Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Du har hittat ett hus som känns rätt. Läget stämmer, planlösningen passar och priset verkar rimligt. Sedan står det en rad i besiktningsprotokollet om "tecken på sättningar", eller så märker du själv på visningen att en dörr hänger snett. Plötsligt handlar köpet om något helt annat än kök och tapeter.
Att köpa hus med sättningsskador är inte alltid ett misstag. Många hus satte sig för länge sedan och står idag helt stilla. Men skadan kan också vara början på en dyr reparation som du som ny ägare får betala själv. Den här guiden hjälper dig att ta reda på vilket av dem det är innan du skriver under.
Kort svar
Det går att köpa ett hus med sättningsskador, men du bör veta vad du ger dig in på. Försök få svar på tre frågor innan köpet blir bindande, alltså innan du skriver ett kontrakt utan villkor:
Rör sig huset fortfarande, eller har rörelsen stannat?
Vad orsakade sättningen, och är orsaken åtgärdad?
Vad kostar det i värsta rimliga fall att laga, och ryms det i din budget eller i priset?
Ju fler av svaren du har innan dess, desto mindre av risken tar du över.
Därför är sättningar extra knepiga vid ett husköp
Det finns två skäl, och båda handlar om att köparen har sämre förutsättningar än en villaägare som redan bor i huset.
Det första är tiden. Det säkraste sättet att veta om ett hus fortfarande rör sig är att mäta husets höjd på millimeternivå vid flera tillfällen under en längre period, ofta ett år. Ett husköp avgörs ofta på några veckor. Du hinner alltså nästan aldrig få ett fullständigt svar själv. Istället behöver du utgå från det underlag som redan finns och skydda dig med kloka villkor i avtalet. Vad en sättning är och hur den uppstår går vi igenom i artikeln om sättningsskador i hus.
Det andra är ansvaret. Enligt Jordabalken (JB 4:19), lagen som styr köp av hus och mark, har du som köpare en undersökningsplikt. Det betyder att du är skyldig att undersöka huset noga innan du köper det, och att du inte kan kräva säljaren på pengar för fel som du borde ha upptäckt. Konsumentverket förklarar att undersökningsplikten blir större om du upptäcker tecken som tyder på fel. En sprucken sockel eller en dörr som tar i karmen är just ett sådant tecken. Om du inte följer upp det ligger risken hos dig.
Det här kan du ta reda på innan visningen
Mycket av förarbetet kan du göra hemma vid datorn, och det kostar lite eller ingenting.
Vilken jord står huset på? Sveriges geologiska undersökning har en jordartskarta i sin kartvisare där du kan söka fram området. Lera, silt (mycket finkornig jord) och fyllnadsmassor (jord som har körts dit och fyllts upp) innebär en högre risk för sättningar än morän (en blandning av sten, grus och sand), sand eller berg. Kartan är översiktlig och säger inget säkert om just din tomt, men den visar om du ska vara extra vaksam.
Vilken grund har huset? Objektbeskrivningen (mäklarens beskrivning av huset) anger ofta grundtyp, men inte alltid rätt. Hur du själv kan kontrollera saken beskriver vi i artikeln om vilken typ av grund huset har.
Finns det ritningar? Kommunerna har arkiv med bygglovsritningar som du kan beställa. Ritningarna kan visa hur grunden är byggd och om huset står på pålar. Äldre hus i lerområden kan till exempel stå på pålar av trä, vilket påverkar riskbilden. Hur du tar reda på det förklarar vi i artikeln om träpålar under huset.
Hur ser grannhusen ut? Hus i samma kvarter står ofta på samma sorts mark. Sprickor i flera grannhus, eller ett grannhus som nyss har förstärkts, säger något om området. Ett kort samtal med en granne över staketet kan ge mer än du tror.
Vad du ska titta efter på visningen
På en visning är det lätt att bara leta efter sprickor. Minst lika viktigt är att leta efter spår av att någon redan har upptäckt problemet, lagat det eller mätt det.
