Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Kanske ska du köpa hus, kanske står det något om grunden i besiktningsprotokollet som du inte riktigt förstår, eller så vill du veta vad som finns under golvet innan du lägger nytt. Vilken typ av grund huset har går oftast att ta reda på själv, utan att riva något. Det du behöver är ögonen, en ficklampa och gärna husets ritningar.
Kort svar
De flesta svenska villor står på någon av fem grundtyper: platta på mark, krypgrund, torpargrund, källargrund eller plintgrund. Du får oftast en tydlig bild genom fyra ledtrådar: sockeln utifrån, om det finns en väg in under huset, hur golvet känns och vad byggåret och ritningarna säger.
Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste tecknen. Längre ner går vi igenom var du letar och vad du ser vid varje grundtyp.
Snabbguide: vad pekar tecknen på?
Tabellen är en vägvisare för att sortera det du ser, inte en slutlig bedömning.
Det du ser | Pekar oftast mot |
Ventilationsgaller i sockeln och en inspektionslucka | Krypgrund (uteluftsventilerad) |
Lucka men inga ventiler, avfuktare och isolerade murar innanför | Tätad (varm) krypgrund |
Låg betongsockel, inga ventiler, ingen lucka, entré nära mark | Platta på mark |
Fjädrande trägolv men ingen lucka och inga ventiler | Möjligen uppreglat golv på platta |
Låg mur av natursten eller tegel, äldre hus, mycket lågt utrymme | Torpargrund |
Källarfönster, ljusschakt och trappa ner | Källargrund |
Fullhöga väggar på ena sidan och jord mot den andra | Suterräng (källare i sluttning) |
Fristående block eller stolpar, öppet eller panel runt huset | Plintgrund |
Sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset | Flera grundtyper, till exempel vid en tillbyggnad |
Fyra ledtrådar: var du letar
Det här avsnittet handlar om var du tittar och vad du ska anteckna. Vad iakttagelserna betyder tar vi upp längre ner, under respektive grundtyp. Ingen enskild ledtråd är helt säker, men tillsammans ger de oftast ett tydligt svar. Börja utifrån och arbeta dig inåt.
Ledtråd 1: Sockeln utifrån
Sockeln är den synliga delen av grunden mellan marken och fasaden. Gå ett varv runt hela huset och anteckna fyra saker:
Om det sitter ventilationsgaller i sockeln, och i så fall var.
Om det finns små fönster, gärna med ljusschakt (en nedsänkt grop framför fönstret).
Hur högt sockeln sticker upp över marken.
Vad den är byggd av. Betong, lättbetong och lecablock (ett lätt och tåligt byggblock som används för att mura väggar, grundmurar och socklar) förekommer i flera grundtyper, medan natursten och tegel tyder på en äldre grund. Mer om olika murmaterial finns i artikeln om grundmur som vittrar sönder.
Räkna också trappstegen vid entrén. Höjden upp till ytterdörren säger ungefär hur högt golvet ligger över marken.
Notera särskilt om sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset.
Ledtråd 2: En väg in under huset
Nu vill du veta om det finns ett utrymme mellan marken och golvet. Leta på tre ställen:
I golvet. En inspektionslucka sitter oftast i hall, klädkammare, garderob eller tvättstuga, ibland dold under en matta.
I sockeln. En del grunder nås i stället utifrån, genom en mindre lucka i grundmuren.
Nedåt. En källartrappa inne eller en källardörr ute.
Hittar du en lucka, öppna den och lys in med en stark ficklampa. Anteckna två saker: vad marken är täckt med, till exempel jord, singel eller markplast, och hur högt utrymmet är. Är det högt nog att krypa in i, eller bara några decimeter?
Kryp däremot inte in i ett utrymme du inte känner till. Trånga grunder kan vara svåra att ta sig ut ur, och där kan det finnas vassa föremål, gamla installationer eller påväxt. För att avgöra grundtypen räcker det att titta.
Hittar du ingen väg in alls säger det mindre än man kan tro. Se avsnittet om vanliga förväxlingar längre ner.
Ledtråd 3: Golvet
Golvet är den minst säkra ledtråden, eftersom golv ofta har byggts om genom åren. Gå ändå runt i flera rum på bottenvåningen och känn efter:
Fjädrar golvet lite och låter ihåligt när du går på det?
