|

Följ

Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?

Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Du har hittat ett hus som känns rätt. Läget stämmer, planlösningen passar och priset verkar rimligt. Sedan står det en rad i besiktningsprotokollet om "tecken på sättningar", eller så märker du själv på visningen att en dörr hänger snett. Plötsligt handlar köpet om något helt annat än kök och tapeter.

Att köpa hus med sättningsskador är inte alltid ett misstag. Många hus satte sig för länge sedan och står idag helt stilla. Men skadan kan också vara början på en dyr reparation som du som ny ägare får betala själv. Den här guiden hjälper dig att ta reda på vilket av dem det är innan du skriver under.

Kort svar

Det går att köpa ett hus med sättningsskador, men du bör veta vad du ger dig in på. Försök få svar på tre frågor innan köpet blir bindande, alltså innan du skriver ett kontrakt utan villkor:

  1. Rör sig huset fortfarande, eller har rörelsen stannat?

  2. Vad orsakade sättningen, och är orsaken åtgärdad?

  3. Vad kostar det i värsta rimliga fall att laga, och ryms det i din budget eller i priset?

Ju fler av svaren du har innan dess, desto mindre av risken tar du över.

Därför är sättningar extra knepiga vid ett husköp

Det finns två skäl, och båda handlar om att köparen har sämre förutsättningar än en villaägare som redan bor i huset.

Det första är tiden. Det säkraste sättet att veta om ett hus fortfarande rör sig är att mäta husets höjd på millimeternivå vid flera tillfällen under en längre period, ofta ett år. Ett husköp avgörs ofta på några veckor. Du hinner alltså nästan aldrig få ett fullständigt svar själv. Istället behöver du utgå från det underlag som redan finns och skydda dig med kloka villkor i avtalet. Vad en sättning är och hur den uppstår går vi igenom i artikeln om sättningsskador i hus.

Det andra är ansvaret. Enligt Jordabalken (JB 4:19), lagen som styr köp av hus och mark, har du som köpare en undersökningsplikt. Det betyder att du är skyldig att undersöka huset noga innan du köper det, och att du inte kan kräva säljaren på pengar för fel som du borde ha upptäckt. Konsumentverket förklarar att undersökningsplikten blir större om du upptäcker tecken som tyder på fel. En sprucken sockel eller en dörr som tar i karmen är just ett sådant tecken. Om du inte följer upp det ligger risken hos dig.

Det här kan du ta reda på innan visningen

Mycket av förarbetet kan du göra hemma vid datorn, och det kostar lite eller ingenting.

Vilken jord står huset på? Sveriges geologiska undersökning har en jordartskarta i sin kartvisare där du kan söka fram området. Lera, silt (mycket finkornig jord) och fyllnadsmassor (jord som har körts dit och fyllts upp) innebär en högre risk för sättningar än morän (en blandning av sten, grus och sand), sand eller berg. Kartan är översiktlig och säger inget säkert om just din tomt, men den visar om du ska vara extra vaksam. 

Vilken grund har huset? Objektbeskrivningen (mäklarens beskrivning av huset) anger ofta grundtyp, men inte alltid rätt. Hur du själv kan kontrollera saken beskriver vi i artikeln om vilken typ av grund huset har.

Finns det ritningar? Kommunerna har arkiv med bygglovsritningar som du kan beställa. Ritningarna kan visa hur grunden är byggd och om huset står på pålar. Äldre hus i lerområden kan till exempel stå på pålar av trä, vilket påverkar riskbilden. Hur du tar reda på det förklarar vi i artikeln om träpålar under huset.

Hur ser grannhusen ut? Hus i samma kvarter står ofta på samma sorts mark. Sprickor i flera grannhus, eller ett grannhus som nyss har förstärkts, säger något om området. Ett kort samtal med en granne över staketet kan ge mer än du tror.

Vad du ska titta efter på visningen

På en visning är det lätt att bara leta efter sprickor. Minst lika viktigt är att leta efter spår av att någon redan har upptäckt problemet, lagat det eller mätt det.

  • Nyspacklade eller nymålade partier i ett annars äldre ytskikt, särskilt i hörnen vid dörrar och fönster.

  • Dörrar som har hyvlats, gångjärn som har flyttats eller golvlister som har justerats.