Nyspacklade eller nymålade partier i ett annars äldre ytskikt, särskilt i hörnen vid dörrar och fönster.
Dörrar som har hyvlats, gångjärn som har flyttats eller golvlister som har justerats.
Små metallbultar i sockeln. De kallas mätdubbar och sitter där för att någon har mätt husets höjd.
Stålkonsoler eller nygjutna partier längs sockeln. Det kan vara spår av en tidigare förstärkning.
Skarven mellan en tillbyggnad och det gamla huset. Om delarna har rört sig olika mycket syns det ofta just där.
Mattor och möbler som står på ställen där de täcker en golvvinkel eller en vägg.
Fotografera det du ser och anteckna var i huset det finns. Hur du skiljer en ofarlig spricka i putsen från en spricka i själva konstruktionen förklarar vi i artikeln om sprickor i grunden.
Frågor att ställa till säljaren och mäklaren
Säljaren har ingen skyldighet att räkna upp alla husets brister, men får inte lämna felaktiga uppgifter och kan bli ansvarig om hen tiger om allvarliga fel som hen känner till.
För mäklaren finns tydligare regler. Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklaren skriftligen informera dig om din undersökningsplikt och verka för att du undersöker huset före köpet. Mäklaren ska också särskilt berätta om hen har sett, känner till eller har anledning att misstänka något om husets skick som kan vara viktigt för dig. Det beskriver Fastighetsmäklarinspektionen i sin genomgång av mäklarens upplysningsskyldighet. Mäklaren undersöker däremot inte huset åt dig.
Ställ konkreta frågor, gärna via mejl så att svaren finns kvar skriftligt:
När märkte ni att huset hade satt sig?
Har huset mätts, och finns det mätprotokoll? Från vilka år?
Finns det en rapport om marken från en geotekniker (expert på jord och hur mycket marken tål) eller en bedömning från en konstruktör (expert på husets bärande delar)?
Vad har åtgärdats, när och av vem? Finns faktura, ritning och garanti?
Om huset har förstärkts: anmäldes arbetet till kommunen, och finns startbesked och slutbesked?
Har ni haft ett ärende hos försäkringsbolaget om skadan?
Har det grävts, sprängts eller fällts stora träd nära huset de senaste åren?
Har grannarna haft liknande problem?
Fråga fem är viktigare än den ser ut. Enligt Boverket kan ändringar av en byggnads konstruktion kräva anmälan till kommunen. Ett startbesked är kommunens klartecken att börja arbetet, och ett slutbesked visar att kommunen har godkänt det färdiga arbetet. Alla förstärkningar kräver inte anmälan, men om arbetet borde ha anmälts och beskeden saknas vet du inte om det gjordes enligt reglerna.
Ett svar som "vet inte" är också information, och det bör påverka hur mycket du är beredd att betala.
Besiktningen: så får du ut rätt svar
En vanlig överlåtelsebesiktning (besiktningen som görs vid ett husköp) går igenom hela huset, och grunden blir bara en punkt bland många. När sättningar är din största oro behöver besiktningen styras dit. Vilka typer av grundbesiktning som finns och vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Inför ett köp är det tre saker som gör störst skillnad.
Säg vad du är orolig för redan när du bokar. Be besiktningsmannen att mäta golvens nivåer, fotografera sprickorna med en linjal intill och skriva ut vad som är den troligaste orsaken. Fråga också vilka delar av grunden som inte gick att komma åt.
Låt en konstruktör titta på underlaget. En konstruktör kan gå igenom sprickmönster, nivåer och eventuella mätprotokoll och ge en bedömning av risken. Konstruktörer tar ofta mellan 800 och 1 500 kronor i timmen, så en bedömning som tar några timmar kostar oftast några tusenlappar. Det är lite pengar i förhållande till huspriset.