Eller känns det stumt och hårt, med klinker som ligger jämnt med övriga golv?
Ett fjädrande golv betyder inte automatiskt att det finns ett utrymme under. Varför det är så tar vi upp under vanliga förväxlingar.
Ledtråd 4: Byggår, ritningar och andra handlingar
Byggåret som fingervisning. Olika grundtyper har dominerat under olika perioder. Det är aldrig ett bevis, eftersom flera grundtyper har använts samtidigt och hus ofta har byggts till.
Byggperiod | Vanliga grundtyper att räkna med |
Äldre hus, torp och sekelskiftesvillor, fram till omkring 1960 | Torpargrund och källare, i stugor och uthus även plintar |
Från 1960-talet | Platta på mark börjar användas i bostäder. Källare förekommer fortfarande |
Från slutet av 1970-talet | Krypgrund blir åter vanlig i stor skala |
Nyare hus | Platta på mark är mycket vanlig, men alla grundtyper förekommer |
Torpargrunden var enligt Kulturmiljö-vårds genomgång av äldre husgrunder vanlig från 1800-talet fram till omkring 1960, medan källaren kom med egnahemsbyggandet kring sekelskiftet 1900. Att krypgrunder åter började byggas i stor skala i slutet av 1970-talet beskriver Anticimex i sin genomgång av hus med krypgrund.
Husets byggår hittar du bland annat i fastighetsuppgifterna. Lantmäteriet beskriver vad fastighetsregistret innehåller, bland annat byggnadsår och tillbyggnadsår. Grundtypen står däremot inte där.
Ritningarna ger det tydligaste beskedet. Leta främst efter sektionsritningar, som visar huset som om det skurits rakt igenom från tak till mark. Där syns vad som finns under golvet. Även konstruktions- och grundritningar kan visa hur huset är grundlagt.
Ritningar i bygglovsärenden är allmänna handlingar och kan normalt begäras ut från kommunen. I Göteborg kan man till exempel beställa bygglovshandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen. Riktigt gamla hus saknar ibland ritningar, och ritningarna visar hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det blev.
Andra handlingar som kan hjälpa:
Mäklarens objektsbeskrivning anger ofta grundtyp, men uppgiften kan vara förenklad.
Ett tidigare besiktningsprotokoll anger normalt grundtyp.
Grannar i områden där husen byggdes samtidigt av samma hustillverkare har ofta samma grund.
Kanske ska du köpa hus, kanske står det något om grunden i besiktningsprotokollet som du inte riktigt förstår, eller så vill du veta vad som finns under golvet innan du lägger nytt. Vilken typ av grund huset har går oftast att ta reda på själv, utan att riva något. Det du behöver är ögonen, en ficklampa och gärna husets ritningar.
Kort svar
De flesta svenska villor står på någon av fem grundtyper: platta på mark, krypgrund, torpargrund, källargrund eller plintgrund. Du får oftast en tydlig bild genom fyra ledtrådar: sockeln utifrån, om det finns en väg in under huset, hur golvet känns och vad byggåret och ritningarna säger.
Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste tecknen. Längre ner går vi igenom var du letar och vad du ser vid varje grundtyp.
Snabbguide: vad pekar tecknen på?
Tabellen är en vägvisare för att sortera det du ser, inte en slutlig bedömning.
Det du ser | Pekar oftast mot |
Ventilationsgaller i sockeln och en inspektionslucka | Krypgrund (uteluftsventilerad) |
Lucka men inga ventiler, avfuktare och isolerade murar innanför | Tätad (varm) krypgrund |
Låg betongsockel, inga ventiler, ingen lucka, entré nära mark | Platta på mark |
Fjädrande trägolv men ingen lucka och inga ventiler | Möjligen uppreglat golv på platta |
Låg mur av natursten eller tegel, äldre hus, mycket lågt utrymme | Torpargrund |
Källarfönster, ljusschakt och trappa ner | Källargrund |
Fullhöga väggar på ena sidan och jord mot den andra | Suterräng (källare i sluttning) |
Fristående block eller stolpar, öppet eller panel runt huset | Plintgrund |
Sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset | Flera grundtyper, till exempel vid en tillbyggnad |
Fyra ledtrådar: var du letar
Det här avsnittet handlar om var du tittar och vad du ska anteckna. Vad iakttagelserna betyder tar vi upp längre ner, under respektive grundtyp. Ingen enskild ledtråd är helt säker, men tillsammans ger de oftast ett tydligt svar. Börja utifrån och arbeta dig inåt.
