Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Lästid: 7 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ja, en del markarbeten går att göra på vintern, men långt ifrån alla. Det som avgör är sällan hur kallt det är i luften. Det avgörande är hur marken mår: om den är tjälad, om den är vattenmättad och om det som byggs upp går att packa ordentligt. Här går vi igenom vilka markarbeten som brukar fungera vintertid, vilka som går med extra åtgärder och när det är klokare att vänta till barmarkssäsongen. Du får också en tidsplan för hur du kan använda vintern till att förbereda vårens projekt.
Kort svar
Går ofta att göra på vintern, särskilt när vintern är mild: trädfällning, rivning och borttagning av gammal asfalt. Bergschakt kan också planeras på vintertid.
Går, men med extra åtgärder: schakt och ledningsgrävning i tjälad mark, gjutning av husgrund och akuta ledningsarbeten. Räkna med fler maskintimmar, frostskydd eller tining.
Bör vänta till barmarkssäsongen: allt som ska bära och packas i lager, till exempel bärlager under uppfart och uteplats, stenläggning, asfalt och återfyllning intill husgrunden.
Väntar till våren: finplanering, sådd och färdig gräsmatta.
Ofta sämst av allt: tjällossningen på våren, när marken är blöt och har som lägst bärighet.
Varför påverkar vintern markarbetet?
Tjälen gör marken hård och svårgrävd
När temperaturen ligger under noll fryser vattnet i marken till is och marken blir tjälad. Enligt SMHI:s förklaring av tjäle beror tjäldjupet på hur länge kylan varar, på jordarten och vegetationen och på hur mycket snö som ligger. En kort köldperiod ger bara tjäle någon decimeter ner i marken, medan en lång och kall vinter kan ge betydligt djupare tjäle.
För en grävmaskin betyder det att det översta lagret blir hårt och måste brytas eller tinas. Under tjälgränsen är marken ofta grävbar som vanligt, vilket vi också beskriver i guiden Vilken årstid är bäst för dränering? Hur tjälen lyfter och skadar färdiga ytor går vi igenom i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt.
Frusna massor går inte att packa
Det större problemet gäller inte grävningen utan uppbyggnaden. När grus och jord ska packas måste kornen kunna pressas ihop, och is mellan kornen hindrar det. Fruset material går därför inte att packa ordentligt och sjunker ihop när det tinar, vilket vi förklarar i guiden om att packa mark vid markarbete. Vatten utvidgas dessutom ungefär nio procent när det fryser, enligt SMHI. När frusna klumpar eller snö som följt med i fyllningen tinar blir det hålrum kvar, och ytan sjunker.
Västra Götaland: växlande vinterväder
I vår region växlar vintern ofta mellan plus- och minusgrader. Enligt SMHI:s statistik över nollgenomgångar är dagar då temperaturen passerar noll vanligare vintertid i Götaland och Svealand än i Norrland. För ett markarbete innebär det att problemet kan vara blöt och uppmjukad mark lika väl som djup tjäle. En schaktbotten kan frysa under natten och vara blöt och mjuk på eftermiddagen. Regn och smältvatten kan bli stående eftersom tjälad mark inte tar upp vatten, något vi beskriver i artikeln om dagvatten på tomten.
Jordarten gör stor skillnad. Lera håller kvar vatten och dränerar dåligt, som vi beskriver i guiden om fyllnadsmassor. Grus och grov sand dränerar däremot snabbt, vilket vi tar upp i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt. Vilken jordart som dominerar där du bor kan du se i SGU:s jordartskarta. SGU påpekar att kartan är en översikt och inte ersätter en bedömning på plats.
Kort dagsljus, snö och kyla
Vintertid är dagarna korta och mer tid går åt till snöröjning och förberedelser. Snö kan också dölja sådant som behöver synas, till exempel markeringar från en ledningsutsättning eller fall och lågpunkter på tomten. Det gör arbetet långsammare och svårare att kontrollera, även när marken i sig går att gräva i.
Vilka markarbeten går att göra på vintern?
Tabellen är en översikt. Varje tomt och varje vinter är olika, så se den som en utgångspunkt för samtalet med entreprenören.
Arbete | Vintertid? | Det här avgör |
Trädfällning och röjning | Ja, ofta | En lätt frusen markyta bär maskiner bättre. Kontrollera att det inte finns fågelbon. |
Rivning och borttagning av gammal asfalt | Ja, under milda vintrar | Den nya ytan byggs först när marken tillåter det. |
Stubbrytning | Under milda vintrar | Görs helst i samma vända som resten av markarbetet. |
Bergschakt och sprängning | Kan planeras in | Tillstånd från Polisen. Tjäle och bokningsläge påverkar planeringen. |
Schakt i ofrusen mark | Ja, under milda vintrar | Vatten i schaktet och skydd mot nattfrost. |
Schakt i tjälad mark | Med extra åtgärder | Tjälskorpan bryts eller tinas, vilket kostar tid. |
Vatten, avlopp, el och fiber i mark | Med extra åtgärder | Återfyllning runt rören med ofrusna massor. |
Dränering | Möjligt, sällan förstahandsval | Se vår guide om årstid för dränering. |
Gjutning av husgrund | Med extra åtgärder | Ofrusen undergrund, skydd mot kyla och täckning. |
Bärlager under uppfart och uteplats | Bör vänta | Ska packas i lager i ofrusen mark. |
Stenläggning och plattor | Bör vänta | Underlaget ska vara ofruset och packat. |
Asfaltering | Bör vänta | Underarbetet ska vara packat i ofrusen mark. |
Stödmur | Bör oftast vänta | Grunden ska ner till tjälfritt djup och fyllningen bakom packas. |
Finplanering, sådd och färdig gräsmatta | Vänta till våren | Kräver ofrusen, upptorkad jord och växtsäsong. |
Arbeten som ofta passar på vintern
Trädfällning och röjning. En lätt frusen markyta kan förbättra bärigheten, så maskinerna sjunker inte lika lätt ner som i en blöt gräsmatta. Det beskriver vi i guiden om årstid för dränering. Tänk också på fåglarna. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påpekar att artskyddsförordningens förbud mot att skada fåglars bon gäller oavsett vad arbetet har för syfte, och att det kan behövas mer hänsyn under fåglarnas häckningstid. Kontrollera därför att det inte finns bon i träden innan de fälls. Om detaljplanen har en skyddsbestämmelse om trädfällning kan det dessutom krävas marklov för att fälla träd, så kontrollera med kommunen först.