Använd gamla mätningar om de finns. Har säljaren låtit mäta huset tidigare kan en ny mätning på samma mätdubbar visa om huset har rört sig sedan förra gången. Det är det närmaste ett snabbt svar du kan komma, och det är ofta värt att betala för innan kontraktet skrivs.
En undersökning av själva marken hinner sällan göras under ett vanligt köp, eftersom den tar några veckor från beställning till rapport. Om ditt beslut hänger på den kan den istället skrivas in som ett villkor i avtalet. Hur en sådan undersökning går till förklarar vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.
Du har hittat ett hus som känns rätt. Läget stämmer, planlösningen passar och priset verkar rimligt. Sedan står det en rad i besiktningsprotokollet om "tecken på sättningar", eller så märker du själv på visningen att en dörr hänger snett. Plötsligt handlar köpet om något helt annat än kök och tapeter.
Att köpa hus med sättningsskador är inte alltid ett misstag. Många hus satte sig för länge sedan och står idag helt stilla. Men skadan kan också vara början på en dyr reparation som du som ny ägare får betala själv. Den här guiden hjälper dig att ta reda på vilket av dem det är innan du skriver under.
Kort svar
Det går att köpa ett hus med sättningsskador, men du bör veta vad du ger dig in på. Försök få svar på tre frågor innan köpet blir bindande, alltså innan du skriver ett kontrakt utan villkor:
Rör sig huset fortfarande, eller har rörelsen stannat?
Vad orsakade sättningen, och är orsaken åtgärdad?
Vad kostar det i värsta rimliga fall att laga, och ryms det i din budget eller i priset?
Ju fler av svaren du har innan dess, desto mindre av risken tar du över.
Därför är sättningar extra knepiga vid ett husköp
Det finns två skäl, och båda handlar om att köparen har sämre förutsättningar än en villaägare som redan bor i huset.
Det första är tiden. Det säkraste sättet att veta om ett hus fortfarande rör sig är att mäta husets höjd på millimeternivå vid flera tillfällen under en längre period, ofta ett år. Ett husköp avgörs ofta på några veckor. Du hinner alltså nästan aldrig få ett fullständigt svar själv. Istället behöver du utgå från det underlag som redan finns och skydda dig med kloka villkor i avtalet. Vad en sättning är och hur den uppstår går vi igenom i artikeln om sättningsskador i hus.
Det andra är ansvaret. Enligt Jordabalken (JB 4:19), lagen som styr köp av hus och mark, har du som köpare en undersökningsplikt. Det betyder att du är skyldig att undersöka huset noga innan du köper det, och att du inte kan kräva säljaren på pengar för fel som du borde ha upptäckt. Konsumentverket förklarar att undersökningsplikten blir större om du upptäcker tecken som tyder på fel. En sprucken sockel eller en dörr som tar i karmen är just ett sådant tecken. Om du inte följer upp det ligger risken hos dig.
Det här kan du ta reda på innan visningen
Mycket av förarbetet kan du göra hemma vid datorn, och det kostar lite eller ingenting.
Vilken jord står huset på? Sveriges geologiska undersökning har en jordartskarta i sin kartvisare där du kan söka fram området. Lera, silt (mycket finkornig jord) och fyllnadsmassor (jord som har körts dit och fyllts upp) innebär en högre risk för sättningar än morän (en blandning av sten, grus och sand), sand eller berg. Kartan är översiktlig och säger inget säkert om just din tomt, men den visar om du ska vara extra vaksam.
Vilken grund har huset? Objektbeskrivningen (mäklarens beskrivning av huset) anger ofta grundtyp, men inte alltid rätt. Hur du själv kan kontrollera saken beskriver vi i artikeln om vilken typ av grund huset har.
Finns det ritningar? Kommunerna har arkiv med bygglovsritningar som du kan beställa. Ritningarna kan visa hur grunden är byggd och om huset står på pålar. Äldre hus i lerområden kan till exempel stå på pålar av trä, vilket påverkar riskbilden. Hur du tar reda på det förklarar vi i artikeln om träpålar under huset.
