Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Markarbete

|

Följ

Markarbete i Göteborgs lerjord

Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Markarbete i Göteborgs lerjord: råd för villaägare

Läs mer

Markarbete i Göteborgs lerjord: råd för villaägare

Läs mer

Mycket av marken i Göteborg består av lera, särskilt i dalgångarna, enligt SGU:s rapport om Göteborgsområdets jordarter. För dig som villaägare betyder det att markarbete i lerjord ofta kräver mer planering än samma jobb på morän eller sand. Leran påverkar hur djupt och brant det går att schakta, hur mycket fyllning marken tål, hur packningen blir och vilka material som håller över tid.

Här går vi igenom vad lerjorden gör med ett markarbete på villatomten, vilka risker som är typiska för Göteborgsområdet och vad du kan kontrollera innan arbetet startar.

Kort svar

  • Lera bär sämre och rör sig långsamt. Fyllning, en ny uppfart eller en höjd tomt belastar leran, som kan fortsätta sätta sig i flera år.

  • Schaktväggar i lera kan ge vika, särskilt efter regn eller om massor läggs vid schaktkanten.

  • Leran går inte att packa till ett bärande lager. Det som packas är krossmaterialet ovanpå, och det behöver ofta vara tjockare än på fast mark.

  • Använd inte uppgrävd lera som bärande fyllning. Bergkross, en geotextil som skiljer lagren åt och ibland lätta fyllnadsmaterial är vanliga val.

  • Nära slänter, bäckar och raviner blir stabiliteten en säkerhetsfråga. Där bör en geotekniker bedöma marken innan något fylls upp eller grävs ur.

Varför ligger så många villor i Göteborg på lera?

Göteborgsområdet är ett landskap av bergknallar och dalgångar. På höjderna saknas jordtäcke till stor del, medan dalgångarna är fyllda med finkorniga jordarter, främst lera. Leran avsattes i havet när inlandsisen smälte undan, och landhöjningen har sedan lyft upp den över havsytan. Enligt SGU:s rapport om Göteborgsområdets berggrund, jordarter och geologiska utveckling kan lerlagren i de breda dalgångarna vara 50–100 meter tjocka, och de största mäktigheterna finns i Göta älvdalen.

Det betyder att två grannar kan ha helt olika förutsättningar. Den ena tomten kan ha berg en halvmeter ner, den andra tiotals meter lera. Ibland skiljer det sig även inom samma tomt, till exempel när huset står på berg och trädgården sluttar ner mot en lerfylld dalgång.

Vill du få en första bild av din egen tomt kan du titta i SGU:s kartvisare för jordarter och SGU:s karta över jorddjup. Kartorna är översiktliga och ersätter inte en undersökning på plats, men de visar om du bör räkna med lera.

Den här artikeln handlar om markarbete i allmänhet. Gäller det husets dränering finns mer i vår artikel om dränering i Göteborgs lerjord.

Så beter sig lera när marken grävs, fylls och belastas

Lera består av mycket små partiklar. Det ger några egenskaper som styr nästan alla beslut i ett markarbete.

Leran håller kvar vattnet

Lera kan hålla mycket vatten, och vattnet strömmar mycket långsamt genom den, enligt SGI. Efter regn blir lerytan blöt och kladdig, och en schaktbotten i lera kan snabbt bli mjuk. Vatten som rinner ner i en grop blir gärna stående istället för att sjunka undan.

Leran sätter sig långsamt under last

När leran belastas trycks vatten ut ur porerna och jorden pressas ihop. Det kallas konsolidering. SGU:s rapport om Göteborgsområdet beskriver hur belastning från till exempel byggnader eller vägbankar ger sättningar i de glaciala lerorna, och att sättningar även kan uppstå om grundvattennivån i ett lerområde sänks. I lera går konsolideringen långsamt, och SGI:s handbok om sättningsprognoser beskriver hur sättningar på lös lera kan pågå i årtionden.

Det märks i Göteborg. Trafikverkets geotekniska utredning inför Västlänken konstaterar att det redan pågår sättningar inom stora delar av staden, och pekar på förändrade grundvatten- och porvattentryck i leran som en orsak till sättningar.

Leran tappar hållfasthet när den störs

Lera som rörs om tappar en del av sin hållfasthet jämfört med ostört läge. Hur stor skillnaden är kallas lerans sensitivitet, och leror med mycket hög sensitivitet kallas kvicklera. Enligt SGI:s information om kvicklera kan den förlora större delen av sin hållfasthet vid kraftig störning, och den största förekomsten i landet finns i Västsverige. SGI:s beskrivning av jordarter nämner omrörning och vibrationer som exempel på sådan störning. Enligt SGU är den glaciala leran i Göteborgsområdet ställvis av kvickleratyp. Kvicklera orsakar inte skred i sig, men ett litet skred kan snabbt sprida sig över ett större område.

