|

Följ

Hur vet man vilken typ av grund huset har?

Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Kanske ska du köpa hus, kanske står det något om grunden i besiktningsprotokollet som du inte riktigt förstår, eller så vill du veta vad som finns under golvet innan du lägger nytt. Vilken typ av grund huset har går oftast att ta reda på själv, utan att riva något. Det du behöver är ögonen, en ficklampa och gärna husets ritningar.

Kort svar

De flesta svenska villor står på någon av fem grundtyper: platta på mark, krypgrund, torpargrund, källargrund eller plintgrund. Du får oftast en tydlig bild genom fyra ledtrådar: sockeln utifrån, om det finns en väg in under huset, hur golvet känns och vad byggåret och ritningarna säger.

Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste tecknen. Längre ner går vi igenom var du letar och vad du ser vid varje grundtyp.

Snabbguide: vad pekar tecknen på?

Tabellen är en vägvisare för att sortera det du ser, inte en slutlig bedömning.

Det du ser

Pekar oftast mot

Ventilationsgaller i sockeln och en inspektionslucka

Krypgrund (uteluftsventilerad)

Lucka men inga ventiler, avfuktare och isolerade murar innanför

Tätad (varm) krypgrund

Låg betongsockel, inga ventiler, ingen lucka, entré nära mark

Platta på mark

Fjädrande trägolv men ingen lucka och inga ventiler

Möjligen uppreglat golv på platta

Låg mur av natursten eller tegel, äldre hus, mycket lågt utrymme

Torpargrund

Källarfönster, ljusschakt och trappa ner

Källargrund

Fullhöga väggar på ena sidan och jord mot den andra

Suterräng (källare i sluttning)

Fristående block eller stolpar, öppet eller panel runt huset

Plintgrund

Sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset

Flera grundtyper, till exempel vid en tillbyggnad

Fyra ledtrådar: var du letar

Det här avsnittet handlar om var du tittar och vad du ska anteckna. Vad iakttagelserna betyder tar vi upp längre ner, under respektive grundtyp. Ingen enskild ledtråd är helt säker, men tillsammans ger de oftast ett tydligt svar. Börja utifrån och arbeta dig inåt.

Ledtråd 1: Sockeln utifrån

Sockeln är den synliga delen av grunden mellan marken och fasaden. Gå ett varv runt hela huset och anteckna fyra saker:

  1. Om det sitter ventilationsgaller i sockeln, och i så fall var.

  2. Om det finns små fönster, gärna med ljusschakt (en nedsänkt grop framför fönstret).

  3. Hur högt sockeln sticker upp över marken.

  4. Vad den är byggd av. Betong, lättbetong och lecablock (ett lätt och tåligt byggblock som används för att mura väggar, grundmurar och socklar) förekommer i flera grundtyper, medan natursten och tegel tyder på en äldre grund. Mer om olika murmaterial finns i artikeln om grundmur som vittrar sönder.

Räkna också trappstegen vid entrén. Höjden upp till ytterdörren säger ungefär hur högt golvet ligger över marken.

Notera särskilt om sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset.

Ledtråd 2: En väg in under huset

Nu vill du veta om det finns ett utrymme mellan marken och golvet. Leta på tre ställen:

  1. I golvet. En inspektionslucka sitter oftast i hall, klädkammare, garderob eller tvättstuga, ibland dold under en matta.

  2. I sockeln. En del grunder nås i stället utifrån, genom en mindre lucka i grundmuren.

  3. Nedåt. En källartrappa inne eller en källardörr ute.

Hittar du en lucka, öppna den och lys in med en stark ficklampa. Anteckna två saker: vad marken är täckt med, till exempel jord, singel eller markplast, och hur högt utrymmet är. Är det högt nog att krypa in i, eller bara några decimeter?

Kryp däremot inte in i ett utrymme du inte känner till. Trånga grunder kan vara svåra att ta sig ut ur, och där kan det finnas vassa föremål, gamla installationer eller påväxt. För att avgöra grundtypen räcker det att titta.

Hittar du ingen väg in alls säger det mindre än man kan tro. Se avsnittet om vanliga förväxlingar längre ner.

Ledtråd 3: Golvet

Golvet är den minst säkra ledtråden, eftersom golv ofta har byggts om genom åren. Gå ändå runt i flera rum på bottenvåningen och känn efter:

  • Fjädrar golvet lite och låter ihåligt när du går på det?