  • Små metallbultar i sockeln. De kallas mätdubbar och sitter där för att någon har mätt husets höjd.

  • Stålkonsoler eller nygjutna partier längs sockeln. Det kan vara spår av en tidigare förstärkning.

  • Skarven mellan en tillbyggnad och det gamla huset. Om delarna har rört sig olika mycket syns det ofta just där.

  • Mattor och möbler som står på ställen där de täcker en golvvinkel eller en vägg.

Fotografera det du ser och anteckna var i huset det finns. Hur du skiljer en ofarlig spricka i putsen från en spricka i själva konstruktionen förklarar vi i artikeln om sprickor i grunden.

Frågor att ställa till säljaren och mäklaren

Säljaren har ingen skyldighet att räkna upp alla husets brister, men får inte lämna felaktiga uppgifter och kan bli ansvarig om hen tiger om allvarliga fel som hen känner till.

För mäklaren finns tydligare regler. Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklaren skriftligen informera dig om din undersökningsplikt och verka för att du undersöker huset före köpet. Mäklaren ska också särskilt berätta om hen har sett, känner till eller har anledning att misstänka något om husets skick som kan vara viktigt för dig. Det beskriver Fastighetsmäklarinspektionen i sin genomgång av mäklarens upplysningsskyldighet. Mäklaren undersöker däremot inte huset åt dig.

Ställ konkreta frågor, gärna via mejl så att svaren finns kvar skriftligt:

  1. När märkte ni att huset hade satt sig?

  2. Har huset mätts, och finns det mätprotokoll? Från vilka år?

  3. Finns det en rapport om marken från en geotekniker (expert på jord och hur mycket marken tål) eller en bedömning från en konstruktör (expert på husets bärande delar)?

  4. Vad har åtgärdats, när och av vem? Finns faktura, ritning och garanti?

  5. Om huset har förstärkts: anmäldes arbetet till kommunen, och finns startbesked och slutbesked?

  6. Har ni haft ett ärende hos försäkringsbolaget om skadan?

  7. Har det grävts, sprängts eller fällts stora träd nära huset de senaste åren?

  8. Har grannarna haft liknande problem?

Fråga fem är viktigare än den ser ut. Enligt Boverket kan ändringar av en byggnads konstruktion kräva anmälan till kommunen. Ett startbesked är kommunens klartecken att börja arbetet, och ett slutbesked visar att kommunen har godkänt det färdiga arbetet. Alla förstärkningar kräver inte anmälan, men om arbetet borde ha anmälts och beskeden saknas vet du inte om det gjordes enligt reglerna.

Ett svar som "vet inte" är också information, och det bör påverka hur mycket du är beredd att betala.

Besiktningen: så får du ut rätt svar

En vanlig överlåtelsebesiktning (besiktningen som görs vid ett husköp) går igenom hela huset, och grunden blir bara en punkt bland många. När sättningar är din största oro behöver besiktningen styras dit. Vilka typer av grundbesiktning som finns och vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Inför ett köp är det tre saker som gör störst skillnad.

Säg vad du är orolig för redan när du bokar. Be besiktningsmannen att mäta golvens nivåer, fotografera sprickorna med en linjal intill och skriva ut vad som är den troligaste orsaken. Fråga också vilka delar av grunden som inte gick att komma åt.

Låt en konstruktör titta på underlaget. En konstruktör kan gå igenom sprickmönster, nivåer och eventuella mätprotokoll och ge en bedömning av risken. Konstruktörer tar ofta mellan 800 och 1 500 kronor i timmen, så en bedömning som tar några timmar kostar oftast några tusenlappar. Det är lite pengar i förhållande till huspriset.

Använd gamla mätningar om de finns. Har säljaren låtit mäta huset tidigare kan en ny mätning på samma mätdubbar visa om huset har rört sig sedan förra gången. Det är det närmaste ett snabbt svar du kan komma, och det är ofta värt att betala för innan kontraktet skrivs.

En undersökning av själva marken hinner sällan göras under ett vanligt köp, eftersom den tar några veckor från beställning till rapport. Om ditt beslut hänger på den kan den istället skrivas in som ett villkor i avtalet. Hur en sådan undersökning går till förklarar vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

Du har hittat ett hus som känns rätt. Läget stämmer, planlösningen passar och priset verkar rimligt. Sedan står det en rad i besiktningsprotokollet om "tecken på sättningar", eller så märker du själv på visningen att en dörr hänger snett. Plötsligt handlar köpet om något helt annat än kök och tapeter.

