Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Markarbete

|

Följ

Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund

Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Markarbete inför husbygge – från tomt till färdig grund

Läs mer

Markarbete inför husbygge – från tomt till färdig grund

Läs mer

Innan ett enda betongelement eller en syll kommer på plats måste tomten göras byggbar. Det arbetet kallas markarbete, eller markentreprenad, och det är en av de mest avgörande delarna av en nybyggnation, trots att det sällan syns på slutresultatet. En husgrund kan bara bli så bra som marken under den. Den här guiden går igenom hela kedjan av markarbete inför ett husbygge, från avbaning av matjord till att marken är packad och redo för grundläggning, så att du som ska bygga nytt vet vad som ingår, i vilken ordning momenten kommer och vad du behöver ha koll på innan spaden går i backen.

Kort sammanfattning

Markarbete inför nybyggnation följer i grova drag samma ordning oavsett hus och tomt: avbaning av matjord och vegetation, schaktning ner till rätt nivå, hantering av uppgrävda massor, förläggning av ledningar för vatten, avlopp, el och fiber, uppbyggnad med fyllnadsmaterial och bärlager, kompaktering i lager och slutligen finjustering av den yta som husgrunden ska vila på. Varje moment påverkar nästa, och ett fel tidigt i kedjan, till exempel dålig packning, kan visa sig som en sättning i husgrunden flera år senare. Vill du ha en fullständig genomgång av vad hela markentreprenaden brukar kosta finns det i vår guide om vad markarbete kostar.

Vad ingår i markarbetet inför ett husbygge?

När man pratar om markarbete inför en nybyggnation menar man normalt allt det förberedande arbete som krävs mellan att tomten köps eller planeras och att grundläggningen kan påbörjas. Det handlar om att göra tomten stabil, torr och i rätt nivå för det hus som ska stå där.

Beroende på tomtens förutsättningar kan följande ingå:

  • Röjning av växtlighet, träd och stubbar.

  • Avbaning av matjord och organiskt material.

  • Schaktning ner till rätt djup för grund, ledningar och dränering.

  • Hantering och eventuell bortforsling av överskottsmassor.

  • Nedläggning av ledningar för vatten, avlopp, el och fiber.

  • Uppbyggnad av fyllning och bärlager i skikt.

  • Kompaktering av varje skikt.

  • Finplanering av den yta grunden ska gjutas eller läggas på.

Ett vanligt villaprojekt behöver sällan alla dessa moment i sin fulla omfattning, en enkel tomt med bra bärighet kräver mindre arbete än en tomt med lera, berg eller stor lutning. Men ordningen mellan momenten är i princip densamma, och det är den ordningen den här artikeln följer.

Steg 1: Avbaning, eller borttagning av matjord och vegetation

Det första som händer på en obebyggd tomt är avbaning. Det innebär att matjorden, gräset, rötterna och annat organiskt material skrapas bort från ytan som ska bebyggas. Anledningen är enkel men avgörande: matjord innehåller organiskt material som bryts ner över tid, och en husgrund som vilar på matjord riskerar att sätta sig ojämnt när materialet under den förmultnar.

Avbaningsdjupet varierar med hur mycket matjord tomten har, men det handlar oftast om att skrapa bort de översta decimetrarna tills man når fastare, mineralhaltig jord. Den bortskrapade matjorden behöver inte alltid lämna tomten. Ren matjord kan ofta sparas i en hög och återanvändas senare för gräsmattor och planteringar, vilket sparar både transportkostnad och mottagningsavgift. Hur schaktmassor och matjord hanteras praktiskt på tomten går vi igenom mer i detalj i artikeln om schaktmassor.

Steg 2: Schaktning - gräva ner till rätt nivå

När matjorden är borta börjar den egentliga schaktningen. Här grävs jord, sten och andra massor bort ner till den nivå som krävs för husgrunden, eventuell källare, ledningsdragning och dränering. Schaktdjupet styrs av grundtyp, för att platta på mark kräver ett annat djup än en grund med krypgrund eller källare. Det styrs också av tjälfritt djup i regionen och vilka ledningar som ska ner i marken samtidigt.

