Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Husgrund

|

Följ

Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera

Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera

Läs mer

Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera

Läs mer

Det börjar ofta med något litet. En vit, pudrig beläggning längst ner på källarväggen. Färg som bubblar bakom frysen. En instängd lukt i tvättstugan som inte försvinner hur mycket du än städar. Källaren är den del av huset som har jord mot sig året runt, och därför är det ofta där problem i grunden visar sig först. Här får du veta hur en källargrund är byggd, vilka problem som är vanligast och vad du själv kan kontrollera innan du bestämmer dig för om någon behöver titta på plats.

Översikt

En källargrund är ett helt eller delvis nedgrävt våningsplan som bär huset. Väggarna har jord på utsidan, och deras viktigaste uppgift är att hålla både fukten och trycket från marken utanför.

De vanligaste problemen är fukt som tränger in genom väggar och golv, kondens på sommaren, skador i grundmurarna och, mer sällan, att väggarna rör sig. Många fuktskador uppstår först när källaren inreds, eftersom material som inte tål fukt då hamnar precis där fukten tidigare fick torka ut.

Det mesta går att upptäcka med en ficklampa, en fuktmätare och en runda inne och ute ett par gånger om året. Det viktiga är att hitta orsaken innan något åtgärdas.

Så är en källargrund uppbyggd

En källargrund fungerar som en stor låda av betong eller murverk som är nedsänkt i marken, med resten av huset ovanpå. Är du osäker på om ditt hus har hel källare, delkällare eller något annat, finns tecknen att titta efter i artikeln om vilken typ av grund huset har.

Nerifrån och upp består en källargrund oftast av de här delarna:

  • Sulan. En bred fot av betong längst ner under väggarna. Den sprider husets tyngd över en större yta av marken.

  • Källarväggarna. De bär huset och håller samtidigt emot jorden utanför. I äldre hus är de ofta murade av natursten, tegel eller block. I nyare hus är de oftast gjutna i betong.

  • Källargolvet. En betongplatta som ligger direkt på marken. I nyare hus finns ett lager grov sten och isolering under, men i många äldre källare är golvet gjutet rakt på jorden.

  • Bjälklaget. Golvet till våningen ovanför, som vilar på källarväggarna. Det kan vara av betong eller av träbjälkar.

  • Fuktskyddet på utsidan. Ett skikt på väggens utsida som ska hålla markfukten borta. I äldre hus är väggen ofta bara strykt med ett svart, tjärliknande skikt. Nyare hus har skivor eller en plastmatta med små knoppar som bildar en luftspalt mot väggen.

  • Dräneringen. Rör i marken runt huset, ungefär i höjd med sulan, som samlar upp vatten och leder bort det innan det når väggen. Hur arbetet med dränering går till är bra att känna till, eftersom den förr eller senare behöver ses över.

  • Ljusschakt och källartrappa. Groparna framför källarfönstren och en eventuell trappa ner från utsidan. Båda ligger lägre än marken runt huset och behöver en egen brunn i botten för att vattnet ska kunna rinna bort.

Kall källare eller inredd källare

För fuktfrågorna är det stor skillnad på hur källaren används. En kall källare är ett förråd, pannrum eller en tvättstuga med kala väggar och betonggolv. Den är ofta sval och lite fuktig, och det är inget problem i sig så länge där inte finns material som tar skada av fukt.

En inredd källare, som ibland kallas varm källare, är uppvärmd och används som vanliga rum, med golv, väggskivor, isolering och möbler. Det gör den betydligt mer känslig, vilket vi går igenom längre ner.

Varför får så många källare problem?

Källaren är den del av huset som har jord mot sig på flera sidor, dygnet runt och året om. Marken runt huset innehåller fukt, och fukt kan ta sig genom material när det finns skillnader i fukthalt. En varm och torr källare kan därför påverkas av fukt från marken utanför.

Det är fuktskyddet och dräneringen som ska minska risken för att fukt tränger in. Anticimex beskriver att många fuktskador i källare uppstår när vatten utifrån tränger igenom husets grund. De rekommenderar att källaren skyddas utifrån med bland annat dränering och fuktskydd. Fuktproblem kan bland annat märkas som fuktfläckar, missfärgningar, flagnande färg och avvikande lukt.

Fuktskyddet och dräneringen är dessutom de delar av grunden som slits ut först. Själva väggen kan vara i fint skick efter hundra år, medan skyddet på utsidan slutade fungera för länge sedan.