Ledtråd 1: Sockeln utifrån
Sockeln är den synliga delen av grunden mellan marken och fasaden. Gå ett varv runt hela huset och anteckna fyra saker:
Om det sitter ventilationsgaller i sockeln, och i så fall var.
Om det finns små fönster, gärna med ljusschakt (en nedsänkt grop framför fönstret).
Hur högt sockeln sticker upp över marken.
Vad den är byggd av. Betong, lättbetong och lecablock (ett lätt och tåligt byggblock som används för att mura väggar, grundmurar och socklar) förekommer i flera grundtyper, medan natursten och tegel tyder på en äldre grund. Mer om olika murmaterial finns i artikeln om grundmur som vittrar sönder.
Räkna också trappstegen vid entrén. Höjden upp till ytterdörren säger ungefär hur högt golvet ligger över marken.
Notera särskilt om sockeln byter höjd, material eller utseende längs huset.
Ledtråd 2: En väg in under huset
Nu vill du veta om det finns ett utrymme mellan marken och golvet. Leta på tre ställen:
I golvet. En inspektionslucka sitter oftast i hall, klädkammare, garderob eller tvättstuga, ibland dold under en matta.
I sockeln. En del grunder nås i stället utifrån, genom en mindre lucka i grundmuren.
Nedåt. En källartrappa inne eller en källardörr ute.
Hittar du en lucka, öppna den och lys in med en stark ficklampa. Anteckna två saker: vad marken är täckt med, till exempel jord, singel eller markplast, och hur högt utrymmet är. Är det högt nog att krypa in i, eller bara några decimeter?
Kryp däremot inte in i ett utrymme du inte känner till. Trånga grunder kan vara svåra att ta sig ut ur, och där kan det finnas vassa föremål, gamla installationer eller påväxt. För att avgöra grundtypen räcker det att titta.
Hittar du ingen väg in alls säger det mindre än man kan tro. Se avsnittet om vanliga förväxlingar längre ner.
Ledtråd 3: Golvet
Golvet är den minst säkra ledtråden, eftersom golv ofta har byggts om genom åren. Gå ändå runt i flera rum på bottenvåningen och känn efter:
Fjädrar golvet lite och låter ihåligt när du går på det?
Eller känns det stumt och hårt, med klinker som ligger jämnt med övriga golv?
Ett fjädrande golv betyder inte automatiskt att det finns ett utrymme under. Varför det är så tar vi upp under vanliga förväxlingar.
Ledtråd 4: Byggår, ritningar och andra handlingar
Byggåret som fingervisning. Olika grundtyper har dominerat under olika perioder. Det är aldrig ett bevis, eftersom flera grundtyper har använts samtidigt och hus ofta har byggts till.
Byggperiod | Vanliga grundtyper att räkna med |
Äldre hus, torp och sekelskiftesvillor, fram till omkring 1960 | Torpargrund och källare, i stugor och uthus även plintar |
Från 1960-talet | Platta på mark börjar användas i bostäder. Källare förekommer fortfarande |
Från slutet av 1970-talet | Krypgrund blir åter vanlig i stor skala |
Nyare hus | Platta på mark är mycket vanlig, men alla grundtyper förekommer |
Torpargrunden var enligt Kulturmiljö-vårds genomgång av äldre husgrunder vanlig från 1800-talet fram till omkring 1960, medan källaren kom med egnahemsbyggandet kring sekelskiftet 1900. Att krypgrunder åter började byggas i stor skala i slutet av 1970-talet beskriver Anticimex i sin genomgång av hus med krypgrund.
Husets byggår hittar du bland annat i fastighetsuppgifterna. Lantmäteriet beskriver vad fastighetsregistret innehåller, bland annat byggnadsår och tillbyggnadsår. Grundtypen står däremot inte där.
Ritningarna ger det tydligaste beskedet. Leta främst efter sektionsritningar, som visar huset som om det skurits rakt igenom från tak till mark. Där syns vad som finns under golvet. Även konstruktions- och grundritningar kan visa hur huset är grundlagt.