Leran påverkas av tjäle

SGI räknar silt som en tjälfarlig jordart, medan sand och grus räknas som icke tjälfarliga. Leror i Göteborgsområdet kan innehålla skikt av silt, enligt SGU. Ytor som byggs direkt på sådan mark kan därför lyftas av tjälen. Mer om det finns i vår artikel om tjälskador på uppfart och tomt.

Schaktning i lera: det här påverkas

Schaktning på villatomt går till på ungefär samma sätt oavsett jordart, men i lera tillkommer några saker att planera för.

Schaktväggarna

Arbetsmiljöverket påpekar att den som gräver behöver känna till vilken typ av mark det gäller, att det oftast behövs stödkonstruktion eller släntlutning, och att ras kan inträffa även i relativt grunda schakt. Myndigheten tar också upp väder och vattenförhållanden som faktorer som påverkar rasrisken, vilket är extra relevant i lera som blir blöt. Släntade schaktväggar gör schaktet bredare än själva gropen, och på en trång tomt kan det istället behövas spont. Mer om hur schaktning utförs säkert finns i SGI:s skrift Schakta säkert.

Massorna vid schaktkanten

Uppgrävd lera som läggs i en hög vid schaktkanten blir en extra last på marken bredvid gropen. Samma sak gäller en tung maskin som står nära kanten. Det ökar risken för ras in i schaktet. Arbetsmiljöverket anger att schaktmassor, utrustning och material ska placeras så att de inte belastar schaktet. Massorna behöver därför läggas en bit bort eller köras iväg direkt.

Schaktbotten

Eftersom lera tappar hållfasthet när den rörs om tål en schaktbotten i lera dåligt att man går och kör på den, särskilt när den är blöt. Den blir lätt uppkörd och mjuk. En vanlig lösning är att täcka botten med geotextil och krossmaterial så fort den är framschaktad, så att den inte hinner störas.

Grundvattnet

Står det vatten i gropen behöver det pumpas bort. Det är normalt vid kortare arbeten, men om grundvattnet hålls nere under längre tid nära huset eller grannens hus kan det i lera ge sättningar, på det sätt som SGU och Trafikverket beskriver ovan. Vid större och längre schakter är det något att diskutera med entreprenören eller en geotekniker innan arbetet startar.

Bortforsling

Lera är tung, kladdig och svårare att lasta än sand och grus. Det påverkar både tid och kostnad för bortforsling. Läs mer om hur schaktmassor hanteras och vad som styr priset.

Grannens tomt

Gräver du nära tomtgränsen gäller jordabalken 3 kap. 3 §: den som gräver ska vidta de skyddsåtgärder som behövs för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Mer om detta finns i artikeln om att gräva nära tomtgränsen.

Fyllning och uppfyllnad på lera

Fyllningen i sig kan vara rätt material och väl packad, men den väger. Leran under tar emot vikten och börjar långsamt sätta sig.

Därför sjunker en höjd tomt

Höjer du en del av trädgården, bygger upp en uppfart eller fyller ut en slänt ökar du lasten på leran. Som jämförelse anger SGI att en meter tjock packad grusfyllning väger ungefär två ton per kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär belastningen från ett tvåvåningshus. Sättningen kommer sällan på en gång, utan fortsätter ofta under lång tid. Ofta syns den först som sprickor i stenläggningen, en uppfart som lutar mot huset eller en trappa som släpper från husgrunden.

Särskilt utsatt är skarven där ny fyllning möter något som inte rör sig, till exempel husgrunden, en gammal uppfart eller ett parti där berget ligger ytligt. Då sjunker den ena sidan medan den andra står still. Vår artikel om sättningar i uppfarten visar hur sådana skador ser ut.

Så kan lasten hållas nere

Det finns flera sätt att begränsa sättningarna, och vilket som passar beror på hur djup och lös leran är:

  • Fyll inte mer än nödvändigt. Ibland går det att lösa nivåskillnaden med en slänt eller en trappa istället för att höja hela ytan.

  • Byt ut den sämsta jorden. Ligger lösa lager ytligt kan de grävas bort och ersättas med krossmaterial. Det kallas massutskiftning.

  • Använd lätt fyllning. Material som skumglas och lättklinker väger betydligt mindre än krossmaterial. SGI:s handbok om skumglas beskriver hur lätt fyllning används där sättningar ska begränsas eller stabiliteten förbättras. Det kräver dimensionering och är främst aktuellt vid större uppfyllnader.

  • Låt marken sätta sig först. Vid större uppfyllnader kan en geotekniker föreslå förbelastning, alltså att marken belastas en tid innan den slutliga ytan läggs så att en del av sättningen hinner ske i förväg.