Stubbar. Om stubbarna ska bort inför en ny yta är det klokt att göra det i samma vända som resten av markarbetet, så att maskinen inte behöver komma tillbaka. Mer om det i artikeln om stubbrytning och borttagning av rötter.
Rivning och gammal asfalt. Rivning och grävning i ofrusen mark hör till de moment som kan göras under milda vintrar, medan packning och nya ytor bör vänta. Det tar vi upp i artikeln Hur lång tid tar ett markarbete? Hur rivningen går till beskriver vi i guiden om att ta bort gammal asfalt.
Bergschakt. Bergschakt kan planeras på vintertid, men tjäle och bokningsläge påverkar planeringen. Jordtäcket ovanpå berget kan vara tjälat och behöver tas bort först. Dessutom krävs ofta tillstånd för sprängning från Polisen. Läs mer om sprängning och bergschakt på villatomt.
Ja, en del markarbeten går att göra på vintern, men långt ifrån alla. Det som avgör är sällan hur kallt det är i luften. Det avgörande är hur marken mår: om den är tjälad, om den är vattenmättad och om det som byggs upp går att packa ordentligt. Här går vi igenom vilka markarbeten som brukar fungera vintertid, vilka som går med extra åtgärder och när det är klokare att vänta till barmarkssäsongen. Du får också en tidsplan för hur du kan använda vintern till att förbereda vårens projekt.
Kort svar
Går ofta att göra på vintern, särskilt när vintern är mild: trädfällning, rivning och borttagning av gammal asfalt. Bergschakt kan också planeras på vintertid.
Går, men med extra åtgärder: schakt och ledningsgrävning i tjälad mark, gjutning av husgrund och akuta ledningsarbeten. Räkna med fler maskintimmar, frostskydd eller tining.
Bör vänta till barmarkssäsongen: allt som ska bära och packas i lager, till exempel bärlager under uppfart och uteplats, stenläggning, asfalt och återfyllning intill husgrunden.
Väntar till våren: finplanering, sådd och färdig gräsmatta.
Ofta sämst av allt: tjällossningen på våren, när marken är blöt och har som lägst bärighet.
Varför påverkar vintern markarbetet?
Tjälen gör marken hård och svårgrävd
När temperaturen ligger under noll fryser vattnet i marken till is och marken blir tjälad. Enligt SMHI:s förklaring av tjäle beror tjäldjupet på hur länge kylan varar, på jordarten och vegetationen och på hur mycket snö som ligger. En kort köldperiod ger bara tjäle någon decimeter ner i marken, medan en lång och kall vinter kan ge betydligt djupare tjäle.
För en grävmaskin betyder det att det översta lagret blir hårt och måste brytas eller tinas. Under tjälgränsen är marken ofta grävbar som vanligt, vilket vi också beskriver i guiden Vilken årstid är bäst för dränering? Hur tjälen lyfter och skadar färdiga ytor går vi igenom i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt.
Frusna massor går inte att packa
Det större problemet gäller inte grävningen utan uppbyggnaden. När grus och jord ska packas måste kornen kunna pressas ihop, och is mellan kornen hindrar det. Fruset material går därför inte att packa ordentligt och sjunker ihop när det tinar, vilket vi förklarar i guiden om att packa mark vid markarbete. Vatten utvidgas dessutom ungefär nio procent när det fryser, enligt SMHI. När frusna klumpar eller snö som följt med i fyllningen tinar blir det hålrum kvar, och ytan sjunker.
Västra Götaland: växlande vinterväder
I vår region växlar vintern ofta mellan plus- och minusgrader. Enligt SMHI:s statistik över nollgenomgångar är dagar då temperaturen passerar noll vanligare vintertid i Götaland och Svealand än i Norrland. För ett markarbete innebär det att problemet kan vara blöt och uppmjukad mark lika väl som djup tjäle. En schaktbotten kan frysa under natten och vara blöt och mjuk på eftermiddagen. Regn och smältvatten kan bli stående eftersom tjälad mark inte tar upp vatten, något vi beskriver i artikeln om dagvatten på tomten.