Ritningar i bygglovsärenden är allmänna handlingar och kan normalt begäras ut från kommunen. I Göteborg kan man till exempel beställa bygglovshandlingar från stadsbyggnadsförvaltningen. Riktigt gamla hus saknar ibland ritningar, och ritningarna visar hur huset var tänkt att byggas, inte alltid hur det blev.
Andra handlingar som kan hjälpa:
Mäklarens objektsbeskrivning anger ofta grundtyp, men uppgiften kan vara förenklad.
Ett tidigare besiktningsprotokoll anger normalt grundtyp.
Grannar i områden där husen byggdes samtidigt av samma hustillverkare har ofta samma grund.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Så känner du igen de vanligaste grundtyperna
Här är vad iakttagelserna från ledtrådarna ovan brukar betyda. Fördjupningar om problem, fukt och åtgärder finns i de artiklar vi länkar till.
Platta på mark
Huset står på en gjuten betongplatta direkt mot marken, utan något utrymme under golvet. I nyare hus ligger isolering och ett dränerande lager under plattan.
Låg betongsockel, ofta med en synlig kantbalk (plattans förtjockade ytterkant).
Inga ventiler och ingen inspektionslucka.
Entrén ligger nära marknivån.
Stumt golv, om det inte är uppreglat (se vanliga förväxlingar).
Läs mer om grundtypen i artikeln om fukt i platta på mark.
Krypgrund
Huset vilar på en grundmur runt husets kant, med ett luftutrymme på ungefär 40 till 100 centimeter mellan marken och ett golv av träbjälkar.
Ventilationsgaller runt hela sockeln.
Inspektionslucka i golvet eller sockeln.
Några trappsteg upp till entrén.
Genom luckan syns mark, singel eller markplast och träbjälkar.
Krypgrunden finns i två huvudvarianter. Den klassiska släpper in uteluft genom ventilerna. En tätad, eller varm, krypgrund saknar öppna ventiler och har i stället isolerade murar och en avfuktare. Hur varianterna skiljer sig åt, beskriver vi i artikeln om att isolera krypgrund. En samlad översikt finns i vår artikel om krypgrund.
Torpargrund
En äldre grundtyp där huset står på en låg mur av natursten, tegel eller senare lecablock, med ett lågt och ofta oventilerat utrymme under trägolvet.
Äldre hus, torp, sommarhus eller sekelskiftesvilla.
Mur av natursten eller tegel, ibland putsad.
Få eller inga ventiler.
Mycket lågt utrymme under golvet och ofta ingen lucka.
Hur torpargrunden skiljer sig från en modern krypgrund och vad det betyder i praktiken beskriver vi i artikeln om torpargrund.
Källargrund och suterräng
Grunden utgörs av ett helt eller delvis nedgrävt våningsplan, med väggar av betong, block eller sten mot marken.
Källarfönster i sockeln, ofta med ljusschakt.
Källartrappa inne eller källardörr ute.
Hög sockel runt huset.
En källare behöver inte gå under hela huset. Jämför källarens mått med husets yttermått. Är källaren mindre står resten ofta på krypgrund eller platta.
Ett suterränghus är byggt i en sluttning. Källarplanet ligger då öppet mot marken på ena sidan och under mark på den andra, så att huset ser ut att ha en våning mer från ena hållet.
Källarväggar har jord direkt mot sig, och ett problem som är bra att känna till är när en källarvägg buktar inåt.
Plintgrund
Huset vilar på fristående plintar, alltså block eller pelare av betong, sten eller trä, i stället för på en sammanhängande mur. Skillnaden mot krypgrunden är just att bärningen sker på punkter i stället för på en genomgående grundmur.
Du kan se in under huset mellan plintarna, ibland rakt igenom.
Runt huset kan det sitta en "kjol" av panel, plåt eller skivor. Den ser ut som en sockel på håll men är bara en skärm. Knacka på den eller titta bakom en hörna.
Vanligt på fritidshus, äldre stugor, uterum, altaner och en del tillbyggnader.
Eftersom plintarna står på separata punkter kan markrörelser påverka enskilda plintar. Det kan märkas som att golvet börjar luta. Följer rörelserna årstiderna kan det röra sig om tjälskador på husgrunden.