Att köpa hus med sättningsskador är inte alltid ett misstag. Många hus satte sig för länge sedan och står idag helt stilla. Men skadan kan också vara början på en dyr reparation som du som ny ägare får betala själv. Den här guiden hjälper dig att ta reda på vilket av dem det är innan du skriver under.

Kort svar

Det går att köpa ett hus med sättningsskador, men du bör veta vad du ger dig in på. Försök få svar på tre frågor innan köpet blir bindande, alltså innan du skriver ett kontrakt utan villkor:

  1. Rör sig huset fortfarande, eller har rörelsen stannat?

  2. Vad orsakade sättningen, och är orsaken åtgärdad?

  3. Vad kostar det i värsta rimliga fall att laga, och ryms det i din budget eller i priset?

Ju fler av svaren du har innan dess, desto mindre av risken tar du över.

Därför är sättningar extra knepiga vid ett husköp

Det finns två skäl, och båda handlar om att köparen har sämre förutsättningar än en villaägare som redan bor i huset.

Det första är tiden. Det säkraste sättet att veta om ett hus fortfarande rör sig är att mäta husets höjd på millimeternivå vid flera tillfällen under en längre period, ofta ett år. Ett husköp avgörs ofta på några veckor. Du hinner alltså nästan aldrig få ett fullständigt svar själv. Istället behöver du utgå från det underlag som redan finns och skydda dig med kloka villkor i avtalet. Vad en sättning är och hur den uppstår går vi igenom i artikeln om sättningsskador i hus.

Det andra är ansvaret. Enligt Jordabalken (JB 4:19), lagen som styr köp av hus och mark, har du som köpare en undersökningsplikt. Det betyder att du är skyldig att undersöka huset noga innan du köper det, och att du inte kan kräva säljaren på pengar för fel som du borde ha upptäckt. Konsumentverket förklarar att undersökningsplikten blir större om du upptäcker tecken som tyder på fel. En sprucken sockel eller en dörr som tar i karmen är just ett sådant tecken. Om du inte följer upp det ligger risken hos dig.

Det här kan du ta reda på innan visningen

Mycket av förarbetet kan du göra hemma vid datorn, och det kostar lite eller ingenting.

Vilken jord står huset på? Sveriges geologiska undersökning har en jordartskarta i sin kartvisare där du kan söka fram området. Lera, silt (mycket finkornig jord) och fyllnadsmassor (jord som har körts dit och fyllts upp) innebär en högre risk för sättningar än morän (en blandning av sten, grus och sand), sand eller berg. Kartan är översiktlig och säger inget säkert om just din tomt, men den visar om du ska vara extra vaksam. 

Vilken grund har huset? Objektbeskrivningen (mäklarens beskrivning av huset) anger ofta grundtyp, men inte alltid rätt. Hur du själv kan kontrollera saken beskriver vi i artikeln om vilken typ av grund huset har.

Finns det ritningar? Kommunerna har arkiv med bygglovsritningar som du kan beställa. Ritningarna kan visa hur grunden är byggd och om huset står på pålar. Äldre hus i lerområden kan till exempel stå på pålar av trä, vilket påverkar riskbilden. Hur du tar reda på det förklarar vi i artikeln om träpålar under huset.

Hur ser grannhusen ut? Hus i samma kvarter står ofta på samma sorts mark. Sprickor i flera grannhus, eller ett grannhus som nyss har förstärkts, säger något om området. Ett kort samtal med en granne över staketet kan ge mer än du tror.

Vad du ska titta efter på visningen

På en visning är det lätt att bara leta efter sprickor. Minst lika viktigt är att leta efter spår av att någon redan har upptäckt problemet, lagat det eller mätt det.

  • Nyspacklade eller nymålade partier i ett annars äldre ytskikt, särskilt i hörnen vid dörrar och fönster.

  • Dörrar som har hyvlats, gångjärn som har flyttats eller golvlister som har justerats.

  • Små metallbultar i sockeln. De kallas mätdubbar och sitter där för att någon har mätt husets höjd.