  • Eller känns det stumt och hårt, med klinker som ligger jämnt med övriga golv?

Ett fjädrande golv betyder inte automatiskt att det finns ett utrymme under. Varför det är så tar vi upp under vanliga förväxlingar.

Ledtråd 4: Byggår, ritningar och andra handlingar

Byggåret som fingervisning. Olika grundtyper har dominerat under olika perioder. Det är aldrig ett bevis, eftersom flera grundtyper har använts samtidigt och hus ofta har byggts till.

Byggperiod

Vanliga grundtyper att räkna med

Äldre hus, torp och sekelskiftesvillor, fram till omkring 1960

Torpargrund och källare, i stugor och uthus även plintar

Från 1960-talet

Platta på mark börjar användas i bostäder. Källare förekommer fortfarande

Från slutet av 1970-talet

Krypgrund blir åter vanlig i stor skala

Nyare hus

Platta på mark är mycket vanlig, men alla grundtyper förekommer

Torpargrunden var enligt Kulturmiljö-vårds genomgång av äldre husgrunder vanlig från 1800-talet fram till omkring 1960, medan källaren kom med egnahemsbyggandet kring sekelskiftet 1900. Att krypgrunder åter började byggas i stor skala i slutet av 1970-talet beskriver Anticimex i sin genomgång av hus med krypgrund.

Husets byggår hittar du bland annat i fastighetsuppgifterna. Lantmäteriet beskriver vad fastighetsregistret innehåller, bland annat byggnadsår och tillbyggnadsår. Grundtypen står däremot inte där.

Ritningarna ger det tydligaste beskedet. Leta främst efter sektionsritningar, som visar huset som om det skurits rakt igenom från tak till mark. Där syns vad som finns under golvet. Även konstruktions- och grundritningar kan visa hur huset är grundlagt.

Ritningar i bygglovsärenden är allmänna handlingar och kan normalt begäras ut från kommunen. I Göteborg kan man till exempel beställa bygglovshandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen. Riktigt gamla hus saknar ibland ritningar, och ritningarna visar hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det blev.

Andra handlingar som kan hjälpa:

  • Mäklarens objektsbeskrivning anger ofta grundtyp, men uppgiften kan vara förenklad.

  • Ett tidigare besiktningsprotokoll anger normalt grundtyp.

  • Grannar i områden där husen byggdes samtidigt av samma hustillverkare har ofta samma grund.

Kanske ska du köpa hus, kanske står det något om grunden i besiktningsprotokollet som du inte riktigt förstår, eller så vill du veta vad som finns under golvet innan du lägger nytt. Vilken typ av grund huset har går oftast att ta reda på själv, utan att riva något. Det du behöver är ögonen, en ficklampa och gärna husets ritningar.

Kort svar

De flesta svenska villor står på någon av fem grundtyper: platta på mark, krypgrund, torpargrund, källargrund eller plintgrund. Du får oftast en tydlig bild genom fyra ledtrådar: sockeln utifrån, om det finns en väg in under huset, hur golvet känns och vad byggåret och ritningarna säger.

Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste tecknen. Längre ner går vi igenom var du letar och vad du ser vid varje grundtyp.

Snabbguide: vad pekar tecknen på?

Tabellen är en vägvisare för att sortera det du ser, inte en slutlig bedömning.

Det du ser

Pekar oftast mot

Ventilationsgaller i sockeln och en inspektionslucka

Krypgrund (uteluftsventilerad)

Lucka men inga ventiler, avfuktare och isolerade murar innanför

Tätad (varm) krypgrund

Låg betongsockel, inga ventiler, ingen lucka, entré nära mark

Platta på mark

Fjädrande trägolv men ingen lucka och inga ventiler

Möjligen uppreglat golv på platta

Låg mur av natursten eller tegel, äldre hus, mycket lågt utrymme

Torpargrund

Källarfönster, ljusschakt och trappa ner

Källargrund

Fullhöga väggar på ena sidan och jord mot den andra

Suterräng (källare i sluttning)

Fristående block eller stolpar, öppet eller panel runt huset

Plintgrund

Sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset

Flera grundtyper, till exempel vid en tillbyggnad

Fyra ledtrådar: var du letar

Det här avsnittet handlar om var du tittar och vad du ska anteckna. Vad iakttagelserna betyder tar vi upp längre ner, under respektive grundtyp. Ingen enskild ledtråd är helt säker, men tillsammans ger de oftast ett tydligt svar. Börja utifrån och arbeta dig inåt.