Fyllning nära en slänt

Enligt SGI påverkar fyllningsmassor ovanför ett släntkrön släntens stabilitet, eftersom de krafter som driver på ett skred blir större. Statens haverikommissions utredning av skredet i Stenungsund 2023 kom fram till att marken överbelastades av fyllnadsmassor under ett markarbete, vilket fick leran att kollapsa. Det skredet drabbade en motorväg, men principen är densamma på en villatomt: lasten blir större än vad leran tål.

Marklov

Inom detaljplan krävs som huvudregel marklov för schaktning eller fyllning som ändrar markens höjd med mer än 0,5 meter. I Göteborg ska ansökan bland annat innehålla marksektioner som visar nuvarande och blivande marknivåer, enligt Göteborgs Stads sida om marklov. Reglerna går vi igenom mer utförligt i artikeln När krävs marklov?.

Mycket av marken i Göteborg består av lera, särskilt i dalgångarna, enligt SGU:s rapport om Göteborgsområdets jordarter. För dig som villaägare betyder det att markarbete i lerjord ofta kräver mer planering än samma jobb på morän eller sand. Leran påverkar hur djupt och brant det går att schakta, hur mycket fyllning marken tål, hur packningen blir och vilka material som håller över tid.

Här går vi igenom vad lerjorden gör med ett markarbete på villatomten, vilka risker som är typiska för Göteborgsområdet och vad du kan kontrollera innan arbetet startar.

Kort svar

  • Lera bär sämre och rör sig långsamt. Fyllning, en ny uppfart eller en höjd tomt belastar leran, som kan fortsätta sätta sig i flera år.

  • Schaktväggar i lera kan ge vika, särskilt efter regn eller om massor läggs vid schaktkanten.

  • Leran går inte att packa till ett bärande lager. Det som packas är krossmaterialet ovanpå, och det behöver ofta vara tjockare än på fast mark.

  • Använd inte uppgrävd lera som bärande fyllning. Bergkross, en geotextil som skiljer lagren åt och ibland lätta fyllnadsmaterial är vanliga val.

  • Nära slänter, bäckar och raviner blir stabiliteten en säkerhetsfråga. Där bör en geotekniker bedöma marken innan något fylls upp eller grävs ur.

Varför ligger så många villor i Göteborg på lera?

Göteborgsområdet är ett landskap av bergknallar och dalgångar. På höjderna saknas jordtäcke till stor del, medan dalgångarna är fyllda med finkorniga jordarter, främst lera. Leran avsattes i havet när inlandsisen smälte undan, och landhöjningen har sedan lyft upp den över havsytan. Enligt SGU:s rapport om Göteborgsområdets berggrund, jordarter och geologiska utveckling kan lerlagren i de breda dalgångarna vara 50–100 meter tjocka, och de största mäktigheterna finns i Göta älvdalen.

Det betyder att två grannar kan ha helt olika förutsättningar. Den ena tomten kan ha berg en halvmeter ner, den andra tiotals meter lera. Ibland skiljer det sig även inom samma tomt, till exempel när huset står på berg och trädgården sluttar ner mot en lerfylld dalgång.

Vill du få en första bild av din egen tomt kan du titta i SGU:s kartvisare för jordarter och SGU:s karta över jorddjup. Kartorna är översiktliga och ersätter inte en undersökning på plats, men de visar om du bör räkna med lera.

Den här artikeln handlar om markarbete i allmänhet. Gäller det husets dränering finns mer i vår artikel om dränering i Göteborgs lerjord.

Så beter sig lera när marken grävs, fylls och belastas

Lera består av mycket små partiklar. Det ger några egenskaper som styr nästan alla beslut i ett markarbete.

Leran håller kvar vattnet

Lera kan hålla mycket vatten, och vattnet strömmar mycket långsamt genom den, enligt SGI. Efter regn blir lerytan blöt och kladdig, och en schaktbotten i lera kan snabbt bli mjuk. Vatten som rinner ner i en grop blir gärna stående istället för att sjunka undan.

Leran sätter sig långsamt under last

När leran belastas trycks vatten ut ur porerna och jorden pressas ihop. Det kallas konsolidering. SGU:s rapport om Göteborgsområdet beskriver hur belastning från till exempel byggnader eller vägbankar ger sättningar i de glaciala lerorna, och att sättningar även kan uppstå om grundvattennivån i ett lerområde sänks. I lera går konsolideringen långsamt, och SGI:s handbok om sättningsprognoser beskriver hur sättningar på lös lera kan pågå i årtionden.

Det märks i Göteborg. Trafikverkets geotekniska utredning inför Västlänken konstaterar att det redan pågår sättningar inom stora delar av staden, och pekar på förändrade grundvatten- och porvattentryck i leran som en orsak till sättningar.

Leran tappar hållfasthet när den störs

Lera som rörs om tappar en del av sin hållfasthet jämfört med ostört läge. Hur stor skillnaden är kallas lerans sensitivitet, och leror med mycket hög sensitivitet kallas kvicklera. Enligt SGI:s information om kvicklera kan den förlora större delen av sin hållfasthet vid kraftig störning, och den största förekomsten i landet finns i Västsverige. SGI:s beskrivning av jordarter nämner omrörning och vibrationer som exempel på sådan störning. Enligt SGU är den glaciala leran i Göteborgsområdet ställvis av kvickleratyp. Kvicklera orsakar inte skred i sig, men ett litet skred kan snabbt sprida sig över ett större område.

Leran påverkas av tjäle

SGI räknar silt som en tjälfarlig jordart, medan sand och grus räknas som icke tjälfarliga. Leror i Göteborgsområdet kan innehålla skikt av silt, enligt SGU. Ytor som byggs direkt på sådan mark kan därför lyftas av tjälen. Mer om det finns i vår artikel om tjälskador på uppfart och tomt.

Schaktning i lera: det här påverkas

Schaktning på villatomt går till på ungefär samma sätt oavsett jordart, men i lera tillkommer några saker att planera för.

Schaktväggarna

Arbetsmiljöverket påpekar att den som gräver behöver känna till vilken typ av mark det gäller, att det oftast behövs stödkonstruktion eller släntlutning, och att ras kan inträffa även i relativt grunda schakt. Myndigheten tar också upp väder och vattenförhållanden som faktorer som påverkar rasrisken, vilket är extra relevant i lera som blir blöt. Släntade schaktväggar gör schaktet bredare än själva gropen, och på en trång tomt kan det istället behövas spont. Mer om hur schaktning utförs säkert finns i SGI:s skrift Schakta säkert.

Massorna vid schaktkanten

Uppgrävd lera som läggs i en hög vid schaktkanten blir en extra last på marken bredvid gropen. Samma sak gäller en tung maskin som står nära kanten. Det ökar risken för ras in i schaktet. Arbetsmiljöverket anger att schaktmassor, utrustning och material ska placeras så att de inte belastar schaktet. Massorna behöver därför läggas en bit bort eller köras iväg direkt.

Schaktbotten

Eftersom lera tappar hållfasthet när den rörs om tål en schaktbotten i lera dåligt att man går och kör på den, särskilt när den är blöt. Den blir lätt uppkörd och mjuk. En vanlig lösning är att täcka botten med geotextil och krossmaterial så fort den är framschaktad, så att den inte hinner störas.

Grundvattnet

Står det vatten i gropen behöver det pumpas bort. Det är normalt vid kortare arbeten, men om grundvattnet hålls nere under längre tid nära huset eller grannens hus kan det i lera ge sättningar, på det sätt som SGU och Trafikverket beskriver ovan. Vid större och längre schakter är det något att diskutera med entreprenören eller en geotekniker innan arbetet startar.

Bortforsling

Lera är tung, kladdig och svårare att lasta än sand och grus. Det påverkar både tid och kostnad för bortforsling. Läs mer om hur schaktmassor hanteras och vad som styr priset.

Grannens tomt

Gräver du nära tomtgränsen gäller jordabalken 3 kap. 3 §: den som gräver ska vidta de skyddsåtgärder som behövs för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Mer om detta finns i artikeln om att gräva nära tomtgränsen.

Fyllning och uppfyllnad på lera

Fyllningen i sig kan vara rätt material och väl packad, men den väger. Leran under tar emot vikten och börjar långsamt sätta sig.

Därför sjunker en höjd tomt

Höjer du en del av trädgården, bygger upp en uppfart eller fyller ut en slänt ökar du lasten på leran. Som jämförelse anger SGI att en meter tjock packad grusfyllning väger ungefär två ton per kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär belastningen från ett tvåvåningshus. Sättningen kommer sällan på en gång, utan fortsätter ofta under lång tid. Ofta syns den först som sprickor i stenläggningen, en uppfart som lutar mot huset eller en trappa som släpper från husgrunden.

Särskilt utsatt är skarven där ny fyllning möter något som inte rör sig, till exempel husgrunden, en gammal uppfart eller ett parti där berget ligger ytligt. Då sjunker den ena sidan medan den andra står still. Vår artikel om sättningar i uppfarten visar hur sådana skador ser ut.

Så kan lasten hållas nere

Det finns flera sätt att begränsa sättningarna, och vilket som passar beror på hur djup och lös leran är:

  • Fyll inte mer än nödvändigt. Ibland går det att lösa nivåskillnaden med en slänt eller en trappa istället för att höja hela ytan.

  • Byt ut den sämsta jorden. Ligger lösa lager ytligt kan de grävas bort och ersättas med krossmaterial. Det kallas massutskiftning.