Schaktningen är samtidigt det moment där flest osäkerheter dyker upp. Jordart, sten och eventuellt berg avgör hur snabbt arbetet går och vilken maskin som krävs, och det märks först riktigt när grävmaskinen är på plats. En djupare genomgång av hur schaktning prissätts, vilka faktorer som styr kostnaden och hur du förbereder en tydlig offertförfrågan finns i vår artikel om schaktning på villatomt.

Stöter man på berg nära ytan förändras hela projektet, då kan spräckning eller sprängning krävas. Det går vi igenom separat i artikeln om sprängning och bergschakt på villatomt.

Steg 3: Masshantering. Vad händer med massorna?

Varje kubikmeter som grävs upp måste ta vägen någonstans, och det är här många villaägare underskattar både tid och kostnad. Massorna delas normalt upp i två kategorier:

  • Massor som kan återanvändas på tomten. Rena, oförorenade massor kan ibland användas för att fylla ut andra delar av tomten, jämna ut nivåskillnader eller bygga upp en slänt. Det sparar både transport och mottagningsavgift.

  • Massor som måste köras bort. Överskottsmassor, förorenad jord eller material som inte lämpar sig som fyllning transporteras till en mottagningsanläggning. Kostnaden styrs både av volym och av vad massorna innehåller.

Om marken under det tänkta grundläget visar sig vara för lös eller instabil kan det bli aktuellt med massutskiftning, det vill säga att den dåliga jorden grävs bort och ersätts med bättre material. Det är ett moment som ibland upptäcks först när schaktningen är igång. Läs mer om när det behövs i artikeln om massutskiftning.

Steg 4: Ledningar: vatten, avlopp, el och fiber

Innan schaktet fylls igen ska alla ledningar som huset behöver ligga på plats. Det handlar normalt om vatten och avlopp, el, samt ofta fiber. Att lägga ner ledningarna i samma etablering som schaktningen blir mycket billigare i längden än att gräva upp allt igen senare, eftersom etablering av maskiner till stor del är en fast kostnad oavsett omfattning.

Några saker att ha koll på:

  • Vatten och avlopp ska ligga tjälfritt och med rätt fall mot anslutningspunkten. Hur den grävningen går till och vad som påverkar priset beskriver vi i artikeln om att gräva för vatten och avlopp på tomten.

  • El och fiber läggs i separata skyddsrör enligt nätägarens respektive operatörens anvisning, och förläggning av skyddsrör för elservis räknas som elinstallationsarbete som bara får utföras av behörig elinstallatör. Det går vi igenom i detalj i artikeln om att gräva ner elkabel eller fiber på tomten.

  • Innan grävstart ska befintliga ledningar på och intill tomten kontrolleras, så att inget grävs av. Så går den kontrollen till i artikeln om hur du kontrollerar var ledningar och kablar ligger.

Dagvattenhanteringen, alltså hur regn- och smältvatten leds bort från tomten och huset, planeras normalt i samma skede. Läs mer om det i artikeln om dagvatten på tomten.

Innan ett enda betongelement eller en syll kommer på plats måste tomten göras byggbar. Det arbetet kallas markarbete, eller markentreprenad, och det är en av de mest avgörande delarna av en nybyggnation, trots att det sällan syns på slutresultatet. En husgrund kan bara bli så bra som marken under den. Den här guiden går igenom hela kedjan av markarbete inför ett husbygge, från avbaning av matjord till att marken är packad och redo för grundläggning, så att du som ska bygga nytt vet vad som ingår, i vilken ordning momenten kommer och vad du behöver ha koll på innan spaden går i backen.

Kort sammanfattning

Markarbete inför nybyggnation följer i grova drag samma ordning oavsett hus och tomt: avbaning av matjord och vegetation, schaktning ner till rätt nivå, hantering av uppgrävda massor, förläggning av ledningar för vatten, avlopp, el och fiber, uppbyggnad med fyllnadsmaterial och bärlager, kompaktering i lager och slutligen finjustering av den yta som husgrunden ska vila på. Varje moment påverkar nästa, och ett fel tidigt i kedjan, till exempel dålig packning, kan visa sig som en sättning i husgrunden flera år senare. Vill du ha en fullständig genomgång av vad hela markentreprenaden brukar kosta finns det i vår guide om vad markarbete kostar.