Kombinationer och ovanligare varianter
Kombinerade grunder. Tillbyggnader, garage och uterum står ofta på en annan grund än huvudbyggnaden. Det är därför sockeln kan byta höjd eller material, eller sluta ha ventiler, där två husdelar möts.
Pålad grundläggning. På lös mark, till exempel lera, kan grunden vila på pålar ner till fast botten. Det syns inte utifrån utan framgår av konstruktionsritningar eller en markrapport. Hur marken undersöks beskriver vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.
Grund på berg. På en bergig tomt kan grundmur eller plintar vara gjutna direkt mot berget. Ofta syns berghällen vid sockeln.
Vanliga förväxlingar
Krypgrund eller torpargrund? Betong eller lättbetong, ventiler och ett utrymme du kan krypa in i pekar mot krypgrund. Natursten eller tegel, få ventiler och ett mycket lågt utrymme pekar mot torpargrund.
Platta på mark eller tätad krypgrund? Båda kan sakna ventiler. Det som avgör är om det finns ett utrymme under golvet. En lucka ner till ett sådant utrymme talar för krypgrund.
Krypgrund eller uppreglat golv på platta? Ett uppreglat golv är ett trägolv som ligger på reglar ovanpå betongplattan. Det fjädrar och låter ihåligt, precis som ett golv över ett kryputrymme, trots att huset står på platta. Saknas både lucka och ventiler talar det mer för en platta med uppreglat golv. Vad konstruktionen innebär i praktiken går vi igenom i artikeln om fukt i platta på mark.
Varken lucka eller ventiler, vad är det då? Oftast platta på mark, med eller utan uppreglat golv. Men det kan också vara en torpargrund där utrymmet är för lågt för en lucka, eller en krypgrund där luckan byggts igen vid en renovering. Byggåret och ritningarna ger ett säkrare svar.
Inredd källare eller vanligt markplan? Ett rum med fönster högt upp på väggen och jord på utsidan kan vara ett källarplan, även om det är inrett som vardagsrum.
När behöver du få grundtypen bekräftad?
För att förstå ditt hus räcker ledtrådarna ovan oftast långt. Ett säkrare besked är ändå värt att få:
inför ett husköp, där grundtypen styr vilka kontroller som är rimliga
inför en större åtgärd som isolering, dränering, golvbyte eller tillbyggnad
när ledtrådarna motsäger varandra, till exempel ventiler men ingen lucka
när du inte vet vad en tillbyggnad står på.
Börja med ritningarna hos kommunen. Ger de inget tydligt svar kan en besiktningsman bekräfta grundtypen på plats och samtidigt bedöma skicket. Vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Grundtypen styr också vilka åtgärder som är aktuella om grunden behöver renoveras.
Sammanfattning: så tar du reda på husets grund
Gå ett varv runt huset. Notera sockelns höjd och material, ventiler, källarfönster och om sockeln ändrar utseende.
Räkna trappstegen upp till entrén.
Leta efter en lucka i hall, klädkammare, garderob, tvättstuga eller sockel.
Lys in genom luckan och titta efter mark, markplast, träbjälkar, avfuktare eller betong.
Känn på golvet i flera rum.
Ta reda på byggåret och om huset har byggts till.
Begär ut ritningarna från kommunen, främst sektionsritningar.
Läs objektsbeskrivning och besiktningsprotokoll om du har dem.
Vill du ha hjälp att bedöma grunden?
Har du gått igenom ledtrådarna och fortfarande är osäker, eller planerar du ett köp eller en renovering, kan det vara klokt att låta någon titta på plats. Skicka gärna med bilder på sockeln, entrén och en eventuell inspektionslucka.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Läs mer om vårt arbete med husgrund, eller beskriv ditt hus och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Så känner du igen de vanligaste grundtyperna
Här är vad iakttagelserna från ledtrådarna ovan brukar betyda. Fördjupningar om problem, fukt och åtgärder finns i de artiklar vi länkar till.
Platta på mark
Huset står på en gjuten betongplatta direkt mot marken, utan något utrymme under golvet. I nyare hus ligger isolering och ett dränerande lager under plattan.
Låg betongsockel, ofta med en synlig kantbalk (plattans förtjockade ytterkant).
Inga ventiler och ingen inspektionslucka.
Entrén ligger nära marknivån.