Jordarten gör stor skillnad. Lera håller kvar vatten och dränerar dåligt, som vi beskriver i guiden om fyllnadsmassor. Grus och grov sand dränerar däremot snabbt, vilket vi tar upp i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt. Vilken jordart som dominerar där du bor kan du se i SGU:s jordartskarta. SGU påpekar att kartan är en översikt och inte ersätter en bedömning på plats.
Kort dagsljus, snö och kyla
Vintertid är dagarna korta och mer tid går åt till snöröjning och förberedelser. Snö kan också dölja sådant som behöver synas, till exempel markeringar från en ledningsutsättning eller fall och lågpunkter på tomten. Det gör arbetet långsammare och svårare att kontrollera, även när marken i sig går att gräva i.
Vilka markarbeten går att göra på vintern?
Tabellen är en översikt. Varje tomt och varje vinter är olika, så se den som en utgångspunkt för samtalet med entreprenören.
Arbete | Vintertid? | Det här avgör |
Trädfällning och röjning | Ja, ofta | En lätt frusen markyta bär maskiner bättre. Kontrollera att det inte finns fågelbon. |
Rivning och borttagning av gammal asfalt | Ja, under milda vintrar | Den nya ytan byggs först när marken tillåter det. |
Stubbrytning | Under milda vintrar | Görs helst i samma vända som resten av markarbetet. |
Bergschakt och sprängning | Kan planeras in | Tillstånd från Polisen. Tjäle och bokningsläge påverkar planeringen. |
Schakt i ofrusen mark | Ja, under milda vintrar | Vatten i schaktet och skydd mot nattfrost. |
Schakt i tjälad mark | Med extra åtgärder | Tjälskorpan bryts eller tinas, vilket kostar tid. |
Vatten, avlopp, el och fiber i mark | Med extra åtgärder | Återfyllning runt rören med ofrusna massor. |
Dränering | Möjligt, sällan förstahandsval | Se vår guide om årstid för dränering. |
Gjutning av husgrund | Med extra åtgärder | Ofrusen undergrund, skydd mot kyla och täckning. |
Bärlager under uppfart och uteplats | Bör vänta | Ska packas i lager i ofrusen mark. |
Stenläggning och plattor | Bör vänta | Underlaget ska vara ofruset och packat. |
Asfaltering | Bör vänta | Underarbetet ska vara packat i ofrusen mark. |
Stödmur | Bör oftast vänta | Grunden ska ner till tjälfritt djup och fyllningen bakom packas. |
Finplanering, sådd och färdig gräsmatta | Vänta till våren | Kräver ofrusen, upptorkad jord och växtsäsong. |
Arbeten som ofta passar på vintern
Trädfällning och röjning. En lätt frusen markyta kan förbättra bärigheten, så maskinerna sjunker inte lika lätt ner som i en blöt gräsmatta. Det beskriver vi i guiden om årstid för dränering. Tänk också på fåglarna. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påpekar att artskyddsförordningens förbud mot att skada fåglars bon gäller oavsett vad arbetet har för syfte, och att det kan behövas mer hänsyn under fåglarnas häckningstid. Kontrollera därför att det inte finns bon i träden innan de fälls. Om detaljplanen har en skyddsbestämmelse om trädfällning kan det dessutom krävas marklov för att fälla träd, så kontrollera med kommunen först.
Stubbar. Om stubbarna ska bort inför en ny yta är det klokt att göra det i samma vända som resten av markarbetet, så att maskinen inte behöver komma tillbaka. Mer om det i artikeln om stubbrytning och borttagning av rötter.
Rivning och gammal asfalt. Rivning och grävning i ofrusen mark hör till de moment som kan göras under milda vintrar, medan packning och nya ytor bör vänta. Det tar vi upp i artikeln Hur lång tid tar ett markarbete? Hur rivningen går till beskriver vi i guiden om att ta bort gammal asfalt.
Bergschakt. Bergschakt kan planeras på vintertid, men tjäle och bokningsläge påverkar planeringen. Jordtäcket ovanpå berget kan vara tjälat och behöver tas bort först. Dessutom krävs ofta tillstånd för sprängning från Polisen. Läs mer om sprängning och bergschakt på villatomt.
Planerar du ett markarbete men är osäker på var du ska börja?
Vi hjälper dig med dina projekt utifrån dina förutsättningar och önskemål.
Arbeten som går med extra åtgärder
Schakt i tjälad mark. Grävningen går att genomföra, men tjälskorpan måste brytas eller tinas först. Det tar längre tid, sliter mer på maskinerna och kan kräva särskild utrustning, vilket vi beskriver i guiden om årstid för dränering. Ett öppet schakt behöver också skyddas mot frost över natten om botten ska bära något.
Ledningar för vatten, avlopp, el och fiber. Ett akut läckage eller ett stopp i servisledningen väntar inte på våren. Det som kräver extra omsorg är återfyllningen. Rören omges av packat material, och fruset material går inte att packa ordentligt utan sjunker ihop när det tinar. Rörgravar som fyllts igen utan packning i lager ger ofta en synlig svacka efter första vintern. Vattenledningen ska dessutom ligga frostfritt. Båda delarna går vi igenom i artikeln om att gräva för vatten och avlopp på tomten.
Dränering. Vinterdränering är möjlig och görs ibland när fuktproblemen är akuta, men det är sällan förstahandsvalet. Vi jämför årstiderna i guiden Vilken årstid är bäst för dränering?