Ledtråd 1: Sockeln utifrån

Sockeln är den synliga delen av grunden mellan marken och fasaden. Gå ett varv runt hela huset och anteckna fyra saker:

  1. Om det sitter ventilationsgaller i sockeln, och i så fall var.

  2. Om det finns små fönster, gärna med ljusschakt (en nedsänkt grop framför fönstret).

  3. Hur högt sockeln sticker upp över marken.

  4. Vad den är byggd av. Betong, lättbetong och lecablock (ett lätt och tåligt byggblock som används för att mura väggar, grundmurar och socklar) förekommer i flera grundtyper, medan natursten och tegel tyder på en äldre grund. Mer om olika murmaterial finns i artikeln om grundmur som vittrar sönder.

Räkna också trappstegen vid entrén. Höjden upp till ytterdörren säger ungefär hur högt golvet ligger över marken.

Notera särskilt om sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset.

Ledtråd 2: En väg in under huset

Nu vill du veta om det finns ett utrymme mellan marken och golvet. Leta på tre ställen:

  1. I golvet. En inspektionslucka sitter oftast i hall, klädkammare, garderob eller tvättstuga, ibland dold under en matta.

  2. I sockeln. En del grunder nås i stället utifrån, genom en mindre lucka i grundmuren.

  3. Nedåt. En källartrappa inne eller en källardörr ute.

Hittar du en lucka, öppna den och lys in med en stark ficklampa. Anteckna två saker: vad marken är täckt med, till exempel jord, singel eller markplast, och hur högt utrymmet är. Är det högt nog att krypa in i, eller bara några decimeter?

Kryp däremot inte in i ett utrymme du inte känner till. Trånga grunder kan vara svåra att ta sig ut ur, och där kan det finnas vassa föremål, gamla installationer eller påväxt. För att avgöra grundtypen räcker det att titta.

Hittar du ingen väg in alls säger det mindre än man kan tro. Se avsnittet om vanliga förväxlingar längre ner.

Ledtråd 3: Golvet

Golvet är den minst säkra ledtråden, eftersom golv ofta har byggts om genom åren. Gå ändå runt i flera rum på bottenvåningen och känn efter:

  • Fjädrar golvet lite och låter ihåligt när du går på det?

  • Eller känns det stumt och hårt, med klinker som ligger jämnt med övriga golv?

Ett fjädrande golv betyder inte automatiskt att det finns ett utrymme under. Varför det är så tar vi upp under vanliga förväxlingar.

Ledtråd 4: Byggår, ritningar och andra handlingar

Byggåret som fingervisning. Olika grundtyper har dominerat under olika perioder. Det är aldrig ett bevis, eftersom flera grundtyper har använts samtidigt och hus ofta har byggts till.

Byggperiod

Vanliga grundtyper att räkna med

Äldre hus, torp och sekelskiftesvillor, fram till omkring 1960

Torpargrund och källare, i stugor och uthus även plintar

Från 1960-talet

Platta på mark börjar användas i bostäder. Källare förekommer fortfarande

Från slutet av 1970-talet

Krypgrund blir åter vanlig i stor skala

Nyare hus

Platta på mark är mycket vanlig, men alla grundtyper förekommer

Torpargrunden var enligt Kulturmiljö-vårds genomgång av äldre husgrunder vanlig från 1800-talet fram till omkring 1960, medan källaren kom med egnahemsbyggandet kring sekelskiftet 1900. Att krypgrunder åter började byggas i stor skala i slutet av 1970-talet beskriver Anticimex i sin genomgång av hus med krypgrund.

Husets byggår hittar du bland annat i fastighetsuppgifterna. Lantmäteriet beskriver vad fastighetsregistret innehåller, bland annat byggnadsår och tillbyggnadsår. Grundtypen står däremot inte där.

Ritningarna ger det tydligaste beskedet. Leta främst efter sektionsritningar, som visar huset som om det skurits rakt igenom från tak till mark. Där syns vad som finns under golvet. Även konstruktions- och grundritningar kan visa hur huset är grundlagt.