  • Stålkonsoler eller nygjutna partier längs sockeln. Det kan vara spår av en tidigare förstärkning.

  • Skarven mellan en tillbyggnad och det gamla huset. Om delarna har rört sig olika mycket syns det ofta just där.

  • Mattor och möbler som står på ställen där de täcker en golvvinkel eller en vägg.

Fotografera det du ser och anteckna var i huset det finns. Hur du skiljer en ofarlig spricka i putsen från en spricka i själva konstruktionen förklarar vi i artikeln om sprickor i grunden.

Frågor att ställa till säljaren och mäklaren

Säljaren har ingen skyldighet att räkna upp alla husets brister, men får inte lämna felaktiga uppgifter och kan bli ansvarig om hen tiger om allvarliga fel som hen känner till.

För mäklaren finns tydligare regler. Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklaren skriftligen informera dig om din undersökningsplikt och verka för att du undersöker huset före köpet. Mäklaren ska också särskilt berätta om hen har sett, känner till eller har anledning att misstänka något om husets skick som kan vara viktigt för dig. Det beskriver Fastighetsmäklarinspektionen i sin genomgång av mäklarens upplysningsskyldighet. Mäklaren undersöker däremot inte huset åt dig.

Ställ konkreta frågor, gärna via mejl så att svaren finns kvar skriftligt:

  1. När märkte ni att huset hade satt sig?

  2. Har huset mätts, och finns det mätprotokoll? Från vilka år?

  3. Finns det en rapport om marken från en geotekniker (expert på jord och hur mycket marken tål) eller en bedömning från en konstruktör (expert på husets bärande delar)?

  4. Vad har åtgärdats, när och av vem? Finns faktura, ritning och garanti?

  5. Om huset har förstärkts: anmäldes arbetet till kommunen, och finns startbesked och slutbesked?

  6. Har ni haft ett ärende hos försäkringsbolaget om skadan?

  7. Har det grävts, sprängts eller fällts stora träd nära huset de senaste åren?

  8. Har grannarna haft liknande problem?

Fråga fem är viktigare än den ser ut. Enligt Boverket kan ändringar av en byggnads konstruktion kräva anmälan till kommunen. Ett startbesked är kommunens klartecken att börja arbetet, och ett slutbesked visar att kommunen har godkänt det färdiga arbetet. Alla förstärkningar kräver inte anmälan, men om arbetet borde ha anmälts och beskeden saknas vet du inte om det gjordes enligt reglerna.

Ett svar som "vet inte" är också information, och det bör påverka hur mycket du är beredd att betala.

Besiktningen: så får du ut rätt svar

En vanlig överlåtelsebesiktning (besiktningen som görs vid ett husköp) går igenom hela huset, och grunden blir bara en punkt bland många. När sättningar är din största oro behöver besiktningen styras dit. Vilka typer av grundbesiktning som finns och vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Inför ett köp är det tre saker som gör störst skillnad.

Säg vad du är orolig för redan när du bokar. Be besiktningsmannen att mäta golvens nivåer, fotografera sprickorna med en linjal intill och skriva ut vad som är den troligaste orsaken. Fråga också vilka delar av grunden som inte gick att komma åt.

Låt en konstruktör titta på underlaget. En konstruktör kan gå igenom sprickmönster, nivåer och eventuella mätprotokoll och ge en bedömning av risken. Konstruktörer tar ofta mellan 800 och 1 500 kronor i timmen, så en bedömning som tar några timmar kostar oftast några tusenlappar. Det är lite pengar i förhållande till huspriset.

Använd gamla mätningar om de finns. Har säljaren låtit mäta huset tidigare kan en ny mätning på samma mätdubbar visa om huset har rört sig sedan förra gången. Det är det närmaste ett snabbt svar du kan komma, och det är ofta värt att betala för innan kontraktet skrivs.

En undersökning av själva marken hinner sällan göras under ett vanligt köp, eftersom den tar några veckor från beställning till rapport. Om ditt beslut hänger på den kan den istället skrivas in som ett villkor i avtalet. Hur en sådan undersökning går till förklarar vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Villkor i avtalet som skyddar dig

När du inte hinner få alla svar före budgivningen kan avtalet ge dig mer tid.