Gjutning av husgrund. En platta eller grund kan gjutas vintertid, men både marken och betongen måste skyddas.
Marken under grunden ska vara ofrusen. Tjälad mark sjunker när den tinar, enligt SMHI. Kall mark kyler dessutom betongen. Enligt Heidelberg Materials Cements broschyr om gjutning i kall väderlek sänker kontakten med kall mark betongens temperatur och kan fördröja mognaden. Plattor på mark är särskilt utsatta i kyla och blåst.
Betongen måste ha nått minst 5 MPa i alla delar innan den får frysa, och temperaturer på +10 °C och lägre kan ge problem med hållfasthetstillväxten. Broschyren beskriver flera åtgärder: något varmare betong vid leverans, isolerad form, snabb täckning och ibland värme. Mer om ordningen mellan schakt, fyllning och grund finns i guiden om markarbete inför husbygge.
Arbeten som bör vänta till barmarkssäsongen
Bärlager under uppfart, uteplats och garageplatta. Ytor som ska bära bil eller tunga laster byggs upp i lager som packas ett i taget. Det kräver ofrusen undergrund och ofrusna massor. Ett bärlager som packats i frusen eller mycket blöt mark kan sätta sig igen när marken tinar eller torkar. Det förklarar vi närmare i artikeln om sättningar i uppfarten.
Stenläggning och plattor. Stenläggning bör inte göras när marken är för blöt eller frusen för att packas ordentligt. Planera därför projektet till en frostfri period, som vi beskriver i guiden om stenläggning. Kommuner kan också ha temperaturgränser för sina egna ytor. I Falköpings kommuns tekniska handbok får till exempel beläggningar i betong och fogar med betong inte utföras vid temperaturer under +5 °C.
Asfalt. Varm asfaltmassa blandas i verk vid över 120 grader, enligt Trafikverkets beskrivning av beläggningar. Underarbetet under asfalten ska vara packat, och frusen mark går inte att packa ordentligt. Även på vägarna gör Trafikverket bara tillfälliga lagningar under vintern och lagar skadorna permanent under sommaren. Vad underarbetet för en villauppfart består av går vi igenom i guiden om att asfaltera uppfart.
Återfyllning intill husgrunden och bakom stödmurar. Fyllning som ska ligga still i många år behöver packas i lager med material som inte är fruset. Annars kan den sätta sig, och mark som sjunkit intill huset kan leda regnvatten in mot grunden istället för bort från den. Det tar vi upp i guiden om att packa mark. För en stödmur ska grunden dessutom normalt ner till tjälfritt djup.
Finplanering, sådd och gräsmatta. Den sista justeringen av höjder och fall görs bäst när marken varken är tjälad eller vattenmättad. Gräsfrö behöver värme och fukt för att gro. Se guiderna om finplanering av tomt och markberedning för gräsmatta.
Så hanteras tjälen när arbetet inte kan vänta
När ett jobb måste göras under vintern finns det flera sätt att hålla marken och massorna i arbetbart skick. Fråga gärna entreprenören vilka av dessa som ingår i offerten.
Isolera innan kylan kommer. Enligt TräGuiden kan skydd mot tjälskador åstadkommas bland annat med frostisolering. Isolering eller frostskyddsmattor över ytan som ska grävas eller gjutas kan hålla tjälen borta om de läggs ut i tid.
Tina det som redan har frusit. Marken kan behöva tinas med värmemattor eller liknande innan grävning. Det är ett extra moment som tar tid, vilket vi beskriver i guiden om årstid för dränering.
Bryt tjälskorpan mekaniskt. Är tjälen tunn kan den brytas med maskinen. Det kostar maskintimmar men sparar väntetid.
Håll massorna ofrusna. Material som ska användas till återfyllning behöver täckas eller levereras när det ska användas. Snö och is som hamnar i fyllningen lämnar hålrum när de smälter, enligt guiden om att packa mark.
Skydda schaktbotten och håll den torr. En schaktbotten som ska bära en grund eller ett rör täcks över natten så att den inte fryser innan nästa moment. Vatten som samlas i schaktet kan behöva pumpas bort.
Bedöm schaktets stabilitet löpande. Jordens egenskaper förändras med väderlek och tjäle, och vattenförhållandena ändras med årstid och nederbörd. Det framgår av Byggnads sammanfattning av risker vid schaktarbete. Arbetsmiljöverket betonar att markarbete och schaktning ska planeras så att marken är tillräckligt stabil. En schaktvägg som stått stadigt i frusen jord behöver därför bedömas på nytt när den tinar.
Tjällossningen: ofta en sämre period än själva vintern
Många väntar ut vintern och vill komma igång så fort snön har smält. Just den perioden är ofta den svåraste för markarbete. När tjälen går ur finns det mer vatten i marken än före vintern, och bärigheten är som lägst. Det beskriver vi närmare i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt.
Trafikverket kan under den värsta tjällossningen tillfälligt sänka bärigheten på vägar för att skydda dem. Samma sak gäller i liten skala på tomten. Tunga maskiner kan sätta spår i gräsmattan, och en uppfart med tunt bärlager kan sjunka under en tung maskin, som vi beskriver i guiden Minigrävare eller grävmaskin? Bor du längs en enskild väg kan det dessutom finnas begränsningar för tunga transporter under tjällossningen, vilket vi tar upp i artikeln om markarbete på trång tomt.