Ritningar i bygglovsärenden är allmänna handlingar och kan normalt begäras ut från kommunen. I Göteborg kan man till exempel beställa bygglovshandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen. Riktigt gamla hus saknar ibland ritningar, och ritningarna visar hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det blev.

Andra handlingar som kan hjälpa:

  • Mäklarens objektsbeskrivning anger ofta grundtyp, men uppgiften kan vara förenklad.

  • Ett tidigare besiktningsprotokoll anger normalt grundtyp.

  • Grannar i områden där husen byggdes samtidigt av samma hustillverkare har ofta samma grund.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Så känner du igen de vanligaste grundtyperna

Här är vad iakttagelserna från ledtrådarna ovan brukar betyda. Fördjupningar om problem, fukt och åtgärder finns i de artiklar vi länkar till.

Platta på mark

Huset står på en gjuten betongplatta direkt mot marken, utan något utrymme under golvet. I nyare hus ligger isolering och ett dränerande lager under plattan.

  • Låg betongsockel, ofta med en synlig kantbalk (plattans förtjockade ytterkant).

  • Inga ventiler och ingen inspektionslucka.

  • Entrén ligger nära marknivån.

  • Stumt golv, om det inte är uppreglat (se vanliga förväxlingar).

Läs mer om grundtypen i artikeln om fukt i platta på mark.

Krypgrund

Huset vilar på en grundmur runt husets kant, med ett luftutrymme på ungefär 40 till 100 centimeter mellan marken och ett golv av träbjälkar.

  • Ventilationsgaller runt hela sockeln.

  • Inspektionslucka i golvet eller sockeln.

  • Några trappsteg upp till entrén.

  • Genom luckan syns mark, singel eller markplast och träbjälkar.

Krypgrunden finns i två huvudvarianter. Den klassiska släpper in uteluft genom ventilerna. En tätad, eller varm, krypgrund saknar öppna ventiler och har i stället isolerade murar och en avfuktare. Hur varianterna skiljer sig åt, beskriver vi i artikeln om att isolera krypgrund. En samlad översikt finns i vår artikel om krypgrund.

Torpargrund

En äldre grundtyp där huset står på en låg mur av natursten, tegel eller senare lecablock, med ett lågt och ofta oventilerat utrymme under trägolvet.

  • Äldre hus, torp, sommarhus eller sekelskiftesvilla.

  • Mur av natursten eller tegel, ibland putsad.

  • Få eller inga ventiler.

  • Mycket lågt utrymme under golvet och ofta ingen lucka.

Hur torpargrunden skiljer sig från en modern krypgrund och vad det betyder i praktiken beskriver vi i artikeln om torpargrund.

Källargrund och suterräng

Grunden utgörs av ett helt eller delvis nedgrävt våningsplan, med väggar av betong, block eller sten mot marken.

  • Källarfönster i sockeln, ofta med ljusschakt.

  • Källartrappa inne eller källardörr ute.

  • Hög sockel runt huset.

En källare behöver inte gå under hela huset. Jämför källarens mått med husets yttermått. Är källaren mindre står resten ofta på krypgrund eller platta.

Ett suterränghus är byggt i en sluttning. Källarplanet ligger då öppet mot marken på ena sidan och under mark på den andra, så att huset ser ut att ha en våning mer från ena hållet.

Källarväggar har jord direkt mot sig, och ett problem som är bra att känna till är när en källarvägg buktar inåt.

Plintgrund

Huset vilar på fristående plintar, alltså block eller pelare av betong, sten eller trä, i stället för på en sammanhängande mur. Skillnaden mot krypgrunden är just att bärningen sker på punkter i stället för på en genomgående grundmur.

  • Du kan se in under huset mellan plintarna, ibland rakt igenom.

  • Runt huset kan det sitta en "kjol" av panel, plåt eller skivor. Den ser ut som en sockel på håll men är bara en skärm. Knacka på den eller titta bakom en hörna.

  • Vanligt på fritidshus, äldre stugor, uterum, altaner och en del tillbyggnader.

Eftersom plintarna står på separata punkter kan markrörelser påverka enskilda plintar. Det kan märkas som att golvet börjar luta. Följer rörelserna årstiderna kan det röra sig om tjälskador på husgrunden.