Besiktningsklausul. Det är ett villkor i köpekontraktet som låter dig undersöka huset efter att ni har skrivit under, och gå ifrån köpet om undersökningen visar något som inte passar dig. Konsumentverket påpekar att ett sådant villkor måste stå tydligt i avtalet och gärna formuleras så att du kan häva köpet (dra dig ur köpet) utan att behöva motivera varför. Se till att tiden räcker för både besiktning och en konstruktörs bedömning.

Säljarens uppgifter i skrift. Om säljaren säger att mätningarna visat att huset står stilla, eller att en förstärkning är gjord, be om att det skrivs in i kontraktet. Visar sig uppgiften vara fel står du starkare.

Friskrivning. Säljaren kan skriva in att hen inte ansvarar för fel i grunden. En friskrivning gäller inte om säljaren kände till felet och teg om det, men i praktiken flyttar den över risken till dig. Ett hus med friskrivning för grunden bör därför värderas med den risken inräknad.

Säljarens försäkring mot dolda fel. Många säljare tecknar en sådan försäkring. Den skyddar säljaren, inte dig, och enligt Konsumenternas genomgång av försäkringar mot dolda fel täcker den långtifrån alla fel. Ett fel som syntes före köpet räknas dessutom inte som dolt.

Är du osäker på hur ett villkor ska formuleras kan det vara värt att låta en jurist läsa kontraktet innan du skriver under. Den här artikeln är vägledning, inte juridisk rådgivning.

Hur allvarlig är sättningen? Så sorterar du risken

När du har samlat in underlaget hamnar huset oftast i något av tre lägen. Tabellen är ett sätt att tänka, inte en färdig bedömning av ditt hus.

Läge

Typiska kännetecken

Vad det betyder för köpet

Låg risk

Gammal sättning, mätningar över flera år visar att huset står stilla, eventuell förstärkning är dokumenterad

Ofta ett rimligt köp. Räkna med kostnad för sprickor, dörrar och ytskikt

Oklart läge

Tydliga tecken, men inga mätningar eller utredningar finns

Köp bara med villkor i avtalet eller med en prisnivå som täcker en större reparation

Hög risk

Tecken på att huset fortfarande rör sig, eller att viktiga uppgifter saknas

Avvakta eller avstå om du inte kan få mer underlag före köpet

Många hus hamnar i det oklara läget. Där avgörs mycket av hur mycket tid du kan få och hur mycket osäkerhet du har råd att bära.

Vad kan en reparation kosta?

Kostnaden beror helt på orsaken och på hur långt rörelsen har gått. Siffrorna nedan kommer från aktuella prisguider och branschföretag. De är ungefärliga storleksordningar för en vanlig villa, inte offerter.

Vilka metoder som finns och vad som styr valet mellan dem beskriver vi i artikeln om grundförstärkning av hus.

Glöm inte följdkostnaderna. När grunden väl är stabil ska sprickor i fasad och innerväggar lagas, trädgård och plattor läggas tillbaka och ibland golv rätas upp. Utredningar före åtgärden kostar också pengar.

Använd siffrorna i förhandlingen. Hinner du ta in en skriftlig kostnadsbedömning från en konstruktör eller entreprenör före budgivningen har du något konkret att hänvisa till när du lägger bud. Räkna på det värsta rimliga fallet, inte det bästa.

När innebär köpet en stor risk?

Var extra försiktig, eller överväg att avstå, om något av detta stämmer:

  • Sprickor har lagats nyligen men ingen kan förklara vad som orsakade dem.

  • Nya sprickor syns i ny puts eller färg, vilket tyder på att huset fortfarande rör sig.

  • Huset står på lera, har tydliga skador och det finns varken mätningar eller någon undersökning av marken.

  • Huset har förstärkts tidigare, men det saknas dokumentation om vad som gjordes.

  • Säljaren friskriver sig från fel i grunden samtidigt som priset inte är lägre.

  • Golvet lutar så mycket att det märks när du går, eller flera dörrar i samma del av huset kärvar.

  • Besiktningsmannen rekommenderar vidare utredning och du får inte tid att göra den.