Fukt i källaren: fyra vanliga vägar in

Fukt i källaren kommer sällan från ett enda ställe. För att hitta rätt åtgärd hjälper det att veta vilka vägar fukten brukar ta.

Markfukt som sugs in genom väggen

Betong, tegel och murbruk har små porer som suger upp vatten, ungefär som en lerkruka som blir mörk nertill när den står i ett fat med vatten. När fuktskyddet på utsidan är slitet eller saknas sugs markfukten in i väggen och torkar ut på insidan. Därför syns fuktskador oftast längst ner på väggen och i hörnen, där jorden ligger djupast och vattnet samlas.

Fukt underifrån genom golvet

Ett källargolv som är gjutet direkt på jorden har inget som stoppar markfukten. Så länge golvet är kalt ser det ofta torrt ut, eftersom fukten hinner avdunsta. Problemet visar sig först när något tätt läggs ovanpå, som en plastmatta, en gummimatta eller en låda som stått på samma ställe i flera år. Då samlas fukten under och ger lukt och missfärgning.

Kondens på sommaren

Varm sommarluft innehåller mycket vatten. När den kommer in i en sval källare kyls den ner och kan inte längre bära all fukt. Fukten fälls då ut som droppar på kalla ytor som väggar, golv och kallvattenrör, på samma sätt som det bildas droppar på en flaska du just tagit ut ur kylen. Vi i Villa förklarar varför vädring på sommaren därför kan göra källaren fuktigare i stället för torrare. Samma fenomen är en av de vanligaste orsakerna till fuktproblem i en krypgrund.

Tvätt som hänger på tork i källaren tillför också mycket fukt till luften, oavsett årstid.

Vatten som kommer in vid kraftigt regn

Ibland handlar det inte om fukt utan om rinnande vatten. Vid skyfall eller snösmältning kan vatten ta sig in genom källarfönster, under källardörren eller genom sprickor i väggen. Det händer ofta när brunnen i ljusschaktet eller längst ner i källartrappan är igensatt av löv och jord, eller när marken lutar in mot huset. Kommer vattnet i stället upp genom golvbrunnen är det avloppsledningen som inte klarar vattenmängden.

Tecken på fukt i källaren

  • Vita, pudriga eller kristallika fläckar på väggen. Det är salter som fukten fört med sig genom väggen och som blir kvar när vattnet avdunstar, så kallade saltutfällningar.

  • Färg eller puts som bubblar, flagnar eller lossnar, ofta en bit upp från golvet.

  • Mörka ränder längst ner på väggen eller i hörnen.

  • En unken, jordlukt som blir starkare efter varma eller regniga dagar.

  • Rost på rör, skruvar, elcentral eller verktyg.

  • Mögel på saker som förvaras i källaren, som kartonger, skor eller möbler som står mot väggen.

  • Droppar på kalla rör eller på väggen under sommaren.

  • Vatten som står på golvet efter regn.

Ett enstaka tecken behöver inte betyda något allvarligt. Flera tecken samtidigt, eller tecken som blir tydligare med åren, är ett skäl att undersöka vidare.

Ett enkelt test: kondens eller fukt från väggen?

Klipp en bit plastfolie, ungefär en halv meter i fyrkant, och tejpa fast den tätt mot väggen eller golvet där det verkar fuktigast. Låt den sitta i ett till två dygn.

  • Är det imma eller droppar på undersidan, mot väggen, kommer fukten troligen inifrån väggen eller golvet.

  • Är det imma på ovansidan, mot rummet, är det troligen fuktig luft som kondenserar.

  • Är plasten torr på båda sidor var fukten låg just då. Gör gärna om testet vid en annan årstid.

Testet ger en fingervisning, inte en säker diagnos. Men det hjälper dig att veta i vilken ände du ska börja.

Problem med grundmurarna i källaren

Källarväggarna är både grundmur och vägg i ett rum. Därför kan du ofta se skador inifrån som annars hade varit dolda i marken.

Sprickor som släpper in vatten

De flesta sprickor i en källarvägg är hårfina och ofarliga. De blir viktiga när de släpper in vatten, växer eller går snett ut från ett hörn. Hur du skiljer olika sprickor åt och dokumenterar dem förklarar vi i artikeln om sprickor i grunden.

Murbruk och betong som smular

I murade källarväggar kan bruket mellan stenarna eller blocken bli mjukt och smula sönder, och betong kan flagna när salter och frost arbetar i ytan. Det är en skada i materialet, inte ett tecken på att huset rör sig. Orsakerna finns beskrivna i artikeln om grundmur som vittrar sönder.