För arbeten där packningen avgör resultatet lönar det sig därför ofta att vänta tills marken har torkat upp, även om det dröjer några veckor efter att snön är borta. Det finns inget fast datum. Det varierar från år till år och mellan tomter med olika jordart och läge.
När är det bättre att vänta?
Det är ofta klokt att vänta till barmarkssäsongen om något av detta stämmer:
Arbetet slutar med en yta som ska bära, till exempel uppfart, uteplats eller garageplatta.
Fyllning ska packas intill husgrunden eller bakom en mur.
Marken är redan blöt, till exempel lerjord efter regn, eller vatten blir stående på ytan för att den frusna marken inte släpper igenom det.
Gräsmatta och planteringar ska återställas direkt efter arbetet.
Tjälen håller på att gå ur.
Det finns inget akut behov, och vinterarbetet skulle främst ge extra kostnader för tining, frostskydd och snöröjning.
Det kan å andra sidan vara rätt att köra under vintern om det handlar om en läcka eller en skada som blir värre av att vänta, om ett husbygge har en tidsplan att hålla, eller om arbetet består av rivning och fällning där packning inte är aktuell.
Dela upp projektet i en vinteretapp och en våretapp
Ett sätt att använda vintern är att göra de moment som klarar kylan nu och spara uppbyggnaden till våren. Här är tre tänkta exempel som visar hur en sådan uppdelning kan se ut.
Ny uppfart. Under vintern fälls träd som står i vägen och den gamla asfalten bryts upp och körs bort. Det befintliga gruset får ligga kvar som körbar yta. När tjälen har gått ur och marken har torkat upp schaktas uppfarten ur, bärlagret byggs upp och packas och den nya ytan läggs.
Husbygge med tidsplan. Schakt och grundläggning görs under vintern för att stomleveransen ska hålla. Det kräver att undergrunden hålls ofrusen, att betongen skyddas mot kyla och att den täcks efter gjutningen. Finplanering och gräsmatta får vänta till våren.
Akut ledningsskada. En trasig servisledning grävs fram och lagas direkt. Rörgraven återfylls med ofrusna massor, och ytan återställs provisoriskt. Den slutliga ytan och eventuell plattsättning görs när marken tillåter det.
Tänk på att en uppdelning ofta innebär att maskinen ska transporteras till tomten två gånger. Etableringen är en fast kostnad som väger tungt på mindre jobb, enligt vår artikel Vad kostar markarbete? Den kostnaden behöver vägas mot fördelen med att komma igång tidigt.
Vad kostar markarbete på vintern?
Prisskillnaderna mellan årstiderna är oftast små, och tillgången till entreprenörer kan vara bättre under lågsäsong. Det tar vi upp i artikeln Vad kostar markarbete? Det som kan göra ett vinterjobb dyrare är de extra moment som kylan kräver:
fler maskintimmar för att bryta eller tina tjälad mark
frostskydd, isolering och tining, både material, energi och tid
snöröjning och pumpning av vatten ur schaktet
kortare arbetsdagar i dagsljus
dubbla etableringar om projektet delas i två etapper
provisorisk ytåterställning som görs om på våren
Ett räkneexempel ger en uppfattning om storleken. Skogsstyrelsens riktvärden för maskinarbete gäller för ansökningar från 1 september 2026. De anger 1 300 kronor i timmen exklusive moms för en mindre grävmaskin med förare. Om tjälen kräver en extra arbetsdag på åtta timmar motsvarar det med det riktvärdet 10 400 kronor exklusive moms. Med 25 procent moms blir det 13 000 kronor. Riktvärdet är ett referensvärde och inte ett offertpris, så det faktiska priset beror på entreprenör, maskin och tomt.
Be om att offerten anger vad som gäller om arbetet måste pausas eller flyttas på grund av frusen mark eller kraftigt regn. Se även vad som bör stå i en offert för markarbete.
Använd vintern till att planera vårens markarbete
Även om grävmaskinen får vänta är vintern en bra tid för förberedelser. Det som kräver handläggning tar tid, och många vill komma igång samtidigt på våren. En tidsplan kan se ut så här:
November–december: bestäm vad som ska göras. Tänk igenom vad ytan ska användas till, var vattnet ska ta vägen och vilka delar som hänger ihop. Kolla jordarten i SGU:s jordartskarta.
December–januari: kontrollera om lov behövs. Ändras markens höjd kan det krävas marklov enligt Boverket. Läs mer i vår guide om när marklov krävs. Beslut om lov ska fattas inom tio veckor, och tiden får förlängas en gång med högst tio veckor, enligt Boverkets sida om tidsfrister. Enligt 9 kap. 27 § plan- och bygglagen räknas tiden från att den fullständiga ansökan kom in.
Januari–februari: ansök om sprängningstillstånd om det finns berg. Enligt Polisen kommer det in fler ansökningar under vår och sommar, vilket kan ge längre väntetid. Avgiften är 1 890 kronor och ansökan handläggs först när den är betald.
Januari–mars: begär offerter och boka. Jämför vad som ingår, hur väderförbehåll hanteras och när arbetet kan starta.
10–14 dagar före grävstart: gör ett ärende i Ledningskollen. Det är den framförhållning som Ledningskollen rekommenderar för den som ska gräva på egen tomt. Se även vår guide om att kontrollera var ledningar och kablar ligger.