Checklista: från visning till kontrakt

  1. Kolla jordarten och grundtypen innan du går på visning.

  2. Leta efter spår av lagningar och mätningar på visningen, inte bara efter sprickor.

  3. Ställ frågorna till säljaren skriftligt och be om alla protokoll, rapporter och besked från kommunen.

  4. Boka en besiktning med fokus på grunden och berätta vad du är orolig för.

  5. Låt en konstruktör bedöma underlaget om tecknen är tydliga.

  6. Ta in en kostnadsbedömning för det värsta rimliga fallet.

  7. Skydda dig i avtalet med besiktningsklausul och säljarens uppgifter i skrift.

  8. Bestäm din smärtgräns i förväg och stå fast vid den under budgivningen.

Vill du ha hjälp att bedöma grunden innan du köper?

Har du hittat ett hus där grunden väcker frågor? Då är det lättare att fatta beslutet när någon med erfarenhet av grunder har tittat på samma underlag som du.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv huset du funderar på att köpa och vad du har sett, gärna med bilder, så hjälper vi dig att förstå nästa steg. Du kan också se vad vi hjälper till med kring husgrund.

Villkor i avtalet som skyddar dig

När du inte hinner få alla svar före budgivningen kan avtalet ge dig mer tid.

Besiktningsklausul. Det är ett villkor i köpekontraktet som låter dig undersöka huset efter att ni har skrivit under, och gå ifrån köpet om undersökningen visar något som inte passar dig. Konsumentverket påpekar att ett sådant villkor måste stå tydligt i avtalet och gärna formuleras så att du kan häva köpet (dra dig ur köpet) utan att behöva motivera varför. Se till att tiden räcker för både besiktning och en konstruktörs bedömning.

Säljarens uppgifter i skrift. Om säljaren säger att mätningarna visat att huset står stilla, eller att en förstärkning är gjord, be om att det skrivs in i kontraktet. Visar sig uppgiften vara fel står du starkare.

Friskrivning. Säljaren kan skriva in att hen inte ansvarar för fel i grunden. En friskrivning gäller inte om säljaren kände till felet och teg om det, men i praktiken flyttar den över risken till dig. Ett hus med friskrivning för grunden bör därför värderas med den risken inräknad.

Säljarens försäkring mot dolda fel. Många säljare tecknar en sådan försäkring. Den skyddar säljaren, inte dig, och enligt Konsumenternas genomgång av försäkringar mot dolda fel täcker den långtifrån alla fel. Ett fel som syntes före köpet räknas dessutom inte som dolt.

Är du osäker på hur ett villkor ska formuleras kan det vara värt att låta en jurist läsa kontraktet innan du skriver under. Den här artikeln är vägledning, inte juridisk rådgivning.

Hur allvarlig är sättningen? Så sorterar du risken

När du har samlat in underlaget hamnar huset oftast i något av tre lägen. Tabellen är ett sätt att tänka, inte en färdig bedömning av ditt hus.

Läge

Typiska kännetecken

Vad det betyder för köpet

Låg risk

Gammal sättning, mätningar över flera år visar att huset står stilla, eventuell förstärkning är dokumenterad

Ofta ett rimligt köp. Räkna med kostnad för sprickor, dörrar och ytskikt

Oklart läge

Tydliga tecken, men inga mätningar eller utredningar finns

Köp bara med villkor i avtalet eller med en prisnivå som täcker en större reparation

Hög risk

Tecken på att huset fortfarande rör sig, eller att viktiga uppgifter saknas

Avvakta eller avstå om du inte kan få mer underlag före köpet

Många hus hamnar i det oklara läget. Där avgörs mycket av hur mycket tid du kan få och hur mycket osäkerhet du har råd att bära.

Vad kan en reparation kosta?

Kostnaden beror helt på orsaken och på hur långt rörelsen har gått. Siffrorna nedan kommer från aktuella prisguider och branschföretag. De är ungefärliga storleksordningar för en vanlig villa, inte offerter.

Vilka metoder som finns och vad som styr valet mellan dem beskriver vi i artikeln om grundförstärkning av hus.

Glöm inte följdkostnaderna. När grunden väl är stabil ska sprickor i fasad och innerväggar lagas, trädgård och plattor läggas tillbaka och ibland golv rätas upp. Utredningar före åtgärden kostar också pengar.

Använd siffrorna i förhandlingen. Hinner du ta in en skriftlig kostnadsbedömning från en konstruktör eller entreprenör före budgivningen har du något konkret att hänvisa till när du lägger bud. Räkna på det värsta rimliga fallet, inte det bästa.