Rör och kablar genom väggen

Där rör för vatten, avlopp och el går ut genom väggen, finns ett hål som ska vara tätat. Tätningen åldras, och runt sådana genomföringar är det vanligt att se fuktfläckar eller rost.

Skarven mellan golv och vägg

Golv och väggar är ofta gjutna vid olika tillfällen, och i skarven mellan dem kan vattnet ta sig in. Fukt längs hela golvkanten tyder ofta på att mycket vatten står mot väggen utanför.

Sockeln på utsidan

Den del av grundmuren som syns ovanför marken tar emot regn, snö och stänk. Släpper putsen där är det ofta ett tecken på att vattnet blir kvar mot muren, vilket vi går igenom i artikeln om puts som lossnar från husgrunden.

Det börjar ofta med något litet. En vit, pudrig beläggning längst ner på källarväggen. Färg som bubblar bakom frysen. En instängd lukt i tvättstugan som inte försvinner hur mycket du än städar. Källaren är den del av huset som har jord mot sig året runt, och därför är det ofta där problem i grunden visar sig först. Här får du veta hur en källargrund är byggd, vilka problem som är vanligast och vad du själv kan kontrollera innan du bestämmer dig för om någon behöver titta på plats.

Översikt

En källargrund är ett helt eller delvis nedgrävt våningsplan som bär huset. Väggarna har jord på utsidan, och deras viktigaste uppgift är att hålla både fukten och trycket från marken utanför.

De vanligaste problemen är fukt som tränger in genom väggar och golv, kondens på sommaren, skador i grundmurarna och, mer sällan, att väggarna rör sig. Många fuktskador uppstår först när källaren inreds, eftersom material som inte tål fukt då hamnar precis där fukten tidigare fick torka ut.

Det mesta går att upptäcka med en ficklampa, en fuktmätare och en runda inne och ute ett par gånger om året. Det viktiga är att hitta orsaken innan något åtgärdas.

Så är en källargrund uppbyggd

En källargrund fungerar som en stor låda av betong eller murverk som är nedsänkt i marken, med resten av huset ovanpå. Är du osäker på om ditt hus har hel källare, delkällare eller något annat, finns tecknen att titta efter i artikeln om vilken typ av grund huset har.

Nerifrån och upp består en källargrund oftast av de här delarna:

  • Sulan. En bred fot av betong längst ner under väggarna. Den sprider husets tyngd över en större yta av marken.

  • Källarväggarna. De bär huset och håller samtidigt emot jorden utanför. I äldre hus är de ofta murade av natursten, tegel eller block. I nyare hus är de oftast gjutna i betong.

  • Källargolvet. En betongplatta som ligger direkt på marken. I nyare hus finns ett lager grov sten och isolering under, men i många äldre källare är golvet gjutet rakt på jorden.

  • Bjälklaget. Golvet till våningen ovanför, som vilar på källarväggarna. Det kan vara av betong eller av träbjälkar.

  • Fuktskyddet på utsidan. Ett skikt på väggens utsida som ska hålla markfukten borta. I äldre hus är väggen ofta bara strykt med ett svart, tjärliknande skikt. Nyare hus har skivor eller en plastmatta med små knoppar som bildar en luftspalt mot väggen.

  • Dräneringen. Rör i marken runt huset, ungefär i höjd med sulan, som samlar upp vatten och leder bort det innan det når väggen. Hur arbetet med dränering går till är bra att känna till, eftersom den förr eller senare behöver ses över.

  • Ljusschakt och källartrappa. Groparna framför källarfönstren och en eventuell trappa ner från utsidan. Båda ligger lägre än marken runt huset och behöver en egen brunn i botten för att vattnet ska kunna rinna bort.

Kall källare eller inredd källare

För fuktfrågorna är det stor skillnad på hur källaren används. En kall källare är ett förråd, pannrum eller en tvättstuga med kala väggar och betonggolv. Den är ofta sval och lite fuktig, och det är inget problem i sig så länge där inte finns material som tar skada av fukt.

En inredd källare, som ibland kallas varm källare, är uppvärmd och används som vanliga rum, med golv, väggskivor, isolering och möbler. Det gör den betydligt mer känslig, vilket vi går igenom längre ner.

Varför får så många källare problem?

Källaren är den del av huset som har jord mot sig på flera sidor, dygnet runt och året om. Marken runt huset innehåller fukt, och fukt kan ta sig genom material när det finns skillnader i fukthalt. En varm och torr källare kan därför påverkas av fukt från marken utanför.

Det är fuktskyddet och dräneringen som ska minska risken för att fukt tränger in. Anticimex beskriver att många fuktskador i källare uppstår när vatten utifrån tränger igenom husets grund. De rekommenderar att källaren skyddas utifrån med bland annat dränering och fuktskydd. Fuktproblem kan bland annat märkas som fuktfläckar, missfärgningar, flagnande färg och avvikande lukt.

Fuktskyddet och dräneringen är dessutom de delar av grunden som slits ut först. Själva väggen kan vara i fint skick efter hundra år, medan skyddet på utsidan slutade fungera för länge sedan.

Fukt i källaren: fyra vanliga vägar in

Fukt i källaren kommer sällan från ett enda ställe. För att hitta rätt åtgärd hjälper det att veta vilka vägar fukten brukar ta.

Markfukt som sugs in genom väggen

Betong, tegel och murbruk har små porer som suger upp vatten, ungefär som en lerkruka som blir mörk nertill när den står i ett fat med vatten. När fuktskyddet på utsidan är slitet eller saknas sugs markfukten in i väggen och torkar ut på insidan. Därför syns fuktskador oftast längst ner på väggen och i hörnen, där jorden ligger djupast och vattnet samlas.

Fukt underifrån genom golvet

Ett källargolv som är gjutet direkt på jorden har inget som stoppar markfukten. Så länge golvet är kalt ser det ofta torrt ut, eftersom fukten hinner avdunsta. Problemet visar sig först när något tätt läggs ovanpå, som en plastmatta, en gummimatta eller en låda som stått på samma ställe i flera år. Då samlas fukten under och ger lukt och missfärgning.

Kondens på sommaren

Varm sommarluft innehåller mycket vatten. När den kommer in i en sval källare kyls den ner och kan inte längre bära all fukt. Fukten fälls då ut som droppar på kalla ytor som väggar, golv och kallvattenrör, på samma sätt som det bildas droppar på en flaska du just tagit ut ur kylen. Vi i Villa förklarar varför vädring på sommaren därför kan göra källaren fuktigare i stället för torrare. Samma fenomen är en av de vanligaste orsakerna till fuktproblem i en krypgrund.

Tvätt som hänger på tork i källaren tillför också mycket fukt till luften, oavsett årstid.

Vatten som kommer in vid kraftigt regn

Ibland handlar det inte om fukt utan om rinnande vatten. Vid skyfall eller snösmältning kan vatten ta sig in genom källarfönster, under källardörren eller genom sprickor i väggen. Det händer ofta när brunnen i ljusschaktet eller längst ner i källartrappan är igensatt av löv och jord, eller när marken lutar in mot huset. Kommer vattnet i stället upp genom golvbrunnen är det avloppsledningen som inte klarar vattenmängden.

Tecken på fukt i källaren

  • Vita, pudriga eller kristallika fläckar på väggen. Det är salter som fukten fört med sig genom väggen och som blir kvar när vattnet avdunstar, så kallade saltutfällningar.

  • Färg eller puts som bubblar, flagnar eller lossnar, ofta en bit upp från golvet.

  • Mörka ränder längst ner på väggen eller i hörnen.

  • En unken, jordlukt som blir starkare efter varma eller regniga dagar.

  • Rost på rör, skruvar, elcentral eller verktyg.

  • Mögel på saker som förvaras i källaren, som kartonger, skor eller möbler som står mot väggen.

  • Droppar på kalla rör eller på väggen under sommaren.

  • Vatten som står på golvet efter regn.

Ett enstaka tecken behöver inte betyda något allvarligt. Flera tecken samtidigt, eller tecken som blir tydligare med åren, är ett skäl att undersöka vidare.

Ett enkelt test: kondens eller fukt från väggen?

Klipp en bit plastfolie, ungefär en halv meter i fyrkant, och tejpa fast den tätt mot väggen eller golvet där det verkar fuktigast. Låt den sitta i ett till två dygn.

  • Är det imma eller droppar på undersidan, mot väggen, kommer fukten troligen inifrån väggen eller golvet.

  • Är det imma på ovansidan, mot rummet, är det troligen fuktig luft som kondenserar.

  • Är plasten torr på båda sidor var fukten låg just då. Gör gärna om testet vid en annan årstid.

Testet ger en fingervisning, inte en säker diagnos. Men det hjälper dig att veta i vilken ände du ska börja.

Problem med grundmurarna i källaren

Källarväggarna är både grundmur och vägg i ett rum. Därför kan du ofta se skador inifrån som annars hade varit dolda i marken.

Sprickor som släpper in vatten

De flesta sprickor i en källarvägg är hårfina och ofarliga. De blir viktiga när de släpper in vatten, växer eller går snett ut från ett hörn. Hur du skiljer olika sprickor åt och dokumenterar dem förklarar vi i artikeln om sprickor i grunden.

Murbruk och betong som smular

I murade källarväggar kan bruket mellan stenarna eller blocken bli mjukt och smula sönder, och betong kan flagna när salter och frost arbetar i ytan. Det är en skada i materialet, inte ett tecken på att huset rör sig. Orsakerna finns beskrivna i artikeln om grundmur som vittrar sönder.

Rör och kablar genom väggen

Där rör för vatten, avlopp och el går ut genom väggen, finns ett hål som ska vara tätat. Tätningen åldras, och runt sådana genomföringar är det vanligt att se fuktfläckar eller rost.

Skarven mellan golv och vägg

Golv och väggar är ofta gjutna vid olika tillfällen, och i skarven mellan dem kan vattnet ta sig in. Fukt längs hela golvkanten tyder ofta på att mycket vatten står mot väggen utanför.

Sockeln på utsidan

Den del av grundmuren som syns ovanför marken tar emot regn, snö och stänk. Släpper putsen där är det ofta ett tecken på att vattnet blir kvar mot muren, vilket vi går igenom i artikeln om puts som lossnar från husgrunden.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Boka kostnadsfri besiktning

När källaren rör sig

Rörelser är ovanligare än fuktproblem, men de är viktiga att känna igen. En källargrund kan röra sig på tre sätt:

  • Inåt. Jorden utanför trycker väggen inåt. Typiska tecken är en vågrät spricka ungefär mitt på väggen och en vägg som inte längre är rak. Hur allvarligt det är beror på om rörelsen pågår, något vi förklarar i artikeln om en källarvägg som buktar.

  • Nedåt. Marken under sulan ger efter så att en del av huset sjunker. Det ger ofta sneda sprickor från dörr- och fönsterhörn, även på våningarna ovanför, och är typiskt för sättningsskador i hus.

  • Upp och ner med årstiden. Frusen mark kan lyfta och trycka mot grunden under vintern. Sprickor som blir större på vintern och mindre på våren pekar mot tjälskador på husgrunden.

Laga inte och kläd inte in en vägg som du misstänker rör sig. Då går det inte längre att se om rörelsen fortsätter.

Inredd källare: där de flesta fuktskador uppstår

En källare som fungerade bra som förråd i femtio år kan få fuktproblem inom några år efter att den inretts. Orsaken är nästan alltid densamma. Väggen har fortfarande jord och fukt på utsidan, men nu sitter det material på insidan som inte tål fukt.

Det här är de vanligaste riskerna:

  • Isolering och plast på väggens insida. När väggen isoleras inifrån blir själva väggen kallare, och fukten från marken får svårare att torka ut. Sitter det dessutom en plastfolie mot rummet stängs fukten in mellan plasten och väggen, där mögel kan växa länge utan att synas. Därför brukar en invändigt isolerad källarvägg räknas som en riskkonstruktion, alltså en byggmetod som oftare än andra får fuktskador.

  • Trä direkt mot betong. Reglar och lister av trä som ligger mot en fuktig vägg eller ett fuktigt golv suger upp fukt och kan mögla eller ruttna.

  • Täta golv på gammal betong. Heltäckningsmatta, plastmatta eller trägolv på ett källargolv utan fuktspärr kan ge lukt och mögel mellan golvet och betongen.

  • Möbler och garderober tätt mot ytterväggen. Där luften står still blir väggen kallare, och där samlas fukten.

Planerar du att inreda källaren, eller att sänka källargolvet för att få mer takhöjd, är det klokt att först ta reda på hur fuktiga väggar och golv är och om fuktskyddet på utsidan fungerar.

Så kontrollerar du källargrunden utifrån

Börja utomhus, gärna under eller direkt efter ett regn. Då ser du var vattnet faktiskt tar vägen.

  1. Marken runt huset. Den ska luta bort från huset de närmaste metrarna. Samlas vatten intill sockeln kan marken behöva justeras, vilket är ett vanligt markarbete.

  2. Stuprören. Vattnet ska ledas bort från grunden, till en brunn eller en ränna som för det en bit ut från huset. Ett stuprör som slutar rakt ner vid sockeln blöter samma del av väggen vid varje regn.