När tjälen har gått ur och marken har torkat upp: starta. Låt entreprenören bedöma marken på plats innan startdatumet låses.
Månaderna är riktmärken. Ett husbygge eller ett projekt med berg kan behöva startas tidigare.
Skicka en förfrågan om ditt markarbete
Funderar du på om ditt markarbete kan göras i vinter eller bör vänta till våren? Beskriv vad du vill göra, var på tomten och när det helst ska vara klart, så hjälper vi dig att bedöma vilka moment som går att göra nu och vilka som bör vänta. Läs mer om vår tjänst för markarbete eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Arbeten som går med extra åtgärder
Schakt i tjälad mark. Grävningen går att genomföra, men tjälskorpan måste brytas eller tinas först. Det tar längre tid, sliter mer på maskinerna och kan kräva särskild utrustning, vilket vi beskriver i guiden om årstid för dränering. Ett öppet schakt behöver också skyddas mot frost över natten om botten ska bära något.
Ledningar för vatten, avlopp, el och fiber. Ett akut läckage eller ett stopp i servisledningen väntar inte på våren. Det som kräver extra omsorg är återfyllningen. Rören omges av packat material, och fruset material går inte att packa ordentligt utan sjunker ihop när det tinar. Rörgravar som fyllts igen utan packning i lager ger ofta en synlig svacka efter första vintern. Vattenledningen ska dessutom ligga frostfritt. Båda delarna går vi igenom i artikeln om att gräva för vatten och avlopp på tomten.
Dränering. Vinterdränering är möjlig och görs ibland när fuktproblemen är akuta, men det är sällan förstahandsvalet. Vi jämför årstiderna i guiden Vilken årstid är bäst för dränering?
Gjutning av husgrund. En platta eller grund kan gjutas vintertid, men både marken och betongen måste skyddas.
Marken under grunden ska vara ofrusen. Tjälad mark sjunker när den tinar, enligt SMHI. Kall mark kyler dessutom betongen. Enligt Heidelberg Materials Cements broschyr om gjutning i kall väderlek sänker kontakten med kall mark betongens temperatur och kan fördröja mognaden. Plattor på mark är särskilt utsatta i kyla och blåst.
Betongen måste ha nått minst 5 MPa i alla delar innan den får frysa, och temperaturer på +10 °C och lägre kan ge problem med hållfasthetstillväxten. Broschyren beskriver flera åtgärder: något varmare betong vid leverans, isolerad form, snabb täckning och ibland värme. Mer om ordningen mellan schakt, fyllning och grund finns i guiden om markarbete inför husbygge.
Arbeten som bör vänta till barmarkssäsongen
Bärlager under uppfart, uteplats och garageplatta. Ytor som ska bära bil eller tunga laster byggs upp i lager som packas ett i taget. Det kräver ofrusen undergrund och ofrusna massor. Ett bärlager som packats i frusen eller mycket blöt mark kan sätta sig igen när marken tinar eller torkar. Det förklarar vi närmare i artikeln om sättningar i uppfarten.
Stenläggning och plattor. Stenläggning bör inte göras när marken är för blöt eller frusen för att packas ordentligt. Planera därför projektet till en frostfri period, som vi beskriver i guiden om stenläggning. Kommuner kan också ha temperaturgränser för sina egna ytor. I Falköpings kommuns tekniska handbok får till exempel beläggningar i betong och fogar med betong inte utföras vid temperaturer under +5 °C.
Asfalt. Varm asfaltmassa blandas i verk vid över 120 grader, enligt Trafikverkets beskrivning av beläggningar. Underarbetet under asfalten ska vara packat, och frusen mark går inte att packa ordentligt. Även på vägarna gör Trafikverket bara tillfälliga lagningar under vintern och lagar skadorna permanent under sommaren. Vad underarbetet för en villauppfart består av går vi igenom i guiden om att asfaltera uppfart.
Återfyllning intill husgrunden och bakom stödmurar. Fyllning som ska ligga still i många år behöver packas i lager med material som inte är fruset. Annars kan den sätta sig, och mark som sjunkit intill huset kan leda regnvatten in mot grunden istället för bort från den. Det tar vi upp i guiden om att packa mark. För en stödmur ska grunden dessutom normalt ner till tjälfritt djup.
Finplanering, sådd och gräsmatta. Den sista justeringen av höjder och fall görs bäst när marken varken är tjälad eller vattenmättad. Gräsfrö behöver värme och fukt för att gro. Se guiderna om finplanering av tomt och markberedning för gräsmatta.
Så hanteras tjälen när arbetet inte kan vänta
När ett jobb måste göras under vintern finns det flera sätt att hålla marken och massorna i arbetbart skick. Fråga gärna entreprenören vilka av dessa som ingår i offerten.
Isolera innan kylan kommer. Enligt TräGuiden kan skydd mot tjälskador åstadkommas bland annat med frostisolering. Isolering eller frostskyddsmattor över ytan som ska grävas eller gjutas kan hålla tjälen borta om de läggs ut i tid.
Tina det som redan har frusit. Marken kan behöva tinas med värmemattor eller liknande innan grävning. Det är ett extra moment som tar tid, vilket vi beskriver i guiden om årstid för dränering.