Vad ingår i markarbetet inför ett husbygge?

När man pratar om markarbete inför en nybyggnation menar man normalt allt det förberedande arbete som krävs mellan att tomten köps eller planeras och att grundläggningen kan påbörjas. Det handlar om att göra tomten stabil, torr och i rätt nivå för det hus som ska stå där.

Beroende på tomtens förutsättningar kan följande ingå:

  • Röjning av växtlighet, träd och stubbar.

  • Avbaning av matjord och organiskt material.

  • Schaktning ner till rätt djup för grund, ledningar och dränering.

  • Hantering och eventuell bortforsling av överskottsmassor.

  • Nedläggning av ledningar för vatten, avlopp, el och fiber.

  • Uppbyggnad av fyllning och bärlager i skikt.

  • Kompaktering av varje skikt.

  • Finplanering av den yta grunden ska gjutas eller läggas på.

Ett vanligt villaprojekt behöver sällan alla dessa moment i sin fulla omfattning, en enkel tomt med bra bärighet kräver mindre arbete än en tomt med lera, berg eller stor lutning. Men ordningen mellan momenten är i princip densamma, och det är den ordningen den här artikeln följer.

Steg 1: Avbaning, eller borttagning av matjord och vegetation

Det första som händer på en obebyggd tomt är avbaning. Det innebär att matjorden, gräset, rötterna och annat organiskt material skrapas bort från ytan som ska bebyggas. Anledningen är enkel men avgörande: matjord innehåller organiskt material som bryts ner över tid, och en husgrund som vilar på matjord riskerar att sätta sig ojämnt när materialet under den förmultnar.

Avbaningsdjupet varierar med hur mycket matjord tomten har, men det handlar oftast om att skrapa bort de översta decimetrarna tills man når fastare, mineralhaltig jord. Den bortskrapade matjorden behöver inte alltid lämna tomten. Ren matjord kan ofta sparas i en hög och återanvändas senare för gräsmattor och planteringar, vilket sparar både transportkostnad och mottagningsavgift. Hur schaktmassor och matjord hanteras praktiskt på tomten går vi igenom mer i detalj i artikeln om schaktmassor.

Steg 2: Schaktning - gräva ner till rätt nivå

När matjorden är borta börjar den egentliga schaktningen. Här grävs jord, sten och andra massor bort ner till den nivå som krävs för husgrunden, eventuell källare, ledningsdragning och dränering. Schaktdjupet styrs av grundtyp, för att platta på mark kräver ett annat djup än en grund med krypgrund eller källare. Det styrs också av tjälfritt djup i regionen och vilka ledningar som ska ner i marken samtidigt.

Schaktningen är samtidigt det moment där flest osäkerheter dyker upp. Jordart, sten och eventuellt berg avgör hur snabbt arbetet går och vilken maskin som krävs, och det märks först riktigt när grävmaskinen är på plats. En djupare genomgång av hur schaktning prissätts, vilka faktorer som styr kostnaden och hur du förbereder en tydlig offertförfrågan finns i vår artikel om schaktning på villatomt.

Stöter man på berg nära ytan förändras hela projektet, då kan spräckning eller sprängning krävas. Det går vi igenom separat i artikeln om sprängning och bergschakt på villatomt.

Steg 3: Masshantering. Vad händer med massorna?

Varje kubikmeter som grävs upp måste ta vägen någonstans, och det är här många villaägare underskattar både tid och kostnad. Massorna delas normalt upp i två kategorier:

  • Massor som kan återanvändas på tomten. Rena, oförorenade massor kan ibland användas för att fylla ut andra delar av tomten, jämna ut nivåskillnader eller bygga upp en slänt. Det sparar både transport och mottagningsavgift.

  • Massor som måste köras bort. Överskottsmassor, förorenad jord eller material som inte lämpar sig som fyllning transporteras till en mottagningsanläggning. Kostnaden styrs både av volym och av vad massorna innehåller.

Om marken under det tänkta grundläget visar sig vara för lös eller instabil kan det bli aktuellt med massutskiftning, det vill säga att den dåliga jorden grävs bort och ersätts med bättre material. Det är ett moment som ibland upptäcks först när schaktningen är igång. Läs mer om när det behövs i artikeln om massutskiftning.

Steg 4: Ledningar: vatten, avlopp, el och fiber

Innan schaktet fylls igen ska alla ledningar som huset behöver ligga på plats. Det handlar normalt om vatten och avlopp, el, samt ofta fiber. Att lägga ner ledningarna i samma etablering som schaktningen blir mycket billigare i längden än att gräva upp allt igen senare, eftersom etablering av maskiner till stor del är en fast kostnad oavsett omfattning.

Några saker att ha koll på:

  • Vatten och avlopp ska ligga tjälfritt och med rätt fall mot anslutningspunkten. Hur den grävningen går till och vad som påverkar priset beskriver vi i artikeln om att gräva för vatten och avlopp på tomten.

  • El och fiber läggs i separata skyddsrör enligt nätägarens respektive operatörens anvisning, och förläggning av skyddsrör för elservis räknas som elinstallationsarbete som bara får utföras av behörig elinstallatör. Det går vi igenom i detalj i artikeln om att gräva ner elkabel eller fiber på tomten.

  • Innan grävstart ska befintliga ledningar på och intill tomten kontrolleras, så att inget grävs av. Så går den kontrollen till i artikeln om hur du kontrollerar var ledningar och kablar ligger.

Dagvattenhanteringen, alltså hur regn- och smältvatten leds bort från tomten och huset, planeras normalt i samma skede. Läs mer om det i artikeln om dagvatten på tomten.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?

Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.

Boka kostnadsfri besiktning

Steg 5: Fyllning. Bygga upp bärlager och fyllnadsmassor

När schaktet är klart och ledningarna ligger på plats ska nivån byggas upp igen, den här gången med rätt material i stället för den ursprungliga jorden. Det sker normalt i två lager med olika funktion:

  • Fyllnadsmassor används för att fylla upp volym, jämna ut nivåer och bygga upp marken runt ledningar och konstruktioner. Vilket material som passar beror på markförhållanden och var på tomten det ska användas, vilket vi går igenom i artikeln om fyllnadsmassor.

  • Bärlager är det översta, bärande skiktet närmast grunden, oftast makadam eller krossmaterial i en fraktion som packar sig hårt och dränerar bra. Bärlagrets tjocklek och när det behövs beskrivs i artikeln om bärlager.

I vissa fall läggs även markduk eller fiberduk in mellan skikten, till exempel mellan den underliggande marken och fyllnadsmaterialet. Duken hindrar material från att blandas ihop och tappa sin bärighet över tid. När det behövs och vilken typ som passar förklarar vi i artikeln om markduk och fiberduk.

Steg 6: Kompaktering, dvs packa marken i lager

Fyllningen som inte packas ordentligt kommer att sätta sig, det är bara en fråga om när. Kompaktering innebär att varje lager fyllnadsmaterial och bärlager vibreras eller valsas ihop mekaniskt innan nästa lager läggs på. Packar man för tjocka lager i taget, eller hoppar över packningen mellan skikten, blir resultatet ofta en ojämn eller instabil grundläggningsyta, även om marken ser fast ut på ytan direkt efter arbetet.

Det här är ett av de moment som är svårast att kontrollera i efterhand, eftersom en dåligt packad fyllning kan se helt normal ut tills sättningen visar sig, ibland först efter en eller flera vintrar. Hur kompaktering går till, vilka maskiner som används och vad som händer när packningen brister, beskriver vi i artikeln om att packa mark. Konsekvenserna av bristande packning syns ofta tydligast på hårdgjorda ytor, vilket vi visar konkreta exempel på i artikeln om sättningar i uppfarten.

Tjäle spelar också in i hur väl marken håller över tid, särskilt om packningen eller dräneringen under den blivande grunden inte är tillräcklig. Det förklaras i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt.

Steg 7: Förberedelse för husgrund

Sista steget i markentreprenaden är att lämna en färdig, jämn och korrekt nivåsatt yta som husgrunden kan byggas på. Vad som krävs här beror helt på vilken grundtyp som väljs:

  • Platta på mark kräver ett välpackat bärlager med rätt dränerande egenskaper direkt under plattan.

  • Krypgrund eller torpargrund ställer högre krav på ventilation och fuktavledning under huset.

  • Källare innebär ett betydligt djupare schakt och mer omfattande hantering av både massor och dränering.

Oavsett grundtyp är det avgörande att markarbetet är klart, packat och kontrollerat innan grundläggningen påbörjas, eftersom det i praktiken är omöjligt att åtgärda en dåligt förberedd undergrund efter att grunden är gjuten. Läs mer om hur olika grundtyper fungerar och vad som krävs av marken under dem på vår sida om husgrund. Dräneringen runt husgrunden hänger också ofta ihop med markarbetet, se vår sida om dränering för mer om det.

Vad kan påverka tidsplanen och priset?

Markentreprenaden inför ett husbygge är sällan den del av projektet som är enklast att förutsäga, eftersom mycket av det som avgör pris och tidsåtgång inte syns förrän grävmaskinen är i gång. Det som brukar väga tyngst är tomtens åtkomlighet för maskiner, jordart och eventuellt berg, hur mycket massor som behöver köras bort, samt hur många ledningar som ska samordnas i samma schakt. En fullständig genomgång av vad som styr priset på hela markentreprenaden, inklusive ROT-avdrag och hur man jämför offerter, finns i vår artikel om vad markarbete kostar.

Marklov och andra tillstånd att kontrollera innan start

Utöver bygglovet för själva huset kan markarbetet i sig kräva marklov, särskilt om schaktning eller fyllning väsentligt ändrar tomtens höjdläge. Boverket beskriver marklov som ett tillstånd som kan krävas för schaktning, fyllning och andra åtgärder som förändrar markens nivå, och det gäller oberoende av om själva huset är litet eller lovbefriat. Vad som gäller för just ditt projekt förklarar vi i artikeln om när marklov krävs.

Innan grävstart bör du också alltid kontrollera var befintliga ledningar ligger, till exempel via Ledningskollen, som drivs av Post- och telestyrelsen. Att gräva av en ledning är både farligt och dyrt, och kontrollen är kostnadsfri. Arbetsmiljöverket beskriver också de risker som kan finnas vid markarbete och schaktning, särskilt vid djupare grävning, vilket är bakgrunden till varför en seriös entreprenör lägger tid på planering och skyddsåtgärder innan arbetet startar.

Vanliga misstag vid markarbete inför husbygge

  • Att underskatta massahanteringen och inte räkna med kostnad för bortforsling.

  • Att inte kontrollera ledningar på tomten innan grävstart.

  • Att packa fyllningen i för tjocka lager, eller hoppa över packning mellan skikten.

  • Att inte samordna ledningsdragning med schaktningen, vilket kräver att marken öppnas flera gånger.

  • Att inte kontrollera om marklov krävs innan arbetet påbörjas.

  • Att inte ha en plan för var massor kan mellanlagras eller återanvändas på tomten.

Beskriv ditt husbygge och få hjälp med markarbetet

Markarbetet är grunden som resten av huset ska stå på, både bokstavligt och i projektplaneringen. Beskriv din tomt och ditt planerade husbygge så hjälper Hasselbacken dig att förstå vilka moment som blir aktuella och få kontakt med rätt entreprenör för markentreprenaden.

Steg 5: Fyllning. Bygga upp bärlager och fyllnadsmassor

När schaktet är klart och ledningarna ligger på plats ska nivån byggas upp igen, den här gången med rätt material i stället för den ursprungliga jorden. Det sker normalt i två lager med olika funktion:

  • Fyllnadsmassor används för att fylla upp volym, jämna ut nivåer och bygga upp marken runt ledningar och konstruktioner. Vilket material som passar beror på markförhållanden och var på tomten det ska användas, vilket vi går igenom i artikeln om fyllnadsmassor.