  3. LjusSchakten. Titta ner i groparna framför källarfönstren. Finns det en brunn i botten, och är den fri från löv och jord? Står det vatten kvar efter regnet?

  4. Källartrappan. Brunnen längst ner i en utvändig källartrappa sätts lätt igen. Blir vatten stående mot källardörren kan det rinna in under den.

  5. Sockeln. Gå ett varv runt huset och titta efter sprickor, putsbitar som släppt och partier som ser mörka och fuktiga ut.

  6. Marknivån mot sockeln. Rabatter, jordhögar, altaner och plattor som ligger högt mot huset gör att vatten och jord hamnar mot en del av väggen som inte är byggd för det.

Så kontrollerar du källaren inifrån

Ta med en stark ficklampa och gå igenom källaren i lugn och ro.

  1. Väggarnas nedre del och hörnen. Här syns fukt, salter och flagnande färg först.

  2. Bakom förvaringen. Dra ut hyllor, lådor och möbler från ytterväggarna, eftersom skador ofta döljer sig där. Låt gärna förvaringen stå en bit från väggen även i fortsättningen, så att luften kan röra sig.

  3. Skarven mellan golv och vägg. Leta efter mörka ränder, salter eller vatten.

  4. Runt rör och kablar. Titta efter fuktfläckar, rost och droppar.

  5. Golvbrunnen. Häll i lite vatten om brunnen sällan används. Torkar vattnet i brunnens vattenlås ut kan lukt från avloppet komma upp, och lukten förväxlas lätt med fukt.

  6. Under källartrappan och i pannrummet. Utrymmen som sällan används blir ofta fuktiga utan att någon märker det.

  7. Lukten. Känn efter direkt när du öppnar källardörren, innan näsan hunnit vänja sig.

  8. Inredda rum. Titta efter svällda golvlister, missfärgad tapet nertill, mögel bakom garderober och golv som känns kalla och fuktiga.

Mät luftfuktigheten

En enkel fuktmätare, en så kallad hygrometer, visar den relativa luftfuktigheten. Det är ett mått i procent på hur mycket fukt luften innehåller jämfört med hur mycket den kan bära vid samma temperatur.

TräGuiden anger att den relativa luftfuktigheten i rumstemperatur inte bör överstiga 75 procent under en längre period för att minska risken för mögelangrepp, om det inte finns dokumenterade värden för det aktuella materialet. Trä och träbaserade material har ett kritiskt fukttillstånd på omkring 75–80 procent relativ luftfuktighet.

Ett enstaka värde säger inte så mycket. Läs av mätaren vid samma tid på dygnet under några veckor och gör om mätningen på sommaren, när källaren ofta kan vara som fuktigast.

Mät radon

Radon är en osynlig gas utan lukt som kommer från marken och som på sikt kan skada lungorna. Gasen tar sig in där huset har kontakt med marken, och i en källare är kontaktytan stor. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att radon ska mätas under eldningssäsongen, mellan den 1 oktober och den 30 april, i minst två månader. Mätningen visar om halten ligger över referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter luft.

När bör du ta hjälp?

Mycket kan du hålla koll på själv. Ta hjälp av någon med rätt kunskap när:

  • vatten rinner in genom väggar, golv eller skarvar

  • en spricka växer eller en vägg har börjat luta eller bukta

  • luftfuktigheten ligger över 75 procent under längre perioder, trots att du inte vädrar på sommaren

  • det luktar mögel i en inredd källare eller du hittar påväxt bakom väggskivor och golv

  • du ska inreda källaren eller köpa ett hus med källare.

En besiktningsman eller fuktkonsult kan mäta fukten i väggar och golv och bedöma var den kommer ifrån. Vad en sådan genomgång omfattar beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Kommer vattnet utifrån hänger lösningen ofta ihop med dräneringen, och tecknen som brukar avgöra det finns i artikeln om när man behöver dränera om huset. Handlar det om rörelser i väggarna behöver en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin vikt, vara med i bedömningen.

Vill du ha hjälp att bedöma din källare?

Har du hittat något i källaren som oroar dig blir det lättare att få en bra bedömning om du har bilder och vet ungefär när det började. Skriv gärna också ner vad du har mätt och vilken årstid det var.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv din källare och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

När källaren rör sig

Rörelser är ovanligare än fuktproblem, men de är viktiga att känna igen. En källargrund kan röra sig på tre sätt:

  • Inåt. Jorden utanför trycker väggen inåt. Typiska tecken är en vågrät spricka ungefär mitt på väggen och en vägg som inte längre är rak. Hur allvarligt det är beror på om rörelsen pågår, något vi förklarar i artikeln om en källarvägg som buktar.

  • Nedåt. Marken under sulan ger efter så att en del av huset sjunker. Det ger ofta sneda sprickor från dörr- och fönsterhörn, även på våningarna ovanför, och är typiskt för sättningsskador i hus.

  • Upp och ner med årstiden. Frusen mark kan lyfta och trycka mot grunden under vintern. Sprickor som blir större på vintern och mindre på våren pekar mot tjälskador på husgrunden.

Laga inte och kläd inte in en vägg som du misstänker rör sig. Då går det inte längre att se om rörelsen fortsätter.

Inredd källare: där de flesta fuktskador uppstår

En källare som fungerade bra som förråd i femtio år kan få fuktproblem inom några år efter att den inretts. Orsaken är nästan alltid densamma. Väggen har fortfarande jord och fukt på utsidan, men nu sitter det material på insidan som inte tål fukt.

Det här är de vanligaste riskerna:

  • Isolering och plast på väggens insida. När väggen isoleras inifrån blir själva väggen kallare, och fukten från marken får svårare att torka ut. Sitter det dessutom en plastfolie mot rummet stängs fukten in mellan plasten och väggen, där mögel kan växa länge utan att synas. Därför brukar en invändigt isolerad källarvägg räknas som en riskkonstruktion, alltså en byggmetod som oftare än andra får fuktskador.

  • Trä direkt mot betong. Reglar och lister av trä som ligger mot en fuktig vägg eller ett fuktigt golv suger upp fukt och kan mögla eller ruttna.

  • Täta golv på gammal betong. Heltäckningsmatta, plastmatta eller trägolv på ett källargolv utan fuktspärr kan ge lukt och mögel mellan golvet och betongen.

  • Möbler och garderober tätt mot ytterväggen. Där luften står still blir väggen kallare, och där samlas fukten.

Planerar du att inreda källaren, eller att sänka källargolvet för att få mer takhöjd, är det klokt att först ta reda på hur fuktiga väggar och golv är och om fuktskyddet på utsidan fungerar.

Så kontrollerar du källargrunden utifrån

Börja utomhus, gärna under eller direkt efter ett regn. Då ser du var vattnet faktiskt tar vägen.

  1. Marken runt huset. Den ska luta bort från huset de närmaste metrarna. Samlas vatten intill sockeln kan marken behöva justeras, vilket är ett vanligt markarbete.

  2. Stuprören. Vattnet ska ledas bort från grunden, till en brunn eller en ränna som för det en bit ut från huset. Ett stuprör som slutar rakt ner vid sockeln blöter samma del av väggen vid varje regn.

  3. LjusSchakten. Titta ner i groparna framför källarfönstren. Finns det en brunn i botten, och är den fri från löv och jord? Står det vatten kvar efter regnet?

  4. Källartrappan. Brunnen längst ner i en utvändig källartrappa sätts lätt igen. Blir vatten stående mot källardörren kan det rinna in under den.

  5. Sockeln. Gå ett varv runt huset och titta efter sprickor, putsbitar som släppt och partier som ser mörka och fuktiga ut.

  6. Marknivån mot sockeln. Rabatter, jordhögar, altaner och plattor som ligger högt mot huset gör att vatten och jord hamnar mot en del av väggen som inte är byggd för det.

Så kontrollerar du källaren inifrån

Ta med en stark ficklampa och gå igenom källaren i lugn och ro.

  1. Väggarnas nedre del och hörnen. Här syns fukt, salter och flagnande färg först.

  2. Bakom förvaringen. Dra ut hyllor, lådor och möbler från ytterväggarna, eftersom skador ofta döljer sig där. Låt gärna förvaringen stå en bit från väggen även i fortsättningen, så att luften kan röra sig.

  3. Skarven mellan golv och vägg. Leta efter mörka ränder, salter eller vatten.

  4. Runt rör och kablar. Titta efter fuktfläckar, rost och droppar.

  5. Golvbrunnen. Häll i lite vatten om brunnen sällan används. Torkar vattnet i brunnens vattenlås ut kan lukt från avloppet komma upp, och lukten förväxlas lätt med fukt.

  6. Under källartrappan och i pannrummet. Utrymmen som sällan används blir ofta fuktiga utan att någon märker det.

  7. Lukten. Känn efter direkt när du öppnar källardörren, innan näsan hunnit vänja sig.

  8. Inredda rum. Titta efter svällda golvlister, missfärgad tapet nertill, mögel bakom garderober och golv som känns kalla och fuktiga.

Mät luftfuktigheten

En enkel fuktmätare, en så kallad hygrometer, visar den relativa luftfuktigheten. Det är ett mått i procent på hur mycket fukt luften innehåller jämfört med hur mycket den kan bära vid samma temperatur.

TräGuiden anger att den relativa luftfuktigheten i rumstemperatur inte bör överstiga 75 procent under en längre period för att minska risken för mögelangrepp, om det inte finns dokumenterade värden för det aktuella materialet. Trä och träbaserade material har ett kritiskt fukttillstånd på omkring 75–80 procent relativ luftfuktighet.

Ett enstaka värde säger inte så mycket. Läs av mätaren vid samma tid på dygnet under några veckor och gör om mätningen på sommaren, när källaren ofta kan vara som fuktigast.

Mät radon

Radon är en osynlig gas utan lukt som kommer från marken och som på sikt kan skada lungorna. Gasen tar sig in där huset har kontakt med marken, och i en källare är kontaktytan stor. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att radon ska mätas under eldningssäsongen, mellan den 1 oktober och den 30 april, i minst två månader. Mätningen visar om halten ligger över referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter luft.

När bör du ta hjälp?

Mycket kan du hålla koll på själv. Ta hjälp av någon med rätt kunskap när:

  • vatten rinner in genom väggar, golv eller skarvar

  • en spricka växer eller en vägg har börjat luta eller bukta

  • luftfuktigheten ligger över 75 procent under längre perioder, trots att du inte vädrar på sommaren

  • det luktar mögel i en inredd källare eller du hittar påväxt bakom väggskivor och golv

  • du ska inreda källaren eller köpa ett hus med källare.

En besiktningsman eller fuktkonsult kan mäta fukten i väggar och golv och bedöma var den kommer ifrån. Vad en sådan genomgång omfattar beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Kommer vattnet utifrån hänger lösningen ofta ihop med dräneringen, och tecknen som brukar avgöra det finns i artikeln om när man behöver dränera om huset. Handlar det om rörelser i väggarna behöver en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin vikt, vara med i bedömningen.

Vill du ha hjälp att bedöma din källare?

Har du hittat något i källaren som oroar dig blir det lättare att få en bra bedömning om du har bilder och vet ungefär när det började. Skriv gärna också ner vad du har mätt och vilken årstid det var.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv din källare och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Vanliga frågor om källargrund

Är källargrund en dålig grundtyp?

Nej. En källare är en stabil och långlivad grund som dessutom ger huset en extra våning. Den är mer utsatt för fukt än många andra grundtyper eftersom väggarna har jord mot sig, men med fungerande fuktskydd och dränering kan den hålla mycket länge.

Är det normalt att en källare känns lite fuktig?

Ja, en kall och oinredd källare är ofta svalare och något fuktigare än resten av huset. Det blir ett problem först när fukten ger lukt, mögel, salter eller skador på det som förvaras där.

Ska man vädra källaren?

På sommaren är det oftast bättre att hålla fönstren stängda, eftersom den varma luften tar med sig fukt in. Under kalla och torra perioder kan vädring däremot hjälpa, eftersom kall luft innehåller lite fukt.

Kan en avfuktare lösa fukt i källaren?

En avfuktare håller luften torr och minskar kondens och lukt. Den stoppar däremot inte vatten som tränger in genom väggar eller golv. Då behöver orsaken utanför åtgärdas, annars arbetar avfuktaren mot fukt som hela tiden fylls på.

Hur vet jag om källaren har fuktskydd på utsidan?

Det syns inte inifrån. Husets ritningar, papper från en tidigare dränering eller uppgifter från tidigare ägare kan ge svar. Annars kan en liten provgrop grävas intill väggen, vilket bör göras försiktigt och gärna av någon med vana.

Kan man måla källarväggen för att stoppa fukten?

Nej, det gör ofta saken värre. En tät färg eller ett tätt spackel på insidan stänger inne fukten i väggen, och då släpper färgen eller fukten letar sig ut någon annanstans. På en källarvägg med fukt mot sig används i stället färg som släpper igenom fukt, så att väggen kan torka inåt.

Hur ofta bör jag kontrollera källaren?

Gör en runda inne och ute ett par gånger om året, till exempel en gång på hösten och en gång på sommaren. Titta också till källaren efter kraftiga skyfall och efter snösmältningen, då mest vatten når grunden.