  • Använd lätt fyllning. Material som skumglas och lättklinker väger betydligt mindre än krossmaterial. SGI:s handbok om skumglas beskriver hur lätt fyllning används där sättningar ska begränsas eller stabiliteten förbättras. Det kräver dimensionering och är främst aktuellt vid större uppfyllnader.

  • Låt marken sätta sig först. Vid större uppfyllnader kan en geotekniker föreslå förbelastning, alltså att marken belastas en tid innan den slutliga ytan läggs så att en del av sättningen hinner ske i förväg.

Fyllning nära en slänt

Enligt SGI påverkar fyllningsmassor ovanför ett släntkrön släntens stabilitet, eftersom de krafter som driver på ett skred blir större. Statens haverikommissions utredning av skredet i Stenungsund 2023 kom fram till att marken överbelastades av fyllnadsmassor under ett markarbete, vilket fick leran att kollapsa. Det skredet drabbade en motorväg, men principen är densamma på en villatomt: lasten blir större än vad leran tål.

Marklov

Inom detaljplan krävs som huvudregel marklov för schaktning eller fyllning som ändrar markens höjd med mer än 0,5 meter. I Göteborg ska ansökan bland annat innehålla marksektioner som visar nuvarande och blivande marknivåer, enligt Göteborgs Stads sida om marklov. Reglerna går vi igenom mer utförligt i artikeln När krävs marklov?.

Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?

Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.

Boka kostnadsfri besiktning

Packning på lerjord: vad som går och inte går

Packning fungerar genom att kornen i materialet pressas närmare varandra. I krossmaterial går det snabbt. I lera måste vattnet först ta sig ut ur porerna, och i jordar med låg genomsläpplighet som lera går det mycket långsamt. Därför går det inte att packa lera till ett bärande lager med en vibroplatta eller vält.

Det får några praktiska följder:

  • Packningen görs i krossmaterialet ovanpå leran, i tunna lager med rätt fukthalt. Leran under ska störas så lite som möjligt.

  • Kör inte med vibrerande maskiner direkt på blöt lera. Vibrationerna rör om leran, som då blir svagare istället för fastare.

  • Lagren behöver ofta vara tjockare. På lerig eller blöt mark kompletteras bärlagret ofta med ett förstärkningslager av grövre krossmaterial. Läs mer om bärlager och riktvärden för tjocklek.

  • Tänk på husgrunden och grannhusen. Vibrationer är en av de störningar som kan försvaga känslig lera (se ovan). Kraftiga vibrationer nära byggnader på lera bör därför bedömas innan arbetet börjar, och ibland behövs en lättare maskin.

Stabilitet: när leran blir en säkerhetsfråga

Skred inträffar ofta i slänter, enligt SGI, så på en flack tomt är stabiliteten sällan något problem. Tomter som sluttar ner mot en bäck, ett vattendrag, en ravin eller en brant kant kräver mer eftertanke.

Ett känt exempel i Göteborg är skredet i Tuve den 30 november 1977. Enligt SGI omkom nio personer och 65 bostäder förstördes. Bland de viktigaste orsakerna nämner SGI kvicklera, en brant bergyta under leran, högt grundvattentryck och ökad belastning när området bebyggdes. November det året var dessutom ovanligt regnig. Skredet ledde till en riksomfattande kartering av skredrisker i bebyggda områden.

SGI beskriver att en slänt blir mindre stabil när belastningen ovanför krönet ökar, när jord vid släntfoten tas bort eller när grundvattennivån och därmed vattentrycket i jorden stiger. För dig som villaägare betyder det:

  • Lägg inte fyllning, jordhögar eller tunga upplag vid släntkrönet.

  • Schakta inte vid släntens fot, där marken ger stöd åt slänten ovanför.

  • Led inte takvatten eller dagvatten ut i slänten, så att grundvattennivån i slänten höjs.

  • Ta varningstecken på allvar. SGI nämner plötsliga sprickor och sättningar i marken, brott på ledningar och kablar, träd och stolpar som börjar luta och färska erosionsskador i slänter mot vattendrag. Låt någon med geoteknisk kunskap titta på det.

SGI har skredriskkarterat bland annat Göta älv och Säveån. Du kan kontrollera om din tomt ligger i ett område som utretts genom SGI:s skredriskkarterade områden och SGI:s kartvisning för kvicklera. Om slänten redan visar tecken på rörelse finns metoder och varningstecken i artikeln om att stabilisera en slänt.

När behövs en geotekniker?

En geoteknisk undersökning är inte nödvändig för varje markarbete i lera. Den är däremot klok när:

  • större delar av tomten ska fyllas upp, särskilt nära huset eller en slänt

  • arbetet görs nära en slänt, bäck eller ravin

  • du ska schakta djupt nära husgrunden eller grannens byggnad

  • tomten ligger inom ett område där SGI eller kommunen markerat risk för skred

  • det redan finns sättningar eller sprickor som ingen vet orsaken till

Vilka material fungerar i lerjord?