  • Bärlager är det översta, bärande skiktet närmast grunden, oftast makadam eller krossmaterial i en fraktion som packar sig hårt och dränerar bra. Bärlagrets tjocklek och när det behövs beskrivs i artikeln om bärlager.

I vissa fall läggs även markduk eller fiberduk in mellan skikten, till exempel mellan den underliggande marken och fyllnadsmaterialet. Duken hindrar material från att blandas ihop och tappa sin bärighet över tid. När det behövs och vilken typ som passar förklarar vi i artikeln om markduk och fiberduk.

Steg 6: Kompaktering, dvs packa marken i lager

Fyllningen som inte packas ordentligt kommer att sätta sig, det är bara en fråga om när. Kompaktering innebär att varje lager fyllnadsmaterial och bärlager vibreras eller valsas ihop mekaniskt innan nästa lager läggs på. Packar man för tjocka lager i taget, eller hoppar över packningen mellan skikten, blir resultatet ofta en ojämn eller instabil grundläggningsyta, även om marken ser fast ut på ytan direkt efter arbetet.

Det här är ett av de moment som är svårast att kontrollera i efterhand, eftersom en dåligt packad fyllning kan se helt normal ut tills sättningen visar sig, ibland först efter en eller flera vintrar. Hur kompaktering går till, vilka maskiner som används och vad som händer när packningen brister, beskriver vi i artikeln om att packa mark. Konsekvenserna av bristande packning syns ofta tydligast på hårdgjorda ytor, vilket vi visar konkreta exempel på i artikeln om sättningar i uppfarten.

Tjäle spelar också in i hur väl marken håller över tid, särskilt om packningen eller dräneringen under den blivande grunden inte är tillräcklig. Det förklaras i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt.

Steg 7: Förberedelse för husgrund

Sista steget i markentreprenaden är att lämna en färdig, jämn och korrekt nivåsatt yta som husgrunden kan byggas på. Vad som krävs här beror helt på vilken grundtyp som väljs:

  • Platta på mark kräver ett välpackat bärlager med rätt dränerande egenskaper direkt under plattan.

  • Krypgrund eller torpargrund ställer högre krav på ventilation och fuktavledning under huset.

  • Källare innebär ett betydligt djupare schakt och mer omfattande hantering av både massor och dränering.

Oavsett grundtyp är det avgörande att markarbetet är klart, packat och kontrollerat innan grundläggningen påbörjas, eftersom det i praktiken är omöjligt att åtgärda en dåligt förberedd undergrund efter att grunden är gjuten. Läs mer om hur olika grundtyper fungerar och vad som krävs av marken under dem på vår sida om husgrund. Dräneringen runt husgrunden hänger också ofta ihop med markarbetet, se vår sida om dränering för mer om det.

Vad kan påverka tidsplanen och priset?

Markentreprenaden inför ett husbygge är sällan den del av projektet som är enklast att förutsäga, eftersom mycket av det som avgör pris och tidsåtgång inte syns förrän grävmaskinen är i gång. Det som brukar väga tyngst är tomtens åtkomlighet för maskiner, jordart och eventuellt berg, hur mycket massor som behöver köras bort, samt hur många ledningar som ska samordnas i samma schakt. En fullständig genomgång av vad som styr priset på hela markentreprenaden, inklusive ROT-avdrag och hur man jämför offerter, finns i vår artikel om vad markarbete kostar.

Marklov och andra tillstånd att kontrollera innan start

Utöver bygglovet för själva huset kan markarbetet i sig kräva marklov, särskilt om schaktning eller fyllning väsentligt ändrar tomtens höjdläge. Boverket beskriver marklov som ett tillstånd som kan krävas för schaktning, fyllning och andra åtgärder som förändrar markens nivå, och det gäller oberoende av om själva huset är litet eller lovbefriat. Vad som gäller för just ditt projekt förklarar vi i artikeln om när marklov krävs.