Kombinationer och ovanligare varianter

  • Kombinerade grunder. Tillbyggnader, garage och uterum står ofta på en annan grund än huvudbyggnaden. Det är därför sockeln kan byta höjd eller material, eller sluta ha ventiler, där två husdelar möts.

  • Pålad grundläggning. På lös mark, till exempel lera, kan grunden vila på pålar ner till fast botten. Det syns inte utifrån utan framgår av konstruktionsritningar eller en markrapport. Hur marken undersöks beskriver vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

  • Grund på berg. På en bergig tomt kan grundmur eller plintar vara gjutna direkt mot berget. Ofta syns berghällen vid sockeln.

Vanliga förväxlingar

  • Krypgrund eller torpargrund? Betong eller lättbetong, ventiler och ett utrymme du kan krypa in i pekar mot krypgrund. Natursten eller tegel, få ventiler och ett mycket lågt utrymme pekar mot torpargrund.

  • Platta på mark eller tätad krypgrund? Båda kan sakna ventiler. Det som avgör är om det finns ett utrymme under golvet. En lucka ner till ett sådant utrymme talar för krypgrund.

  • Krypgrund eller uppreglat golv på platta? Ett uppreglat golv är ett trägolv som ligger på reglar ovanpå betongplattan. Det fjädrar och låter ihåligt, precis som ett golv över ett kryputrymme, trots att huset står på platta. Saknas både lucka och ventiler talar det mer för en platta med uppreglat golv. Vad konstruktionen innebär i praktiken går vi igenom i artikeln om fukt i platta på mark.

  • Varken lucka eller ventiler, vad är det då? Oftast platta på mark, med eller utan uppreglat golv. Men det kan också vara en torpargrund där utrymmet är för lågt för en lucka, eller en krypgrund där luckan byggts igen vid en renovering. Byggåret och ritningarna ger ett säkrare svar.

  • Inredd källare eller vanligt markplan? Ett rum med fönster högt upp på väggen och jord på utsidan kan vara ett källarplan, även om det är inrett som vardagsrum.

När behöver du få grundtypen bekräftad?

För att förstå ditt hus räcker ledtrådarna ovan oftast långt. Ett säkrare besked är ändå värt att få:

  • inför ett husköp, där grundtypen styr vilka kontroller som är rimliga

  • inför en större åtgärd som isolering, dränering, golvbyte eller tillbyggnad

  • när ledtrådarna motsäger varandra, till exempel ventiler men ingen lucka

  • när du inte vet vad en tillbyggnad står på.

Börja med ritningarna hos kommunen. Ger de inget tydligt svar kan en besiktningsman bekräfta grundtypen på plats och samtidigt bedöma skicket. Vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Grundtypen styr också vilka åtgärder som är aktuella om grunden behöver renoveras.

Sammanfattning: så tar du reda på husets grund

  1. Gå ett varv runt huset. Notera sockelns höjd och material, ventiler, källarfönster och om sockeln ändrar utseende.

  2. Räkna trappstegen upp till entrén.

  3. Leta efter en lucka i hall, klädkammare, garderob, tvättstuga eller sockel.

  4. Lys in genom luckan och titta efter mark, markplast, träbjälkar, avfuktare eller betong.

  5. Känn på golvet i flera rum.

  6. Ta reda på byggåret och om huset har byggts till.

  7. Begär ut ritningarna från kommunen, främst sektionsritningar.

  8. Läs objektsbeskrivning och besiktningsprotokoll om du har dem.

Vill du ha hjälp att bedöma grunden?

Har du gått igenom ledtrådarna och fortfarande är osäker, eller planerar du ett köp eller en renovering, kan det vara klokt att låta någon titta på plats. Skicka gärna med bilder på sockeln, entrén och en eventuell inspektionslucka.

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Läs mer om vårt arbete med husgrund, eller beskriv ditt hus och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Så känner du igen de vanligaste grundtyperna

Här är vad iakttagelserna från ledtrådarna ovan brukar betyda. Fördjupningar om problem, fukt och åtgärder finns i de artiklar vi länkar till.

Platta på mark

Huset står på en gjuten betongplatta direkt mot marken, utan något utrymme under golvet. I nyare hus ligger isolering och ett dränerande lager under plattan.

  • Låg betongsockel, ofta med en synlig kantbalk (plattans förtjockade ytterkant).

  • Inga ventiler och ingen inspektionslucka.