Bryt tjälskorpan mekaniskt. Är tjälen tunn kan den brytas med maskinen. Det kostar maskintimmar men sparar väntetid.
Håll massorna ofrusna. Material som ska användas till återfyllning behöver täckas eller levereras när det ska användas. Snö och is som hamnar i fyllningen lämnar hålrum när de smälter, enligt guiden om att packa mark.
Skydda schaktbotten och håll den torr. En schaktbotten som ska bära en grund eller ett rör täcks över natten så att den inte fryser innan nästa moment. Vatten som samlas i schaktet kan behöva pumpas bort.
Bedöm schaktets stabilitet löpande. Jordens egenskaper förändras med väderlek och tjäle, och vattenförhållandena ändras med årstid och nederbörd. Det framgår av Byggnads sammanfattning av risker vid schaktarbete. Arbetsmiljöverket betonar att markarbete och schaktning ska planeras så att marken är tillräckligt stabil. En schaktvägg som stått stadigt i frusen jord behöver därför bedömas på nytt när den tinar.
Tjällossningen: ofta en sämre period än själva vintern
Många väntar ut vintern och vill komma igång så fort snön har smält. Just den perioden är ofta den svåraste för markarbete. När tjälen går ur finns det mer vatten i marken än före vintern, och bärigheten är som lägst. Det beskriver vi närmare i artikeln om tjälskador på uppfart och tomt.
Trafikverket kan under den värsta tjällossningen tillfälligt sänka bärigheten på vägar för att skydda dem. Samma sak gäller i liten skala på tomten. Tunga maskiner kan sätta spår i gräsmattan, och en uppfart med tunt bärlager kan sjunka under en tung maskin, som vi beskriver i guiden Minigrävare eller grävmaskin? Bor du längs en enskild väg kan det dessutom finnas begränsningar för tunga transporter under tjällossningen, vilket vi tar upp i artikeln om markarbete på trång tomt.
För arbeten där packningen avgör resultatet lönar det sig därför ofta att vänta tills marken har torkat upp, även om det dröjer några veckor efter att snön är borta. Det finns inget fast datum. Det varierar från år till år och mellan tomter med olika jordart och läge.
När är det bättre att vänta?
Det är ofta klokt att vänta till barmarkssäsongen om något av detta stämmer:
Arbetet slutar med en yta som ska bära, till exempel uppfart, uteplats eller garageplatta.
Fyllning ska packas intill husgrunden eller bakom en mur.
Marken är redan blöt, till exempel lerjord efter regn, eller vatten blir stående på ytan för att den frusna marken inte släpper igenom det.
Gräsmatta och planteringar ska återställas direkt efter arbetet.
Tjälen håller på att gå ur.
Det finns inget akut behov, och vinterarbetet skulle främst ge extra kostnader för tining, frostskydd och snöröjning.
Det kan å andra sidan vara rätt att köra under vintern om det handlar om en läcka eller en skada som blir värre av att vänta, om ett husbygge har en tidsplan att hålla, eller om arbetet består av rivning och fällning där packning inte är aktuell.
Dela upp projektet i en vinteretapp och en våretapp
Ett sätt att använda vintern är att göra de moment som klarar kylan nu och spara uppbyggnaden till våren. Här är tre tänkta exempel som visar hur en sådan uppdelning kan se ut.
Ny uppfart. Under vintern fälls träd som står i vägen och den gamla asfalten bryts upp och körs bort. Det befintliga gruset får ligga kvar som körbar yta. När tjälen har gått ur och marken har torkat upp schaktas uppfarten ur, bärlagret byggs upp och packas och den nya ytan läggs.
Husbygge med tidsplan. Schakt och grundläggning görs under vintern för att stomleveransen ska hålla. Det kräver att undergrunden hålls ofrusen, att betongen skyddas mot kyla och att den täcks efter gjutningen. Finplanering och gräsmatta får vänta till våren.
Akut ledningsskada. En trasig servisledning grävs fram och lagas direkt. Rörgraven återfylls med ofrusna massor, och ytan återställs provisoriskt. Den slutliga ytan och eventuell plattsättning görs när marken tillåter det.
Tänk på att en uppdelning ofta innebär att maskinen ska transporteras till tomten två gånger. Etableringen är en fast kostnad som väger tungt på mindre jobb, enligt vår artikel Vad kostar markarbete? Den kostnaden behöver vägas mot fördelen med att komma igång tidigt.
Vad kostar markarbete på vintern?
Prisskillnaderna mellan årstiderna är oftast små, och tillgången till entreprenörer kan vara bättre under lågsäsong. Det tar vi upp i artikeln Vad kostar markarbete? Det som kan göra ett vinterjobb dyrare är de extra moment som kylan kräver:
fler maskintimmar för att bryta eller tina tjälad mark
frostskydd, isolering och tining, både material, energi och tid
snöröjning och pumpning av vatten ur schaktet
kortare arbetsdagar i dagsljus
dubbla etableringar om projektet delas i två etapper
provisorisk ytåterställning som görs om på våren
Ett räkneexempel ger en uppfattning om storleken. Skogsstyrelsens riktvärden för maskinarbete gäller för ansökningar från 1 september 2026. De anger 1 300 kronor i timmen exklusive moms för en mindre grävmaskin med förare. Om tjälen kräver en extra arbetsdag på åtta timmar motsvarar det med det riktvärdet 10 400 kronor exklusive moms. Med 25 procent moms blir det 13 000 kronor. Riktvärdet är ett referensvärde och inte ett offertpris, så det faktiska priset beror på entreprenör, maskin och tomt.