Hur ser grannhusen ut? Hus i samma kvarter står ofta på samma sorts mark. Sprickor i flera grannhus, eller ett grannhus som nyss har förstärkts, säger något om området. Ett kort samtal med en granne över staketet kan ge mer än du tror.
Vad du ska titta efter på visningen
På en visning är det lätt att bara leta efter sprickor. Minst lika viktigt är att leta efter spår av att någon redan har upptäckt problemet, lagat det eller mätt det.
Nyspacklade eller nymålade partier i ett annars äldre ytskikt, särskilt i hörnen vid dörrar och fönster.
Dörrar som har hyvlats, gångjärn som har flyttats eller golvlister som har justerats.
Små metallbultar i sockeln. De kallas mätdubbar och sitter där för att någon har mätt husets höjd.
Stålkonsoler eller nygjutna partier längs sockeln. Det kan vara spår av en tidigare förstärkning.
Skarven mellan en tillbyggnad och det gamla huset. Om delarna har rört sig olika mycket syns det ofta just där.
Mattor och möbler som står på ställen där de täcker en golvvinkel eller en vägg.
Fotografera det du ser och anteckna var i huset det finns. Hur du skiljer en ofarlig spricka i putsen från en spricka i själva konstruktionen förklarar vi i artikeln om sprickor i grunden.
Frågor att ställa till säljaren och mäklaren
Säljaren har ingen skyldighet att räkna upp alla husets brister, men får inte lämna felaktiga uppgifter och kan bli ansvarig om hen tiger om allvarliga fel som hen känner till.
För mäklaren finns tydligare regler. Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklaren skriftligen informera dig om din undersökningsplikt och verka för att du undersöker huset före köpet. Mäklaren ska också särskilt berätta om hen har sett, känner till eller har anledning att misstänka något om husets skick som kan vara viktigt för dig. Det beskriver Fastighetsmäklarinspektionen i sin genomgång av mäklarens upplysningsskyldighet. Mäklaren undersöker däremot inte huset åt dig.
Ställ konkreta frågor, gärna via mejl så att svaren finns kvar skriftligt:
När märkte ni att huset hade satt sig?
Har huset mätts, och finns det mätprotokoll? Från vilka år?
Finns det en rapport om marken från en geotekniker (expert på jord och hur mycket marken tål) eller en bedömning från en konstruktör (expert på husets bärande delar)?
Vad har åtgärdats, när och av vem? Finns faktura, ritning och garanti?
Om huset har förstärkts: anmäldes arbetet till kommunen, och finns startbesked och slutbesked?
Har ni haft ett ärende hos försäkringsbolaget om skadan?
Har det grävts, sprängts eller fällts stora träd nära huset de senaste åren?
Har grannarna haft liknande problem?
Fråga fem är viktigare än den ser ut. Enligt Boverket kan ändringar av en byggnads konstruktion kräva anmälan till kommunen. Ett startbesked är kommunens klartecken att börja arbetet, och ett slutbesked visar att kommunen har godkänt det färdiga arbetet. Alla förstärkningar kräver inte anmälan, men om arbetet borde ha anmälts och beskeden saknas vet du inte om det gjordes enligt reglerna.
Ett svar som "vet inte" är också information, och det bör påverka hur mycket du är beredd att betala.
Besiktningen: så får du ut rätt svar
En vanlig överlåtelsebesiktning (besiktningen som görs vid ett husköp) går igenom hela huset, och grunden blir bara en punkt bland många. När sättningar är din största oro behöver besiktningen styras dit. Vilka typer av grundbesiktning som finns och vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Inför ett köp är det tre saker som gör störst skillnad.
Säg vad du är orolig för redan när du bokar. Be besiktningsmannen att mäta golvens nivåer, fotografera sprickorna med en linjal intill och skriva ut vad som är den troligaste orsaken. Fråga också vilka delar av grunden som inte gick att komma åt.