  • Entrén ligger nära marknivån.

  • Stumt golv, om det inte är uppreglat (se vanliga förväxlingar).

Läs mer om grundtypen i artikeln om fukt i platta på mark.

Krypgrund

Huset vilar på en grundmur runt husets kant, med ett luftutrymme på ungefär 40 till 100 centimeter mellan marken och ett golv av träbjälkar.

  • Ventilationsgaller runt hela sockeln.

  • Inspektionslucka i golvet eller sockeln.

  • Några trappsteg upp till entrén.

  • Genom luckan syns mark, singel eller markplast och träbjälkar.

Krypgrunden finns i två huvudvarianter. Den klassiska släpper in uteluft genom ventilerna. En tätad, eller varm, krypgrund saknar öppna ventiler och har i stället isolerade murar och en avfuktare. Hur varianterna skiljer sig åt, beskriver vi i artikeln om att isolera krypgrund. En samlad översikt finns i vår artikel om krypgrund.

Torpargrund

En äldre grundtyp där huset står på en låg mur av natursten, tegel eller senare lecablock, med ett lågt och ofta oventilerat utrymme under trägolvet.

  • Äldre hus, torp, sommarhus eller sekelskiftesvilla.

  • Mur av natursten eller tegel, ibland putsad.

  • Få eller inga ventiler.

  • Mycket lågt utrymme under golvet och ofta ingen lucka.

Hur torpargrunden skiljer sig från en modern krypgrund och vad det betyder i praktiken beskriver vi i artikeln om torpargrund.

Källargrund och suterräng

Grunden utgörs av ett helt eller delvis nedgrävt våningsplan, med väggar av betong, block eller sten mot marken.

  • Källarfönster i sockeln, ofta med ljusschakt.

  • Källartrappa inne eller källardörr ute.

  • Hög sockel runt huset.

En källare behöver inte gå under hela huset. Jämför källarens mått med husets yttermått. Är källaren mindre står resten ofta på krypgrund eller platta.

Ett suterränghus är byggt i en sluttning. Källarplanet ligger då öppet mot marken på ena sidan och under mark på den andra, så att huset ser ut att ha en våning mer från ena hållet.

Källarväggar har jord direkt mot sig, och ett problem som är bra att känna till är när en källarvägg buktar inåt.

Plintgrund

Huset vilar på fristående plintar, alltså block eller pelare av betong, sten eller trä, i stället för på en sammanhängande mur. Skillnaden mot krypgrunden är just att bärningen sker på punkter i stället för på en genomgående grundmur.

  • Du kan se in under huset mellan plintarna, ibland rakt igenom.

  • Runt huset kan det sitta en "kjol" av panel, plåt eller skivor. Den ser ut som en sockel på håll men är bara en skärm. Knacka på den eller titta bakom en hörna.

  • Vanligt på fritidshus, äldre stugor, uterum, altaner och en del tillbyggnader.

Eftersom plintarna står på separata punkter kan markrörelser påverka enskilda plintar. Det kan märkas som att golvet börjar luta. Följer rörelserna årstiderna kan det röra sig om tjälskador på husgrunden.

Kombinationer och ovanligare varianter

  • Kombinerade grunder. Tillbyggnader, garage och uterum står ofta på en annan grund än huvudbyggnaden. Det är därför sockeln kan byta höjd eller material, eller sluta ha ventiler, där två husdelar möts.

  • Pålad grundläggning. På lös mark, till exempel lera, kan grunden vila på pålar ner till fast botten. Det syns inte utifrån utan framgår av konstruktionsritningar eller en markrapport. Hur marken undersöks beskriver vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.

  • Grund på berg. På en bergig tomt kan grundmur eller plintar vara gjutna direkt mot berget. Ofta syns berghällen vid sockeln.

Vanliga förväxlingar

  • Krypgrund eller torpargrund? Betong eller lättbetong, ventiler och ett utrymme du kan krypa in i pekar mot krypgrund. Natursten eller tegel, få ventiler och ett mycket lågt utrymme pekar mot torpargrund.

  • Platta på mark eller tätad krypgrund? Båda kan sakna ventiler. Det som avgör är om det finns ett utrymme under golvet. En lucka ner till ett sådant utrymme talar för krypgrund.