Innan grävstart bör du också alltid kontrollera var befintliga ledningar ligger, till exempel via Ledningskollen, som drivs av Post- och telestyrelsen. Att gräva av en ledning är både farligt och dyrt, och kontrollen är kostnadsfri. Arbetsmiljöverket beskriver också de risker som kan finnas vid markarbete och schaktning, särskilt vid djupare grävning, vilket är bakgrunden till varför en seriös entreprenör lägger tid på planering och skyddsåtgärder innan arbetet startar.

Vanliga misstag vid markarbete inför husbygge

  • Att underskatta massahanteringen och inte räkna med kostnad för bortforsling.

  • Att inte kontrollera ledningar på tomten innan grävstart.

  • Att packa fyllningen i för tjocka lager, eller hoppa över packning mellan skikten.

  • Att inte samordna ledningsdragning med schaktningen, vilket kräver att marken öppnas flera gånger.

  • Att inte kontrollera om marklov krävs innan arbetet påbörjas.

  • Att inte ha en plan för var massor kan mellanlagras eller återanvändas på tomten.

Beskriv ditt husbygge och få hjälp med markarbetet

Markarbetet är grunden som resten av huset ska stå på, både bokstavligt och i projektplaneringen. Beskriv din tomt och ditt planerade husbygge så hjälper Hasselbacken dig att förstå vilka moment som blir aktuella och få kontakt med rätt entreprenör för markentreprenaden.

Vanliga frågor om markarbete inför husbygge

Vad ingår i markarbete inför ett husbygge?

Normalt ingår avbaning av matjord, schaktning, hantering av massor, förläggning av ledningar för vatten, avlopp, el och fiber, fyllning med bärlager och fyllnadsmassor, kompaktering samt finplanering av ytan inför grundläggningen. Omfattningen varierar med tomtens förutsättningar.

Hur lång tid tar markarbetet innan bygget kan starta?

Det beror på tomtens storlek, markförhållanden och hur mycket som ska grävas och läggas ner samtidigt. En enkel tomt med bra bärighet går snabbare än en tomt med lera, berg eller stor lutning. Be entreprenören om en tidsuppskattning baserad på ett platsbesök.

Behöver jag marklov för markarbete inför husbygge?

Det beror på hur mycket tomtens höjdläge ändras. Större schaktning eller fyllning kan kräva marklov även om bygglovet för huset redan är klart. Kontrollera alltid med din kommun innan arbetet påbörjas.

Vad händer med matjorden som grävs bort?

Ren matjord kan ofta sparas i en hög på tomten och återanvändas senare till gräsmattor och planteringar. Är utrymmet begränsat, eller är jorden inte lämplig att spara, körs den bort till mottagningsanläggning.

Måste ledningar läggas innan grunden gjuts?

Ja, i praktiken. Vatten, avlopp, el och eventuell fiber ska ligga på plats innan schaktet fylls igen och grunden byggs, eftersom det annars krävs att man gräver upp den färdiga grunden i efterhand.

Vad är skillnaden mellan bärlager och fyllnadsmassor?

Fyllnadsmassor används för att bygga upp volym och jämna ut nivåer. Bärlager är det översta, hårt packade skiktet närmast grunden som ska bära husets vikt och släppa igenom vatten. Materialkraven skiljer sig åt mellan de två.

Varför är packning så viktigt inför en husgrund?

Fyllning som inte packas ordentligt sätter sig med tiden, vilket kan ge sprickor, sättningar eller ojämnheter i husgrunden. Eftersom problemet ofta syns först efter något år är korrekt packning ett av de svåraste momenten att kontrollera i efterhand.

Kan jag göra markarbetet själv inför husbygget?

Vissa moment, som att skrapa bort matjord på en enkel tomt, går att göra själv med hyrd utrustning. Schaktning nära husgrund, ledningsdragning och packning inför en husgrund kräver dock erfarenhet och rätt maskiner för att undvika kostsamma fel senare i projektet.