Stumt golv, om det inte är uppreglat (se vanliga förväxlingar).
Läs mer om grundtypen i artikeln om fukt i platta på mark.
Krypgrund
Huset vilar på en grundmur runt husets kant, med ett luftutrymme på ungefär 40 till 100 centimeter mellan marken och ett golv av träbjälkar.
Ventilationsgaller runt hela sockeln.
Inspektionslucka i golvet eller sockeln.
Några trappsteg upp till entrén.
Genom luckan syns mark, singel eller markplast och träbjälkar.
Krypgrunden finns i två huvudvarianter. Den klassiska släpper in uteluft genom ventilerna. En tätad, eller varm, krypgrund saknar öppna ventiler och har i stället isolerade murar och en avfuktare. Hur varianterna skiljer sig åt, beskriver vi i artikeln om att isolera krypgrund. En samlad översikt finns i vår artikel om krypgrund.
Torpargrund
En äldre grundtyp där huset står på en låg mur av natursten, tegel eller senare lecablock, med ett lågt och ofta oventilerat utrymme under trägolvet.
Äldre hus, torp, sommarhus eller sekelskiftesvilla.
Mur av natursten eller tegel, ibland putsad.
Få eller inga ventiler.
Mycket lågt utrymme under golvet och ofta ingen lucka.
Hur torpargrunden skiljer sig från en modern krypgrund och vad det betyder i praktiken beskriver vi i artikeln om torpargrund.
Källargrund och suterräng
Grunden utgörs av ett helt eller delvis nedgrävt våningsplan, med väggar av betong, block eller sten mot marken.
Källarfönster i sockeln, ofta med ljusschakt.
Källartrappa inne eller källardörr ute.
Hög sockel runt huset.
En källare behöver inte gå under hela huset. Jämför källarens mått med husets yttermått. Är källaren mindre står resten ofta på krypgrund eller platta.
Ett suterränghus är byggt i en sluttning. Källarplanet ligger då öppet mot marken på ena sidan och under mark på den andra, så att huset ser ut att ha en våning mer från ena hållet.
Källarväggar har jord direkt mot sig, och ett problem som är bra att känna till är när en källarvägg buktar inåt.
Plintgrund
Huset vilar på fristående plintar, alltså block eller pelare av betong, sten eller trä, i stället för på en sammanhängande mur. Skillnaden mot krypgrunden är just att bärningen sker på punkter i stället för på en genomgående grundmur.
Du kan se in under huset mellan plintarna, ibland rakt igenom.
Runt huset kan det sitta en "kjol" av panel, plåt eller skivor. Den ser ut som en sockel på håll men är bara en skärm. Knacka på den eller titta bakom en hörna.
Vanligt på fritidshus, äldre stugor, uterum, altaner och en del tillbyggnader.
Eftersom plintarna står på separata punkter kan markrörelser påverka enskilda plintar. Det kan märkas som att golvet börjar luta. Följer rörelserna årstiderna kan det röra sig om tjälskador på husgrunden.
Kombinationer och ovanligare varianter
Kombinerade grunder. Tillbyggnader, garage och uterum står ofta på en annan grund än huvudbyggnaden. Det är därför sockeln kan byta höjd eller material, eller sluta ha ventiler, där två husdelar möts.
Pålad grundläggning. På lös mark, till exempel lera, kan grunden vila på pålar ner till fast botten. Det syns inte utifrån utan framgår av konstruktionsritningar eller en markrapport. Hur marken undersöks beskriver vi i artikeln om geoteknisk undersökning för villa.
Grund på berg. På en bergig tomt kan grundmur eller plintar vara gjutna direkt mot berget. Ofta syns berghällen vid sockeln.
Vanliga förväxlingar
Krypgrund eller torpargrund? Betong eller lättbetong, ventiler och ett utrymme du kan krypa in i pekar mot krypgrund. Natursten eller tegel, få ventiler och ett mycket lågt utrymme pekar mot torpargrund.
Platta på mark eller tätad krypgrund? Båda kan sakna ventiler. Det som avgör är om det finns ett utrymme under golvet. En lucka ner till ett sådant utrymme talar för krypgrund.