När innebär köpet en stor risk?

Var extra försiktig, eller överväg att avstå, om något av detta stämmer:

  • Sprickor har lagats nyligen men ingen kan förklara vad som orsakade dem.

  • Nya sprickor syns i ny puts eller färg, vilket tyder på att huset fortfarande rör sig.

  • Huset står på lera, har tydliga skador och det finns varken mätningar eller någon undersökning av marken.

  • Huset har förstärkts tidigare, men det saknas dokumentation om vad som gjordes.

  • Säljaren friskriver sig från fel i grunden samtidigt som priset inte är lägre.

  • Golvet lutar så mycket att det märks när du går, eller flera dörrar i samma del av huset kärvar.

  • Besiktningsmannen rekommenderar vidare utredning och du får inte tid att göra den.

Checklista: från visning till kontrakt

  1. Kolla jordarten och grundtypen innan du går på visning.

  2. Leta efter spår av lagningar och mätningar på visningen, inte bara efter sprickor.

  3. Ställ frågorna till säljaren skriftligt och be om alla protokoll, rapporter och besked från kommunen.

  4. Boka en besiktning med fokus på grunden och berätta vad du är orolig för.

  5. Låt en konstruktör bedöma underlaget om tecknen är tydliga.

  6. Ta in en kostnadsbedömning för det värsta rimliga fallet.

  7. Skydda dig i avtalet med besiktningsklausul och säljarens uppgifter i skrift.

  8. Bestäm din smärtgräns i förväg och stå fast vid den under budgivningen.

Vill du ha hjälp att bedöma grunden innan du köper?

Har du hittat ett hus där grunden väcker frågor? Då är det lättare att fatta beslutet när någon med erfarenhet av grunder har tittat på samma underlag som du.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv huset du funderar på att köpa och vad du har sett, gärna med bilder, så hjälper vi dig att förstå nästa steg. Du kan också se vad vi hjälper till med kring husgrund.

Vanliga frågor om att köpa hus med sättningsskador

Kan jag kräva säljaren om sättningarna blir värre efter köpet?

Bara om felet räknas som dolt, om säljaren har lämnat felaktiga uppgifter eller om säljaren har tigit om ett fel som hen kände till. Enligt jordabalken måste du då meddela säljaren inom skälig tid efter att du har märkt felet, och senast tio år efter tillträdet (dagen då du tar över huset). Spara därför alla mejl, protokoll och anteckningar från köpet.

Kan jag köpa huset utan villkor och utreda sättningarna efteråt?

Det går, men då bär du hela risken själv. Vill du göra så är det klokt att låta mäta husets höjd direkt när du har tagit över huset. Då har du ett utgångsläge att jämföra med och vet så snart som möjligt om huset rör sig.

Täcker villaförsäkringen sättningar efter köpet?

Normalt inte. Flera försäkringsbolag skriver uttryckligen i sina villkor att skador av sättningar i mark eller grund inte ersätts. Villaförsäkringen ersätter däremot normalt skador av jordskred och jordras, men enligt Konsumenternas ersätts inte ens då ytliga sprickor som inte påverkar byggnadens funktion. Läs villkoren för den villaförsäkring du tänker teckna innan du köper.

Får jag rotavdrag om jag lagar grunden efter köpet?

Ofta ja, för arbetskostnaden, så länge du äger huset när arbetet görs. Enligt Skatteverkets regler för rotavdrag kan du få avdrag även innan du har flyttat in, om ingen annan bor i huset under tiden och du flyttar in direkt efteråt. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden och högst 50 000 kronor per person och år. Material och utredningar ger inget avdrag.

Vad betyder det att huset säljs i befintligt skick?

Det är en vanlig formulering som betyder att säljaren inte lovar något utöver det som syns. Din undersökningsplikt är densamma, men formuleringen är en påminnelse om att undersöka extra noga.

Ska jag ta med någon som kan grunder på visningen?

Det kan vara klokt, särskilt på en andra visning. En person med erfarenhet av grunder ser ofta snabbt om sprickmönstret och nivåerna hänger ihop, och kan hjälpa dig att bestämma om det är värt att lägga pengar på en fördjupad besiktning.