Tabellen sammanfattar vanliga val på villatomter i Göteborg.

Användning

Lämpligt material

Att tänka på i lera

Bärlager under uppfart, uteplats och gångar

Bergkross 0/32

Läggs ofta ovanpå ett förstärkningslager när undergrunden är lerig eller blöt

Förstärkningslager

Grövre bergkross, till exempel 0/63–0/90

Fördelar lasten över den svaga leran

Skiljelager mellan lera och kross

Geotextil (markduk)

På lera väljs ofta en kraftigare bruksklass än på fast mark

Dränerande lager

Makadam, till exempel 16–32

Omges av geotextil så att lerpartiklar inte sätter igen lagret

Större uppfyllnader där lasten måste begränsas

Lätt fyllning, till exempel skumglas

Kräver dimensionering av geotekniker eller konstruktör

Ytor som inte ska bära last

Ren lera med matjord ovanpå

Räkna med sättningar och sämre avrinning

Två saker är bra att komma ihåg:

  • Uppgrävd lera fungerar inte som bärande fyllning. Den håller kvar vatten, rör sig med fukten och går inte att packa till ett stabilt lager. Läs mer om fyllnadsmassor och vilka material som passar var.

  • Utan skiljelager blandas leran och krosset. Lerpartiklarna tränger upp i krossmaterialet och lagret tappar bärighet. Därför läggs normalt markduk eller fiberduk mellan lera och kross.

Tidsplan och väder

Lera gör markarbetet mer väderkänsligt än arbete i sand eller grus, som släpper igenom vatten och torkar snabbt enligt SGI. Under blöta perioder blir leran tung att gräva och svår att köra på, och Arbetsmiljöverket tar upp väder och vattenförhållanden som en faktor för rasrisken i schakt. En framschaktad botten kan behöva skyddas innan den hinner bli mjuk. Planera därför in extra tid i tidsplanen och fråga entreprenören vad som händer om arbetet behöver pausas på grund av regn.

Två saker att ta med i planeringen:

  • Höst och vinter. Blöt eller frusen lera påverkar både grävning och packning. Vår artikel om markarbete på vintern går igenom vad som går att göra och vad som bör vänta.

  • Väntetid före den slutliga ytan. Vid större uppfyllnader på lera kan det vara klokt att vänta med asfalt eller stenläggning tills de första sättningarna har skett, om geoteknikern bedömer att det behövs.

Checklista före markarbete på lerjord

  1. Ta reda på vad du har i marken. Titta i SGU:s kartor och fråga grannar som har grävt. Vid större arbeten eller osäkerhet: beställ en geoteknisk bedömning.

  2. Kontrollera om tomten ligger nära en slänt, bäck eller ravin. Kolla SGI:s karttjänster om du är osäker.

  3. Bestäm hur mycket marken ska höjas eller sänkas. Ändras nivån mer än 0,5 meter inom detaljplan behövs som huvudregel marklov.

  4. Planera var massorna ska ta vägen. Lera bör inte ligga vid schaktkanten eller vid ett släntkrön, och den ska inte användas som bärande fyllning.

  5. Be om en offert som beskriver uppbyggnaden. Den bör ange schaktdjup, materialval, lagertjocklek, geotextil och hur packningen kontrolleras. Se vår guide om vad som ska ingå i en offert för markarbete.

  6. Fråga hur väder och grundvatten hanteras. Vad händer om det regnar en vecka, och hur länge kommer vatten att pumpas bort?

  7. Kontrollera var ledningar och kablar ligger innan någon gräver.

Beskriv ditt markarbete så hjälper vi dig vidare

Har du en tomt i Göteborg med lera och planerar att schakta, fylla upp eller anlägga en ny yta? Beskriv vad du vill göra, hur tomten ser ut och om det finns slänter eller tidigare sättningar, så hjälper vi dig att bedöma nästa steg.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Läs mer om vårt markarbete eller skicka en förfrågan till Hasselbacken.

Packning på lerjord: vad som går och inte går

Packning fungerar genom att kornen i materialet pressas närmare varandra. I krossmaterial går det snabbt. I lera måste vattnet först ta sig ut ur porerna, och i jordar med låg genomsläpplighet som lera går det mycket långsamt. Därför går det inte att packa lera till ett bärande lager med en vibroplatta eller vält.

Det får några praktiska följder:

  • Packningen görs i krossmaterialet ovanpå leran, i tunna lager med rätt fukthalt. Leran under ska störas så lite som möjligt.

  • Kör inte med vibrerande maskiner direkt på blöt lera. Vibrationerna rör om leran, som då blir svagare istället för fastare.

