit?
Sällan akut. Men när en plint slutar bära får grannplintarna mer last, så det är klokt att inte vänta och att undvika tunga saker ovanför just det partiet.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