Krypgrund eller uppreglat golv på platta? Ett uppreglat golv är ett trägolv som ligger på reglar ovanpå betongplattan. Det fjädrar och låter ihåligt, precis som ett golv över ett kryputrymme, trots att huset står på platta. Saknas både lucka och ventiler talar det mer för en platta med uppreglat golv. Vad konstruktionen innebär i praktiken går vi igenom i artikeln om fukt i platta på mark.
Varken lucka eller ventiler, vad är det då? Oftast platta på mark, med eller utan uppreglat golv. Men det kan också vara en torpargrund där utrymmet är för lågt för en lucka, eller en krypgrund där luckan byggts igen vid en renovering. Byggåret och ritningarna ger ett säkrare svar.
Inredd källare eller vanligt markplan? Ett rum med fönster högt upp på väggen och jord på utsidan kan vara ett källarplan, även om det är inrett som vardagsrum.
När behöver du få grundtypen bekräftad?
För att förstå ditt hus räcker ledtrådarna ovan oftast långt. Ett säkrare besked är ändå värt att få:
inför ett husköp, där grundtypen styr vilka kontroller som är rimliga
inför en större åtgärd som isolering, dränering, golvbyte eller tillbyggnad
när ledtrådarna motsäger varandra, till exempel ventiler men ingen lucka
när du inte vet vad en tillbyggnad står på.
Börja med ritningarna hos kommunen. Ger de inget tydligt svar kan en besiktningsman bekräfta grundtypen på plats och samtidigt bedöma skicket. Vad som ingår beskriver vi i artikeln om besiktning av husgrund. Grundtypen styr också vilka åtgärder som är aktuella om grunden behöver renoveras.
Sammanfattning: så tar du reda på husets grund
Gå ett varv runt huset. Notera sockelns höjd och material, ventiler, källarfönster och om sockeln ändrar utseende.
Räkna trappstegen upp till entrén.
Leta efter en lucka i hall, klädkammare, garderob, tvättstuga eller sockel.
Lys in genom luckan och titta efter mark, markplast, träbjälkar, avfuktare eller betong.
Känn på golvet i flera rum.
Ta reda på byggåret och om huset har byggts till.
Begär ut ritningarna från kommunen, främst sektionsritningar.
Läs objektsbeskrivning och besiktningsprotokoll om du har dem.
Vill du ha hjälp att bedöma grunden?
Har du gått igenom ledtrådarna och fortfarande är osäker, eller planerar du ett köp eller en renovering, kan det vara klokt att låta någon titta på plats. Skicka gärna med bilder på sockeln, entrén och en eventuell inspektionslucka.
Hasselbacken hjälper villaägare att komma vidare med större byggprojekt och få kontakt med relevant entreprenör. Läs mer om vårt arbete med husgrund, eller beskriv ditt hus och vad du har sett, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om vilken grund huset har
Står grundtypen i fastighetsregistret?
Nej, det brukar den inte göra. Där finns bland annat byggnadsår, men grundtypen framgår istället av ritningar, mäklarens objektsbeskrivning eller ett besiktningsprotokoll.
Vilken grundtyp är vanligast?
I nyare villor är platta på mark mycket vanlig. I det befintliga husbeståndet är bilden mer blandad, eftersom grundtypen har varierat med byggperiod, landsdel och tomt. Därför är det bättre att undersöka sitt eget hus än att utgå från vad som är vanligast.
Kan ett hus ha flera olika grunder?
Ja. En tillbyggnad kan stå på platta intill ett äldre hus med krypgrund, och en delkällare kan kombineras med krypgrund under resten av huset.
Kan man byta grundtyp på ett befintligt hus?
I vissa fall. Ett exempel är att en torpargrund gjuts igen och görs om till platta på mark. Det är ett större ingrepp som kräver utredning först. Vi beskriver det i artikeln om torpargrund.
Mitt hus har varken lucka eller ventiler. Vilken grund är det?
Ofta är det platta på mark. Det kan också vara en torpargrund där utrymmet är för lågt för en lucka, en krypgrund där luckan byggts igen eller ett uppreglat golv på platta. Byggåret och ritningarna ger ett säkrare svar.
Vad är skillnaden mellan plintgrund och krypgrund?
En krypgrund har en sammanhängande grundmur runt huset, med ett utrymme innanför. En plintgrund bär huset på fristående punkter, och utrymmet under är ofta öppet eller bara avskärmat med panel eller plåt.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