  • Lagren behöver ofta vara tjockare. På lerig eller blöt mark kompletteras bärlagret ofta med ett förstärkningslager av grövre krossmaterial. Läs mer om bärlager och riktvärden för tjocklek.

  • Tänk på husgrunden och grannhusen. Vibrationer är en av de störningar som kan försvaga känslig lera (se ovan). Kraftiga vibrationer nära byggnader på lera bör därför bedömas innan arbetet börjar, och ibland behövs en lättare maskin.

Stabilitet: när leran blir en säkerhetsfråga

Skred inträffar ofta i slänter, enligt SGI, så på en flack tomt är stabiliteten sällan något problem. Tomter som sluttar ner mot en bäck, ett vattendrag, en ravin eller en brant kant kräver mer eftertanke.

Ett känt exempel i Göteborg är skredet i Tuve den 30 november 1977. Enligt SGI omkom nio personer och 65 bostäder förstördes. Bland de viktigaste orsakerna nämner SGI kvicklera, en brant bergyta under leran, högt grundvattentryck och ökad belastning när området bebyggdes. November det året var dessutom ovanligt regnig. Skredet ledde till en riksomfattande kartering av skredrisker i bebyggda områden.

SGI beskriver att en slänt blir mindre stabil när belastningen ovanför krönet ökar, när jord vid släntfoten tas bort eller när grundvattennivån och därmed vattentrycket i jorden stiger. För dig som villaägare betyder det:

  • Lägg inte fyllning, jordhögar eller tunga upplag vid släntkrönet.

  • Schakta inte vid släntens fot, där marken ger stöd åt slänten ovanför.

  • Led inte takvatten eller dagvatten ut i slänten, så att grundvattennivån i slänten höjs.

  • Ta varningstecken på allvar. SGI nämner plötsliga sprickor och sättningar i marken, brott på ledningar och kablar, träd och stolpar som börjar luta och färska erosionsskador i slänter mot vattendrag. Låt någon med geoteknisk kunskap titta på det.

SGI har skredriskkarterat bland annat Göta älv och Säveån. Du kan kontrollera om din tomt ligger i ett område som utretts genom SGI:s skredriskkarterade områden och SGI:s kartvisning för kvicklera. Om slänten redan visar tecken på rörelse finns metoder och varningstecken i artikeln om att stabilisera en slänt.

När behövs en geotekniker?

En geoteknisk undersökning är inte nödvändig för varje markarbete i lera. Den är däremot klok när:

  • större delar av tomten ska fyllas upp, särskilt nära huset eller en slänt

  • arbetet görs nära en slänt, bäck eller ravin

  • du ska schakta djupt nära husgrunden eller grannens byggnad

  • tomten ligger inom ett område där SGI eller kommunen markerat risk för skred

  • det redan finns sättningar eller sprickor som ingen vet orsaken till

Vilka material fungerar i lerjord?

Tabellen sammanfattar vanliga val på villatomter i Göteborg.

Användning

Lämpligt material

Att tänka på i lera

Bärlager under uppfart, uteplats och gångar

Bergkross 0/32

Läggs ofta ovanpå ett förstärkningslager när undergrunden är lerig eller blöt

Förstärkningslager

Grövre bergkross, till exempel 0/63–0/90

Fördelar lasten över den svaga leran

Skiljelager mellan lera och kross

Geotextil (markduk)

På lera väljs ofta en kraftigare bruksklass än på fast mark

Dränerande lager

Makadam, till exempel 16–32

Omges av geotextil så att lerpartiklar inte sätter igen lagret

Större uppfyllnader där lasten måste begränsas

Lätt fyllning, till exempel skumglas

Kräver dimensionering av geotekniker eller konstruktör

Ytor som inte ska bära last

Ren lera med matjord ovanpå

Räkna med sättningar och sämre avrinning

Två saker är bra att komma ihåg:

  • Uppgrävd lera fungerar inte som bärande fyllning. Den håller kvar vatten, rör sig med fukten och går inte att packa till ett stabilt lager. Läs mer om fyllnadsmassor och vilka material som passar var.

  • Utan skiljelager blandas leran och krosset. Lerpartiklarna tränger upp i krossmaterialet och lagret tappar bärighet. Därför läggs normalt markduk eller fiberduk mellan lera och kross.

Tidsplan och väder

Lera gör markarbetet mer väderkänsligt än arbete i sand eller grus, som släpper igenom vatten och torkar snabbt enligt SGI. Under blöta perioder blir leran tung att gräva och svår att köra på, och Arbetsmiljöverket tar upp väder och vattenförhållanden som en faktor för rasrisken i schakt. En framschaktad botten kan behöva skyddas innan den hinner bli mjuk. Planera därför in extra tid i tidsplanen och fråga entreprenören vad som händer om arbetet behöver pausas på grund av regn.

Två saker att ta med i planeringen:

  • Höst och vinter. Blöt eller frusen lera påverkar både grävning och packning. Vår artikel om markarbete på vintern går igenom vad som går att göra och vad som bör vänta.

  • Väntetid före den slutliga ytan. Vid större uppfyllnader på lera kan det vara klokt att vänta med asfalt eller stenläggning tills de första sättningarna har skett, om geoteknikern bedömer att det behövs.

Checklista före markarbete på lerjord

  1. Ta reda på vad du har i marken. Titta i SGU:s kartor och fråga grannar som har grävt. Vid större arbeten eller osäkerhet: beställ en geoteknisk bedömning.

  2. Kontrollera om tomten ligger nära en slänt, bäck eller ravin. Kolla SGI:s karttjänster om du är osäker.

  3. Bestäm hur mycket marken ska höjas eller sänkas. Ändras nivån mer än 0,5 meter inom detaljplan behövs som huvudregel marklov.

  4. Planera var massorna ska ta vägen. Lera bör inte ligga vid schaktkanten eller vid ett släntkrön, och den ska inte användas som bärande fyllning.

  5. Be om en offert som beskriver uppbyggnaden. Den bör ange schaktdjup, materialval, lagertjocklek, geotextil och hur packningen kontrolleras. Se vår guide om vad som ska ingå i en offert för markarbete.

  6. Fråga hur väder och grundvatten hanteras. Vad händer om det regnar en vecka, och hur länge kommer vatten att pumpas bort?

  7. Kontrollera var ledningar och kablar ligger innan någon gräver.

Beskriv ditt markarbete så hjälper vi dig vidare

Har du en tomt i Göteborg med lera och planerar att schakta, fylla upp eller anlägga en ny yta? Beskriv vad du vill göra, hur tomten ser ut och om det finns slänter eller tidigare sättningar, så hjälper vi dig att bedöma nästa steg.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.

Läs mer om vårt markarbete eller skicka en förfrågan till Hasselbacken.

Vanliga frågor om markarbete i lerjord

Hur vet jag om min tomt i Göteborg ligger på lera?

SGU:s kartvisare för jordarter och jorddjup ger en första bild. Kartorna är översiktliga, så vid större arbeten bör marken undersökas på plats. Några provgropar visar vad som finns närmast under ytan. Hur djup leran är kräver sondering, som ingår i en geoteknisk undersökning.

Kan man återanvända uppgrävd lera på tomten?

Ja, men inte som bärande fyllning under uppfart, uteplats eller husnära ytor. Ren lera kan användas i ytor som inte ska bära last, till exempel under en planteringsyta med matjord ovanpå. Räkna med att sådana ytor sätter sig och dränerar sämre.

Varför sjunker marken flera år efter att jag fyllt upp tomten?

Fyllningen belastar leran under, och leran pressas ihop i takt med att vatten långsamt lämnar porerna. I lera tar det lång tid, ofta flera år. Det kan ske även om fyllningsmaterialet i sig är rätt valt och väl packat.

Räcker det att packa leran ordentligt innan man lägger sten?

Nej. Lera går inte att packa till ett bärande lager. Det som packas är krossmaterialet ovanpå leran, och på lerjord behövs ofta ett tjockare förstärkningslager än på fast mark. En geotextil mellan leran och krosset hindrar lagren från att blandas.

Behövs marklov för att fylla upp min tomt?

Inom detaljplan krävs som huvudregel marklov om markens höjd ändras mer än 0,5 meter. Detaljplanen kan innehålla egna bestämmelser, så kontakta Göteborgs Stad eller din kommun innan arbetet beställs.

Vad är kvicklera och finns det på min tomt?

Kvicklera är en lera som kan förlora större delen av sin hållfasthet när den störs kraftigt. Den största förekomsten i Sverige finns i Västsverige. SGI har en kartvisningstjänst för kvicklera som ger en översiktlig bild, men den ersätter inte en undersökning av den egna tomten. Om tomten sluttar mot en bäck eller ravin och du planerar att fylla eller schakta, låt en geotekniker bedöma marken.

Kostar markarbete mer i lera än i annan jord?

Ofta, ja. Lera tar längre tid att gräva och lasta, kostar mer att forsla bort och kräver ofta tjockare lager av krossmaterial. Hur mycket det påverkar beror på projektet. Läs mer i vår artikel om vad markarbete kostar.

När är det bäst att göra markarbete på lerjord?

Under perioder då marken är någorlunda torr och inte frusen, ofta sen vår, sommar och tidig höst. Vad som gäller under den kalla delen av året finns i vår artikel om markarbete på vintern. Det går att arbeta i lera även under blötare perioder, men då behöver schaktbotten skyddas och tidsplanen har tillräckligt med tid.