Låt en konstruktör titta på underlaget. En konstruktör kan gå igenom sprickmönster, nivåer och eventuella mätprotokoll och ge en bedömning av risken. Konstruktörer tar ofta mellan 800 och 1 500 kronor i timmen, så en bedömning som tar några timmar kostar oftast några tusenlappar. Det är lite pengar i förhållande till huspriset.
Använd gamla mätningar om de finns. Har säljaren låtit mäta huset tidigare kan en ny mätning på samma mätdubbar visa om huset har rört sig sedan förra gången. Det är det närmaste ett snabbt svar du kan komma, och det är ofta värt att betala för innan kontraktet skrivs.
En undersökning av själva marken hinner sällan göras under ett vanligt köp, eftersom den tar några veckor från beställning till rapport. Om ditt beslut hänger på den kan den istället skrivas in som ett villkor i avtalet. Hur en sådan undersökning går till förklarar vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Villkor i avtalet som skyddar dig
När du inte hinner få alla svar före budgivningen kan avtalet ge dig mer tid.
Besiktningsklausul. Det är ett villkor i köpekontraktet som låter dig undersöka huset efter att ni har skrivit under, och gå ifrån köpet om undersökningen visar något som inte passar dig. Konsumentverket påpekar att ett sådant villkor måste stå tydligt i avtalet och gärna formuleras så att du kan häva köpet (dra dig ur köpet) utan att behöva motivera varför. Se till att tiden räcker för både besiktning och en konstruktörs bedömning.
Säljarens uppgifter i skrift. Om säljaren säger att mätningarna visat att huset står stilla, eller att en förstärkning är gjord, be om att det skrivs in i kontraktet. Visar sig uppgiften vara fel står du starkare.
Friskrivning. Säljaren kan skriva in att hen inte ansvarar för fel i grunden. En friskrivning gäller inte om säljaren kände till felet och teg om det, men i praktiken flyttar den över risken till dig. Ett hus med friskrivning för grunden bör därför värderas med den risken inräknad.
Säljarens försäkring mot dolda fel. Många säljare tecknar en sådan försäkring. Den skyddar säljaren, inte dig, och enligt Konsumenternas genomgång av försäkringar mot dolda fel täcker den långtifrån alla fel. Ett fel som syntes före köpet räknas dessutom inte som dolt.
Är du osäker på hur ett villkor ska formuleras kan det vara värt att låta en jurist läsa kontraktet innan du skriver under. Den här artikeln är vägledning, inte juridisk rådgivning.
Hur allvarlig är sättningen? Så sorterar du risken
När du har samlat in underlaget hamnar huset oftast i något av tre lägen. Tabellen är ett sätt att tänka, inte en färdig bedömning av ditt hus.
Läge | Typiska kännetecken | Vad det betyder för köpet |
Låg risk | Gammal sättning, mätningar över flera år visar att huset står stilla, eventuell förstärkning är dokumenterad | Ofta ett rimligt köp. Räkna med kostnad för sprickor, dörrar och ytskikt |
Oklart läge | Tydliga tecken, men inga mätningar eller utredningar finns | Köp bara med villkor i avtalet eller med en prisnivå som täcker en större reparation |
Hög risk | Tecken på att huset fortfarande rör sig, eller att viktiga uppgifter saknas | Avvakta eller avstå om du inte kan få mer underlag före köpet |
Många hus hamnar i det oklara läget. Där avgörs mycket av hur mycket tid du kan få och hur mycket osäkerhet du har råd att bära.
Vad kan en reparation kosta?
Kostnaden beror helt på orsaken och på hur långt rörelsen har gått. Siffrorna nedan kommer från aktuella prisguider och branschföretag. De är ungefärliga storleksordningar för en vanlig villa, inte offerter.
Gammal sättning som har stannat: lagning av sprickor, justering av dörrar och fönster och ibland nya golv. Det är oftast den minsta posten, men priset styrs av hur många ytor som behöver åtgärdas.