Be om att offerten anger vad som gäller om arbetet måste pausas eller flyttas på grund av frusen mark eller kraftigt regn. Se även vad som bör stå i en offert för markarbete.
Använd vintern till att planera vårens markarbete
Även om grävmaskinen får vänta är vintern en bra tid för förberedelser. Det som kräver handläggning tar tid, och många vill komma igång samtidigt på våren. En tidsplan kan se ut så här:
November–december: bestäm vad som ska göras. Tänk igenom vad ytan ska användas till, var vattnet ska ta vägen och vilka delar som hänger ihop. Kolla jordarten i SGU:s jordartskarta.
December–januari: kontrollera om lov behövs. Ändras markens höjd kan det krävas marklov enligt Boverket. Läs mer i vår guide om när marklov krävs. Beslut om lov ska fattas inom tio veckor, och tiden får förlängas en gång med högst tio veckor, enligt Boverkets sida om tidsfrister. Enligt 9 kap. 27 § plan- och bygglagen räknas tiden från att den fullständiga ansökan kom in.
Januari–februari: ansök om sprängningstillstånd om det finns berg. Enligt Polisen kommer det in fler ansökningar under vår och sommar, vilket kan ge längre väntetid. Avgiften är 1 890 kronor och ansökan handläggs först när den är betald.
Januari–mars: begär offerter och boka. Jämför vad som ingår, hur väderförbehåll hanteras och när arbetet kan starta.
10–14 dagar före grävstart: gör ett ärende i Ledningskollen. Det är den framförhållning som Ledningskollen rekommenderar för den som ska gräva på egen tomt. Se även vår guide om att kontrollera var ledningar och kablar ligger.
När tjälen har gått ur och marken har torkat upp: starta. Låt entreprenören bedöma marken på plats innan startdatumet låses.
Månaderna är riktmärken. Ett husbygge eller ett projekt med berg kan behöva startas tidigare.
Skicka en förfrågan om ditt markarbete
Funderar du på om ditt markarbete kan göras i vinter eller bör vänta till våren? Beskriv vad du vill göra, var på tomten och när det helst ska vara klart, så hjälper vi dig att bedöma vilka moment som går att göra nu och vilka som bör vänta. Läs mer om vår tjänst för markarbete eller skicka en förfrågan till Hasselbacken så hjälper vi dig att komma vidare.
Vanliga frågor om markarbete på vintern
Kan man gräva i tjälad mark?
Ja. Tjälskorpan bryts med maskinen eller tinas med värme och isolering. Under tjälgränsen är marken ofta grävbar som vanligt. Det som tar tid och pengar är att ta sig igenom det frusna lagret och att hålla schaktet och massorna ofrusna.
Hur djup är tjälen på en villatomt i Västra Götaland?
Det går inte att ange ett fast mått. Tjäldjupet beror enligt SMHI på hur länge kylan varar, jordarten, vegetationen och snödjupet. En kort köldperiod ger tjäle någon decimeter ner, en lång kall vinter betydligt djupare. Två tomter i samma område kan därför ha olika tjäldjup. Snö isolerar, så en plogad uppfart tjälar ofta djupare än en snötäckt gräsmatta bredvid. Trafikverket beskriver samma effekt på plogade vägar.
Kan man gjuta en husgrund på vintern?
Ja, med rätt förutsättningar. Marken under ska vara ofrusen, betongen ska skyddas mot kyla och den nygjutna ytan ska täckas och ibland värmas. Betongen måste ha nått minst 5 MPa innan den får frysa, enligt Heidelberg Materials Cement.
Kan man lägga marksten eller asfalt på vintern?
Det bör normalt vänta till barmarkssäsongen. Både stenläggning och asfalt kräver ett packat underlag, och frusen mark går inte att packa ordentligt. Läggs ytan på tjälad mark finns risk för sättningar när tjälen går ur.
Är markarbete billigare på vintern?
Inte självklart. Prisskillnaderna mellan årstiderna är oftast små, och det kan vara lättare att få en tid hos en entreprenör. Samtidigt kan frost, snö och vatten ge fler maskintimmar och extra moment som tining och frostskydd. Jämför offerter där vinterförbehållen är tydligt beskrivna.
Kan man fälla träd och ta bort stubbar på vintern?
Ja. En lätt frusen markyta bär maskiner bättre, och under milda vintrar kan stubbrytningen göras i samma vända. Kontrollera att det inte finns fågelbon i träden och om detaljplanen kräver marklov för att fälla träd.
Är det riskabelt att gräva när tjälen går ur?
Det kräver extra försiktighet. Marken är blöt och har som lägst bärighet, och jordens egenskaper förändras med väderlek och tjäle. Därför behöver schaktslänterna bedömas på nytt. För arbeten där packningen är viktig är det ofta bättre att vänta tills marken har torkat upp.
När på våren kan man börja med en ny uppfart?
När tjälen har gått ur och marken har torkat upp så pass att den går att packa. Det varierar mellan år och tomter, så låt entreprenören bedöma marken på plats innan ni bestämmer startdatum.
Relaterade artiklar
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer
Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer