Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Husgrund

|

Följ

Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden

Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden

Läs mer

Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden

Läs mer

Många villor i Göteborg står på lerjord. Därför är frågor om sättningar (när marken trycks ihop så att huset sjunker), sprickor och sjunkande mark vanliga bland villaägare här. Här får du veta varför leran beter sig som den gör, vad som brukar få den att röra sig och vad du som villaägare bör kontrollera om du ser tecken på att något händer med husgrunden.

Kort svar

Mycket av marken i Göteborg består av lera som en gång bildades på havsbotten. Lera innehåller mycket vatten och trycks ihop långsamt när den får bära mer tyngd. Därför kan ett hus på lerjord sjunka lite i taget, och ofta ojämnt.

Det betyder inte att ett hus på lera är dåligt byggt eller att det kommer att få problem. Många hus i Göteborg har stått stilla i generationer. Risken ökar främst när något förändras runt huset, till exempel när marken får bära mer eller när vattnet i marken minskar.

Märker du att något rör sig, är det första steget att ta reda på vad som har förändrats och vad huset står på. Först därefter är det dags att välja åtgärd.

Varför finns det så mycket lera i Göteborg?

När inlandsisen smälte i slutet av den senaste istiden låg stora delar av dagens Göteborg under havet. Fint material från isen och älvarna sjönk till botten och bildade tjocka lager av lera. Sedan dess har landet sakta höjt sig, och den gamla havsbottnen är idag den mark som många villaområden är byggda på.

Berg och lera sida vid sida

Landskapet runt Göteborg består av bergknallar med dalar emellan. Leran samlades i dalarna, och i dalgångarna längs Göta älv och andra vattendrag kan det vara långt ner till fast botten. Uppe på höjderna kan berget istället ligga direkt under gräsmattan.

För ett hus innebär det att förutsättningarna kan skilja sig mycket på kort avstånd. Två grannhus kan stå på helt olika mark, och ett och samma hus kan ha berg under ena hörnet och flera meter lera under det andra. Där marken byter karaktär under huset kan ojämna rörelser uppstå, eftersom berget står kvar medan leran ger efter.

Varför rör sig lerjord?

Lera består av mycket små korn med vatten emellan. Det är vattnet som gör leran mjuk, och det är också vattnet som förklarar hur den rör sig.

När leran får bära en ny tyngd pressas vatten sakta ut ur den, och leran sjunker ihop. Eftersom kornen är så små tar det tid för vattnet att ta sig ut. Därför kommer en sättning på lerjord inte på en gång, utan fortsätter under lång tid.

Samma sak kan hända om grundvattnet, alltså vattnet som finns i marken under oss, sjunker. Då ökar trycket på leran längre ner, och den pressas ihop på ungefär samma sätt som om någon hade lagt en ny last ovanpå.

Närmast markytan kan leran dessutom krympa när den torkar och svälla igen när den blir blöt. Det ger rörelser som går upp och ner med årstiderna, medan sättningen djupare ner bara går åt ett håll.

Det här kan sätta igång rörelser på en lertomt

Ett hus som har stått på samma plats länge har oftast hunnit sätta sig, och rörelserna har då avtagit. Nya rörelser börjar i regel när något förändras. Vanliga exempel är:

  • Mer vikt på marken. Att höja tomten med fyllning (jord eller grus som körs dit för att höja marken), bygga en stödmur med jord bakom, lägga en ny uppfart på tjocka lager grus eller bygga en tung tillbyggnad ökar lasten på leran under.

  • Sänkt grundvatten. Grävning, ledningsarbeten, större byggen i närheten och otäta avloppsledningar som leder bort vatten ur marken kan sänka vattennivån. Det är extra känsligt för hus som står på pålar av trä, alltså långa stolpar som för ner husets tyngd genom leran, eftersom träpålar under huset håller bäst när de står helt under vattnet i marken.

  • Olika sorters grund under samma hus. En tillbyggnad som står på en annan sorts grund än huvudbyggnaden, eller ett hus där en del vilar på berg och resten på lera.

Sättning och skred är två olika saker

Orden används ibland om vartannat, men det handlar om två helt olika händelser.

En sättning går långsamt, några millimeter här och där, och märks oftast först som förändringar inne i huset.

Ett skred är när en del av marken plötsligt glider iväg, nästan alltid i en slänt (en sluttning) ner mot ett vattendrag eller en dalgång. Det kan gå mycket snabbt. Den 20 mars 2026 gick ett lerskred på ungefär en hektar (10 000 kvadratmeter) i Rödbo på norra Hisingen. En större lada drogs med och rasade, enligt beskrivningen från Statens geotekniska institut (SGI).

Kvicklera kan göra skred större

I delar av Göta älvdalen finns kvicklera. Det är en lera som kan tappa det mesta av sin styrka och bli flytande om den störs kraftigt. Den bildades när saltet från havet sakta lakades ur leran, och den är vanligast i västra Sverige i områden som en gång låg under havet. SGI förklarar att kvicklera inte orsakar skred, men kan göra dem mycket större, och nämner Tuveskredet på Hisingen 1977 som ett av de mest kända exemplen.

Skillnaden mellan sättning och skred spelar också roll för ekonomin. Ett skred räknas oftast som en naturskada i villaförsäkringen, medan försäkringen sällan ersätter sättningsskador eftersom de byggs upp långsamt.

Bor du nära en slänt?

Har du en slänt på eller intill tomten, särskilt ner mot ett vattendrag, finns det några saker som är bra att undvika utan att först fråga en geotekniker (en expert på jord och på hur mycket marken tål):

  • att lägga upp jord, sten, trädgårdsavfall eller annat tungt material vid överkanten av slänten

  • att gräva i nedre delen av slänten, till exempel för en mur eller en altan

  • att leda takvatten eller dräneringsvatten rakt ut i slänten

  • att ta bort många träd och buskar i slänten på en gång

Så tar du reda på hur marken under ditt hus ser ut

Mycket av förarbetet kan du göra själv innan du tar in hjälp. Fyra källor är särskilt användbara i Göteborg.

  1. Jorddjupet. SGU (Sveriges geologiska undersökning) har en kartvisare som visar ungefär hur djupt det är ner till berg. På en lertomt ger den en fingervisning om hur mycket lera som kan finnas under huset. SGU påpekar själva att osäkerheten är stor där det är långt till närmaste mätpunkt, så se kartan som en ledtråd och inte som ett svar.

  2. Markens rörelser. SGI har en öppen karttjänst som heter InSAR Sverige. InSAR är en metod där satelliter mäter avståndet till marken med radar, och kartan visar hur mark och byggnader har rört sig på millimeternivå under flera år. Tjänsten visar mätpunkter och inte varje enskilt hus, så se resultatet som en bild av området snarare än av ditt eget hus.

  3. Skredrisken vid Göta älv. Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden, och SGI:s skredriskkartering visar att många platser där fortfarande har hög skredrisk. Bor du nära älven, är det därför värt att se om ditt område ingår i karteringen.

  4. Husets egna handlingar. Ritningar och tidigare besiktningar kan visa hur huset är grundlagt. Vet du inte vilken grund du har, går det ofta att känna igen husets grund med hjälp av sockeln, golvet och byggåret.

Tecken på grundproblem som är typiska för lerjord

De vanliga tecknen på sättningsskador i hus, som sprickor från hörnen vid dörrar och fönster, golv som lutar och dörrar som kärvar, gäller även på lera. På lerjord finns det dessutom några mönster som är värda att känna igen.

  • Skadorna samlas på en sida. Sprickor och lutningar som alla pekar mot samma del av huset kan betyda att leran är djupare där, eller att just den delen har fått mer att bära.

  • Huset står still men marken runt omkring sjunker. Ett hus på pålar rör sig sällan, men marken bredvid kan fortsätta att sjunka. Då kan det bli en glipa mellan entrétrappan och huset, en uppfart som sjunker undan mot garaget eller ledningar som belastas där de går in i huset.

  • Sprickor i skarven mot en tillbyggnad. Är tillbyggnaden grundlagd på ett annat sätt än resten av huset, rör sig delarna olika mycket.

  • Sprickor som dyker upp i samband med ett bygge i området. Det kan tyda på att grundvattnet har påverkats eller att arbetet har gett vibrationer i marken. Anteckna datum och vad som pågick, eftersom det blir svårt att reda ut i efterhand.

Många villor i Göteborg står på lerjord. Därför är frågor om sättningar (när marken trycks ihop så att huset sjunker), sprickor och sjunkande mark vanliga bland villaägare här. Här får du veta varför leran beter sig som den gör, vad som brukar få den att röra sig och vad du som villaägare bör kontrollera om du ser tecken på att något händer med husgrunden.

Kort svar

Mycket av marken i Göteborg består av lera som en gång bildades på havsbotten. Lera innehåller mycket vatten och trycks ihop långsamt när den får bära mer tyngd. Därför kan ett hus på lerjord sjunka lite i taget, och ofta ojämnt.

Det betyder inte att ett hus på lera är dåligt byggt eller att det kommer att få problem. Många hus i Göteborg har stått stilla i generationer. Risken ökar främst när något förändras runt huset, till exempel när marken får bära mer eller när vattnet i marken minskar.

Märker du att något rör sig, är det första steget att ta reda på vad som har förändrats och vad huset står på. Först därefter är det dags att välja åtgärd.

Varför finns det så mycket lera i Göteborg?

När inlandsisen smälte i slutet av den senaste istiden låg stora delar av dagens Göteborg under havet. Fint material från isen och älvarna sjönk till botten och bildade tjocka lager av lera. Sedan dess har landet sakta höjt sig, och den gamla havsbottnen är idag den mark som många villaområden är byggda på.

Berg och lera sida vid sida

Landskapet runt Göteborg består av bergknallar med dalar emellan. Leran samlades i dalarna, och i dalgångarna längs Göta älv och andra vattendrag kan det vara långt ner till fast botten. Uppe på höjderna kan berget istället ligga direkt under gräsmattan.

För ett hus innebär det att förutsättningarna kan skilja sig mycket på kort avstånd. Två grannhus kan stå på helt olika mark, och ett och samma hus kan ha berg under ena hörnet och flera meter lera under det andra. Där marken byter karaktär under huset kan ojämna rörelser uppstå, eftersom berget står kvar medan leran ger efter.

Varför rör sig lerjord?

Lera består av mycket små korn med vatten emellan. Det är vattnet som gör leran mjuk, och det är också vattnet som förklarar hur den rör sig.

När leran får bära en ny tyngd pressas vatten sakta ut ur den, och leran sjunker ihop. Eftersom kornen är så små tar det tid för vattnet att ta sig ut. Därför kommer en sättning på lerjord inte på en gång, utan fortsätter under lång tid.

Samma sak kan hända om grundvattnet, alltså vattnet som finns i marken under oss, sjunker. Då ökar trycket på leran längre ner, och den pressas ihop på ungefär samma sätt som om någon hade lagt en ny last ovanpå.

Närmast markytan kan leran dessutom krympa när den torkar och svälla igen när den blir blöt. Det ger rörelser som går upp och ner med årstiderna, medan sättningen djupare ner bara går åt ett håll.

Det här kan sätta igång rörelser på en lertomt

Ett hus som har stått på samma plats länge har oftast hunnit sätta sig, och rörelserna har då avtagit. Nya rörelser börjar i regel när något förändras. Vanliga exempel är:

  • Mer vikt på marken. Att höja tomten med fyllning (jord eller grus som körs dit för att höja marken), bygga en stödmur med jord bakom, lägga en ny uppfart på tjocka lager grus eller bygga en tung tillbyggnad ökar lasten på leran under.

  • Sänkt grundvatten. Grävning, ledningsarbeten, större byggen i närheten och otäta avloppsledningar som leder bort vatten ur marken kan sänka vattennivån. Det är extra känsligt för hus som står på pålar av trä, alltså långa stolpar som för ner husets tyngd genom leran, eftersom träpålar under huset håller bäst när de står helt under vattnet i marken.

  • Olika sorters grund under samma hus. En tillbyggnad som står på en annan sorts grund än huvudbyggnaden, eller ett hus där en del vilar på berg och resten på lera.

Sättning och skred är två olika saker

Orden används ibland om vartannat, men det handlar om två helt olika händelser.

En sättning går långsamt, några millimeter här och där, och märks oftast först som förändringar inne i huset.

Ett skred är när en del av marken plötsligt glider iväg, nästan alltid i en slänt (en sluttning) ner mot ett vattendrag eller en dalgång. Det kan gå mycket snabbt. Den 20 mars 2026 gick ett lerskred på ungefär en hektar (10 000 kvadratmeter) i Rödbo på norra Hisingen. En större lada drogs med och rasade, enligt beskrivningen från Statens geotekniska institut (SGI).

Kvicklera kan göra skred större

I delar av Göta älvdalen finns kvicklera. Det är en lera som kan tappa det mesta av sin styrka och bli flytande om den störs kraftigt. Den bildades när saltet från havet sakta lakades ur leran, och den är vanligast i västra Sverige i områden som en gång låg under havet. SGI förklarar att kvicklera inte orsakar skred, men kan göra dem mycket större, och nämner Tuveskredet på Hisingen 1977 som ett av de mest kända exemplen.

Skillnaden mellan sättning och skred spelar också roll för ekonomin. Ett skred räknas oftast som en naturskada i villaförsäkringen, medan försäkringen sällan ersätter sättningsskador eftersom de byggs upp långsamt.

Bor du nära en slänt?

Har du en slänt på eller intill tomten, särskilt ner mot ett vattendrag, finns det några saker som är bra att undvika utan att först fråga en geotekniker (en expert på jord och på hur mycket marken tål):

  • att lägga upp jord, sten, trädgårdsavfall eller annat tungt material vid överkanten av slänten

  • att gräva i nedre delen av slänten, till exempel för en mur eller en altan

  • att leda takvatten eller dräneringsvatten rakt ut i slänten

  • att ta bort många träd och buskar i slänten på en gång

Så tar du reda på hur marken under ditt hus ser ut

Mycket av förarbetet kan du göra själv innan du tar in hjälp. Fyra källor är särskilt användbara i Göteborg.

  1. Jorddjupet. SGU (Sveriges geologiska undersökning) har en kartvisare som visar ungefär hur djupt det är ner till berg. På en lertomt ger den en fingervisning om hur mycket lera som kan finnas under huset. SGU påpekar själva att osäkerheten är stor där det är långt till närmaste mätpunkt, så se kartan som en ledtråd och inte som ett svar.

  2. Markens rörelser. SGI har en öppen karttjänst som heter InSAR Sverige. InSAR är en metod där satelliter mäter avståndet till marken med radar, och kartan visar hur mark och byggnader har rört sig på millimeternivå under flera år. Tjänsten visar mätpunkter och inte varje enskilt hus, så se resultatet som en bild av området snarare än av ditt eget hus.

  3. Skredrisken vid Göta älv. Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden, och SGI:s skredriskkartering visar att många platser där fortfarande har hög skredrisk. Bor du nära älven, är det därför värt att se om ditt område ingår i karteringen.

  4. Husets egna handlingar. Ritningar och tidigare besiktningar kan visa hur huset är grundlagt. Vet du inte vilken grund du har, går det ofta att känna igen husets grund med hjälp av sockeln, golvet och byggåret.

Tecken på grundproblem som är typiska för lerjord

De vanliga tecknen på sättningsskador i hus, som sprickor från hörnen vid dörrar och fönster, golv som lutar och dörrar som kärvar, gäller även på lera. På lerjord finns det dessutom några mönster som är värda att känna igen.

  • Skadorna samlas på en sida. Sprickor och lutningar som alla pekar mot samma del av huset kan betyda att leran är djupare där, eller att just den delen har fått mer att bära.

  • Huset står still men marken runt omkring sjunker. Ett hus på pålar rör sig sällan, men marken bredvid kan fortsätta att sjunka. Då kan det bli en glipa mellan entrétrappan och huset, en uppfart som sjunker undan mot garaget eller ledningar som belastas där de går in i huset.

  • Sprickor i skarven mot en tillbyggnad. Är tillbyggnaden grundlagd på ett annat sätt än resten av huset, rör sig delarna olika mycket.

  • Sprickor som dyker upp i samband med ett bygge i området. Det kan tyda på att grundvattnet har påverkats eller att arbetet har gett vibrationer i marken. Anteckna datum och vad som pågick, eftersom det blir svårt att reda ut i efterhand.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Boka kostnadsfri besiktning

Vad bör du kontrollera när huset börjar röra sig?

En sättning i lera går sällan så snabbt att du behöver agera samma vecka. Det viktiga är att börja i rätt ände.

  1. Skriv ner vad som har förändrats. Gå igenom de senaste åren, både på din egen tomt och i grannskapet, och notera när varje förändring gjordes. På lerjord är det ofta där förklaringen finns.

  2. Ta reda på vad huset står på. Platta, krypgrund, källare eller pålar avgör vilka risker som är aktuella och vilka åtgärder som är möjliga.

  3. Fotografera vid olika årstider. Ta bilder på samma ställen efter en torr sommar och efter en blöt vinter. På lera säger skillnaden mellan årstiderna mycket om vad som pågår.

  4. Vänta med nya ingrepp. Lägg inte på mer vikt och gräv inte nära huset förrän orsaken är känd.

  5. Låt en fackperson bedöma marken. En geoteknisk undersökning visar hur djup leran är, hur mycket den tål och om huset riskerar fortsatta sättningar. Ofta kombineras den med mätningar av själva huset under en längre tid.

Visar utredningen att huset behöver mer stöd, finns det flera metoder, från injektering (en massa som sprutas in i marken under grunden) till pålning ner till fast botten. På djup lera avgör avståndet ner till fast mark vilka metoder för grundförstärkning av hus som fungerar.

Planerar du att bygga eller ändra något på en lertomt?

Det mesta går att göra även på lera, men det kräver mer eftertanke än på berg eller grus. Eftersom ny vikt och sänkt grundvatten är det som oftast sätter igång rörelser, är tre frågor bra att ställa innan arbetet börjar.

  • Hur mycket väger det nya? Ett garage, en upphöjd uteplats eller en tillbyggnad belastar leran även en bit utanför den yta där den står, och kan därför påverka huset bredvid.

  • Behöver det grävas djupt eller pumpas bort vatten? Fråga den som ska utföra arbetet, hur djupt det ska grävas nära huset och hur länge vattnet i så fall behöver pumpas bort.

  • Hur är det befintliga huset grundlagt? Står huset på pålar men inte den nya delen, kommer de att röra sig olika mycket, och det är en av de viktigaste frågorna när du väljer grund till en tillbyggnad.

Lera släpper igenom vatten dåligt, så regnvatten blir lätt stående mot grunden om det inte leds bort. En fungerande dränering och mark som lutar bort från huset gör därför stor nytta på en lertomt. Står huset på träpålar, ska en fackperson först bedöma på vilket djup dräneringen får ligga, så att grundvattnet runt pålarna inte sänks.

Även arbeten som känns små, som att höja och jämna ut en gräsmatta, kan märkas på djup lera. Planerar du ett större markarbete, är det klokt att låta någon bedöma leran innan arbetet planeras i detalj.

Få hjälp med husgrunden i Göteborg

Har du märkt att något rör sig i huset, eller planerar du ett projekt på en lertomt? Då är det lättare att fatta rätt beslut när någon med erfarenhet av lokala markförhållanden har tittat på samma underlag som du.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv ditt hus, var det ligger och vad du har sett, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Vad bör du kontrollera när huset börjar röra sig?

En sättning i lera går sällan så snabbt att du behöver agera samma vecka. Det viktiga är att börja i rätt ände.

  1. Skriv ner vad som har förändrats. Gå igenom de senaste åren, både på din egen tomt och i grannskapet, och notera när varje förändring gjordes. På lerjord är det ofta där förklaringen finns.

  2. Ta reda på vad huset står på. Platta, krypgrund, källare eller pålar avgör vilka risker som är aktuella och vilka åtgärder som är möjliga.

  3. Fotografera vid olika årstider. Ta bilder på samma ställen efter en torr sommar och efter en blöt vinter. På lera säger skillnaden mellan årstiderna mycket om vad som pågår.

  4. Vänta med nya ingrepp. Lägg inte på mer vikt och gräv inte nära huset förrän orsaken är känd.

  5. Låt en fackperson bedöma marken. En geoteknisk undersökning visar hur djup leran är, hur mycket den tål och om huset riskerar fortsatta sättningar. Ofta kombineras den med mätningar av själva huset under en längre tid.

Visar utredningen att huset behöver mer stöd, finns det flera metoder, från injektering (en massa som sprutas in i marken under grunden) till pålning ner till fast botten. På djup lera avgör avståndet ner till fast mark vilka metoder för grundförstärkning av hus som fungerar.

Planerar du att bygga eller ändra något på en lertomt?

Det mesta går att göra även på lera, men det kräver mer eftertanke än på berg eller grus. Eftersom ny vikt och sänkt grundvatten är det som oftast sätter igång rörelser, är tre frågor bra att ställa innan arbetet börjar.

  • Hur mycket väger det nya? Ett garage, en upphöjd uteplats eller en tillbyggnad belastar leran även en bit utanför den yta där den står, och kan därför påverka huset bredvid.

  • Behöver det grävas djupt eller pumpas bort vatten? Fråga den som ska utföra arbetet, hur djupt det ska grävas nära huset och hur länge vattnet i så fall behöver pumpas bort.

  • Hur är det befintliga huset grundlagt? Står huset på pålar men inte den nya delen, kommer de att röra sig olika mycket, och det är en av de viktigaste frågorna när du väljer grund till en tillbyggnad.

Lera släpper igenom vatten dåligt, så regnvatten blir lätt stående mot grunden om det inte leds bort. En fungerande dränering och mark som lutar bort från huset gör därför stor nytta på en lertomt. Står huset på träpålar, ska en fackperson först bedöma på vilket djup dräneringen får ligga, så att grundvattnet runt pålarna inte sänks.

Även arbeten som känns små, som att höja och jämna ut en gräsmatta, kan märkas på djup lera. Planerar du ett större markarbete, är det klokt att låta någon bedöma leran innan arbetet planeras i detalj.

Få hjälp med husgrunden i Göteborg

Har du märkt att något rör sig i huset, eller planerar du ett projekt på en lertomt? Då är det lättare att fatta rätt beslut när någon med erfarenhet av lokala markförhållanden har tittat på samma underlag som du.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv ditt hus, var det ligger och vad du har sett, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Vanliga frågor om hus på lerjord i Göteborg

Hur länge kan en sättning i lera pågå?

Länge. När leran har fått en ny last kan den fortsätta att tryckas ihop i många år, ibland i årtionden, även om rörelsen oftast avtar med tiden. Det är därför en enda kontroll sällan räcker för att säga att ett hus har slutat röra sig.

Gäller samma sak i Mölndal, Partille, Kungälv och Ale?

I stora drag, ja. Kartorna och råden i den här artikeln fungerar på samma sätt där. Kungälv och Ale ligger dessutom längs Göta älv och ingår, precis som Göteborg, i SGI:s arbete med att minska skredrisken längs älven.

Är nyare hus på lera säkrare än äldre?

Inte automatiskt. Nya hus planeras normalt utifrån en undersökning av marken, och på djup lera står de ofta på pålar eller på förstärkt mark. Ett äldre hus kan ha byggts med mindre kunskap om marken, men det har i gengäld en lång historik som visar hur det beter sig. Ett gammalt hus utan nya sprickor är därför ett lugnande tecken.

Behöver jag tänka på skred om tomten är plan?

Risken är mycket liten på plan mark långt från slänter. I områden med kvicklera kan dock ett skred som börjar i en slänt sprida sig bakåt in över plan mark. Ligger tomten nära en dalgång eller ett vattendrag med branta kanter, kan det därför vara värt att titta i SGI:s kartläggning av kvicklera.

Vem kontaktar jag om jag ser sprickor i marken i en slänt?

Kontakta kommunen om du ser nya sprickor i marken, träd eller stolpar som börjar luta eller jord som glider ner i en slänt. Är det akut, till exempel om marken rör sig eller om byggnader kan vara i fara, ring 112.

Behöver jag en geoteknisk undersökning bara för att huset står på lera?

Nej. Står huset stilla och inget ska byggas eller ändras, finns det sällan skäl att undersöka marken bara för att den är lerig. Det blir aktuellt när du ser tecken på rörelser, när tomten ska få bära mer eller när du ska bygga nära en slänt.

Kan jag plantera stora träd nära huset på en lertomt?

Det går, men tänk på avståndet. Stora träd tar mycket vatten ur marken under sommaren, och på lera kan det få marken nära huset att krympa. Även en fällning påverkar leran, eftersom marken kan svälla tillbaka när trädet inte längre drar vatten ur den. Hur stor risken är för att träd och rötter skadar husgrunden beror mycket på avståndet och trädets storlek.