Vatten är en del av orsaken: ny dränering (rör runt huset som leder bort vatten) och ändrad marklutning. Prisguiden Offerta anger 100 000 till 180 000 kronor för en vanlig villa, men andra prisexempel landar betydligt högre beroende på mark, hur djupt det måste grävas och hur lätt maskinerna kommer fram.
Förstärkning av en del av huset: till exempel injektering (en massa som sprutas in i marken för att göra den fastare) under ett hörn, eller förstärkning av en del av grundmuren. En mindre förstärkning kan landa runt 20 000 kronor, medan större ingrepp kan hamna betydligt högre, ibland över 100 000 kronor.
Pålning under hela eller stora delar av huset: pålar förs ner till fast mark eller berg. Prisguiden Leadhive anger 120 000 till 350 000 kronor för grundförstärkning med pålar, med ett mittpris runt 235 000 kronor.
Vilka metoder som finns och vad som styr valet mellan dem beskriver vi i artikeln om grundförstärkning av hus.
Glöm inte följdkostnaderna. När grunden väl är stabil ska sprickor i fasad och innerväggar lagas, trädgård och plattor läggas tillbaka och ibland golv rätas upp. Utredningar före åtgärden kostar också pengar.
Använd siffrorna i förhandlingen. Hinner du ta in en skriftlig kostnadsbedömning från en konstruktör eller entreprenör före budgivningen har du något konkret att hänvisa till när du lägger bud. Räkna på det värsta rimliga fallet, inte det bästa.
När innebär köpet en stor risk?
Var extra försiktig, eller överväg att avstå, om något av detta stämmer:
Sprickor har lagats nyligen men ingen kan förklara vad som orsakade dem.
Nya sprickor syns i ny puts eller färg, vilket tyder på att huset fortfarande rör sig.
Huset står på lera, har tydliga skador och det finns varken mätningar eller någon undersökning av marken.
Huset har förstärkts tidigare, men det saknas dokumentation om vad som gjordes.
Säljaren friskriver sig från fel i grunden samtidigt som priset inte är lägre.
Golvet lutar så mycket att det märks när du går, eller flera dörrar i samma del av huset kärvar.
Besiktningsmannen rekommenderar vidare utredning och du får inte tid att göra den.
Checklista: från visning till kontrakt
Kolla jordarten och grundtypen innan du går på visning.
Leta efter spår av lagningar och mätningar på visningen, inte bara efter sprickor.
Ställ frågorna till säljaren skriftligt och be om alla protokoll, rapporter och besked från kommunen.
Boka en besiktning med fokus på grunden och berätta vad du är orolig för.
Låt en konstruktör bedöma underlaget om tecknen är tydliga.
Ta in en kostnadsbedömning för det värsta rimliga fallet.
Skydda dig i avtalet med besiktningsklausul och säljarens uppgifter i skrift.
Bestäm din smärtgräns i förväg och stå fast vid den under budgivningen.
Vill du ha hjälp att bedöma grunden innan du köper?
Har du hittat ett hus där grunden väcker frågor? Då är det lättare att fatta beslutet när någon med erfarenhet av grunder har tittat på samma underlag som du.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv huset du funderar på att köpa och vad du har sett, gärna med bilder, så hjälper vi dig att förstå nästa steg. Du kan också se vad vi hjälper till med kring husgrund.
Villkor i avtalet som skyddar dig
När du inte hinner få alla svar före budgivningen kan avtalet ge dig mer tid.
Besiktningsklausul. Det är ett villkor i köpekontraktet som låter dig undersöka huset efter att ni har skrivit under, och gå ifrån köpet om undersökningen visar något som inte passar dig. Konsumentverket påpekar att ett sådant villkor måste stå tydligt i avtalet och gärna formuleras så att du kan häva köpet (dra dig ur köpet) utan att behöva motivera varför. Se till att tiden räcker för både besiktning och en konstruktörs bedömning.
Säljarens uppgifter i skrift. Om säljaren säger att mätningarna visat att huset står stilla, eller att en förstärkning är gjord, be om att det skrivs in i kontraktet. Visar sig uppgiften vara fel står du starkare.
Friskrivning. Säljaren kan skriva in att hen inte ansvarar för fel i grunden. En friskrivning gäller inte om säljaren kände till felet och teg om det, men i praktiken flyttar den över risken till dig. Ett hus med friskrivning för grunden bör därför värderas med den risken inräknad.
Säljarens försäkring mot dolda fel. Många säljare tecknar en sådan försäkring. Den skyddar säljaren, inte dig, och enligt Konsumenternas genomgång av försäkringar mot dolda fel täcker den långtifrån alla fel. Ett fel som syntes före köpet räknas dessutom inte som dolt.
Är du osäker på hur ett villkor ska formuleras kan det vara värt att låta en jurist läsa kontraktet innan du skriver under. Den här artikeln är vägledning, inte juridisk rådgivning.
Hur allvarlig är sättningen? Så sorterar du risken
När du har samlat in underlaget hamnar huset oftast i något av tre lägen. Tabellen är ett sätt att tänka, inte en färdig bedömning av ditt hus.
Läge | Typiska kännetecken | Vad det betyder för köpet |
Låg risk | Gammal sättning, mätningar över flera år visar att huset står stilla, eventuell förstärkning är dokumenterad | Ofta ett rimligt köp. Räkna med kostnad för sprickor, dörrar och ytskikt |
Oklart läge | Tydliga tecken, men inga mätningar eller utredningar finns | Köp bara med villkor i avtalet eller med en prisnivå som täcker en större reparation |
Hög risk | Tecken på att huset fortfarande rör sig, eller att viktiga uppgifter saknas | Avvakta eller avstå om du inte kan få mer underlag före köpet |
Många hus hamnar i det oklara läget. Där avgörs mycket av hur mycket tid du kan få och hur mycket osäkerhet du har råd att bära.
Vad kan en reparation kosta?
Kostnaden beror helt på orsaken och på hur långt rörelsen har gått. Siffrorna nedan kommer från aktuella prisguider och branschföretag. De är ungefärliga storleksordningar för en vanlig villa, inte offerter.
Gammal sättning som har stannat: lagning av sprickor, justering av dörrar och fönster och ibland nya golv. Det är oftast den minsta posten, men priset styrs av hur många ytor som behöver åtgärdas.
Vatten är en del av orsaken: ny dränering (rör runt huset som leder bort vatten) och ändrad marklutning. Prisguiden Offerta anger 100 000 till 180 000 kronor för en vanlig villa, men andra prisexempel landar betydligt högre beroende på mark, hur djupt det måste grävas och hur lätt maskinerna kommer fram.
Förstärkning av en del av huset: till exempel injektering (en massa som sprutas in i marken för att göra den fastare) under ett hörn, eller förstärkning av en del av grundmuren. En mindre förstärkning kan landa runt 20 000 kronor, medan större ingrepp kan hamna betydligt högre, ibland över 100 000 kronor.
Pålning under hela eller stora delar av huset: pålar förs ner till fast mark eller berg. Prisguiden Leadhive anger 120 000 till 350 000 kronor för grundförstärkning med pålar, med ett mittpris runt 235 000 kronor.
Vilka metoder som finns och vad som styr valet mellan dem beskriver vi i artikeln om grundförstärkning av hus.
Glöm inte följdkostnaderna. När grunden väl är stabil ska sprickor i fasad och innerväggar lagas, trädgård och plattor läggas tillbaka och ibland golv rätas upp. Utredningar före åtgärden kostar också pengar.
Använd siffrorna i förhandlingen. Hinner du ta in en skriftlig kostnadsbedömning från en konstruktör eller entreprenör före budgivningen har du något konkret att hänvisa till när du lägger bud. Räkna på det värsta rimliga fallet, inte det bästa.
När innebär köpet en stor risk?
Var extra försiktig, eller överväg att avstå, om något av detta stämmer:
Sprickor har lagats nyligen men ingen kan förklara vad som orsakade dem.
Nya sprickor syns i ny puts eller färg, vilket tyder på att huset fortfarande rör sig.
Huset står på lera, har tydliga skador och det finns varken mätningar eller någon undersökning av marken.
Huset har förstärkts tidigare, men det saknas dokumentation om vad som gjordes.
Säljaren friskriver sig från fel i grunden samtidigt som priset inte är lägre.
Golvet lutar så mycket att det märks när du går, eller flera dörrar i samma del av huset kärvar.
Besiktningsmannen rekommenderar vidare utredning och du får inte tid att göra den.
Checklista: från visning till kontrakt
Kolla jordarten och grundtypen innan du går på visning.
Leta efter spår av lagningar och mätningar på visningen, inte bara efter sprickor.
Ställ frågorna till säljaren skriftligt och be om alla protokoll, rapporter och besked från kommunen.
Boka en besiktning med fokus på grunden och berätta vad du är orolig för.
Låt en konstruktör bedöma underlaget om tecknen är tydliga.
Ta in en kostnadsbedömning för det värsta rimliga fallet.
Skydda dig i avtalet med besiktningsklausul och säljarens uppgifter i skrift.
Bestäm din smärtgräns i förväg och stå fast vid den under budgivningen.
Vill du ha hjälp att bedöma grunden innan du köper?
Har du hittat ett hus där grunden väcker frågor? Då är det lättare att fatta beslutet när någon med erfarenhet av grunder har tittat på samma underlag som du.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv huset du funderar på att köpa och vad du har sett, gärna med bilder, så hjälper vi dig att förstå nästa steg. Du kan också se vad vi hjälper till med kring husgrund.
Vanliga frågor om att köpa hus med sättningsskador
Kan jag kräva säljaren om sättningarna blir värre efter köpet?
Bara om felet räknas som dolt, om säljaren har lämnat felaktiga uppgifter eller om säljaren har tigit om ett fel som hen kände till. Enligt jordabalken måste du då meddela säljaren inom skälig tid efter att du har märkt felet, och senast tio år efter tillträdet (dagen då du tar över huset). Spara därför alla mejl, protokoll och anteckningar från köpet.
Kan jag köpa huset utan villkor och utreda sättningarna efteråt?
Det går, men då bär du hela risken själv. Vill du göra så är det klokt att låta mäta husets höjd direkt när du har tagit över huset. Då har du ett utgångsläge att jämföra med och vet så snart som möjligt om huset rör sig.
Täcker villaförsäkringen sättningar efter köpet?
Normalt inte. Flera försäkringsbolag skriver uttryckligen i sina villkor att skador av sättningar i mark eller grund inte ersätts. Villaförsäkringen ersätter däremot normalt skador av jordskred och jordras, men enligt Konsumenternas ersätts inte ens då ytliga sprickor som inte påverkar byggnadens funktion. Läs villkoren för den villaförsäkring du tänker teckna innan du köper.
Får jag rotavdrag om jag lagar grunden efter köpet?
Ofta ja, för arbetskostnaden, så länge du äger huset när arbetet görs. Enligt Skatteverkets regler för rotavdrag kan du få avdrag även innan du har flyttat in, om ingen annan bor i huset under tiden och du flyttar in direkt efteråt. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden och högst 50 000 kronor per person och år. Material och utredningar ger inget avdrag.
Vad betyder det att huset säljs i befintligt skick?
Det är en vanlig formulering som betyder att säljaren inte lovar något utöver det som syns. Din undersökningsplikt är densamma, men formuleringen är en påminnelse om att undersöka extra noga.
Ska jag ta med någon som kan grunder på visningen?
Det kan vara klokt, särskilt på en andra visning. En person med erfarenhet av grunder ser ofta snabbt om sprickmönstret och nivåerna hänger ihop, och kan hjälpa dig att bestämma om det är värt att lägga pengar på en fördjupad besiktning.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