  • Krypgrund eller uppreglat golv på platta? Ett uppreglat golv är ett trägolv som ligger på reglar ovanpå betongplattan. Det fjädrar och låter ihåligt, precis som ett golv över ett kryputrymme, trots att huset står på platta. Saknas både lucka och ventiler talar det mer för en platta med uppreglat golv. Vad konstruktionen innebär i praktiken går vi igenom i artikeln om fukt i platta på mark.

  • Varken lucka eller ventiler, vad är det då? Oftast platta på mark, med eller utan uppreglat golv. Men det kan också vara en torpargrund där utrymmet är för lågt för en lucka, eller en krypgrund där luckan byggts igen vid en renovering. Byggåret och ritningarna ger ett säkrare svar.

  • Inredd källare eller vanligt markplan? Ett rum med fönster högt upp på väggen och jord på utsidan kan vara ett källarplan, även om det är inrett som vardagsrum.

När behöver du få grundtypen bekräftad?

För att förstå ditt hus räcker ledtrådarna ovan oftast långt. Ett säkrare besked är ändå värt att få:

  • inför ett husköp, där grundtypen styr vilka kontroller som är rimliga

  • inför en större åtgärd som isolering, dränering, golvbyte eller tillbyggnad

  • när ledtrådarna motsäger varandra, till exempel ventiler men ingen lucka

  • när du inte vet vad en tillbyggnad står på.

Börja med ritningarna hos kommunen. Ger de inget tydligt svar kan en besiktningsman bekräfta grundtypen på plats och samtidigt bedöma skicket. Vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Grundtypen styr också vilka åtgärder som är aktuella om grunden behöver renoveras.

Sammanfattning: så tar du reda på husets grund

  1. Gå ett varv runt huset. Notera sockelns höjd och material, ventiler, källarfönster och om sockeln ändrar utseende.

  2. Räkna trappstegen upp till entrén.

  3. Leta efter en lucka i hall, klädkammare, garderob, tvättstuga eller sockel.

  4. Lys in genom luckan och titta efter mark, markplast, träbjälkar, avfuktare eller betong.

  5. Känn på golvet i flera rum.

  6. Ta reda på byggåret och om huset har byggts till.

  7. Begär ut ritningarna från kommunen, främst sektionsritningar.

  8. Läs objektsbeskrivning och besiktningsprotokoll om du har dem.

Vill du ha hjälp att bedöma grunden?

Har du gått igenom ledtrådarna och fortfarande är osäker, eller planerar du ett köp eller en renovering, kan det vara klokt att låta någon titta på plats. Skicka gärna med bilder på sockeln, entrén och en eventuell inspektionslucka.

Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Läs mer om vårt arbete med husgrund, eller beskriv ditt hus och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Vanliga frågor om vilken grund huset har

Står grundtypen i fastighetsregistret?

Nej, det brukar den inte göra. Där finns bland annat byggnadsår, men grundtypen framgår istället av ritningar, mäklarens objektsbeskrivning eller ett besiktningsprotokoll.

Vilken grundtyp är vanligast?

I nyare villor är platta på mark mycket vanlig. I det befintliga husbeståndet är bilden mer blandad, eftersom grundtypen har varierat med byggperiod, landsdel och tomt. Därför är det bättre att undersöka sitt eget hus än att utgå från vad som är vanligast.

Kan ett hus ha flera olika grunder?

Ja. En tillbyggnad kan stå på platta intill ett äldre hus med krypgrund, och en delkällare kan kombineras med krypgrund under resten av huset.

Kan man byta grundtyp på ett befintligt hus?

I vissa fall. Ett exempel är att en torpargrund gjuts igen och görs om till platta på mark. Det är ett större ingrepp som kräver utredning först. Vi beskriver det i artikeln om torpargrund.

Mitt hus har varken lucka eller ventiler. Vilken grund är det?

Ofta är det platta på mark. Det kan också vara en torpargrund där utrymmet är för lågt för en lucka, en krypgrund där luckan byggts igen eller ett uppreglat golv på platta. Byggåret och ritningarna ger ett säkrare svar.

Vad är skillnaden mellan plintgrund och krypgrund?

En krypgrund har en sammanhängande grundmur runt huset, med ett utrymme innanför. En plintgrund bär huset på fristående punkter, och utrymmet under är ofta öppet eller bara avskärmat med panel eller plåt.